Utskrift från gbg.yimby.se
....

GP-debatt: Skapa inte livlösa gatumiljöer i Norra Masthugget

 
I söndags skrev Yimby Göteborg på GP-debatt tillsammans med Fredrik Rosenhall, arkitekt på inobi ab. Som vi tidigare tagit upp i två analyser (1, 2) och ett yttrande så är vi bekymrade över den strutkur som är föreslagen i planen. Samtidigt, rätt utfört kan kombinationen av Linnéstadens stadsliv, älvstrandens kajer och den spektakulära arkitekturen kan bli något alldeles unikt.



Den förelsagna strukturen med märkliga vinklar och uppbrutna kvarter.

 

Indelningen i zoner utan genomfartstrafik.

 

Den struktur som stadsbyggnadskontoret själva tog fram i programplanen för några år sedan visar däremot en jättebra gatustruktur. Stråket mellan Första Långgatan och Skeppsbron är betydligt genare, tightare och en tydlig korsning informerar om strukturen. Ta bort ett halvt kvarter till stadspark, och komplettera med den nya udden (där husen ev. skulle kunna ha en friare form) så har vi en utmärkt integrerande gatustruktur.

Strukturen från programplanen.

 

Debattartikeln följer i sin helhet:

Skapa inte livlösa gatumiljöer i Norra Masthugget

I Norra Masthugget, mellan Första Långgatan och Oscarsleden, samt bakom Folkets Hus och vidare ut på en ny udde i älven, planeras en kraftig stadsutbyggnad. Detaljplaneprocessen är i full gång och ambitionerna är höga. Syftet med planen är att ”ge området mellan Skeppsbron och Masthuggstorget på Södra Älvstranden en stark egen karaktär, med hög täthet och goda kopplingar till omgivande delar”. Trots att detta är ett av de största och viktigaste utvecklingsprojekten i centrala Göteborg i modern tid är det dock förvånansvärt lite debatt.

 

Bär på en enorm potential

Vi tycker det är fantastiskt att Göteborg på allvar börjar förtäta staden med nya levande och attraktiva stadsmiljöer! Att våga bygga högt, tätt och blandat känns välgörande efter decennier av glesa monofunktionella stadsbyggnadsprojekt. Norra Masthugget bär på en enorm potential. Spelas korten rätt kan Linnéstadens vitala och tillåtande stadsliv med sitt rika folkliv och kulturutbud förlängas mot älven med stora synergier för hela staden. Vi ser dock en risk att planförslagets krångliga gatudragningar motverkar att området blir en naturlig del av den omgivande staden.

En förutsättning för levande stadsmiljöer med fungerande verksamheter längs trottoarerna är att gatorna utgör naturliga stråk för fotgängare och cyklister. Stadsliv uppstår aldrig på avsides belägna bakgator, utan längs de stråk som är integrerade i helheten som den kortaste vägen mellan målpunkter i omgivningen. I Göteborgs fall nästan uteslutande längs gator som planerades före funktionalismens genombrott på 1930-talet.

I utvecklingen av Norra Masthugget har kommunen valt att frångå Linnéstadens och Långgatornas enkla och välfungerande struktur. I planförslaget är till exempel Linnégatans förlängning mot Skeppsbron utformad som en onödigt lång båge och de nya interngatorna saknar potential att bli naturliga stråk i staden.

 

Svåranvändbara platser

Till skillnad från den traditionella stadens generella rutnätskvarter är kvarteren i planförslaget för Norra Masthugget oregelbundna och uppbrutna. Området är indelat i zoner utan genomfartstrafik. Stadsrummen är bitvis mycket breda och kantade av små remsor av grönt eller platsmark med otydlig funktion. Man vill skapa intressanta stadsrum och effektfulla kontraster, men riskerar att få inåtvända och svåranvändbara platser. Vem ska använda dessa remsor och när?

Kajerna lockar kanske folk till området när det är vackert väder, men vardagslivet kommer sannolikt ske längs de äldre gator som redan finns i dag. Hur skall då de småskaliga verksamheter som är så viktigt för stadslivet kunna bära sig i området? Och hur skall den eftersträvansvärda integrationen ske om de offentliga rummen inte utgör naturliga stråk?

Många nya områden i Göteborg har sjösatts med ambitiösa visioner om att skapa levande stad, utan att lyckas. Lilla Bommen, Prippska tomten och stora delar av Norra Älvstranden har blivit något slags mellanting mellan stad och förortsmiljö. . Människor varken rör eller uppehåller sig på gatorna i någon större utsträckning, för strukturen skapar inte några incitament att göra det.

Det finns gott om exempel, både i Sverige och utomlands, på waterfront-bebyggelse som utgör effektfulla stadssilhuetter men där gatorna upplevs isolerade och ödsliga. Varför inte inspireras mer av de traditionella gaturum som verkligen fungerar?

Vi har i dag både erfarenhet och forskning som visar hur viktigt det är med tydliga funktionella stråk om vi vill skapa stadsmiljöer där de offentliga rummen blir gränsöverskridande mötesplatser och inte bara används av de boende. Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden måste använda sig av denna kunskap i planen för Norra Masthugget. Annars finns risk att Norra Masthuggets potential att inrymma ett levande och integrerande stadsliv inte kommer till sin fulla rätt. Och det vore väldigt synd, för kombinationen av Linnéstadens stadsliv och älvstrandens kajer kan bli något alldeles unikt.

Fredrik Rosenhall
arkitekt SAR/MSA, inobi ab

Annette Vejen Tellevi
arkitekt MAA, samordnare för Yimby Göteborg

Patrik Höstmad
docent, Chalmers bygg- och miljöteknik, samordnare för Yimby Göteborg

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+3
Annette Vejen Tellevi (16 November 2015 09:43):
Jag har tänkt lite vidare efter att vi skrev artikeln.

Kommunens egen plan var bra, men ganska grov och hade t.ex. inte med den stora halvön, vilket skapar färre bostäder. Om man ska ha kvar halvön måste man analysera hur folk kommer att röra sig och inte kommer att röra sig i området.

Man kan inte räkna med lika mycket folk överallt, så för mig handlar en justering mycket om att tydligt differentiera gatorna - visa vad som är A-läge och vad som är B-läge. A-lägesgatorna är det tydliga stråken med breda trottoarer, kollektiv- och biltrafik. Här kommer typiskt de större butikerna att koncentreras. Första Långgatan och en gata mot Skeppsbron blir AA-lägen….

B-läges-gator bör vara smalare och med mindre fastighetsindelning, eventuellt även en lägre hushöjd, men det är inte så viktigt. Här kommer mindre kontor, service och specialbutiker att prägla bottenvåningarna. Alla gator ska ha möjlighet för biltrafik, men smalare gator ger även en naturligt lägre hastighet.

Tydliga torg med lä och bra solläge, ställen att stanna upp när man vill ha lugn - en park - ja kanske får vi plats - men den ska i så fall placeras längs vattnet någonstans. Kanske kombinerad med en strandpromenad - lite som vi känner från Sydeuropa eller Strandvägen i Stockholm. Lyxlägenheter och t.ex. restauranger OCH biltrafik, dock inte som en led.

Det tycker jag skulle kunna vara en bra utgångspunkt för ett planarbete.
+4
Fredrik Rosenhall (16 November 2015 12:13):
Du sätter fingret på problemets kärna, Annette. Det är mycket svårt att utläsa ur planförslaget hur stråken är tänkta att fungera och relatera till varandra.

Folkets Hus befintliga volym utgör en påtaglig barriär mellan Järntorgets sociala knutpunkt och Norra Masthugget, inte helt olik Posthotellet på Drottningtorget. Hur man rundar Folkets Hus och kopplar ihop dess olika sidor är en knäckfråga. Man måste komma ifrån känslan av fram- och baksida. Det är viktigt att gatorna ut på udden utgör naturliga stråk, helst med målpunkter ute vid älven (färjeterminal hade varit oerhört välgörande) och att korsningen mot Skeppsbrons förlängning blir en urban "hot spot".

I förslaget är stora delar av ytan bakom Folkets Hus en öppen torgyta och parkyta, som säkert kan bli jättehärlig på sommaren, men som potentiellt kan bli väldig ödslig när det är mörkt och blåsigt. Avsaknaden av biltrafik leder till att det blir stilla och tomt kvällar och nätter. De vridna och uppbrutna kvarteren försämrar överblickbarheten och orienterbarheten och skapar gott om döda vinklar där folk kan uppleva otrygghet.

De oregelbundna formerna motiveras med att skapa en dynamisk och arkitektoniskt tilltalande volymverkan där högdelarna upplevs smäckra och intressanta. Jag tror dock att planförslaget skulle må bra av ta ett steg tillbaka i detta avseende. Även små vridningar skapar dynamik i stadsbilden. Linnégatan knäcker t ex några grader vid Hagabion, mer behövs inte för att uppnå effekt. Vrider man kvarteren för frejdigt blir planen i min mening för tvingande och formalistisk och orienterbarheten blir kraftigt lidande. Många stadsmiljöer som upplevs som mycket brokiga och heterogena har en strikt ortogonal gatutstruktur - se bara på långgatorna. Variation och dynamik bör i första hand skapas av själva husen, stadsplanen måste vara intuitiv och integrerande för att skapa stadsliv.

Det är mycket viktigt att Norra Masthugget skapar bästa tänkbara förutsättningar för möten mellan olika grupper. Och för att locka besökare att röra sig i området måste stråken länka ihop målpunkter, och torgytor skapas i där olika stråk möts.
 0
Fredrik Rosenhall (18 November 2015 19:15):
Vandkunstens förslag i det parallella uppdraget visade min mening en riktigt bra lösning för området bakom Folkets hus. Här är gatustrukturen så självklar och intuitiv som förutsättningarna medger, och man får en tydlig koppling Linnegatan-Järntorget-pirarna-skeppsbron-Frilagerhuset-Järnvågsgatan.

http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2666/​df571dd5-​b54f-​11e4-​9150​-​0​0​16.​.​
 0
Krister (20 November 2015 07:24):
Planen påminner om Gullbergsvass runt Skanskaskrapan. Inget som påminner om blandstad.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter