Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vision Älvstaden på Packhuskajen

 

Området från Packhusplatsen till Operan har legat i träda sedan Götaleden försvann till Götatunneln för 10 år sedan. Delar av området måste vänta på Västlänken – men långt från all mark. Staden har på Trafikverkets begäran tagit fram en rapport över vad som ska hända i området. Rapporten är intressant dels för att den smärtsamt tydliggör stadens låga ambitionsnivå och dels för att den visar hur Vision Älvstaden används i praktiken. Vi avslutar med att presentera ett förslag på vad området skulle behöva för att visionen ska kunna uppfyllas.

Information från Trafikverket 2005 med hopp om en "levande kontakt med vattnet" då Götaleden försvann till Götatunneln.

 

Vision Älvstaden antogs 2012 och har nu fått verka i drygt fyra år så det går inte längre att hänvisa till att idéer från tiden innan är med i processen. Det talades om att det genom visionen har skapats en "samsyn" och att "göteborgarna har sagt sitt", vilket förstås är något som bara kan hävdas om uttolkningsmöjligheterna är oändliga. Vi har därför ofta påpekat att Vision Älvstaden är verkningslös och ingen garant för bra stadsutveckling så länge den inte konkretiseras. Eftersom förtydligande strategier och mätbara målformuleringar aldrig följt på visionen så får vi helt utvärdera visionen genom hur den praktiskt används i stadsutvecklingsprocesserna.

Trafikverket har efterfrågat information om stadsutveckling på Packhuskajen för att det kan komma att påverka hur Västlänken ska byggas. Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Älvstranden Utveckling AB har tillsammans tagit fram målbilder vilket resulterat i rapporten Studie Packhuskajen. Det är för övrigt arkitektbyrån White och inte Göteborgs stad som satt sin logga på rapporten.

I inledningen konstateras att

Under årens lopp har området och dess betydelse omvandlats och idag upplevs det öde. Området har en potential i utsikten över älven, men ändå saknas livet. (...) Eftersom vatten attraherar människor, har kajstråket en stor potential som rekreativt stråk. Trots detta upplevs kajen idag snarast som folktom.

Go figure vad som fattas. Bostäder? Stadskvarter? Nej, ... trumvirvel ...

Mellan Packhusplatsen och Kanaltorget finns, åtminstone potential för, en rumslighet som förbinder innerstaden och vattnet.

En rumslighet som förbinder!

Tre olika scenarier för området presenteras.

Scenario 1. Ett fyravåningshus vid Kanaltorget, två friliggande byggnader i 2-3 våningar på Packhuskajen och två lamellbyggnader på upp till tre våningar i anslutning till Kvarnberget.

Scenario 2. Ett fyravåningshus vid Kanaltorget, två kvartskvarter i tre våningar på Packhuskajen och två lamellbyggnader på upp till tre våningar i anslutning till Kvarnberget.

Scenario 3. Ett fyravåningshus vid Kanaltorget, tillbyggnad av Göteborgsoperan och två lamellbyggnader på upp till tre våningar i anslutning till Kvarnberget.

 

De tre scenarier som tagits fram har alla mycket plats för fria volymer av luft. Hela Packhusplatsen ska förbli obebyggd samtidig som tre olika grader av gleshet testas på Packhuskajen. Där ska det finnas en markparkeringsplats som vid behov kan användas till evenemang. Som ett Heden i miniatyr.

Hur kan man landa i detta trots Vision Älvstadens mål om att hela staden, möta vattnet och stärka kärnan? Det är här de oändliga uttolkningsmöjligheterna kommer till användning.

"Hela staden" tolkas uttryckligen till att skapa vistelseytor, inte att bygga staden kontinuerligt. "Möta vattnet" tolkas som att det behövs ytor vid vattnet, inte att bebyggelse ska möta vattnet. "Stärka kärnan" tolkas inte som fler bostäder och arbetsplatser i kärnan utan som att...

(...) Befintliga samt planerade områden i anslutning till Packhuskajen, är eller kommer i framtiden att vara relativt tättbebyggda. Packhuskajen kan som komplement till detta innehålla kvaliteter som öppenhet och flexibilitet. På så sätt kan man stärka kärnan som regional destination.

Jaha, så nu ska folk vallfärda från Grästorp (nybliven medlem i Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion tack vare pendeltågen till Trollhättan!) med Västlänken till Station Centralen för att med en kort promenad nå Packhuskajen där det finns en markparkering reserverad för evenemang. Tillåt mig att tvivla en aning på att detta är rätt strategi.

Här verkar någon utomstående (någon av våra kunniga politiker?) ha agerat för det har tillkommit ett tilläggsscenario. Rapporten låter oss veta att det sent i processen uppkommit en önskan om en visualisering av området med en tätare bebyggelse. Det påpekas att scenariot ska

(...) ses som en illustration (...) av det man förlorar om man väljer en tätare exploatering av Packhuskajenområdet.

Tilläggsscenario 4 bara för att visa hur fel det blir med tre slutna kvarter på Packhuskajen och två lameller vid Packhusplatsen.

 

Rapportens slutsatser om tilläggsscenario 4 blir

  • Ändrar stadens siluett.
  • Inget flexibelt utrymme för evenemang på kajen.
  • Förutsättningarna för Packhusplatsen som sammanhang för kulturhistoriskt intressant bebyggelse förändras.
  • Detta scenario skapar få parkeringsplatser för bilar.

Skärskådar man slutsatserna för de fyra scenarierna blir det tydligt att kravspecifikationen har varit att:

  1. Inte förändra siluett, siktlinjer eller kulturmiljön.
  2. Säkerställa flexibla ytor på kajen.
  3. Säkerställa parkeringsplatser.

Det är ett otroligt torftigt och begränsat sätt att se på stadsutveckling.

Rapportens huvudsyfte är egentligen att ge Trafikverket svar på om tunneltaket ska förstärkas för att möjliggöra framtida stadsbyggnad. En enkel fråga kan tyckas... Det är nästan så att man får känslan att Trafikverket frågat "är ni verkligen säkra på att ni inte ska bygga stad ovanpå tunneln?" och svaret blir "nej, absolut inte - vi tänker inte bygga stad i detta centrala läge, inte nu och inte i framtiden".

Med tanke på rapportens rikliga hänvisningar till siktlinjer och kulturmiljö så kan det vara på sin plats att lyfta fram att Packhuskajen har varit bebyggd med kvarter.

Kvarteret Magasinet med Kvartersgatan(!) som förpliktigar tillsammans med ett antal andra byggnader på Packhuskajen i 1923 års jubileumskarta. (Klicka för större.)

Delar av kvarteret fångat på foto med bland annat med ett kafferosteri som enligt uppgift ska ha gett från sig en doft av nyrostat kaffe så sent som in på 1980-talet. Foto: Carlotta.

 

Lyckligtvis har Yimby-medlemmen Christian Röhss skissat på ett bättre förslag som genom att skapa stadsstråk och lokalbefolkning har en reell möjlighet att generera stadsliv. Dessutom förhåller sig förslaget till det kulturhistoriska arvet av kvarterstad på kajen. För de som tycker att siktlinjer är viktigt i en stad så kan de alltid fås från längs kvarterens gator.

Christian Röhss förslag för Packhuskajen från 2014.

 

Christian Röhss skriver:

Överlag tycker jag att det är väldigt mycket motortrafikled och asfaltsöken över området idag och det borde vara möjligt att tighta upp gaturummet en hel del. En fil i vardera riktning borde räcka, med gott om utrymme för gång- och cykeltrafik längs båda sidorna samt spårväg i mitten. Att dessutom ha både den gamla leden och St. Eriksgatan parallellt med varandra känns överflödigt så jag i det här förslaget istället valt att bebygga kanten av Kvarnberget upp mot Navigationsskolan och kvarteren som ligger där. För att inte göra intrång i fasaderna på byggnaderna där uppe tänker jag mig att den nya bebyggelsen slutar i marknivå uppe på berget. På taken kan man ha terrasser eller anlägga park.

Miljön kring kasinot tycker jag känns rätt trist så på framsidan tänker jag mig en park med en enkelriktad uppfart till kasinots entré och parkeringsplatserna flyttas en bit åt sidan. Inte helt olikt hur framsidan av kasinot i Malmö är utformad.

Längs kajen ges utrymme för strandpromenad samt verksamheterna som idag finns där. Kvarteren skulle kunna dras in från kanten ytterligare något för att ge ännu mer utrymme. Om det sen är överhuvudtaget värt att ersätta de befintliga byggnaderna för Kajskjul 8 och Maritiman med riktig stadsbebyggelse kan ju givetvis diskuteras. Jag tycker personligen att värdet av att den täta staden kan sträcka sig ända fram till kajkanten är högre, och tanken är i så fall de verksamheter som finns längs kajen idag ges plats även i den nya bebyggelsen.

Ett stort tack till Leif Nordh, Christian Röhss, Peder Johnson, Pär Johansson, Fredrik Mellquist och Göran Åhman för information och kommentarer i Facebook-gruppen som triggade igång skrivandet av detta inlägg. Följ diskussionen i vår Facebook-grupp "Yimby Göteborg".
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (13 December 2016 22:16):
Vart tog pariserhjulet vägen?
 0
Daniel (14 December 2016 17:25):
Förstummande.
 0
Ottosson (17 December 2016 15:07):
Förstummande var ordet! Packhuskajen är avsevärt mycket mindre levande idag än innan tunneln byggdes. Och så ska det enl vad som skrivs bestå. När ska det gå upp för kommunen att sitta/strosa runt och titta på älv har oerhört låg prioritet i invånarnas vardag.

Inte att undra på att Länsstyrelsen begär information om hur tusan kommunen tänker sig att Södra Älvstranden ska användas och hur människor ska förflytta sig där. Någon plan finns uppenbarligen inte, alla visionsdokument till trots. Det är ju bara ett enda virrvarr av underliga titthålskirurgiska ingrepp med en ökande flora av refuger och olika ytlager. Hur mycket resurser ska läggas på att stöpa om ödemark när man tydligen ändå inte tänker att det ska bli något annat än ödemark? Oansvarigt, minst sagt, och sorgligt!
 0
Christian (10 Januari 11:17):
Helt obegripligt att vi invånare i Göteborg fortsätter att tillåta att våra politiker, och tjänstemän, bedriver någon form av lekstuga. Jag tror faktiskt att vi är många Göteborgare som på något bra sätt nu vill markera att det räcker nu. Det är nog. Vi kräver resultat istället för alla dessa oändliga visioner och flådiga dataanimerade filmer och bilder.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 4736 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter