Utskrift från gbg.yimby.se
....

Så knyter vi ihop Bellevue med Kortedala

 

Det byggs en hel del i områdena Gamlestaden och Kviberg i Östra Göteborg. En del av denna bebyggelse ser mycket lovande ut (Gamlestads Torg), annan mindre bra (Kvibergs Ängar). Att döma av dokumentet "Produktionsplan 2016" som godkändes i slutet av 2015 vill Göteborgs Stad fortsätta att satsa österut. I planen nämns särskilt att förutsättningar ska ges för en bebyggelseutveckling som kan bidra till en långsiktigt positiv social utveckling i hela staden, och särskilt stödja en satsning i nordöstra Göteborg. Som ett exempel på planer som bedöms ha ett större bostadsinnehåll nämns Kviberg-Kortedala del 1, 2, 3 som beräknas ge ca 800 bostäder, 500 kvm kontor, 1900 kvm handel och 3800 kvm verksamheter.

För att sociala målsättningar ska kunna uppfyllas i nordöstra Göteborg anges också i produktionsplanen att de flesta planer bör ha som utgångspunkt att bidra till en mer sammanhållen stadsstruktur. Man skriver att

den stadsutveckling som sker i till exempel Gamlestaden och i Kviberg samt på Hisingssidan inom Älvstaden bör öka möjligheterna att få ekonomi och kraft i att bygga vidare med en mera tät och sammanhållen struktur i de befintliga stråk som de ansluter till. Ett sådant stråk och område är Kortedala – Bergsjön, där stora planeringsinsatser nu görs, vilka föreslås fortsätta de kommande åren.

Vidare anges det i produktionsplanen att planeringen bör ta stöd i forskning om socialt hållbar stadsutveckling, så som resultatet av projektet Dela[d] Stad, och de metoder som staden har utvecklat för analys av sociala konsekvenser (SKA).

Forskning visar att miljön i typiska miljonprogramområden ofta har en begränsande effekt för de boendes chanser på arbetsmarknaden, eftersom områdena ofta planerats som renodlade bostadsorter som inte understödjer sociala nätverk utanför det lokala området bland annat eftersom inflödet av besökare från andra stadsdelar är mycket litet. För att skapa sociala mervärden krävs därför att den tillkommande bebyggelsen och infrastrukturen bidrar till mer gynnsamma förutsättningar för bland annat verksamhetsetableringar, och att den möjliggör ett större utbyte mellan boende och verksamma i områdena och övriga delar av staden och regionen. Även tillgängligheten till ett diversifierat utbud av samhälleliga resurser bör gynnas av den tillkommande bebyggelsen, särskilt när den befintliga befolkningen i hög utsträckning har begränsade ekonomiska resurser och sociala nätverk.

Med alla dessa fina ord i ryggen är det intressant att titta närmare på hur en utbyggnadsplanering i området Kviberg-Kortedala skulle kunna läggas upp. Det visar sig finnas intressanta områden att arbeta med, men det är viktigt att planerna utformas på ett sådant sätt att ambitionerna i produktionsplanen kan uppfyllas. Nedan redovisas ett exempel på utbyggnadsordning samt vad som är viktigt att tänka på i de olika etapperna. Parallellt med att dessa etapper genomförs bör man också kontinuerligt arbeta med att genom förtätning utveckla Kortedala Torg med mer bostäder och verksamheter.

 

Steg 1: Lars Kaggatan – Rondellen vid Regementsvägen

Detta område präglas av den överdimensionerade Kortedalavägen och en stor rondell i den norra delen. I anslutning till rondellen finns en bensinmack och det finns också stora grönområden i anslutning till vägen, områden som skulle kunna användas på betydligt bättre sätt. Områdets södra delar har ett antal mindre verksamhetslokaler och det är nära till kollektivtrafik.

Bild 1: Möjlig förtätningsbebyggelse från Lars Kaggatan och norrut. (Illustration: Martin Darelid.)

 

En uppenbar åtgärd är att minska Kortedalavägens storlek och göra den till en stadsgata. På detta sätt skapas en trevligare gatumiljö. Lokaler bör angöras på båda sidor om vägen inklusive gatuparkering (korttid) så att det blir enkelt att angöra verksamheterna. Verksamheterna i den södra delen kan behållas. Det är också viktigt att minska rondellen vid Regementsvägen, slopa macken och bygga med stadslika kvarter här. Om vägen krymps åt väster så finns det gott om utrymme för detta. Dessa kvarter får också nära till spårvagnshållplatsen Kviberg vilket ger motiv till att hålla nere parkeringstalen. Bild 1 visar en schematisk skiss på hur det skulle kunna se ut, och det är slående hur många kvarter och bostäder man skulle kunna få in på denna ändå ganska begränsande yta.

 

Steg 2: Förtäta vid Bellevuerondellen

Detta skulle normalt vara det första steget, men då rondellen nyligen byggdes om så är SBK förmodligen inte så pigga på att bygga om igen. Detta trots att den första ombyggnaden i många avseenden var bristfällig (stor trafikplats blev något mindre trafikplats). Här borde man kunna skapa en miljö som är betydligt mer stadslig och som liknar t ex Odinsplatsen eller Mariaplan. Idealet vore att ta detta steg samtidigt som steg 1 så att man når en bra helhet, men man måste våga satsa på mycket verksamheter runt rondellen så att den lever upp. Två tidigare artiklar har skrivit om just området kring Bellevue (artikel 1 och artikel 2), och bild 2 nedan visar en illustration från en av dessa.

Bild 2: Möjlig förtätningsbebyggelse runt Bellevuerondellen. (Illustration: Tobias Axelsson.)

 

Steg 3: Rondellen Regementsvägen – Korsningen Nymånegatan/Beväringsgatan

En sträcka som i många stycken liknar steg 1 men som är betydligt längre. Stora grönområden finns i anslutning till vägen och även en Kyrkogård på den västra sidan. Kyrkogården gör det svårt att bygga västerut, men om vägen krymps åt väster finns det mycket utrymme för byggnation på den östra sidan. På samma sätt som i steg 1 är en uppenbar åtgärd är att minska Kortedalavägens storlek och göra den till en stadsgata. På detta sätt skapas en trevligare gatumiljö. Det kan dock bli mer utmanande med verksamheterna, hur skapar man förutsättningar för dessa på en så lång sträcka som inte är omgiven av en tät stadsmiljö? Samtidigt är risken uppenbar att man får en helt död gata om man inte får in verksamheter överhuvudtaget eller om det blir väldigt få verksamheter.

Bild 3 och 4: Exempel på hur en boulevardisering skulle kunna lyfta området runt Kortedalavägen.

 

Norra delen av området är särskilt intressant. Här ligger två stora huskomplex och ett tredje är planerat. Det vore bra att kunna bygga bort de parkeringsytor som idag omger dessa hus och integrera dem i en mer stadslik miljö. Här ligger förmodligen en nyckel till att få verksamheterna livskraftiga, de stora huskomplexen rymmer ju mycket folk. En omstrukturering av korsningen Nymånegatan/Beväringsgatan rekommenderas också. Korsningen behöver byggas om så att spårvagnshållplatsen blir en naturlig del av omgivande bebyggelse. Detta blir en utmaning då det finns stora nivåskillnader runt hållplatsen som även omges av berg och mycket sparsam bebyggelse i dagsläget.

 

Steg 4: Rondellen Kortedalavägen/Runstavsgatan

Kortedalavägen är lång och ju längre upp på den vi kommer desto mer utmanande blir det att bygga ett sammanhängande stråk. Är man intresserad av att gå vidare i ett fjärde steg kan en möjlighet vara att knyta ihop Kortedala med de områden som finns öster om vägen, till exempel koloniområdet och det mindre villaområdet i söder om detta. Rondellen får då minskas i storlek och vägen göras till en stadsgata. Ett antal verksamheter finns idag vid rondellen och dessa blir lämpligen en grund för den nya mer stadsmässiga bebyggelsen. Bild 5 och 6 illusterar hur det kan gå till, här har en större rondell något norr om koloniområdet slopats till förmån för stadskvarter.

Bild 5 och 6: En större rondell något norr om koloniområdet slopas till förmån för stadskvarter. (Illustration: Patrik Höstmad.)

 

Sammanfattning

Det är mycket positivt att det finns önskemål att förtäta i anslutning till Kortedalavägen och i samband med det göra gatan mer stadslik. Utmaningar saknas dock inte. Det är ett långsträckt område och lyckas man inte blanda bostäder med verksamheter riskerar området att bli lika öde som tidigare. Kvibergs Ängar visar hur man kan slösa bort ett område med potential. Låt oss hålla tummarna för att man lärt sig en läxa och bygger mer stadslikt denna gång.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (1 Februari 2016 12:45):
Bra Martin.
+1
Hans Jörgensen (3 Februari 2016 22:44):
Kul att se! Det här stråket har en jädra potential till förtätning. Det reflekterade jag ibland över när jag var bosatt på övre Kalendervägen. Svårigheterna är inte så farliga tror jag, jämfört med andra stråk som är tightare och mer trafikerade.
Speciellt området kring Gärdsåsmotet kan bli riktigt bra kvartersstad (snygg skiss Patrik) med stora möjligheter att koppla ihop Kortedala med Gärdsås/Bergsjön. Det är alltså inte Rondellen vid Runstavsgatan som det står i artikeln ovan, den ligger längre ner.

Gärdsåskulle har väl inte så mycket med stråket att göra men jag inte kan låta bli att nämna: skapa en gångväg upp till toppen, röj lite bland träden åt syd/sydväst, och det kan bli en av stans läckraste vypunkter :)
 0
Patrik Höstmad (5 Februari 2016 09:17):
Vi är medvetna om att det inte rondellen vid Runstavsgatan och Martin skrev därför "en större rondell något norr om koloniområdet", men det kanske inte var tillräckligt tydligt. Skissen vid den rondellen gjorde jag i ett annat sammanhang och jag var lat och ides inte göra en ny eftersom principen är den samma vid rondellen vid Runstavsgatan.
 0
Daniel Andersson (6 Februari 2016 16:39):
En sak att fundera på är hur eventuell boulevardisering skall förhålla sig till kollektivtrafiken på ett övergripande plan. På äldre gator i stan, framtill Hjalmar Brantingsgatan, kanske, går spårvägen längs en större gata. Stråken som spårvägen skapar blir därmed även stråk för bilister (även om senare anlagda trafikleder påverkat den bilden). Senare områden är istället trafikseparerade. Spårvägen går centralt genom områdena, medan biltrafiken matas utifrån. Kortedalavägen-Almanacksvägen funkar i princip så. Risken finns att en boulevardisering med verksamheter längs gatan kommer utarma befintliga centrum vid hållplatserna, och att kollektivtrafikresenärer därmed får sämre närhet till service, på samma sätt som när externcentrum byggs vid motorvägar.

Ett sätt att undvika detta är att dra biltrafiken inne i området, närmare spårvägen. (Jag var sugen på att rita, men det är kuperat och Kortedala är inte mina trakter.) Samtidigt finns förstås värden med begränsad biltrafik inne i området, som också måste beaktas.

Jag ser tre scenarion (utöver nollalternativet, eller att göra motorväg av leden) för att hantera området längs befintlig led:

Ingen utbyggnad
Trafiken inifrånmatas, befintlig trafikled tas bort och blir naturmark så att kopplingen mot Kviberg förstärks

Måttlig utbyggnad
Verksamheter skall även fortsättningsvis i huvudsak lokaliseras till knutpunkter vid spårvägshållplatser. Kortedalavägen-Almanacksvägen ligger i utkanten, men kan omvandlas till en stadsgata/boulevard flankerad av exempelvis stadsradhus. Gatan kan avlastas genom att gator inne i Kortedala kopplas samman.

Omfattande utbyggnad
Ett större område runt leden bebyggs samtidigt som det förtätas i befintlig bebyggelse. Tanken är att skapa underlag för både verksamhet vid spårvägshållplatserna och längs ett nytt stråk längs en Kortedalaboulevard med god kollektivtrafik. Även i detta scenario kan gatorna inne i Kortedala kopplas samman för att stärka befintliga centrum.


Mina synpunkter på scenariorna:

Jag är svag för natur och bättre kopplingar till grönområden, så "Ingen utbyggnad" känns rätt på så sätt, men det medför inga exploateringsvinster och bidrar inte med nya bostäder, så det är nog inget troligt scenario. En fördel är att kostnaden för att underhålla en trafikled försvinner, även om underhållet av gatorna inne i Kortedala blir något dyrare med mer trafik där.

Det gäller att ha en realistisk bild av hur attraktivt det är att bo vid trafikerade gator. Att det är populärt att bo längs Linnégatan behöver inte betyda att det är populärt att bo längs en lika trafikerad gata eller väg längre ut från centrum. Den som vill ha stadspuls, vill nog hellre bo centralt. Att bygga stadsradhus kan på så sätt vara ett alternativ, då det borde vara attraktivt med småhus nära stan (jämfört med Kungsbacka och Kungälv). Radhusen kan samtidigt fungera som bullermurar mot gatan vilket ger möjligheter till en ljuddämpad trädgård och bättre ljudmiljö i hela området.

En mer storskalig utbyggnad behöver inte vara fel, men bör ske inifrån och ut. Jag är inte säker på att vi nått till Kortedala och Bergsjön ännu i det avseendet, och efterfrågan (jämfört med centralare områden) talar väl inte heller för det.
 0
Mikael Andersson (24 Februari 2016 15:05):
Bodde i Bellevue i 15 år (1998-2013) och var den som skrev över 20 brev till Trafikkontoret om alla bilistdrumlar som körde i rallyfart på Kortedalavägen och ner igenom rondellerna i Bellevue till Artillerigatan.

Mina över 20 brev till Trafikkontoret 2001-2013 resulterade i ombyggnationen av rondellerna i Bellevue och flytten av spårvagnsvändslingan till Nymånegatan.

Ombyggnationen som kostade 90 miljoner.

När det nu inte finns någon annan genomfartsled upp till Kortedala och Bergsjön än via Kortedalavägen så är det orimligt att tro att Kortedalavägen någonsin kan bli en lugn stadsgata.

Och alla gröna ytor måste väl inte bli bebyggda i Bellevue?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5355 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter