Utskrift från gbg.yimby.se
....

Handeln i Göteborg ett hot mot blandstaden?

 
Stadsbyggnadskontoret har låtit konsultföretaget WSP Analys och Strategi analysera handelns förutsättningar i Göteborg. Slutsatserna presenterades vid ett evenemang som Yimby Göteborg närvarade vid. Bland annat kan ett nytt stadsdelscentrum etableras i någon av ett antal utpekade tyngdpunkter i staden. Vi frågar oss vad detta skulle leda till och hur handeln kan bidra till att skapa en attraktiv blandstad.

Handelsstråk vid Oscar Fredriks kyrka

Handelsstråk vid Oscar Fredriks kyrka. (Bild: Stadshem Fastighetsmäkleri)


Stadsutvecklingsarenan arrangeras av Sveriges byggindustrier och Fastighetsägarna ett par gånger per år. Det senaste eventet ägde rum den 2 juni och hade rubriken ”E-handel vs. stadsutveckling”. I publiken var Yimby Göteborg representerat av Pär Johansson, Olof Antonsson och Alvar Plam. Inbjudna talare att introducera ämnet var Per Andersson, HUI Research (tidigare Handelns utredningsinstitut), som pratade om handeln ur ett lokalt och regionalt perspektiv och Anna Noring, Stadsbyggnadskontoret (SBK), som presenterade en analys av handelns förutsättningar i Göteborg som genomförts av konsultföretaget WSP Analys och Strategi.

 

Omsättningen ökar mest i externa handelsområden

Inledningsvis är det intressant att notera att handeln i Sverige sedan 1996 växer i omsättning med ett antal procent per år. Tyvärr har den största ökningen skett i de städer som har satsat på externa handelsområden. Enligt HUI Research har marknadsandelen för externa handelsområden ökat från 20 % 1995 till 40 % 2014. De största externa handelsområdena i Sverige har mångdubblat sin omsättning de senaste 20 åren på bekostnad av döende stadskärnor. Det som 7 av de 10 största externa handelsområdena har gemensamt är att de innehåller ett IKEA-varuhus.

Birsta City i Sundsvall

Det största handelsområdet 2015 (mätt i omsättning) var Birsta i Sundsvall som ökat sin omsättning från 460 miljoner kr år 2000 till 4 324 miljoner kr år 2015. Därefter följer Erikslund i Västerås med en omsättning på 4 115 miljoner kr år 2015 mot 630 miljoner kr år 2000. (Bild: mapio.net)

 

Inga nya externa handelsområden i Göteborg

I Göteborg har politikerna valt en annan inriktning genom att föredömligt stoppa all planering och byggnation av externa handelsområden:

Inga nya externa köpcentrum ska byggas eller planeras. De externa köpcentrum som redan finns ska utvecklas på ett hållbart sätt och göras tillgängliga med kollektivtrafik och utbudet gå mot sällanköpshandel.

(Budget 2016, För ett jämlikt och hållbart Göteborg, Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stad antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15)

 

De 10 största handelsområdena efter omsättning (inkl. restaurang och service) 2015 i Västra Götaland. Vad som avgränsar ett handelsområde är inte tydligt definierat. (Källa: HUI Research)

Nordby shoppingscenter 4 035
Nordstans Affärscentrum 4 020
Torp 3 025
Sisjön 2 810
Frölunda Torg 2 705
Bäckebol Center 2 640
Överby 2 255
Knalleland 1 980
Backaplans Handelsområde 1 870
Allum 1 840

 

Samtidigt som handeln totalt sett ökar fortsätter e-handeln att plocka marknadsandelar. Enligt HUI Research är tillväxten cirka 17-18 % per år men den totala marknadsandelen för all e-handel är fortfarande bara 7 %. HUI Research spår trots ökningen för e-handeln att externhandeln kommer att fortsätta att öka framförallt i områden som saknar det idag. De tror också på en sorts pånyttfödelse av ”gallerior i stadsnära lägen” (notera stadsnära) och att caféer, restauranger och områden med blandad handel kommer fortsätta öka.

Per Andersson, HUI Research

Per Andersson, HUI Research, gillar stora köpcenter och tycker det är synd att Göteborg ligger långt efter både Malmö och Stockholm som har 4 gånger fler köpcenter större än 20 000 m2 jämfört med Göteborg. (Bild: Pär Johansson)

 

Handelns utveckling i Göteborg

Göteborgsregionen står inför enorma investeringar inom byggsektorn och Sveriges Byggindustrier uppskattar att värdet på investeringarna för nya bostäder, kontor, handel och infrastruktur är 1 000 miljarder kronor till 2035. Investeringarna i Göteborg står för närmare två tredjedelar av det totala beloppet samtidigt antalet göteborgare väntas öka med 150 000 till år 2035 medan regionen totalt ökar med 250 000 invånare. Enligt Göteborgs Stads översiktsplan är den uttalade ambitionen att huvuddelen av de nya invånarna ska beredas plats i något av de redan existerande områdena i Göteborg genom att låta staden växa inifrån och ut:

Fortsatt planering i Göteborgs stad ska i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter.

versiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26)

I Västra Götalandsregionen planeras nu för 700 000 m2 ny handel vilket väntas öka omsättningen i branschen kraftigt. Enligt HUI Research ligger Göteborgsregionen efter de andra storstadsområdena med en omsättningsökning på blott 1,4 % 2015 och 0,1 % i regionen. Faktum är att ökningen i Göteborgsregionen legat under riksgenomsnittet under hela perioden 2008-2013.

HUI Research utvecklar nya handelskoncept för småskalig handel exempelvis hur de kommande linbanestationerna kan utformas. Nya handelskoncept som Vallgatan 12 där restauranger och butiker samexisterar i öppna lokaler (inspirerat av Italienska förebilder) förväntas också bli vanligare. Enligt HUI Research går handeln dessutom alltmer mot kundorientering och tjänstefiering där kunden kan få mervärden såsom "personal shopping" och montering av byggvaror i hemmet.

 

Handelns påverkan på stadsutveckling

Målet för stadsutvecklingen i Göteborg är att skapa attraktiva och blandade områden. Enligt Anna Noring, SBK, måste staden bygga upp kompetens om vad handeln efterfrågar när det gäller exempelvis lokalisering och lokalstorlekar. Prognoserna visar att 525 000 m2 kommer att behöva byggas till 2035 vilket ska svara upp mot den förväntade ökade köpkraften om 22 miljarder kr. Enligt WSP Analys och strategi krävs kluster, tillgänglighet och en täthet om minst 110 invånare/hektar för att skapa attraktiva och blandade områden. Yimby Göteborg har tidigare konstaterat att staden inte planerar för en stad med tillräcklig boendetäthet enligt UN-habitat men nu verkar även handeln anse att en lägre täthet räcker för att försörja de tillkommande verksamheterna med kunder.

Istället för att se till att handeln försörjs genom att tillräckligt många bor i närheten så verkar planerarna förlitar sig på att tillresta från kranskommuner och andra områden i staden tar sig till området. Ett av förslagen från WSP Analys och Strategi är att etablera ett stadsdelscentrum i någon av ett antal utpekade tyngdpunkter i staden. Detta var en strategi som provades redan under utbyggnaden av miljonprogramområdena med förödande resultat på stadskvalitéer med bilberoende, tråkiga torg och funktionsseparerade enklaver som resultat. Som vanligt försöker staden uppfinna hjulet på nytt istället för att snegla på hur handeln fungerar i de mest populära delarna av Göteborg där vi redan har en välfungerande och blandad stad.

 

Nytt centralt stadsdelscentrum föreslås

De områden som utpekas som lämpliga för att etablera ett nytt stadsdelscentrum är Korsvägen, Järntorget, Haga (om ej Järntorget), Gamlestaden, Heden (söder om city) och någonstans i det nya Älvstaden. Vi kan bara börja fundera på hur en etablering av ett stadsdelscentrum vid Korsvägen eller Heden skulle påverka den redan döende handeln på Avenyn om inte området samtidigt kraftigt förtätas och kompletteras med tillräckligt många bostäder. Förhoppningsvis kommer SBKs omtag av detaljplanen för Heden att gå mer i Yimbys anda och kanske kunna försörja mer lokal handel med kunder.

SBK och WSP Analys och Strategi menar att ett stadsdelscentrum fungerar som centrum för flera stadsdelar och är hållbart genom att de i princip saknar parkeringsplatser. Ett stadsdelscentrum ”har stort närhetsunderlag och kan ha omfattande utbud utan att ha regional influens”. Enligt analysen skulle ytan för ett stadsdelscentrum kunna vara ca 10 000 m2 för sällanköpshandel, ca 5 000+ m2 för dagligvaruhandel och restauranger med mer (vilket kan jämföras med Kompassen på ca 8 000 m2). Positivt är att SBK identifierar att det krävs mycket god tillgänglighet och hög koncentration av bostäder och kontor. Dessvärre verkar det vara en täthet av bara 110 invånare/hektar som anses motsvara hög koncentration av bostäder, istället för 150-450 invånare/hektar som rekommenderas av UN-habitat för en hållbar stadsplanering.

Stadsdelscentrum i Stockholm som används som förebilder

Stadsdelscentrum ska utformas på likande sätt som Västermalmsgallerian (Kungsholmen), Fältöversten (Östermalm) och Ringen (Södermalm) i Stockholm som effektivt dränerat kringliggande områden på handel och stadsliv.

Istället för att planera nya handelsplatser och interna köpcentrum tycker vi att SBK och handeln borde lära av de attraktiva miljöer som fungerar i ett större stadsbyggnadsperspektiv. Det är inte bara handelns omsättning som borde räknas utan även hur butiker, restauranger och caféer kan skapa mervärden åt invånarna och ge något tillbaka till staden. Blandstad handlar inte om att koncentrera handeln till en plats. Det leder ofelbart till oattraktiva och döda stadsmiljöer. SBK borde dra lärdom av erfarenheterna från Eriksberg och Sannegårdshamnen, där handeln främst koncentrerats till externa köpcentrum snarare än att ingå i stadsmiljön. Bara genom att på riktigt implementera översiktsplanens intentioner om blandstad i alla led av stadens planering når vi fram till målen om att skapa attraktiva och blandade områden i Göteborg.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Norén (16 Juni 2016 18:12):
Ur ett ekonomiskt perspektiv så vore det bra att titta på hur köpkraftsökningen och utbyggnaden bidrar till sysselsättningen, inte bara till omsättningen. Stora handelsplatser med stora enheter har skalfördelar jämfört med småskalig handel som gör att omsättningen per anställd blir högre, dvs. sysselsättningsökningen blir lägre.
+1
Urban (16 Juni 2016 18:34):
Har Pär Johansson någonsin varit i Stockholm?
Runt omkring,och inne i, Fältöversten,Västermalmsgallerian och Ringen pågår ett sjudande stadsliv.
Det finns i närområdet av de tre galleriorna mängder av mindre butiker och restauranger med ett väldigt varierat utbud.
 0
Pär Johansson (16 Juni 2016 19:27):
Anders tror jag har helt rätt. En stark drivkraft för de externa handelsområdena är skalfördelarna.

Urban jag känner till Stockholm mycket väl. Utan Fältöversten och liknande anläggningar skulle en större del av centrala Stockholm kunna ha aktiva och attraktiva stråk med handel, caféer och restauranger.
 0
Mats O. (17 Juni 2016 09:00):
Fysiska butiker idag är som bankkontoren för 15 år sedan -alldeles för många. Och då får man tänka på att e-handeln i Sverige ännu så länge bara står för 2-4% av all handel. Vad händer med butikerna när den siffran dubblats om 10 år?, och givet stängning av allt fler fysiska butiker, vad ska lokalerna fyllas med?
 0
Urban (18 Juni 2016 11:47):
Pär.
Drottninggatan,Hamngatan, Sveavägen,Birger Jarlsgatan, Klarabergsgatan, Vasagatan, Regeringsgatan, Norrlandsgatan,Biblioteksgatan, Kungsgatan,Nybrogatan,Odengatan, Karlavägen Tegnérgatan,Gamla Brogatan osv osv.
Där några exempel på gator som har det stadsliv du påstår saknas.
Och då har jag inte tagit med några exempel från Gamla stan,Kungsholmen eller Södermalm.
 0
Erik Sandblom (26 Juni 2016 13:09):
Jag håller med Urban. Köpcentra i sig dödar inte urbana stråk. Titta bara på Nordstan och Kompassen. De samexisterar med handeln på kringliggande Östra & Västra hamngatan, Drottninggatan och Korsgatan.
 0
Pär Johansson (27 Juni 2016 10:28):
Det fungerar bara så länge som området är väl försörjt av pendlare (Nordstan) eller kringboende (exemplen i Stockholm). Med Göteborgs gleshet och den av SBK/handelns föreslagna boendetäthet riskerar ett nytt stadsdelscentrum att likt Allum och Frölunda Torg konkurrera ut all omkringliggande handel.
 0
Karl (2 Juli 2016 12:31):
Och varför uppnås så kallade skalfördelar? Tillgänglighet Klimatfördelar Kostnadsfördelar - kan dessa och andra orsaker bidraga och i så fall - till varför handelsområden uppstår(spontant!) eller skapas uttänkt?
 0
Mats O. (9 December 2016 19:27):
En intressant artikel om Sears uppgång och fall. Sears affärsmodell med stora butiker i externa bilberoende shoppingcentra har svårt för att klara konkurrensen från e-handel och nya aktörer.
https:​/​/​www.​bloomberg.​com/​view/​articles/​20​16-​12-​0​9/​sea.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5342 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter