Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1

 

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 1:a mars.

Du kan t.ex. skriva:

Ämne/Subject: Synpunkter på Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1, inom stadsdelen Tingstadsvassen i Göteborg (Diarienummer SBK: BN0612/14)

Hej,

Jag skriver angående Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1, inom stadsdelen Tingstadsvassen i Göteborg (Diarienummer SBK: BN0612/14). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som är i grunden positivt till att Frihamnen planläggs, men som samtidigt bland annat vill se en högre täthet och mer levande och sammankopplande stråk.

Med vänliga hälsningar

*ditt namn*
*ev. din adress*

Översikt över planen.

 

Volymerna med SBKs ursprungliga exploatering i vitt och tillägget efter påtryckningar från Byggnadsnämnden i beige-gult.

 

Tack till Annette, Pär, John och Jesper för den större delen av yttrandet! Yttrande följer i sin helhet.

 

Yttrande över Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1, inom stadsdelen Tingstadsvassen i Göteborg

Diarienummer SBK: BN0612/14

 

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket positivt till att ambitionerna i planen skruvats upp under arbetet med samrådshandlingen. Att målbilden för detaljplanen har ändrats från ursprungliga 400.0000 BTA till
500.000 innebär större möjligheter för ett rikt och varierat stadsliv. Yimby Göteborg instämmer till stor del i det manifest som sägs ligga bakom planen. Dessvärre verkar en del av manifestet ha glömts bort då detaljplanearbetet övergått från workshops till ritande och räknande. Vi vill upprepa den kritik som vi riktade mot planeringen redan i programmet för Frihamnen och del av Ringön där kontentan gick ut på att den låga tätheten hotar planens genomförbarhet och de goda intentioner som presenteras i manifestet. En högre täthet behövs för att åstadkomma det stadsliv och de aktiva bottenvåningar som beskrivs. Dessutom vill vi lyfta frågan om att en gång för alla reda ut möjligheten att bygga fler broar på snittet Älvsborgsbron-Marieholmsbroarna samt att reda ut vad riksintresset för sjöfart faktiskt innebär för riksintresset staden Göteborg.

 

Synpunkter

Planområdet omfattar 29 hektar och medger cirka 3500-3750 bostäder i etapp 1. Detta ger en täthet om cirka 258 boende per hektar vilket är godkänt. Detta är över UN-Habitats nedre gräns för hållbart stadsbyggande om 150 boende per hektar. Dock är detta långt från tätheten som vi finner i de allra mest populära stadsdelarna i Göteborg där tätheten i till exempel Linnestaden ligger nära eller över 400 invånare/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 invånare/ha i ytterligare 3 basområden. För att öka underlaget för ett hållbart stadsliv och ge underlag för lokal service tror vi att antalet lägenheter i området kan och bör öka ytterligare. Det är tydligt att en högre täthet inte alls kräver några nya eller drastiska åtgärder utan det är bara att studera Göteborgs enda fungerande stadsdel på andra sidan älven omkring Linnégatan.

 

Anslutning mot Brämaregården och Backaplan i norr

Eventuellt hade det varit klokare att börja bygga från Brämaregården och söderut. Tyvärr omöjliggör Hamnbanan och Lundbyleden en sådan inriktning. Därför måste första etappen innehålla någon typ av förbindelse över nämnda barriärer. En bred fin bro från Brämaregården till Frihamnen över trafikinfrastrukturen istället för den rostiga och skrangliga gamla gångbron med trappor kan skapa ett mycket bättre sammanhang.

Exempel på bred fin gångbro från centralstationen över bangården i Trondheim.

 

Bra med bottenvåningar förberedda för lokaler

Det är bra att planen ställer krav på fyra meters takhöjd och golvbjälklag i markhöjd i bottenvåningarna då det gör det möjligt att direkt eller senare inrätta lokaler. Detta krav behöver kompletteras med ett krav på att samtliga fasader konstrueras med möjlighet för insättning skyltfönster. Erfarenheten säger att om man inte tvingar fram lokaler blir de inte av. Isolerade torg har sämre potential att lyckas kommersiellt än stråk.

 

Aktiva torg, men inte stråk

I planen är det planerat för aktiva torg, inte aktiva stråk. Krav på lokaler är således koncentrerade runt de fem torgen, utan krav på lokaler på gatorna däremellan. Det är ett sätt att tänka stad som liknar femtiotalets modernistiska monofunktionalistiska stadsplanering och kan studeras i stadsdelar som t.ex. Kortedala och Guldheden. I båda dessa stadsdelar har de isolerade torgen problem att överleva. En levande stad kräver även aktiva bottenvåningar längs tydliga stråk mellan torgen. Det finns undersökningar som visar på att ett stråk bryts väldigt fort om man bryter raden av aktiva, öppna och publika bottenvåningar. Det är därför viktigt att planen följer slutsatserna den stadsstruktursanalys (s 9) om hur trafiken (i detta fall förmodligen främst gång- och cykeltrafik) kommer att röra sig igenom stadsdelen och att man tydligt markerar dessa primära stråk med krav på aktiva bottenvåningar/lokaler i bottenplan längs alla stråken. 

Det är däremot inte viktigt med krav på just centrumkaraktär i bottenvåningarna längs stråken. Ett sådant krav kan precis som i den befintliga planen gärna koncentreras runt t.ex. torgen. Planen ger utryck för en begränsad och kommersiell syn på vad lokaler kan användas till. Förutom vård och skola så planeras lokaler enbart med centrumkaraktär. Det kommer således inte finnas lokaler att hyra för föreningar, mindre verkstadsindustri eller halvoffentliga kontor, vilket kraftigt riskerar att begränsa stadsdelens dynamik, föreningslivet och småföretagandet.

 

Öppna eller slutna kvarter

I plankartan anges att

I varje kvarter skall minst en öppning finnas mot lågt liggande gata (för att regnvatten kan rinna ut).
Kontentan av detta är att det inte krävs en öppning i hela kvarteret utan bara en mindre öppning likt en tunnel eller kanal för vatten. Även om illustrationsritningen av någon konstig anledning visar nästan enbart öppna kvarter och planbeskrivningen anger att
När gaturummen är för smala för att större träd ska få plats, ska gårdarna erbjuda gröna siktlinjer. Större kvarter ska erbjuda smitvägar tillgängliga för allmänheten.
Det är plankartan som gäller och den enda plats där det krävs öppna kvarter är i de tre kvarteren söder om det största torget där det av oklar anledning är markerat ett gångstråk norr-syd genom alla tre kvarteren. Detta gångstråk är omotiverat, onödigt och kontraproduktivt. Det kommer att försvaga stråken på gatorna, genom att resultera i mindre gatuliv och dessutom skapa sämre och otryggare miljö för barn på gårdarna. 

Det finns inga krav på att byggnaderna ska ha fasad i gatulinjen, eller för den delen en gård överhuvudtaget. I princip skulle man kunna välja att placera ett massivt hus mitt i kvarteret utan gård. Huvudinriktningen bör vara fasad i gatulinjen och slutna kvarter i hela området.

 

Bilparkering

Parkering planeras i områdets utkant. Det är tydligt att tanken är att trafiken i området huvudsaklogen ska utgöras av gång- och cykeltrafik. Dessvärre riskerar detta att skapa en ö omgiven av svårforcerad bilinfrastruktur, som på så många andra ställen i staden. Att leda trafiken på mindre gator med låg hastighet igenom området kan på sikt möjliggöra att Lundbyleden inte längre behövs i sin nuvarande utformning. Den långsiktiga inriktningen måste vara att bygga en komplett och obruten stadsväv från Frihamnen i söder vidare upp (och förbi) mot Rambergsstaden i norr. Att förbjuda genomfartstrafik i området riskerar att leda till ökade biltrafikutsläpp och cementering av Lundbyleden.

 

Fastighetsindelning

I ett större antal kvarter finns det bestämmelser om ett minsta antal (tre) fastigheter inom kvarteret. Tre fastigheter i ett kvarter är bättre än en fastighet, men det skulle kunna vara många fler. För att kompensera för de stora fastigheterna finns det således en bestämmelse på plankartan om att fasaderna ska uppdelas vertikalt ungefär för var 20:e meter. En sådan uppdelning skulle komma helt naturligt och dessutom mycket mera varierat med en mycket småskaligare fastighetsindelning.

 

Parken

Den planerade parken är självklart alldeles för stor, och med sin placering mitt i stadsdelens centrum skapar den en otrygg barriär på natten. På illustrationsritningen står den markerad som en tillfällig park, medan den på plankartan är markerat som en permanent. Det är på Kvillepirens udde som den traditionella parken i framtiden kommer att vara och den inre parkens mark ska kunna användas som lite av varje. Detta riskerar att bli ett Heden 2.0 där all form av förändring kommer att hamna i långdragna och resurskrävande processer. Det är bättre att redan nu planlägga parkmarken som blandstadskvarter, låta Älvstranden tills vidare hålla marken fri och som park, och senare ta beslut om och när den ska bebyggas.

Det står i planbeskrivningen att

Det är i dagsläget svårt att avgöra Jubileumsparkens slutgiltiga utbredning och allmötesplatsens utformning, men enligt Grönstrategi för en tät och grön stad ska den i egenskap av en stadspark vara "tillräckligt stor och attraktiv för att rymma och locka människor och tåla användning".
Är storleken på parken något som lockar människor? Annars tycker vi att mindre monumentala och intimare parker i mänsklig skala är väl så tilltalande.

 

Strukturanalysen

Avslutningsvis vill vi påpeka att planen borde ta till vara kunskapen som tagits fram i den Stadstrukturanalys som gjorts av Spacescape. I den analysen visas tydligt att stadsdelens tillgänglighet och koppling till omgivande stad i planen har minskat betydligt under arbetets gång. Flera förslag ges på hur planen kan ändras för att bättre uppfylla de mål om en socialt hållbar och sammanhållen stad som ställts upp (bättre kopplingar till omgivande områden, genare gatudragningar, tydliga gena stråk). I Planbeskrivningen benämns strukturanalysen endast pliktskyldigt i en mening under "Tillgänglighet" och det verkar inte som om bristerna som pekas ut i analysen på något sätt har åtgärdats. På många håll i planen verkar gatorna medvetet ha dragits i oregelbundna sicksack-mönster. Detta kanske kan verka tilltalande ur ett helikopterperspektiv, men leder typiskt till svårorienterade strukturer som snarare isolerar ett område från omkringliggande stad än knyter samman det, vilket ju är den uttalade ambitionen.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (1 Mars 2016 01:10):
Kanonbra.
+1
Jonas Lindberg (1 Mars 2016 01:21):
Parken kommer knappast bli välbesökt nattetid. "Ingen hör dig skrika längst ut i Jubileumsparken".
 0
Ottosson (1 Mars 2016 09:44):
Tja, ingen del av området kommer vara välbesökt varken dag eller nattetid. Här planerar man fram en isolerad stadsdel där alla utomstående flöden ska gå i en båge utanför området. Både kollektivtrafik och biltrafik saknas helt i området, med transportsträckor till fots in i området. Kvar är den lilla, lilla klick som reser med cykel som potentiella besökare.

Det spelar ingen roll hur hög täthet det skulle vara, inte ens om så samtliga hus var 30 våningar, skulle inte finnas underlag för ett varierande utbud utan endast typen mat/restaurang/frisör/kiosk, saker som i princip alla nyttjar väldigt ofta. Vill man få arbetsplatser, sällanköpshandel, specialiserade butiker, osv måste det vara tillgängligt för stora grupper av utomstående, och här gör man raka motsatsen. Det kommer bli ett stort fail om man vill se stadsmässighet och inte bostadsområde.

Bra att ni påpekar en flera av bristerna. Tyvärr är planen så djupt i grunden strukturmässigt fel och dessutom drypandes av låst politisk idealism att det inte finns någon som helst chans att detta blir ett stadsmässigt centralt område. Vi kommer strukturmässigt få ett nytt större stendött Sannegårdshamnen eller Haga, dvs ett område där folk bor centralt men isolerat från utomstående (trots politikernas aldrig sinande tilltro till att kajkanter, grönytor och bilfria gator ska locka till sig massa folkliv, vilket gång på gång har visat sig inte funka alls)
 0
Mats O. (1 Mars 2016 11:26):
Precis som Ottosson skrivit tidigare så bygger vi dom nya förorterna i centrala Göteborg. Isolerade enklaver bara för dom som bor där och utan den naturliga kontakten med resten av staden.

Så tragisk utveckling av (den rödgröna) stadsplaneringen i Göteborg.
 0
Krister (3 Mars 2016 07:59):
Om 20 år är små elbilar vanligast färdmedel i staden. Kollektivtrafiken är också till stor del elektrifierad. Elbussar ersätter dieselbussar. Detta bör bör tas med i beräkningen och plats för parkering i anslutning till bebyggelsen bör finnas. Bilfientligheten får inte helt styra.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter