Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bygga för människor eller för lokaler?

 
Stadsbyggnadskontorens uppfattning är att planering bör utgå från människan och hennes behov/önskningar om bostäder och stadsmiljö, inte från utgångspunkten att skapa underlag för lokaler utefter stadens alla gator.

...så lyder en del av ett svar vi har fått på ett yttrande. Svaret i denna och andra delar är så pass intressant att det är värt att analysera och diskutera ordentligt.



Planen det handlar om är Fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång som Göteborg och Mölndal håller på att ta fram tillsammans.

Trevligt nog att förespråkar Stadsbyggnadskontoret handel, service, kultur och andra verksamheter i bottenvåningarna vända ut mot huvudgatorna, i princip Mölndalsvägen / Göteborgsvägen. Byggnaderna ska stå i fastighetsgräns utmed huvudgatan eller alternativt ska kvartersmarken mellan fastighetsgräns och byggnad vara tillgänglig för allmänheten. Vilket låter jättebra!

I vårt yttrande påpekade vi dock att detta inte enbart borde gälla huvudgator utan vara utgångspunkten för fler gator i området. Även verksamhetslokaler i B-, C- och till och med D-lägen är viktiga för blandstaden. Inte minst för att skapa liv och trygghet. Lokaler i C- och D-lägen fungerar ofta som en groddbädd för småföretagare.

Från fittnesscenter till barngym till kontor för småföretagare i verksamhetslokalen i JMs hus från 2003.

 

I yttrandet skrev vi att

Det är av yttersta vikt att planen på ett mer omfattande sätt behandlar täthet och de effekter det har på kundunderlag för verksamheter. Speciellt som Göteborgs trafikstrategi talar om tillgång genom närhet. Ett rimligt förfaringssätt vore därför att utgå från att alla gator och kvarter ska ha lokaler för service, handel och föreningsliv och sedan utifrån detta uppskatta vilken befolkningstät som behövs för att stödja denna service, verksamheter och föreningsliv.

"Alla gator" är kanske lite att ta i, men det borde iallafall göras ett seriöst försök att försöka så långt det är möjligt. Svaret vi fick från stadsbyggnadskontoren i samrådsredogörelsen visar på helt andra ambitioner:

Stadsbyggnadskontorens uppfattning är att planering bör utgå från människan och hennes behov/önskningar om bostäder och stadsmiljö, inte från utgångspunkten att skapa underlag för lokaler utefter stadens alla gator. Lokaler lönar sig i allmänhet väl utefter huvudgatorna och där förskriver de flesta detaljplaner lokaler i alla bottenvåningar. Där lokaler lönar sig kommer de naturligt uppstå även på lokalgatorna. Tomma lokaler är ingen tillgång i stadsmiljön. De båda städerna har delvis olika planeringsmål, utmaningen för en gemensam fördjupad översiktplan är att bli ense i gemensamma strategiska frågor. Blandstad eller ej är en rent kommunal fråga.

För den gemensamma huvudgatans karaktär har planen tagit ställning till en bebyggelsehöjd liknande den på Södra Vägen. Då en översiktplan inte är bindande kan givetvis avvikelser diskuteras i detaljplaneskedet.

(...)

Var ska man börja? Vi ska kanske ta det i den troliga ordning som arbetet har fortskridit. Först har "planen" (alltså inte några tjänstemän eller politiker utan något så neutralt som "planen") tagit ställning för en bebyggelsehöjd liknande den på Södra Vägen. Planen föreskriver därför längs Mölndalsvägen och Göteborgsvägen en "relativt jämn bebyggelse" i endast fem till åtta våningar. Detta framförs som ett faktum som inte behöver motiveras och som inte heller motiveras. På vilka grunder detta beslutas tagits finns inte redovisat.

Varför skulle inte Mölndalsvägen kunna belönas en exploatering mer lik den i Frihamnens högsta delar eller i Norra Masthugget? Mölndalsvägen är bredare än Södra Vägen och troligen också än Första Långgatan – den är gigantiskt bred med sina fyra bilfiler, två spårvagnsspår, två dubbelriktade cykelbanor och trottoar. Långa sträckor kommer Mölndalsån förhindra byggnader på ena sidan och göra gaturummet ordentligt luftigt. Det är egentligen helt förståligt att det är svårt att formulera en klar motivering för att höjden ska begränsas till fem till åtta våningar.

Vidare konstateras att tomma lokaler inte är en tillgång i stadsmiljön. Exakt, det är också vår poäng. På samma sätt är inte heller stängda socklar eller bostäder i bottenvåningarna med neddragna persienner en tillgång. Det som är en tillgång i stadsmiljön är bottenvåningar med fyllda verksamhetslokaler. Därför borde frågeställningen givetvis vara hur vi kan skapa och säkerställa detta i det behandlade området. Hur får vi t.ex. lokaler att leva och löna sig längs hela Ebbe Lieberathsgatan? Där är det otroligt viktigt med den analys av den nödvändiga tätheten som vi efterlyste i yttrandet.

Eriksbergsdockan. Mer önskat än en verksamhetslokal?

Östra Eriksbergsgatan. Mer önskat än en verksamhetslokal?

 

Stadsbyggnadskontoren inledde med att deras uppfattning är att planering bör utgå från människan och hennes behov/önskningar om bostäder och stadsmiljö, och inte från utgångspunkten att skapa underlag för lokaler utefter stadens alla gator. Är den nu föreslagna bebyggelsen mer i samklang med människans och hennes behov/önskningar än om bebyggelsehöjderna längs t.ex. Mölndalsvägen höjdes till minst 10-12 våningar från vilka delar kan skjuta upp lite högre? Är det speciellt många fler än Claes Caldenby som är kategoriskt emot högre hus i Göteborg?  I Direktspress undersökning 2012 var det 77% av göteborgarna som var för fler höga hus i Göteborg på ett eller annat sätt, varav 42% var helt oreserverat för. Bara 21% var emot.

En intressant frågeställning kopplat till detta är hur dessa subjektiva och dåligt motiverade begränsningar i täthet och höjd påverkar konkurrenssituationen.  Varför får Älvstranden & c:o bygga höghusdelar bäst de vill på Norra Masthugget, men inte de privata fastighetsägarna längs Mölndalsvägen?  Gäller olika bedömningar för olika intressenter? Har vissa intressenter en exploateringsmässig gräddfil? Vi får innerligt hoppas att så inte är fallet. Men så länge bedömningarna inte motiveras tydligare kommer tvivlet att kvarstå om att stadsbyggnadskontoret riggar en osund konkurrenssituation på oklara grunder.

Slutligen, vi har nu en sådan akut situation vad gäller behovet av bostäder att det samtidigt planeras för baracker på tidsbegränsat bygglov. I detta läge borde alla former av begränsningar av antalet bostäder i planer motiveras – på riktigt.

Som vi har skrivit om tidigare måste den omvända arbetsgången vändas rätt från dagens

  1. Subjektiva preferenser, bland annat förklädda till kulturmiljöhistoriska och kontextrelaterade resonemang, ger att bebyggelsen ska vara låg och gles.
  2. Det blir för få bostäder, för få människor och därmed svårt att få verksamhetslokaler att bära sig ekonomiskt.
  3. Hoppsan, vi kan inte skapa en levande blandstad så vi får koncentrera verksamheterna längs huvudstråk.

till morgondagens

  1. Vi ska försöka förverkliga översiktplanens uttalade mål om blandstad över hela området.
  2. Utred vilken täthet som behövs för att stödja en riktigt blandsstad med ett stort utbud av verksamhetslokaler och stadsliv i varenda kvarter och längs varenda gata.
  3. Givet tätheten som behövs för att blandstaden ska fungera, arbeta med hur kulturmiljöhistoriska (och andra) hänsyn ska tas, inklusive hänsyn till människan och hennes behov och önskningar.

Det är som sagts tidigare inte svårare än så.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (15 Februari 2016 17:12):
Etablerade köpcentra på enorma ytor i Frölunda och Sisjön dödar möjligheten till ytterligare verksamhetslokaler i tilltänkta bostadsområden i dess närhet.
+1
Robin Andersson (15 Februari 2016 20:22):
Kämpa på, det betyder så jäkla mycket att man konsekvent påpekar dessa saker. Jag förstår inte varför kommunerna hela tiden utgår från att låg täthet är något önskvärt.

Keep up the good work!
+1
Matthias H. (16 Februari 2016 00:30):
Håller med Robin, grymt att ni är på, så viktigt. Annars så får SBK fortsätta med sina omotiverade egenihopknåpade knasargument är efter är.
+1
Daniel K (17 Februari 2016 14:24):
Mycket bra skrivet. Jag blir uppriktigt ledsen varje gång jag går förbi nybyggen som vänder ryggen mot gatan. Se även Fjärdingsgatan i Kville som bjuder på mur och sophus mot gatan. Knappast en plats som skapar trygghet och stadsliv.
 0
Hans Jörgensen (20 Februari 2016 17:46):
Att SBK uppfattar att "planering bör utgå från människan och hennes behov/önskningar om bostäder och stadsmiljö" är förstås ingen emot. Men så var det ju det där med stadsmiljö. Stadsmiljö kan förvisso betyda i princip vad som helst men för SBK brukar det väl (numer) ligga ungefär i linje med vad Yimby anser att det är, åtminstone som vision. Problemet är att när det kommit till kritan så har staden regelbundet satsat på handelsplatser av typ 'externa köpcentrum' fast ibland även mitt inne i stan. Det värsta exemplet jag känner till är nog Eriksbergs köpcentrum med tillhörande trafikspagetti. Nu är det visserligen 15 år sen det byggdes, men det bör fortfarande påverka underlaget till mer stadsmässig lokal-struktur över en stor del av Norra Älvstranden. Dvs när nya områden och gator byggs kring Eriksberg, kan den som vill hävda att underlag saknas för verksamheter längs gatorna, eftersom all handel finns samlat i köpcentrum. Motgiftet borde vara högre exploatering. Alltså, om staden ska envisas med att ha centralt belägna bilanpassade handelsplatser, då krävs ännu högre exploatering för att kunna ha en stadsmässig verksamhetsmiljö än om dessa köpcentrum inte fanns.
Den nyaste delen av Sannegårdshamnen (innersta delen) är ett annat exempel där en stor köplada vänder sig ut mot motorleden, medan den tänkta stadsmiljön (mot hamnbassängen) består av ett par restauranger för köpstarka gäster. Nu finns bland dessa visserligen ett riktigt lyckat ställe (sannerligen ett lyft för Sannegården), men i ett större perspektiv så tycker jag det ändå är illustrativt.

Samtidigt är det också väldigt illustrativt hur Göteborgs gamla innerstad ser ut (det som kallas Inom Vallgraven). Där finns mängder av verksamheter men skralt med boende. Ett sånt område skulle inte kunna existera enligt SBK:s mått. Och inte heller enligt Yimbys kriterier på befolkningstäthet. Anledningen att innerstans höga täthet av verksamheter klarar sig är förstås att det är helt beroende av tillresta besökare. Dessa är dels mer långväga turister, men de flesta kommer från stadens olika stadsdelar - som ofta saknar just "stadsmiljö". Innerstaden lever till stor del på att det är dit man åker för att få en stadsmässig upplevelse. Visserligen är det väl så i många andra städer, men en stad av Gbgs storlek borde ha ett större innerstadsområde än idag, eller rentav mer av flerkärnighet, alltså att flera stadsdelar kan ha stadsmässiga centrum.
Det bästa tror jag hade varit om koncentrationen av verksamheter kunde smetas ut jämnare mellan innerstad och andra stadsdelar. Samt att Inom Vallgraven fick fler boende.
Det är synd att stadens planare inte är lite mer framsynta. Man säger sig vilja utvidga innerstaden till det som ungefär utgör "centrala Älvstaden", men då borde ambitionen också vara att ha ett lika livligt verksamhetsliv som den gamla innerstaden har.
 0
Krister Malmqvist (27 Mars 2016 09:14):
Kommungränsen mellan Mölndal och Göteborg förhindrar utbyggnaden av Fässbergsdalen. Det finns underlag för spårväg Mölndal-Frölunda och plats för minst 10.000 bostadslägenheter. Nu planerar Mölndal och Göteborg helt på egen hand vilket medför att det inte blir opimalt.
 0
Daniel (29 Mars 2016 16:19):
Dysfunktionalismen är den rådade ideologin bland vissa arkitekter fortfarande. Att bo i dysfunktionella stadsdelar av modernistiska mått är fint på sommaren men själlöst dom tre andra årstiderna.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck
Oskarsleden i Majorna
7 Mars 01:34 av Daniel Andersson