Utskrift från gbg.yimby.se
....

Länsstyrelsen, riksintresset och Karlatornet

 

För en dryg månad sedan skrev vi om Länsstyrelsens nitiska bedömningar och orimligt höga krav i de centrala prestigeprojekten Norra Masthugget och RegionCity. Båda projekten avkrävdes en mångfald av nya och allomfattande utredningar och det senare bedömdes behöva sänka exploateringsnivån med hänvisning till påverkan på riksintresset kulturmiljön Inom Vallgraven. Det är planer på gång även på andra sidan älven som drar till sig Länsstyrelsens intresse. Bedömningen av Karlavagnsprojektet och det 266 meter höga Karlatornets påverkan på kulturmlijön och den argumentation som används är om möjligt ännu mer fascinerande.

 

Kulturmiljöbilagan

Även Karlavagnsprojektet har en lekfullt författad kulturmiljöbilaga som är bifogad miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn). Det är samma författare från Stadsbyggnadskontoret som till kulturmiljöbilagan för Region City och språket är sig likt. En garanti utfärdas om att alla som klickar på länken ovan lär finna minst ett ord som de inte visste fanns i det svenska språket. Vad sägs om "alludering"?

Denna visuella djupverkan i perspektivets bebyggda konstellationer som leder blicken ut i älvrummet är starkt beroende av den avjämnade horisonten utan konkurrerande byggnadselement, annat än de intresseväckande kranarna på norra älvstranden som genom sina nära kopplingar till stadens historiska identitet snarast förstärker förgrundens tematiska innehåll utan att skapa obalans i perspektivdjupet.

Det är för väl att Oldsberg lyckades rädda kranarna så att riksintresset kan fortsätta att framgå med förstärkt tydlighet. Men vad händer när även Karlatornet läggs till berättelsen?

Beträffande tornets betydande skalförskjutning, står detta i direkt konflikt med en viktig del av riskintressegrundens berättarinnehåll. Byggnadsflankernas arkitektoniska anspråk och behärskning av kanalrummet, och som speglar "handelsaristokratins" maktställning och självbild under många sekel, kommer att undermineras genom att framstå som förminskade och mindre betydelsefulla. Härmed påverkas också residensets och landstatshusets dignitet, som det tydligaste uttrycket för Göteborg som residensstad, ett berättarinnehåll som lyfts fram i riksintressegrunden.

Så till skillnad från de intressanta kranarna så kommer tornet stå i direkt konflikt med riksintresset.

Tornets material, textur och dess skarpskurna avsaknad av plasticitet saknar anknytning till synbildens lågmälda, rustika och samtidigt sammanhållna uttrycksrikedom, vilket även inbegriper miljöns gatukaraktär med gatsten och gånghällar i bohusgranit; en egenskap som lyfts fram i riksintressegrunden.

Den som kan avkoda "avsaknad av plasticitet" får gärna berätta vad det innebär. Det hade onekligen varit häftigt om tornet byggdes i bohusgranit.

Kulturmiljöbilagan landar i följande beskrivning av själva tornet.

Den skarpskurna fasadmönstringen och de perfekta linjerna med sina vassa kanter utan följsamma detaljeringar i övergångar mellan de olika väggfälten, d.v.s. utan plastiskt avrundade "följsamheter" annat än dramatiserande kantlinjer som formar en vertikal strävan, innebär att det tillsammans med de ljusa blanka ytorna inte lämnas några ouppklarade "betydenheter" kvar att förundras över med referens till synbildens historiska innebörder. Därmed undergräver tornet med sin påträngande vilja att bli uppmärksammad det intuitiva "lyssnandet" till riksintressets taktila [sic] närvaro. Grundmotivet för bevarandets mening är att kunna uppleva den historiska berättelsen med alla sinnen. Tornets anti-kontextuella egenskaper innebär att dess gestalt skär upp en "lucka" i så väl riksintressegrundens faktiska bildmotiv som det sinnliga tillägnandet av dess historiska berättarpotential.

Tornets påverkan på riksintresset Lindholmen och på riksintresset Inom Vallgraven sett från Rosenlund behandlas på ungefär samma sätt, med samma språk och med ungefär samma slutsatser.

Påverkan på riksintresset vid Rosenlund bedöms som måttlig.

Påverkan på riksintresset Lindholmen bedöms som mycket stor.

 

Miljökonsekvensbeskrivningen

Trots kulturmiljöunderlagets totala sågning av tornet och dess mycket stora påverkan på riksintresset så landar MKBn förvånande i följande slutsats.

Den visuella påverkan på kulturmiljön har utretts i en kulturmiljöutredning och slutsatserna från den utredningen är att den föreslagna bebyggelsen i varierande grad påverkar (begränsad eller måttlig påverkan till mycket stor påverkan för riksintresse Lindholmen) men inte påtagligt skadar riksintressena för kulturmiljövård.

Intressant här är hur en mycket stor påverkan, som t.ex. beskrivs som en gestalt som "skär upp", samtidigt inte bedöms innebära en påtaglig skada av riksintresset. Kulturmiljöbilagan behandlar inte ens begreppet påtaglig skada så hur MKBn kan hitta denna slutsats är inte uppenbart. Det kräver kanske ett mer tränat öga och om någon har det vore det väldigt intressant att hör hur man logiskt kan omtolka texten i kulturmiljöbilagan till denna slutsats. MKBns huvudsakliga resonemang är att tornet förvisso ger en mycket stor påverkan men att detta bara gäller delar av riksintresset. Ändå slängs det in en brasklapp om att tornet kan ha en påverkan även där det inte syns.

Om tornet finns kvar i minnet försämras förvisso upplevelsen av den historiska berättelsen även i andra delar av området.

 

Länsstyrelsen

Slutligen, hur reagerar Länsstylresen på detta? Allmänt så kräver de som brukligt är fler och mer omfattande utredningar, t.ex. av påverkan på riksintresset Lundbyleden från projektet inklusive all övrig bebyggelseplanering och luftkvalitetutredningen måste kompletteras med utsläpp från tänkbara diesellok på Hamnbanan. Vad gäller påverkan på riksintresset för kulturmiljövård skriver Länsstyrelsen att:

I förslaget ingår en ny ikonbyggnad som kan bli nordens högsta byggnad, "Karlatornet". Utformningen av planen, med en sådan ikonbyggnad, kommer att innebära ett nytt dominerande inslag i stadsbilden. Karlatornet kommer att synas på betydligt avstånd, vilket Länsstyrelsen tolkar är i linje med dess syfte. En ikonbyggnad har sällan som ambition att anpassa sig och smälta in utan snarare att dominera och uttrycka något nytt. Ur kulturmiljöhänseende finner Länsstyrelsen totalt sett detta som acceptabelt även om byggnaden uppenbarligen påverkar upplevelsen av riksintresse för kulturmiljö och befintliga kulturmiljöer.

Det här är en mycket intressant argumentation. Om man bygger en ikonbyggnad som är tänkt att synas på betydligt avstånd och som inte är tänkt att smälta in utan snarare dominera och uttrycka något nytt så får man uppenbarligen kraftigt påverka riksintresset. Detta även om till och med handelsaristokratins självbild står på spel.

Jämför det med omdömet för Region City med samma av typ av beskrivningar i MKBn kompletterat med illustrationer där bebyggelsen knappt syns.

Hamnkanalens konsekvent och rustikt inneslutande horisontalitet förlorar sitt övertygande jämviktsläge genom de uppstickande högbyggnaderna i höjd med Gustaf Adolfs torg, vilket också underminerar Tyska kyrkans suveränitet som hamnkanalens symboliska tornbyggnad.

Vilket landande i att Länsstyrelsen menade att påtaglig skada inte kunde uteslutas och att exploateringen bör minskas. Att RegionCity inte syns från stora delar av riksintresset var aldrig med i den bedömningen. Rimligen syns RegionCity från betydligt färre platser i riksintresseområdena än Karlatornet.

Uppenbarligen har RegionCity valt fel strategi då de försökt att sälja in projektet som en fadd knappt förnimbar bebyggelsemassa. De skulle snarare ha gått till plan med de ikonbyggnader som fanns i Kanozis inledande skisser.

Dagens illustrationer av RegionCity.

Kanozis gamla sprakande skisser.

 

Tyvärr kommer inte heller ikonbyggnader vara en strategi som ger ett förutsägbart utfall – det enda som är konsekvent i Länsstyrelsens bedömningar är oförutsägbarheten. Som vi var varit inne på tidigare är det hög tid att Göteborg och andra större kommuner går samman och pressar på för att få Länsstyrelsens agerande och lagstiftningen förändrad i grunden. Det är redan klarlagt i lag och dom att några skyddszoner utanför själva det angivna riksintresset för kulturmiljövård inte får tillämpas. Ett absolut minimum givet riksintressets otydliga formuleringar är att Länsstyrelsen hänvisar till prejudicerande domar från Regeringen om de gör en bedömning som avviker från stadens.

Med det skrivet, så avslutar vi med stadsbildsanalysens illustrationer om hur byggnaderna kommer ses från olika platser i staden. Karlatornet kommer att bli en del av mångas vardag som med det förhoppningvis blir lite mer intressant, variationsrik och upplyftande. Och gillar man inte tornet får man iallafall något att ständigt förarga sig över. Låt oss passa på att glädjas åt att Länsstyrelsens kastade tärning för Karlatornet har visat ett "Kör på!".

 

Länk till diskussionen i Facebook-gruppen

 

Länk till diskussionen i Facebook-gruppen

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (4 December 2016 08:56):
Priserna på lägenheter i Göteborg sjunker medan de stiger i övriga delar av landet!

Här redovisas varje månad färska siffror över den månadsvisa utvecklingen av bostadsrätts- och villapriser uppdelat på hela riket samt på de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Bostadsrätt Villa
Bostadsrätt Antal objekt Kr/kvm Köpesumma PU1
Riket 8968 st 39397 kr/kvm 2534 tkr 1%
Stor-Stockholm 3896 st 58671 kr/kvm 3657 tkr 1%
Centrala Stockholm 1009 st 90372 kr/kvm 5395 tkr 0%
Stor-Göteborg 854 st 39930 kr/kvm 2634 tkr -1%
Centrala Göteborg 164 st 58469 kr/kvm 3846 tkr -1%
Stor-Malmö 770 st 25362 kr/kvm 1806 tkr -1%
Centrala Malmö 402 st 29817 kr/kvm 2100 tkr 2%
Ej storstad 3448 st 20621 kr/kvm 1403 tkr 1%

Bolagens vilja att bygga nytt i Göteborg sjunker därmed.
 0
Daniel Andersson (5 December 2016 16:28):
Krister: Prisförändringanra en enstaka månad ger en begränsad information om läget i stort. Prisnivåerna säger mer i så fall. Intressant är att det skiljer lite i kvadratmeterpris mellan centrala Malmö och Stor-Malmö. Det borde innebära att placeringen av bostäder följer folks preferenser ganska väl (och/eller att centrum har problem med attraktiviteten). I Stockholm och Göteborg är kvadratmeterpriset 50% högre i centrala lägen. Det visar på en brist på centralt boende. I Stockholm är det kanske svårt att bygga i centralt, men för Göteborg visar det på vikten att skynda på byggandet runt älven.
 0
Hans Jörgensen (11 December 2016 12:25):
Argumentationen i MKB:ns kulturmiljöbilaga tycks bygga på föreställningen att staden som den ter sig visuellt är färdigbyggd. Och inte bara det: att de visuella intryck som ges precis idag liksom skulle vara genomtänkta från scratch. Som om bebyggelsemiljön kring Stora Hamnkanalen vore uppbyggd med motivet att vara vykortsmässigt. När faktum är att byggnader har byggts upp oberoende av varandra i olika tidsepoker, intill varandra, och råkar bilda en fin helhet. Så uppfattar jag att det har gått till åtminstone. De enskilda byggnaderna är alla av hög klass (det var ju förnämsta gatan där den lokala eliten verkade). Det är byggt estetiskt tilltalande (jag lovar att de flesta människor hålller med om det, vare sig de känner till områdets historia eller ej) utan att vara pråligt. Det lär vara hög materialkvalitet och gediget byggande som fått dem att stå sig till idag, och även det rent estetiska är tidlöst vackert. Jag har alltid tyckt det är den finaste stadsmiljö vi har i Gbg, oavsett om den ses från älvhållet mot innerstan eller åt andra hållet, ut mot älven.
Att kranarna syns i bakgrunden är naturligtvis inte heller från någon ursprunglig plan. Det fanns ingen stadsarkitekt i mitten av 1800-talet som tänkte att "om hundra år kommer det stå några rejäla orangea kranar här, och då är verket fulländat!"...

Man kan lika gärna vända på det och se problemet med för hög grad av anpassning. I Göteborgs innerstad finns tyvärr flera exempel på post-modernistisk anpassning till "den rätta skalan". De i mitt tycke värsta exemplen finns längs Basargatan mot Kungstorget.
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​iv8E1

Ett annat exempel är det rosa-oreanga (?) huset i hörnet Östra Hamngatan-Södra Hamngatan, där det också syns hur man försökt passa in husets form med omgivande bebyggelse, men vad hjälper det när det bara ser snabbt och billigt ut. Känns redan daterat och smått förfallet, till skillnad från klassikerna vidare längs kanalen.

Hotel Avalon är väl däremot ett exempel där det lyckats att förena nytänkande med "anpassning av skalan". Det funkar och för det har de prisats.
+1
Karl M (11 December 2016 15:14):
Daniel Andersson:

Stora delar av centrala Malmö omfattar områden som östra delen av Gamla Staden (öster om Kalendegatan/S:t Pauli kyrka), Värnhem och längs med Nobelvägen. Där finns stora bestånd av hyreshus, byggda kring 1930-1980 och i flera fall med stora upprustningsbehov.

Däremot är områden som Rörsjöstaden, Davidshall, Gamla Väster och torgen (Gustav-Stor-Lilla torg) väldigt populära och priserna därefter. Malmös stadskärna har dessutom en viss konkurrens från centrala Lund två mil bort så relativt sett bör trycket vara mindre (varken Göteborg eller Stockholm har någon sådan konkurrens nära stadskärnan).



Stormalmö omfattar allt från Falsterbonäset (välbärgat) till Lunds kommun (med massor av landsbygd på Romeleåsen och relativt låga huspriser utanför Genarp-Veberöd) till Höör (stora fritidshusområden nära Ringsjöarna och Frostavallen som omvandlats till permanentbostäder, en av Sveriges mesta sprawl-kommuner ). I Stormalmös kommuner finns det rätt gott om "urbana områden" om man kan tänka sig bo i ett samhälle som Svedala, Skurup, Dalby, Kävlinge med mataffär och Systembolaget vid en storgata byggd från 1800-talet och framåt. Relativt befolkningen skulle jag säga att utbudet av urbana områden är större i Skåne och avstånden mellan dessa kortare.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5340 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter