Utskrift från gbg.yimby.se
....

Avenyn, en lokal affärsgata eller ett regionalt besöksmål?

 
Med jämna mellanrum kommer utspel och utredningar om att åter göra Kungsportsavenyn till en paradgata värd namnet. Tyvärr missar de alla att Avenyn saknar en grundläggande förutsättning. Så länge den saknas kommer det vara mycket svårt att få Avenyn att leva mycket mer än idag. Gatan överpresterar redan.



Foto: Jan Jörnmark

 

Senaste utspelet var i GP i dagarna under rubriken ”Avenyn ska bli hetare”. Fastighetsägarna försöker genom ombyggnationer locka kedjor med "högre nivå" för att få till ett "FlagShip-district". Samtidigt vill Björn Siesjö inte se någon "kommersens högborg" vilket indikerar att staden och näringslivet paraderar i lätt otakt.

För drygt två år sedan tog Stadsbyggnadskontoret fram programmet Stadsmiljöupprustning Kungsportsavenyen, vilket Yimby analyserade. Det var ett mycket ambitiöst program med över tio underlagsrapporter som mynnade ut i tre ambitiösa gestaltningsförslag för Avenyns omdaning. Arbetet och ambitionerna fick en dramatisk inbromsning när till slut verkligheten kom ifatt drömmarna i och med att någon ställde frågorna "Och vad kostar det?" och "Vem ska betala?".

Utredningsarbetet presenterade Avenyområdets förutsättningar konstaterade att "Trots Lorensbergs centrala läge ligger området relativt frånkopplat omkringliggande, urbana delar." och den efterföljande analysen mynnade ut i att "På grund av sitt frånkopplade läge blir huvudstråken som länkar ihop stadsdelarna mycket viktiga." (Figur 1).

Boende- och arbetsplatstäthet nämns inte i programbeskrivningen eller underlaget och trots att det är den grundläggande faktor som bäst förklarar tillgången till handel och service. SpaceScapes analys i samband med Utbyggnadsplaneringen visade att boende- och arbetandetätheten i Göteborg till ca 80% samvarierar med antalet verksamheter.

I programmet argumenteras för att fler boende från regionen ska kunna ta sig till området genom kortare restider enligt den regionala strategin och eftersom trängselskatterna verkar ska dessa ta sig till Avenyn med kollektivtrafik. Slutsatsen blir att "Därför bör det också förbli svårt att ta sig fram med bil längs Avenyn" eller som nämns i GP-artikeln så gäller det att "få bort bilarnas brummande".

Hela denna utredning och den efterföljande diskussionen missar att Avenyns grundproblem är att det bor för få i området. Endast ett av fyra basområden över Avenyn når upp till UN-Habitats undre gräns för en hållbar stadsplanering på 15.000 inv/km2 (Figur 3). Som redan konstaterats finns inte heller någon kringliggande boendetäthet som kan stötta. Detta kan jämföras med Linnéstaden där 24 basområden i en kontinuerlig väv når upp till UN-Habitats gräns och nio av dem har minst den dubbla tätheten (Figur 4). Området kring Älvsborgsgatan och Mariaplan och även Lunden är betydligt tätare än kvarteren kring Avenyn (Figur 5-6).

Man får vända på det och säga att det är fantastiskt mycket liv på Avenyn givet förutsättningarna. Avenyn överpresterar redan idag så att det kan befaras att de flesta förändringar riskerar att leda till en försämring. Det är ytterst få områden som lyckas att dra igång ett stadsliv utan att grundförutsättningen boendetäthet finns i närområdet. Därför borde fokus framförallt vara på en förtätningsinriktad och sammanlänkande strategi.

Sammanlänkningen handlar inte om kortare restider från Lerum i pendeltåg med förhoppningen att de som landar i centralstationen ska hoppa över Nordstan och Inom Vallgraven och masa sig upp hela vägen till Avenyn eller att någon ska ta sig till Korsvägen för att shoppa. Sammanlänkningen handlar om att i Avenyns närhet skapa urbana stråk som läker ihop stadsöarna till en kontinuerlig stad.

Givet behoven av både ökad boendetäthet och sammanläkningen så blir bostäder på Heden en viktig komponent. Men programmet pekar bort från Heden med hänvisning till att det redan finns många boende.

Bygga på Heden?
Att bebygga hela Heden är inte önskvärt. Nyttan av det stora centrala rummets flexibla användning överväger mot att förtäta och bygga bort den kvaliteten. (...) Exploatering av Hedens yta bör ställas mot de stora centrala utbyggnadsområden i Gullbergsvass och Frihamnen som inom kort kommer att planeras för delvis bostäder. Heden och Aveny området är idag en stadsdel med många boende. (...)

Det sista är som vi sett helt enkelt inte sant. Det bor inte många i området. Det är olyckligt att antalet boende och boendetätheten behandlas på ett slarvigt sätt och att Heden därför inte identifieras som en nyckel. Visst måste en del av utvecklingen och förtätningen ske i kvarteren som kantar Avenyn, men det kan mycket väl bli en långsam process och den utvecklingen stärker inte heller kopplingarna till omgivningen.

Så länge boendetätheten är låg måste den sammanlänkande strategin även verka för att alla trafikslag kan angöra Avenyn. Det hänvisades till trängselskatten som ett argument för att biltrafiken skulle minska i betydelse, men på helgerna när shopping- och cafébesöken är som flest så finns ingen trängselskatt. Dessutom är en betydande andel av det potentiella kundflödet biltrafiken trots att gatan är avstängd mitt på, att gatorna i området enkelriktade och att stora delar av gatan saknar kantstensparkering för kortare kundbesök. Det är uppskattningsvis 3000 personer i fordon/dygn på Avenyn enligt programmet, vilket ska jämföras med 6000 gångtrafikanter/dygn. Gaturummet är så pass brett att här ska det inte ska vara något problem att få plats med alla trafikslag inklusive möjlighet till kortare stopp. Är det någon som upplever de fem gånger fler fordonen på Linnégatan som ett stort problem?

Avenyn kommer få sitt stora uppsving den dagen gatan inte primärt ses som ett besöksmål utan som en lokal affärsgata i en urban väv i behov av ett lokalt kundunderlag. Den dagen kommer stadslivet blomstra och som en följd kommer även besöken att öka.

 

Figur 1. Lorensberg och Avenyn som en ö kringgärdad av barriärer där alla stråk måste bryta igenom dessa barriärer. (Från SBKs program.)

Figur 2. Gångtrafiken (vänster) och antalet resande i kollektivtrafiken (höger) minskar desto längre upp mot Götaplatsen vi går eller åker. Gångtrafiken är angiven som passerande en snittimme mellan kl. 08-21 under två dagar i augusti och kollektivtrafiken som resenärer per dygn. (Från SBKs program.)

Figur 3. Boendetäthet i Lorensberg. Endast ett av fyra basområden över Avenyn når upp till UN-Habitats undre gräns 15.000 inv/km2. (Grafik: Patrik Sjöberg.)

Figur 4. Boendetäthet i Linnéstaden. 24 basområden i en sammanhängande väv når upp till 15.000 inv/km2 och nio av dem har minst den dubbla tätheten. (Grafik: Patrik Sjöberg.)

Figur 5. Boendetäthet i Kungsladugård. Kvarteren runt Älvsborgsgatan och Mariaplan har högre täthet än Avenykvarteren. (Grafik: Patrik Sjöberg.)


Figur 6. Boendetäthet i Olskroken och Lunden. Även Lunden vid Danska vägen har högre täthet än Avenyområdet. (Grafik: Patrik Sjöberg.)


Figur 7. Arbetandetätheten klingar av utom Vallgraven och ger inte heller tillräckligt med stöd. (Från SBKs program.)

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter