Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen

 

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen. I stora drag är planen bra där Gibraltarvallens parkeringar äntligen planläggs som kvarter. Samtidigt finns det en hel del större och mindre detaljer som skulle kunna planeras betydligt bättre, vilket vi har lyft i vårt yttrande. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 20:e oktober.

Du kan t.ex. skriva:

Ämne/Subject: Synpunkter på Detaljplan för Gibraltarvallen (Diarienummer SBK: BN0469/13)

Hej,

Jag skriver angående Detaljplan för Gibraltarvallen (Diarienummer SBK: BN0469/13). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som exempelvis lyfter fram att kvarteren på Gibraltarvallen bör få ett tydligare krav på blandning, att den allmänna torgyta bör placeras där stråk korsas, att gator i ett rutnät bör planeras framför ett differentierat nät, att Gibraltar herrgård behålls vid Gibraltarvallen, att Gibraltargatan utformas mer med gångtrafikanter i fokus, att det forsatta arbetet forsätter med 24-våningsalternativet vid Olgas trappor, mm. 

Med vänliga hälsningar

*ditt namn*
*ev. din adress*

Den inledande bilden visar möjlig utbyggnad inom planområdet.

Illustration över planområdet vid Gibraltarvallen (klicka för större).

 

Yttrandet följer i sin helhet. Bilden på stråken som möts och den avslutande målbilden är den del av yttrandet. Övriga bilder är infogade i efterhand.

 

Yttrande över Detaljplan för Gibraltarvallen

Diarienummer SBK: BN0469/13

 

Allmänt

Yimby Göteborg är positiva till planen som ger möjlighet för blandstad på Gibraltarvallen, ökad service och ett rikligt tillskott av lägenheter i huset vid Olgas trappor, en naturlig koppling mellan Eklandagatan och Sven Hultins gata, och en ambition om att Chalmers och staden möts i en delvis utsuddad gräns.

Chalmers har här en möjlighet att visa vägen inte bara när det gäller enskilda isolerade byggnader i sig (som t.ex. HSB-living lab) utan även när det gäller byggnader och funktioner i ett hållbart sammanhang – dvs. visa vägen inom framtidens stadsplanering och medföljande fastighetsutveckling. Vi hoppas innerligt att Chalmers tar chansen och utnyttjar de möjligheter som denna plan ger till att bättre integrera och blanda Chalmersmiljön med den omgivande staden.

För att nå hela vägen och verkligen göra detta till en bra plan och ett välfungerande område behöver ett antal mindre och större justeringar göras i detaljplanen och i områdets planerade utveckling.

 

Den allmänna torgytan

I planen har ett torg planerats in mellan kvarteren mitt på Gibraltarvallen längs Gibraltargatan. Placeringen verkar vara styrd av öppningen mellan lamellhusen på andra sidan gatan i Övre Johannebergsområdet. Sedan urminnes tider har torg uppstått där många välanvända stråk korsar varandra. Det förra århundradets modernistiska planering har laborerat med att lägga torgen vid andra platser och det har inte sällan lett till torg som ”ligger fel”, inte drar till sig människor och där verksamheter långsamt tynar bort, vilket ytterligare minskar antalet människor som vill vistas där i en negativ spiral.

Det naturliga vore istället att lägga torget där de starkaste stråken möts och det är där Gibraltargatan, Chalmers Tvärgata och gångvägarna från Viktor Rydbergsgatan möts. Ett alternativ, om än något sämre skulle kunna vara där Engdahlsgatan möter Gibraltargatan. Det förutsätter dock att kopplingen mellan Sven Hultins gata och Engdahlsgatan behålls (se ”Rutnät framför trafikdifferentiering” nedan).

Kvalitetsprogrammet markerar tydlig var det finns en korsning av två starka stråk och därmed en naturlig plats för ett torg.

 

Rutnät framför differentiering

Planen arbetar inte tillräckligt mycket med att skapa ett generiskt rutnät för biltrafiken i området. Förvisso skapas den nya kopplingen mellan Eklandagatan och Sven Hultins gata som är mycket önskvärd, men samtidigt stängs kopplingen mellan Engdahlsgatan och Sven Hultins gata av. Gibraltargatan kommer även fortsättningsvis har drag av en ledutformning utan korsande gator mellan Chalmers Tvärgata och Engdahlsgatan. Det är här som hastigheterna är som högst idag. Detta skapar en klassiskt hierarki där biltrafiken koncentreras till två huvudgator med några få angöringsgator in i området. Detta är typiskt den typ av planering som genererar höga hastigheter på huvudgatan och ökade svårigheter för arbetande, boende, kunder och godstransporter att nå fastigheterna. Inte sällan blir verksamheter inom området lidande. Vi förespråkar ett mer generiskt gatunät där det är enklare att orientera sig och ta sig fram med alla trafikslag. Behåll kopplingen mellan Engdahlsgatan och Sven Hultins gata och låt tvärgatorna mellan kvarteren på Gibraltarvallen få mynna ut i Gibraltargatan, samtidigt som gatuutformningen görs så att hastigheten hålls nere. Skaderisken minskar väsentligt när hastigheten går ner mot 40 km/h och 30 km/h. Planera alla gator inom planområdet för 30 km/h eller 40 km/h.

 

Kopplingen mellan Engdahlsgatan och Hörsalsvägen.

I planen är gatan mellan Engdahlsgatan och Hörsalsvägen borttagen till förmån för en park. På samma sätt som diskuteras ovan borde denna koppling behållas för att skapa logisk tillgänglighet snarare än säckgator. Detta är ”huvudentrén” till området vid Hörsalsvägen för alla de arbetande och studenter som kommer söderifrån. Ett absolut minimum är en tydlig entré och en logisk bred gata för åtminstone gång- och cykeltrafik mellan Engdahlsgatan och Hörsalsvägen genom ”parken”.

 

Gibraltar herrgård

Det är tråkigt att Gibraltar herrgård förpassas bort från området och till utmarkerna vid Mossen. Platsen vid Mossen omgärdas av mycket småhusbebyggelse och ett antal byggnader i trä så med herrgården det blir mer av samma. För att skapa en intressantare och mer varierad stad borde herrgården snarare behållas på Gibraltarvallen och vid Gibraltargatan. Den kan flyttas och införlivas i kvartersstrukturen eller placeras på gräsytan vid biblioteket ner mot Gibraltargatan eller varför inte som en fristående byggnad som ger en vacker fond till det allmänna torgets yta. Tomten vid Mossens rand kan i gengäld planeras för ett flerbostadshus förberett för verksamhetslokaler som kan serva den park som kan komma att ersätta Mossens IP enligt programplanen för området.

Gibraltar herrgård.

 

Gestaltning av byggnader längs Gibraltargatan

Kvalitetsprogrammet anger att "Gibraltargatan får ljusa, strikta byggnader som speglar karaktären från befintlig bebyggelse...". Det finns redan ett omfattande område öster om gatan som består av just ljusa och strikta byggnader. Åhréns Övre Johanneberg är förvisso en del av riksintresset för kulturmiljövård, men intresset borde snarare skyddas och definieras genom kontrastverkan än att områdets karaktär ska speglas, suddas ut och flyta över i de nya kvarteren. Om något ska krävas är det en stor variation i uttryck i fasaderna som varieras minst var 30 meter.

Vi behöver inte mer av Övre Johannebergs beiga kulörer som dessutom efter bara något år får ett smutsigt intryck.

 

Gibraltargatans utformning

Den i kvalitetsprogrammet föreslagna utformningen på Gibraltargatan uppvisar märkliga prioriteringar. Istället för en bred trottoar för gångtrafik och vistelse på den västra sidan så prioriteras en tre meter bred trädrad i gatans mitt. Inte bara prioriteras gångtrafik och stadsliv bort, utformningen är typiskt sådan att den uppmanar till höga hastigheter längs gatan – den falska upplevelsen är att ingen kommer att korsa och mötande trafik hålls på behörigt avstånd. Det är ungefär samma utformning som Övre Husargatan hade innan beslut togs att omvandla den till en attraktiv stadsgata.

Kvalitetsprogrammets föreslagna utformning av Gibraltargatan.

 

Gångtrafikanter korsar redan idag gatan överallt för att nå från Chalmersområdet till de verksamheter som ligger på den östra sidan. Detta behov att korsa kommer knappast att minska med den nya bebyggelsen och om gångtrafikanterna nu ska mellanlanda bland trädstammar kommer de vara svårare att upptäcka. Det kan hanteras genom att förhindra passage mellan övergångställen med stängsel, men det är tveksamt att det är rätt att ge minskad frihet till det trafikslag som är känsligast för omvägar – inte minst i ljuset av att gångtrafiken ska ha högsta prioritet enligt trafikstrategin.

Ytan för trädraden i gatans mitt bör användas för att göra trottoaren längs den västra sidan bredare med platser för vistelse och för restaurangverksamheter att flytta ut på trottoaren utan en betydande påverkan på gångtrafiken.

Varje gata på Gibraltarvallen som ansluter till Gibraltargatan bör ha övergångställen över Gibraltargatan i trottoarernas förlängning utan svängar eller andra omvägar. Trafikmängden är endast 6000-7000 fordon per dygn varför stopp i flödet på grund av gångtrafikanter på övergångställen inte är ett problem.

Framtida förtätning i närområdet och söder ut i Krokslätt kan ge behov av mycket kapacitetsstark kollektivtrafik längs Gibraltargatan. Det är därför lämpligt att planera för om och hur Gibraltargatan kan husera en spårvagnslinje vid framtida behov.

 

Sven Hultins plats som gångfartsområde

Torgutformning och gångfartsområde vid Sven Hultins plats är en mycket god idé. Gångtrafikflödet är redan idag mycket stort vid platsen, framförallt vid lunchtid, och med etablerandet av nya restauranger, caféer och kontor så kan detta flöde förväntas öka. Samtidigt är trottoarerna genomgående smala. Det är mer regel än undantag att några ur varje lunchsällskap måste gå i bilfilerna för att kunna delta i konversationen. Tyvärr har även de senast byggda kontoren vid platsen fått smala trottoarer bl.a. genom att yta tas av planteringar mellan trottoar och byggnad. En märklig prioritering som doftar greenwashing på bekostnad av gångtrafikanterna.

Smala trottoarer längs Sven Hultins gata.

 

Högre byggnad vid Olgas trappor / Kårbo

Den högre byggnaden som föreslås vid Olgas trappor och som tidigare lanserats under namnet Kårbo är ett positivt inslag. Det är mycket bra att fler delar av Chalmersområde blir befolkade med boende. Bottenvåningarna planeras att husera flera service- och handelsfunktioner som idag inte finns i närområdet och därutöver kontor, hotell och forskarlägenheter och studentbostäder. Höjden och våningsantalet kommer därför vara starkt kopplat till antal lägenheter. Troligtvis är det framförallt antalet studentlägenheter som kommer påverkas då övriga funktioner inte kan kompromissas bort om projektet ska vara ekonomiskt genomförbart. Två höjder behandlas i planen: 24 våningar eller 18 våningar. Med tanke på att sockeln med verksamheter kommer vara i storleksordningen 5 våningar, så är frågan om torndelen med lägenheter ska bestå av 19 eller 13 våningar. Nära 1/3 av lägenheterna kommer försvinna om den längre höjden väljs.

Planbeskrivningen anger att ”I vilken utsträckning en högre byggnad vid Olgas trappor om 18 alternativt 24 våningar påverkar omkringliggande områden med kulturhistoriska värden studeras vidare i planarbetet.” Det är allt. Informationen om vilka hänsyn som tagits för att ens begränsa höjden vid 24 våningar lyser med sin frånvaro. Det här verkar inte genomarbetat och genomtänkt och det är helt i linje med den subjektiva och dåligt motiverade hantering av bebyggelsehöjder som genomsyrade programplanearbetet för området. Det finns ingen möjlighet för allmänheten och andra intressenter att förstå dessa avväganden om det inte finns en motivering och argumentation för den. Vi får väl gissa att det handlar om siktlinjer från några platser eller höjden på Johannebergskyrkans klocktorn. 24 våningar istället för 18 våningar kan omöjligt ha en märkbar påverkan på omkringliggande kulturvärden förutom möjligen från några få platser. Byggnaden är en pinne så det är bara att flytta sig 25 meter så syns vad som nu kan tänkas skymmas. I grund och botten är det orimligt att i dagens bristsituation förhindra nya lägenheter baserat på subjektiva omdömen om siktlinjer till byggnader med kulturhistoriska värden.

Vi förespråkar starkt att det fortsatta planarbetet genomförs med den högre höjden.

Illustration över Kårbo.

 

Kvarteren på Gibraltarvallen

Gibraltarvallen är planerad att bebyggas med fyra kvarter och byggnaderna vid Hörsalsvägen kan byggas på med flera våningar. Centrumfunktion (verksamheter), utbildning, bostäder och tekniska anläggningar medges generellt inom alla kvarter förutom det längst söderut som endast medger centrumfunktion och bostäder.

I kvarteret längst söderut medges bostäder och att minst 50% av bottenvåningen ska användas till centrumändamål längs två av kvarterets fyra sidor. Kvarteret norr därom har krav på 30% bostäder längs två sidor och att 50% av bottenvåningen ska användas till centrumändamål ut mot Gibraltargatan. I de två kvarteren norr därom krävs att 50% av bottenvåningen ska användas till centrumändamål ut mot Gibraltargatan, det allmänna torget och Chalmers tvärgata, men inte mot gatan bakom eller tvärgatan mellan kvarteren. I dessa två kvarter finns inga krav på bostäder.

Det är bra att centrumfunktion krävs längs Gibraltargatan, Engdahlgatan, Chalmers tvärgata och en av det allmänna torgets sidor. Med att inga övriga krav finns riskerar att permanenta parallellgatan till Gibraltargatan som en trött och kanske otrygg(?) bakgata. Vi föresår att kravet på centrumfunktion kompletteras med ett krav på att alla kvarterens hörn får centrumfunktion. Vid farhågor om bristande kundunderlag bör exploateringsgraden och hushöjder justeras uppåt tills tillräckligt kundunderlag bedöms finnas.

De två nordligaste kvarteren har inget krav på bostäder. Då den västra sidan av Gibraltargatan generellt har mycket få/inga bostäder bör dessa även kvarter få krav som en minsta andel bostäder. Chalmers bör här vara intresserade att visa hur högskolans behov av klusterbildning genom smart planering inom fastighet mycket väl kan kombineras med en blandstad.

Planen tillåter endast sju våningar ut mot Gibraltargatan. Högre höjd bör generellt medges i kvarteren för att möjliggöra fler bostäder och mer verksamhetsyta.

Planen medger inte kontor utan bara utbildningsfunktioner. För maximal flexibilitet och ev. framtida kopplingar mellan företag och högskola bör även kontorsytor i dess vidaste bemärkelse medges.

 

Chalmers Tvärgata

Vi ser positivt på de två ”infills” som planeras längs Chalmers tvärgata som kräver både centrumfunktion (verksamheter) och bostäder (30%). Söder om gatan framför panncentralen har det på senare tid sats upp ett avskärmande plank som effektivt gör stråket enformigare och mindre intressant. Genom att göra gatan smalare och använda något av marken framför panncentralen skulle här kunna placeras verksamhetslängor med några våningar (student-)bostäder ovanpå. Längan skulle bestå av mindre lokaler som alla har entréer och ”skyltfönster” mot stråket. Lokalerna skulle kunna användas för att i högre grad offentliggöra kårens rika föreningsverksamhet och chalmersanknuten forsknings- och innovationsverksamhet. Detta stråk och denna länga skulle kunna bli själva hjärtat i Chalmers kontakt med den omgivande världen.

 

Kopparbunken

Mycket av planeringen av den södra delen av området domineras av skrivelser om Kopparbunken. Den ska synas från diverse godtyckliga platser. Kopparbunken är så pass speciell att den inte behöver ligga som en solitär utan lika väl kan ligga integrerad mitt bland annan bebyggelse för att upptäckas runt ett hörn.

Kopparbunken.

 

Målbild

Det saknas bra målbilder från universitetsmiljö i planbeskrivningen och underlaget. Vi bifogar en målbild från New York University som har ett campus i Greenwich Village på Manhattan. Denna typ av miljö med ett campus urbant integrerat i staden borde vara målbilden för Chalmers och staden vid Chalmers tvärgata och Gibraltargatan.

Målbil: New York University med ett campus urbant integrerat i staden.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Pär Johansson (19 Oktober 2015 08:00):
Fantastiskt bra yttrande. Men under Gibraltargatans utformning står det i andra stycket "Gångtrafikanter korsar redan idag gatan överallt för att nå från Chalmersområdet till de verksamheter som ligger på den västra sidan." Det måste vara den östra sidan som man vill nå? Chalmers ligger väster om Gibraltargatan.
 0
Patrik Höstmad (19 Oktober 2015 08:16):
Det ska stå den östra sidan. Jag rättar det.
 0
Henrik Strömberg (19 Oktober 2015 10:00):
Bra yttrande!
En sak till att rätta: Olgas trappor: det står 24 meter i stället för 24 våningar vid ett tillfälle.
 0
Patrik Höstmad (19 Oktober 2015 11:03):
Även det är nu rättat. Tack.
 0
Tompa (19 Oktober 2015 17:46):
I den utställning som finns på biblioteket Chalmers, anges antalet våningar vettandes mot Gibraltargatan, till "ca 6", inte till "sju", som ni skriver. Jag vet inte vad denna skillnad beror på. Hursomhelst är "ca 6" en i sig mycket märklig formulering. Jag menar, antingen är det ju sex, eller fem, eller sju, eller åtta. Inte "ca" det ena eller andra. Oavsett det så tycker jag det vore olyckligt med fler än 6 våningar, eftersom de fastigheter som redan finns där, på östra sidan av G-gatan, ju är just 6 våningar. Är det nån slags nymodighet detta, att intill hus med en viss höjd, blåsa på med extra våningar? Vad hände med regelbundenhet, respekt för de tidigare boende, proportion? Är det verkligen rimligt att man i västerläge bygger högre fastigheter än de som redan ligger där, för att lägga tidigare uppförda fastigheter i skugga? Ok, med den principen kan man ju bygga en skyskrapa på 30-våningar, mitt i Johannebergs Villastad! Eller ute på kajen i Långedrag!

F.ö., i den plan jag tittade på i nämnda bibliotek, stod det att "124" parkeringar var tvungna att planeras in ytterligare "någonstans i närheten" (el. likn. formulering), eftersom ju en rad av parkeringsrutorna på östra sidan av Gibraltargatan, skulle försvinna. Men, hur ska man lyckas med det? Vad som skulle hända är ju att dessa parkeringar försvunne, och att folk som bor i området och arbetar utanför stan och är i behov av bil, måste flytta. Är tanken den att BARA chalmersstudenter ska bo i området? Nej, naturligtvis måste dessa parkeringsplatser ritas in redan nu. Annars kommer de aldrig att bli till.

Förvånande också att Chalmers & Gbg:s stad inte kan samarbeta om parkeringsytan. Under hela sommaren och under helgerna, står ju Chalmers parkering helt tom. Så har det varit sedan urminnes tider! Snacka om outnyttjade resurser!
 0
Mats (19 Oktober 2015 19:45):
Tompa: p-platsen på Hvitfeltskas skolgård är väl alltid ganska halvtom på helgerna?

För övrigt är det kanonbra om staden förtätas och Chalmers p-platsområde läggs under husen istället i form av ett garage. Naturligtvis så ska inte heller boende i äldre bebyggelse kunna ha invändningar på våningshöjden på nybyggen (såvida det inte markant avviker från området i stort).
 0
Matthias H. (19 Oktober 2015 20:04):
Så bra yttrande. Grymt.
 0
Tompa (19 Oktober 2015 22:43):
Mats; Jo, och de som bor på Mariaplan kan ju parkera sina bilar på Hisingen. När det gäller Chalmers parkering så är det ju så att dessa inte är tillgängliga för boendeparkering. Vi betalar redan till Gbg:s stad, för parkering, och då är det föga tilltalande att också behöva betala till Chalmers. Men å andra sidan har ju stadsstyret i Gbg deklarerat sin bilfientliga hållning under ganska lång tid, vilket har fått till följd att de småbutiker de påstår sig vurma för, tvingas slå igen. Vad vi istället får är en massa kedjor och franchising i innerstan, och i övrigt ingenting. De små slås ut!

Och självklart ska de boendes åsikter tas i beaktande. Alla andra skiter ju fullständigt i det hela. Så länge det inte drabbar dem själva, vill säga. Eller du kanske vill ha en 25-våningsskrapa framför ditt hus, som förlägger hela huset i skugga? Minns då vad du skrev nu!
+1
Patrik Höstmad (19 Oktober 2015 23:30):
Jag hade en kompis som botte i en enkelsidig lägenhet ut mot Gibraltargatan. Den lägenheten gick det inte att var i under sommaren då solen låg på andra halvan av dagen fram till sen kväll. Det är ganska många enkelsidiga lägenheter ut mot gatan. Jag gissar att många skulle se det som positivt med lite mer skugga.

Men det är inte bara närboende det handlar om, de är bara en liten del av allt det som finns att ta hänsyn till. Hushöjderna styr antalet lägenheter och verksamhetsytan och lägenheter och arbetsplatser ger kundunderlag till de planerade butikerna. Om vi ska värna de små handlarna behövs just det. Skugga väger lätt i sammanhanget.
+1
John Johansson (20 Oktober 2015 03:44):
Tompa: På din kommentar låter det som att en byggnad med 6 våningar inte har någon skugga alls, medan ett par våningar till lämnar byggnaden på andra sidan gatan i evig skugga. Visst har extra våningar en effekt, men ska man respektera alla boendes rätt till oförändrat antal timmar med direkt solljus så kan man inte bygga överhuvudtaget, nånstans. Om de högst upp har rätt till sina soltimmar så har väl de längst ned det med? Nej, ingen har någon sådan rätt och det är inte sånt som planeringen ska ta någon hänsyn till. Om det däremot byggs mycket höga byggnader med för smala gaturum skulle det kunna bli problem med att det inte kommer ner tillräckligt med dagsljus till de lägre våningarna, men något sådant finns det inga tecken på i den här planen. Gaturummets bredd på Gibraltargatan är väl tilltaget i planen.
 0
Thomas (20 Oktober 2015 11:38):
Bra skrivet! Jag stödjer yttrandet som jag tycker tar upp bra förbättringar. Håller med om att detaljplanen i stora drag är bra, men att vissa saker inte har bearbetats ordentligt. Bra att få till en mer blandad bebyggelse, något som kanske förbisetts något i den här detaljplanen.

Tompa: Vad gällande parkeringar så frågade jag trafikkontorets representant onsdagen den 7:e vid Chalmers bibliotek, och det finns redan en plan för var parkeringsplatserna ska bli. De ingår dock inte i den här detaljplanen utan kommer vid ett senare skede, och byggs när platserna på gibraltarvallen försvinner. I det stora hela försvinner det inga parkeringsplatser alls, utan de flyttas till andra sidan av gibraltargatan.
+1
John Johansson (20 Oktober 2015 15:54):
Nu har jag skickat in ett stödyttrande till Yimbys yttrande till SBK. Jag hade några tankar om de öst-västliga kopplingarna i södra delen av området och om trapporna i passagerna mellan hörsalarna som jag egentligen hade velat få med i Yimbys yttrande, men jag missade deadlinen i söndags. Därför la jag till följande stycke till mallen ovan:

Utöver det vill jag även påpeka att planen skulle må bra av att gatustråkens kopplingar till omgivningen tänktes över. Om Chalmers-området ska integreras med omgivande stad måste det öppna upp sig och vara inbjudande åt fler håll än bara Chalmers Tvärgata. Framförallt bör de öst-västliga kopplingarna i södra delen av området tänkas igenom. Gatorna borde ligga som naturliga fortsättningar på passagerna mellan hörsalarna. Trapporna i de här passagerna borde samtidigt byggas om från slingriga betongklossar till raka och breda trappor som tydligt markerar kopplingen mellan hörsalsvägen och det nu planerade området, även för dem som inte är vana att röra sig i området. En snårig labyrint gör ingen blandstad. Folkliv på gatorna skapas genom intuitiva stråk som utgör genaste vägen mellan punkter som folk rör sig mellan, inte genom gator som inte leder någonstans eller kräver detaljerad lokalkännedom för att orientera sig.
 0
Patrik Höstmad (20 Oktober 2015 19:34):
Jättebra John! Det borde vi haft med i yttrandet. Vi diskuterade det lite under vandringen men jag kom inte ihåg det när vi sammaställde yttrandet. Bra att du fick med det i ditt yttrande!
 0
W Wallin (25 Oktober 2015 13:54):
Än en gång kan man läsa många synpunkter på hur man kritiserar och bifaller olika "Detaljplanearbeten".
Läser man i styckena finns inget om vem, som man riktar sig till i bostadsprojektet. Det finns inget om vem, som är utsedd till byggherre. Vad heter arkitekten, som skall rita det, bygglovshandlingar, som byggherren skall bygga efter.
Byggherren i detta fall måste bli och kommer att bli ett av de allra största byggbolagen, som har produktionskostnader på 18 500 kr per kvm.
När de sen skall sälja dessa bostäder kommer försäljningspriset att vara på mellan 45- 55 000 kr per kvm, beroende på storlek av bostad.
Till detta kommer en boende kostnad månatligt att bli från 2 000 -7 000 kr beroende på storlek av bostad.
Dessa 2 -7 000 kr är lägenhetsinnehavarens månatliga avgift för produktionskostnaden, som byggherren har lagt i BRF föreningen. Priset för köp av nyckeln och rätten att bo i den lägenhet, man tecknat sig för, är då det, som är försäljningspris. Detta belopp går direkt till byggherren som netto vinst. Men detta vet Ni väl så det är dumt att tala om det här.
I dessa byggen kommer man förmodligen att få in affärslokaler, men då till en hyreskostnad, som inget litet företag, vad de vara må, har råd med.
Hur tänker Ni, som har synpunkter på hur det skall se ut???
Är inte prisbild, kund, produktionssätt och boende kostnader, viktiga ingredienser i detta med att bygga hus och bostäder ???
Inte hur man tycker, att det skall se ut.
W Wallin
+2
Pär Johansson (25 Oktober 2015 14:16):
Du är välkommen att bidra med dina synpunkter i vårt arbete med yttranden. Det är öppet för alla att komma med förslag innan vi skickar in dem.
 0
Patrik Höstmad (25 Oktober 2015 14:45):
Woylamd, "bostadsprojket" är det gamla sättet att tänka - detta är ett stadsutvecklingsprojekt. Kvartersmarken som ingår i planen ägs huvudsakligen av Akademiska Hus. Övriga markägare är Chalmersfastigheter AB och Göteborgs stad. Det är endast det sydligaste kvarteret av Gibraltarvallen som ska markanvisas. Där kan man önska en småskalig markanvisning - men fastighetsindelningen ligger på fastighetskontorets bord och inte i detaljplanen. Vill du vara säker på att få bygga här får du först se till att köpa mark. Detta är extra värdeful mark för Akademiska hus och Chalmersfastigheter så räkna med att det kommer att ligga en bra bit över normalt marknadspris i närområdet.

Det är upp till fastighetsägaren att rikta verksamheter och lägenheter till de kundgrupper på ett sådant sätt att de får en affär. Prisbild, kund, produktionssätt och boendekostnader regleras inte direkt i detaljplaner.
 0
W Wallin (25 Oktober 2015 16:33):
Tack för Din kommentar.
Är Du styrelseledamot i Chalmersfastigheter, Akademiska hus eller Fastighetskontoret ??
Vad har Ni, som sittande ledamöter för ekonomi, mål för verksamheten och varför gör man en detaljplan, när ingen har sagt vem, som skall finansiera projektet och hur mycket.

En gång för länge sedan hade vi i Göteborg ett lokal tv program, där G Wingårdh satt och talade om ett projekt som han tyckte Chalmers skulle bygga. Det var ett hus, som G W tyckte skulle bli många våningar och ge Chalmers en attraktiv byggnad, ett märke som skulle synas över hela staden, med många möjligheter.
Bredvid på andra stolen, satt dåvarande Planchefen B Sundström och efter att G W utmålat huset, som ett ögonmärke med fantastisk arkitektur och attraktivitet, sa B Sundström. "Nej det räcker med 7 våningar".
Reaktionen hos G W var fantastisk och hur han lyckades hålla händerna i styr, var duktigt gjort av honom.

Tyvärr har vi många B Sundström ar, på Fastighetskontor, Stadsbyggnadskontor, Planläggningskontor och andra kontor i staden, som utan att begripa vad, som är bra för brukaren, byggherren och de, som skall verka, betala hyra och även finansiera byggandet, anser är ekonomiskt försvarbart.

Det är underligt att alla dessa, som inte skall bygga projekten, finansiera dem, projektera, debattera och ändå skall ha synpunkter, har en god lön och inte behöver göra mer, än öppna munnen på fel ställe.

W Wallin
+1
Patrik Höstmad (25 Oktober 2015 17:15):
Den här detaljplanen är primärt framtagen för att Chalmers ska kunna utveckla sin verksamhet. Det kommer att byggas varefter Chalmers anser sig ha behov. Dessa behov kan förändras över tid, varför detaljplanen är relativt flexibel inom ramen för kvartersstrukturen.

Det i planen som ligger längst fram i piplinen är höghuset Kårbo som kommer byggas och drivas av Chalmers studentbostäder. De har lång erfarenhet av att driva fastighetsutveckling och byggprojekt, det har koll på vad som efterfrågas och kundgruppens betalningsförmåga. Woyland, du behöver inte vara så orolig.
 0
W Wallin (7 November 2015 11:04):
Du talar så vackert om Planarbetena. Vet Du hur mycket Chalmers får betala under Planläggningstiden till kommunen ? Varför skall det ta så lång tid, för att få fram ett Planarbete, när Chalmers vill ha det, som man ansökt om NU ?
Det kan inte vara relevant att tjänstemän, som arbetar på Stadsbyggnadskontoret, skall handlägga dessa ärenden, de tjänstemän, som arbetar på Plankontoret, har ingen kunskap om Chalmers, annat än att de har kanske gått där, som studenter en tid. Ändå skall de ha tolkningsföreträde och bestämma subjektivt, om allt som presenteras av Chalmers. Därtill kommer detta Planarbete, att vara statiskt i över 100 år, efter det har vunnit laga kraft.
Efteråt är det inte möjligt att ändra, utan att börja om på nytt, med ett nytt Planarbete, med lika lång tid och nu högre kostnader för Planläggning.

Snart blir det så dyrt att Planlägga och bygga, så Chalmers får bygga tillfälliga invandrar liknande kuber, för att ha råd med hus överhuvudtaget.

Varför inte sälla sig till den grupp, som blir större för var dag och som har, som enda argument att avlägsna "Det Kommunala Planmonopolet".
Just för att fastighetsägaren och den, som ansöker om bygglov, vill ha det på det sätt som man själv anser vara bäst och mest ekonomiskt, än att överlåta i ett Planarbete för byggnation, till arbetsskygga tjänstemän, som inte har prestationskrav, ambitioner, eller ens önskan, att få ett samhälle, som är baseras på normala företags och affärsregler och inte som de vill byråkratiska meningslösa handläggningstider i många år.

Du begriper väl detta eller hur???

W Wallin
 0
Patrik Höstmad (7 November 2015 12:23):
Woyland, jag vet inte hur många gånger jag ska behöva skriva att jag håller helt med dig om planmonopolet och detaljplanerna: Bygglov borde ges från ÖPn eller från generella områdes/stadsdelsbestämelser.

...men så länge detaljplanerna finns så gäller det att påverka dem i rätt riktning.

Det är en omfattande plan så Chalmers får säkert betala en halv till en miljon för SBKs planarbete.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5340 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter