Utskrift från gbg.yimby.se
....

Det våras för slutna kvarter

 
Trots att mycket talar för att slutna kvarter är bättre än dagens uppbrutna kvartersstruktur är det framförallt de senare som planeras. Yimby Göteborg har problematiserat de uppbrutna kvarteren upprepade gånger genom åren både i debattartiklar och i yttranden på diverse planer och program. Nu har vi också ett flertal empiriska resultat som visat på nedslående resultat gång efter gång. De goda intentionerna med uppbrutna kvarter, passager mellan husen och otydliga gränser mellan offentliga och privata rum uppfylls inte. Stora delar av rekordårens, miljonprogrammets områden med flerbostadshus byggde på dessa principer, liksom senare områden som Eriksberg, Sannegårdshamnen och Kvillebäcken. Alla är de exempel på en funktionalistisk stadsplanering som inte fungerar i praktiken. Räcker det inte nu?

Halvprivat gård i Kvillebäcken. Obehöriga äga ej tillträde. Rastning av hundar förbjuden.

Nya forskningsresultat

Som tur är har vi inte bara våra egna observationer att luta oss mot utan även modern forskning. I forskningsprojektet Suburbia in Territorial Transformation på KTH studerade Eva Minoura, arkitekt på Spacescape och teknologie doktor i stadsbyggnad, olika bostadsgårdars form och innehåll. Genom en enkätundersökning omfattande 28 bostadsgårdar tillhörande flerbostadshus i Malmö och Stockholm med cirka 1 000 svar finns ett stort underlag om hur olika bostadsgårdars utformning påverkar upplevelsen av den. Resultaten publicerades våren 2016 i avhandlingen Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory.

Slutsatserna av forskningen är att bostadsgårdars form har stor påverkan på hur boende uppfattar och använder dem. Kringbyggda gårdar har lägre andel gårdsyta exponerad mot det offentliga rummet och korrelerar med en hög känsla av trygghet och av tillhörighet, dvs att gården tillhör boende. Vid platsbesök visar det sig att dessa gårdar i högre grad uppvisar spår av boendeinitiativ i form av planteringar, möbler och barnleksaker som lämnas på gården för gemensam användning. Förenklat så främjar tillhörighet en kvartersgemensamhet som bygger på att gården inte är för alla. Enkätresultaten visar också att utöver graden av rumslig inramning är upplevelsen av gränser avgörande för tillhörighet och trygghet. Tydligt inramade eller avgränsade gårdar uppfattas i högre grad som gård av boende än öppna eller halvöppna situationer.

Genomgång eller öppning i kvarter i Kvillebäcken.

En lite bekymmersam praxis i nybyggnadsprojekt är kvarter som är rumsligt inramade men som samtidigt har stråk genom gården, vilket skapar en situation där boendes potential för kontroll undermineras. Sådana gårdar kan förväntas skapa låg tillhörighet trots sin inramning och tydliga gränser. I en sådan motstridig situation är det oklart vem gården är till för – är det en mötesplats för grannar eller ska grannar möta förbipasserande främlingar på gården?

I Kvillebäcken är de boende oroliga för intrång på sin öppna gård. Motion inlämnad till årsstämma i en av bostadsrättsföreningarna i Kvillebäcken.

 

Uppbrutna kvarter i 100 år

I snart 100 år har den funktionalistiska stadsplanering varit i princip allena rådande. Det var i slutet av 1920-talet som den uppbrutna stadsstrukturen slog igenom på allvar. Här kunde ljus och luft få fritt tillträde enligt de nya funktionalistiska stadsbyggnadsprinciperna. Idéerna såldes in med argumentet att boende behöver ha tillgång till direkt solljus i lägenheten. Detta är något som ifrågasätts eftersom det saknar rimlig empirisk grund. Trots det fortsätter Boverket ställa krav på solljus och dagsljus i sina krav, råd och rekommendationer.

Illustrationsritning för Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1 med karakteristiska uppbrutna kvarter.

Samtidigt som vi ser konsekvenserna av den uppbrutna kvartersstrukturen finns det fortfarande yrkesmän som tar den i försvar. Ingemar Mattsson m.fl. från Föreningen Arkitekturens Hus skrev på GP debatt med anledning av att Älvstaden visualiseras med slutna kvarter.

Men de illustrationer som Stadsbyggnadskontoret presenterar visar emellertid samma slutna kvarterstad överallt, längs Södra älvstranden, i Frihamnen, på Backaplan, längs Götaleden, i Gullbergsvass och på delar av den, som vi trodde, fridlysta Heden. En sådan tät och hög kvartersstad, med slutna gårdar, kan kanske fungera i stadens mest centrala delar, men är inte en generellt god lösning för den integrerade Älvstaden. 

Varför skulle den slutna kvartersstaden enbart fungera i de centrala delarna av Göteborg? I Yimbys svar konstateras att Göteborgs täta kvartersstad är den mest populära typen av bebyggelse för både rik och fattig, att döma av både bostadspriserna och söktryck på Boplats Göteborg. 

 

Vision Älvstaden i praktiken

I direkt närhet till centrala Göteborg finner vi området där Synvillan tidigare låg, området Stora Torp, som vi kritiserat för dess bristande integration med övriga staden. Stora Torp (inte planen) hyllades tidigare i år med Kasper Salin-priset och området kommenteras i Dagens Nyheter: "Tack vare den natursköna omgivningen ligger [husen] fristående i park och är inte formade som slutna kvarter.” Att detta gör att parken antagligen inte kommer användas nämns inte. Samma kritik har vi framfört mot bland annat Götaverksgatan på Lindholmen, Celsiusgatan på Eriksberg och Fixfabriksområdet i Majorna. I samrådsredogörelsen för planen vid Säterigatan i Lundby fick Yimby Göteborg detta svar från SBK när det gäller vårt förslag om att kräva slutna kvarter.

Mot kvartersmark kan kvarteren byggas slutna men det är inget krav eftersom det inte bedömts finnas tillräckligt starka motiv till detta. Det har istället bedömts vara lämpligt att medge flexibilitet i utformningen.

Vad finns det för motiv mot att kräva slutna kvarter undrar jag. Frågan är var den täta kvartersstaden ska ligga. För inte verkar det vara i Älvstaden.

Kvarteret Venus i Gårda. PRIVAT OMRÅDE. Rastning av husdjur inom bostadsområdet förbjudet. (Foto: Patrik Höstmad)

Ytterligare ett exempel. Brf Alfa i Johanneberg. Genomfart undanbedes. (Foto: Patrik Höstmad)

 

Kvillebäcken

Området Kvillebäcken är ännu ett område som sällar sig till raden av områden med uppbrutna kvarter. I detaljplanen från 2009 anges att

Den centrala kvartersstaden har varit utgångspunkt för den nya stadsdelen, med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till verksamhetsblandning och mångfald.

Ändå är resultatet något annat:

Planen för Kvillebäcken med uppbrutna strukturer som vi kritiserat.

Vidare anges att:

Plankartan har utformats med illustrationskartans utformning som utgångspunkt, men ger även möjlighet att pröva slutna kvarter. Den sammanlagda exploateringsgraden inom respektive kvarter påverkas inte av vilket utförande som väljs. Om öppningar utförs mellan byggnaderna skall dessa utformas så att störande buller från kringliggande gator inte når in till gårdarna.” 

Trots detta anges det senare i samma handling att:

Utgångspunkten för områdets gestaltning är att det kommer att finnas fria passager mellan kvarterets byggnader från gatorna in till gårdarna. Garagenedfarter får inte anordnas i dessa passager.

 

Garagenedfarter får inte anordnas i ”släpp” mellan byggnader i Kvillebäcken.

 

Nya Hovås

Ett annat aktuellt exempel är hyllade Nya hovås i sydvästra Göteborg. Inte heller här tillåts slutna kvarter. Tvärtom framhävs öppningarna i kvarteren som något positivt.

SMITVÄG MELLAN GÅRDSRUMMEN. Förebilden för Nya Hovås är den småskaliga blandstaden. [...] Här kan man röra sig helt utan att behöva passera större, trafikerade vägar, det självklara valet när man ska över och fika eller leka med barnen på granngården. Passagerna mellan gårdarna är exempelvis utformade som en smala passager mellan byggnaderna, en grind i ett staket eller en öppen passage igenom en byggnad.

Spännande smitväg i Nya Hovås. Varje kvartersgård kommer att präglas av de val som gjorts avseende arkitektur, material, grönska och liknande. Genom att ta den informella vägen får man möjlighet att uppleva denna variation.

ÖPPNINGAR I kvarterens hörn skapas öppningar in till gårdarna. I dessa hörnlägen utmed byggnadsgavlarna finns möjligheten att skapa passager med hög täthet. Dessa trånga passager är eftersträvansvärda för att de bidrar till variation, identitet och god boendemiljö. Upplevelsen av att röra sig mellan gata, gränd och gård blir mer intensiv och dramatisk. I smala passager är det viktigt att tillvarata dagsljuset, och här kan ljusa fasadmaterial med en hög reflexionsnivå göra stor skillnad för upplevelsen.

Trånga passager som ger upphov till en god boendemiljö i Nya Hovås.

 

Kvartersstaden är död, länge leve slutna kvarter!

Trots allt finns det indikationer på att empirin börjat få genomslag i stadsplaneringen. Förhoppningsvis kommer våra stadsplanerare att ta till sig av de erfarenheter och dra lärdom av de resultat som gång efter gång upprepas med den uppbrutna stadsstrukturen. Så att vi får se fler planer som denna från Brämaregården.

Äntligen ett slutet kvarter i Brämaregården!

 

Fem fördelar med slutna kvarter

Vi avslutar med några av fördelarna med sluten kvartersbebyggelse från vår medlem Albert Svensson.

1. Luft - Luften i ett kringbyggt kvarter är bättre än luften på kringliggande gator.

2. Ljud - Bullernivåerna i ett kringbyggt kvarter är lägre än på kringliggande gator. Bullernivåerna på trånga tvärgator med små öppningar är lägre än med en ”öppen” stadsplan med punkthus.

3. Social trygghet - Våld och vandalism är vanligast på platser som känns som att de inte är omhändertagna och ianspråkstagna av någon. Med kringbyggda kvarter undviker man att det uppstår sådana ytor. Ingenstans uppstår det ”vaga” platser, dvs platser vars tillhörighet är oklar. Det finns bara definierade platser, antingen gatans helt offentliga eller gårdens, enbart tillhörig de boende.

4. Energi - Slutna kvarter ger en mindre omslutande area på byggnaderna som möter den kalla utomhusluften. Det drar ner energiförbrukningen i byggnaderna. Hus i park är ur den synvinkeln en dålig idé.

5. Bättre vindskydd - Slutna kvarter hindrar vinden från att ta sig in på gården och ger därför fler högt eftertraktade vindskyddade lägen.

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (9 Januari 17:20):
I många städer består de centrala delarna av slutna kvarter och i förorterna finns inga slutna kvarter. Fastän de nybyggda områdena har hög standard är prisbilden sådan att i centrum är priserna på både hyreslägenheter och insatslägenheter högre än i förorterna.

Alltså slutna kvarter föredras av de flesta!
 0
Jan Wiklund (10 Januari 16:08):
Enligt Spacescape: Värdering av stadskvaliteter, http:​/​/​www.​spacescape.​se/​project/​vardering-​av-​stadskva.​.​ föredras förvisso slutna kvarter framför uppbrutna. Men kvaliteten kommer ganska långt ner på prioriteringsskalan. Centralitet är det allra viktigaste.

Vilket förstås inte är något skäl att bygga uppbrutet.
 0
Jens Ekengren (17 Januari 08:58):
"Upplevelsen av att röra sig mellan gata, gränd och gård blir mer intensiv och dramatisk."

Men jag vill helst att min boendemiljö känns trygg och säker. Dramatik kan jag få på teater, bio eller via TV.
 0
Jan Wiklund (19 Januari 10:40):
Dramatisk kanske är att ta i. Men att människor föredrar omväxling är belagt så det räcker: http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​6/​promenadstader-​i-​praktike_​.​.​
 0
Fredrik (31 Januari 10:02):
Ett sätt att både få in ljus (om det nu är så viktigt) och få privata innergårdar är att ha låsta grindar vid entréerna till gården. Se t.ex. Brf Beryllen, Bohusgatan 26.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 4734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!



YIMBY Göteborg på Twitter