Utskrift från gbg.yimby.se
....

Korta avstånd för ökat välstånd

 
Idag råder en stor enighet om att städer fungerar som ekonomiska motorer för regioner och länder. De eventuella tveksamheter som ibland dyker upp handlar snare om hur, eller om utvecklingen är ofrånkomlig och önskvärd eller inte. Med hjälp av gamla och färska rön studerar vi hur svenska storstadsregioner fungerar med avseende på interaktion mellan människor, placering av företag och beteenden vid byte av arbetsplats. Vilka egenskaper hos en stad genererar arbetstillfällen och en långsiktigt bärkraftig ekonomi? Resultaten ger tydliga implikationer på hur vi borde agera i Göteborg om vi vill skapa nya arbetstillfällen och ge oss goda framtidsutsikter.



Fotomontage: Jesper Hallén

 

Den svenska forskaren Johan P. Larsson har studerat hur långt från den gamla arbetsplatsen den nya ligger när svenskar byter arbete inom storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Studien är nyligen rapporterad i Urban Studies med titeln "Non-routine activities and the within-city geography of jobs".

Nog för att man har kunnat ana hur det ligger till, men det är ändå förvånansvärt tydligt som mönstren uppträder. Implikationerna på lokaliseringen av arbetsplatser och bostäder och hur stadsplaneringen borde bedrivas blir mycket starka. Innan resultaten och de stadsplaneringsstrategier som följer så gör vi en kort genomgång av den ekonomiska teori för städer som Larsson utgår ifrån.

 

Staden som arena för kunskapsöverföring

Inom ekonomisk teori uppfattas städer allt mer som arenor för att minska interaktionskostnader mellan människor, i kontrast till den tidigare uppfattningen att de är enheter för att hushålla med transportkostnader för varor. Denna idé är framförallt saluförd av ekonomen Edward Glaeser & c:o. En anledning till förskjutning av perspektivet är att humankapitalets externaliteter får en allt viktigare roll i dagens produktion av produkter och tjänster, vilket understryker att det är fördelaktigt med en interaktion som leder till produktiva resultat. Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger och kompetenser (även hälsa räknas in ibland) och dess externaliteter är den påverkan som detta kapital har på sin omgivning (t.ex. på produktivitet och sysselsättning).

Lite förenklat kan man säga att investeringar i kunskaper (t.ex. utbildning) genererar ekonomiskt välstånd (t.ex. via fler arbetstillfällen och bättre ekonomi) om människor får enkla möjligheter att interagera med varandra. Omfattningen av interaktionen styrs ofta av den lokala tätheten. Ju tätare med företag, arbetsplatser och människor, desto fler interaktioner är möjliga inom ett givet avstånd och antalet interaktioner som blir av faller snabbt med avståndet.

En av stadens grundläggande egenskaper är att underlätta för denna kunskapsöverföring mellan invånarna. Omfattningen av kunskapsöverföringen varierar stort mellan olika typer av områden inom en stad. Empiriska studier har gett två tydliga resultat: för det första, spillover-effekten mellan aktörerna minskar kraftigt med avståndet (dvs. korta avstånd är viktigt för framförallt nödvändig kunskapsöverföring som inte är planerad eller styrd), och för det andra, den lokala tätheten är viktigare i icke rutinmässiga yrken än i rutinmässiga yrken.

Icke rutinmässiga yrken är de som består av en stor andel arbetsuppgifter som kräver (ny)tänkande, kommunikation och/eller analys. Exempel på denna typ av yrken är forskare, chefer, jurister, högre tjänstemän och ingenjörer. Även konstnärer, aktivister och andra "kreativa" yrken kan ligga i denna kategori om de arbetar utåtriktat. Rutinmässiga yrken innefattar t.ex. standardiserat hantverksarbete, tillverkningsarbete samt drift och montering av maskiner där aktiviteten genomförs efter ett mer eller mindre uttalat recept med lite utveckling av själva momenten – även om individens skicklighet att utföra momentet kan utvecklas.

Behovet av korta avstånd för att stödja kunskapsöverföringen leder till att kunskapsintensiva yrken tenderar att i första hand dras till CBDs (Central Business Districts) – för att få fördel av de produktivitetsökningarna som följer av hög täthet / korta avstånd. Det finns även en tendens, om än betydligt svagare, att branscher skapar egna kluster utan för CBDs. Mark- och fastighetspriserna stiger i dessa samlingar av företag och därför tenderar de kapitalintensiva företagen som kräver stora utrymmen att istället placeras i stadens ytterkanter där markpriserna är lägre.

I detta sammanhang är det intressant är att fundera på byggbranschens aktörer som dragit sig från koncentrationen vid Lilla Bommen till ett nytt något glesare i område Ullevi/Gårda/Kallebäck när de vuxit ifrån sina lokaler. Kommer deras produktivitet att bli sämre än den hade kunnat vara vid en tydligare koncentration?

 

Sveriges ekonomiska utveckling = CBDs

Som bakgrund har Larsson studerat den ekonomiska utvecklingen och framförallt utvecklingen av antalet arbetsplatser inom en radie av 5 km från kärnan i CBDs i Sveriges tre storstadsregioner. Notera att i Göteborg räknas Lindholmen och Gårda med, men inte t.ex. Mölndals centrum, Partille centrum eller Volvo Torslanda.

Från det tidiga 1990-talets finanskris så har antalet arbeten skapade i Stockholm varit väsentlig fler än i Göteborg, där det varit väsentligt fler än i Malmö. Den stora skillnaden i utvecklingen gäller även i relativa tal med hänsyn till respektive arbetsmarknads storlek.

Arbetstillväxt i CBD (1991=100), 5 km radie runt CBDs centrum. (Skissad från data i artikeln.)
Totalt antal anställda i respektive område, 1991 (2011): Stockholm 307 000 (418 000), Göteborg 137 000 (175 000), Malmö 96 000 (110 000).
Arbetstäthet per km2 i områdena 2011: Stockholm 5324, Göteborg 2234, Malmö 1398.

 

Det kan också noteras att återhämtningen efter krisen visade på samma tydliga trend. År 1998 var Stockholms CBD var tillbaka på 1991 års sysselsättning, Göteborgs fick vänta till 2001 och Malmös ända till 2006.

De absoluta talen för dessa tre CBD är imponerande. Den sammanlagda ytan upptar endast 2 % (ca 230 km2) av storstadsområdenas totala yta och samtidigt har 40 % av storstadsområdenas nya arbetstillfällen skapats här. De står också för en fjärdedel av hela landets nya arbetstillfällen under perioden.

 

Hur byter vi arbetsplats?

Statistiska Centralbyrån samlar data på individnivå på de som byter arbete, vilket även innefattar var arbetsplatserna är geografiskt placerade så att avståndet mellan den gamla och den nya arbetsplatsen går att beräkna. Larsson har använt denna information för att studera i vilken grad olika yrkeskompetenser är samlade i kluster i Sverige. Antagandet är att korta avstånd vid jobbbyten ger en indikation på att företag med liknande arbetsuppgifter är klustrade.

Totalt har Larsson studerat 685,219 byten av arbeten inom respektive storstadsområde under åtta år (2003–2010). Byten mellan storstadsområden är inte behandlade och inte heller arbetande inom offentlig sektor, gruvindustri och jordbruk.

Sannolikheten för att en arbetare ska byta arbete under ett normal år är ca 15 %. Det varierar något med de ekonomiska cyklerna och under perioden nåddes ett maximum på 17 % år 2007.

Analysen visar att personer i icke rutinmässiga yrken tenderar att byta till en arbetsplats nära den gamla, medan rutinmässiga yrken uppvisar en större spridning med något större avstånd. En regressionsanalys med en lång räcka av testade variabler ger att skillnaderna huvudsakligen förklaras av tre: (1) icke rutinmässiga aktiviteter koncentreras till CBDs och lokala centrum, (2) icke rutinmässiga aktiviteter samlas i kluster även utanför centrumen, och (3) industri-specifika effekter. Koncentrationen till CBDs är den klart starkaste effekten och de två andra effekterna betydligt svagare.

Nästan 20 % av alla som byter arbete gör det till en ny arbetsplats inom 1 km från den gamla. För ingenjörer och forskare är motsvarande tal 25 % och hela 50 % flyttar kortare än ca 5 km. Det har gjorts studier av universitetsutbildade arbetare och det visar sig att den positiva effekt som fås från hög täthet är större för denna grupp än för andra, och att avståndsavtagandet på interaktionerna är brantare.

Avståndsavtagande för arbetsbyten: Avstånd i km mellan nya arbetsplatsen och den registerade året innan. (Skissad från data i artikeln.)

 

De korta avstånden vid byten av arbeten stämmer överens med teorin om hur icke marknadsrelaterade interaktioner (t.ex. oplanerade kunskaps-spillovers) skarpt avtar med avstånd och hur viktig denna interaktion för produktionen av icke rutinmässiga produkter och tjänster. Liknande företag och olika företag som interagerar tenderar att samlas i CBDs, lokala centrum och kluster - med styrkan på tendensen fallande i nämnd ordning.

 

Forskarens slutsatser om stadsplanering

Larsson menar att i takt med att andelen kunskap i produktionen ökar blir humankapitalets externaliteter allt viktigare tillsammans med utvecklingen mot kraftfulla CBDs. Den täthets-drivna sysselsättningsökningen som dokumenterats har tydliga implikationer på stadsplanering.

Larsson lyfter fram att det finns en direkt koppling mellan å ena sidan restriktioner i tillåtna funktioner och byggnadshöjder och å andra sidan minskad produktivitet och sämre framtida tillväxtutsikter för städer. Att hålla nere byggnadshöjder kan indirekt ha en negativ effekt på sysselsättningen, speciellt i kunskapsintensiva branscher.

Larsson menar att eftersom icke rutinmässiga yrken har närhet till humankapitalets externaliteter (och därför ekonomisk täthet) som en viktig input i produktionsprocessen, så bidrar hans arbete till den växande mängd med underlag som visar på en stark koppling mellan städers täthet och dess långsiktiga tillväxtutsikter.

 

Implikationer för Göteborgs stadsplanering

Det är tydligt hur Larssons undersökning och resonemang utifrån tidigare kunskap ger mycket starka argument för att restriktioner som förhindrar täthet (t.ex. höjdrestriktioner eller att hålla centrala ytor obebyggda) kan få allvarliga konsekvenser för skapandet av arbeten och för stadens långsiktiga ekonomiska utveckling. Det kopplar förstås i sin tur till de medel som medborgare och kommun kommer att ha för att kunna ge barn, gamla, sjuka, nyanlända och alla andra en god livskvalitet.

I Göteborg är kärnan i vårt CBD, Inom Vallgraven, satt under länsstyrelsens höjdrestriktion. Fastighetsägare, stadsbyggnadskontoret och politiker har velat se påbyggnader men länsstyrelsen har sagt nej. Påbyggnaden på Femmanhuset i Nordstan är undantaget som bekräftar regeln. Kvar finns möjligheten att omvandla verksamheten inom den befintliga fysiska ramen, vilket tenderar att driva boende ur stadsdelen till förmån för att husera kontor. För övrigt en tendens som även funnits i New York innan de hävde höjdrestriktioner för byggnader med bostäder, vilket lett till en återbefolkning i kontorsområdena. För några dagar sedan gjordes spaningen i Yimby Göteborgs facebookgrupp att bostäder omvandlas till kontor även Vasastan (länk till Facebook). Vi har tidigare skrivit om Inom Vallgravens stagnation i ett längre historiskt perspektiv.

Tätheten hos dagbefolkningen (arbetande och studernade) i Göteborg. (Källa: Trafikstratigi för Göteborg. Underlagsrapport Nuläge. 2013.)

Zoom över centrala Göteborg som visar koncentrationen av arbetande till Inom Vallgraven.

 

Samtidigt som bostäder i centrala Göteborg kontorifierats så sker istället nyutvecklingen av arbetsplatser i mer perifera lägen som Gårda och Lindholmen. Det är möjligt att tyngdpunkten i Göteborgs CBD kommer att förskjutas mot Gårda eller kanske ännu troligare Lindholmen/Karlastaden i framtiden när/om centrala Göteborg växer samman. Men så länge arbetsplatstätheten framförallt finns Inom Vallgraven och den har svårt att utvecklas där så kommer vi få en svagare utveckling på sysselsättning och ekonomi än om förtätning hade tillåtits. RegionCity kan onekligen bli en nyckel som ger en nyttig expansion och vidareutveckling av kärnan i Göteborgs CBD.

Det är också klart att dra centrala projekt som Heden och Skeppsbron i långbänk eller att låta central mark ligga i träda i väntan på infrastruktursatsningar ger negativa konsekvenser för Göteborgs sysselsättning och ekonomi.

En avslutande fundering som Larsson inte behandlar är lämplig lokalisering av bostäder givet de generellt korta avstånden vid byten av arbeten. Det brukar ibland framföras att planera för bostäder nära arbetsplatser inte skulle ge korta pendlingsavstånd på grund av de frekvent förekommande bytena av arbete. Det går att argumentera för att även om så är fallet så ger bostäder nära arbetsplatser åtminstone dubbelriktade trafikströmmar, ett kundunderlag som är mer kontinuerligt över dygnet och mer levande, trygga offentliga miljöer som höjer livskvalitet, attraktivitet och markvärden. Men som vi ser rör sig majoriteten korta sträckor vid byten av arbeten. De som bor nära sin arbetsplats har en god möjlighet att få ungefär samma korta avstånd till det nya arbetet som till det gamla.

Frågan som nu måste ställas är om vi vill låta Göteborg få en god chans att möta framtidens utmaningar? Om 'ja' så måste vi släppa på bygg- och höjdrestriktionerna i centrala Göteborg för att släppa fram de positiva krafter som kan skapa välstånd.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (20 Juni 2016 09:23):
Kostnaden att bygga i absoluta centrum är högre än i förorter. Dessutom är tillgängligheten i centrum sämre än i förortorter. Därför utarmas centrum till förmån för närförorter. Sisjön-Frölunda-Askim-Hovås är vinnare mot centrum vad gäller nyetableringar. Stadens kärna förskjuts söderut.
 0
David Magnusson (20 Juni 2016 10:05):
Ingen dålig undersökning men som så många andra lider den av att vara så centrerad kring CBD. I Malmöregionens fall glöms lätt bort att Ideon i Lund (mellan Tornavägen och Autostradan) är där den verkliga tillväxten har uppstått i sydvästra Skåne, snart kompletterat med MAXIV och ESS. Malmö har aldrig varit lika ledande som Göteborg och Stockholm varit för sina regioner (inte minst p.g.a. den klassiska uppdelningen med industrierna i Malmö och universitetet/kulturlivet i Lund). Ska bli intressant att se hur det blir nu när pendlingsmöjligheterna över Öresundsbron försämrats, det har varit Malmös största säkerhetsventil hittils. Jag bävar inför tanken att alla dessa forna bropendlare ska tvingas söka jobb inom Malmös CBD.


Sen verkar inte Hyllie ingå i undersökningen, är det någonstans det växer fram nya värdeskapande företag i Malmö så är det där kring vattentornet och stationen. Tittar man på var byggkranarna står så är det Västra Hamnen, Limhamn och Hyllie.
+2
Ottosson (22 Juni 2016 10:49):
Korta avstånd är bra. Men det räcker inte när potentialen stryps genom den absoluta planpolitiken som förs i ffa Göteborg, där "mötesplatser" är något politikerna tror de kan få fram genom beslut (precis som de tror att de kan detaljstyra hela tillvaron på alla plan). Det dräller av förutsägbara torgytor, bänkar, grönytor och planerade uteserveringar. Men det är inte på dessa artificiella och homogena skapelser, av planerare och politiker så benämnda "mötesplatser" och "inkluderande", de verkliga och mångfaldiga mötena sker. Samma fenomen som att i stort varenda gräsmatta har ett par bruna stigar som trampats upp genom många vägval som inte stämmer med hur gångbanor planerats. Det politiken borde göra är att med några enkla övergripande regler säkerställa att staden kan få formas väldigt fritt av de som agerar i den. Man kan workshoppa ihjäl sig och ändå aldrig planera fram hur stadsorganismen ska komma att bete sig. Ge tydliga spelregler i form av stadsplaner där alla inblandade vet vad som kan förväntas i området för lång tid framöver, med finmaskig gatustruktur som välkomnar alla trafikslag och några enkla krav för att undvika enskilda byggnader att parasitera på övriga - viss grad av lokalanpassning, att tätheten inte får vara för låg och att byggnader ger tillgänglighet och är säkert och sanitärt byggda. Eventuellt även någon nivå av grundläggande estetiska krav på fasader och variation (och gärna regel på att arkitekt-, bygg- och ägarföretag tydligt måste skyltas vid tex en huvudentré på varje fastighet - den som prånglar ut massprefab för snabb försäljning ska också bli associerad med det).
 0
Jan Wiklund (11 Augusti 2016 15:37):
Den rimliga slutsatsen borde väl vara att tillgängligheten bör bli så hög som möjligt i hela staden.

Det har ju länge varit känt att närhet mellan människor skapar synergier som underlättar för ekonomisk verksamhet. Se t.ex. Paul Romers uppsats från 80-talet, http:​/​/​www.​parisschoolofeconomics.​eu/​docs/​darcillon-​th.​.​ eller för den delen Jacobs... Frågan är hur man omsätter detta i praktisk politik. Åke E Andersson föreslog på 80-talet att eftersom bara de akademiskt utbildade hade något att bidra med skulle man skapa ett apartheidsamhälle där dessa föstes ihop och resten slängdes ut från stan (min övertolkning). Men det rimliga borde väl vara min slutsats ovan - att avstånden överlag kortas så mycket det går. Vilket på sikt innebär att stadsdelar som ligger olönsamt långt bort läggs ner.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5349 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter