Utskrift från gbg.yimby.se
....

Behöver vi djupare dialogprocesser? Exemplet Nya Hovås

 

Mycket kraft och energi ägnas åt att informera och involvera närboende tidigt i planprocessen. Detta görs för att ta del av synpunkter från närboende om vad som saknas i området. De som vill bygga i området hävdar också att dialogprocessen leder till färre överklaganden om närboende känner att de kan påverka planerna. Frågan som vi ställer oss är hur framgångsrika de här dialogprocesserna egentligen är. Leder de till att närboende får inflytande i planeringen genom en aktiv kommunikation och dialog, eller handlar det om enkelriktad information och monolog? I Nya Hovås har byggherrarna provat en ny utvidgad dialogprocess med närboende. Processen beskrivs som mycket framgångsrik. Ändå ledde den till att båda detaljplanerna överklagades av närboende och en granskning inleddes av Länsstyrelsen. Detta ledde till cirka ett års försening men inga ändringar av planerna.

Normalfallet är att detaljplanen överklagas

Nationellt ligger antalet överklagade detaljplaner relativt stabilt över åren: ”Under 2015 överklagades 359 detaljplaner till länsstyrelsen, vilket motsvarar knappt 24 procent av det totala antalet antagna detaljplaner.” I ett tidigare inlägg konstaterade vi att 60 % av planerna i Göteborg överklagats och av dessa hade drygt 70 % behandlats och vunnit laga kraft inom ett år. Alltså är normalfallet att planen överklagas och att det fördröjer processen med ett år. Att många detaljplaner överklagas leder till att viktiga satsningar på förtätning av Europas glesaste stad försenas.

En mer noggrann genomgång av vilka som överklagar och varför av nära 700 detaljplaner i Stockholm visade att 50% av alla planer med bostadsinnehåll överklagades. Den vanligaste anledningen var enskilda intressen som stod för 69 procent av besvärsskälen medan allmänna intressen endast stod för 8 procent. Enskilda intressen innefattar t.ex. ökad trafik, påverkan på när- och boendemiljö, ändring av områdets karaktär, ekonomiska förluster och kostnader, gränsdragningar samt vilka typer av verksamheter som tillåts. I 23 procent av fallen försökte man överklaga för formella brister. Det är därmed uppenbart att det lönar sig att involvera närboende tidigt i processen, om det leder till färre överklaganden.

 

Bostäder och handel i Nya Hovås

Utvecklingen av Nya Hovås är logisk på så sätt att det är ett område som saknat ett lokalt kommersiellt centrum. Den glesa villabebyggelse som uppstod kring väg 158 bar helt enkelt inte en tillräcklig köpkraft utan invånarna var hänvisade till närliggande köpcenter. Jan Jörnmark går igenom de processer som ligger bakom utglesningen och varför det på senare år uppstått lokala centrumbildningar som Nya Hovås. Nya Hovås kommer att omfatta 1 300 bostäder och 50 000 kvadratmeter kommersiell fastighetsyta. Valet av de elva butikerna (bland dem Systembolaget) påstås vara ett resultat av medborgardialogen.

Modellen över Nya Hovås.

Projektet Nya Hovås påbörjades redan 2006 då Next Step Group tog över Kodak-huset vid Brottkärrsmotet och började utveckla ett närcentrum i området med bland annat livsmedel, blommor, träning och färdigmat. Under 2010 engagerades HSB som tillsammans med Next Step Group började den ambitiösa dialogprocessen. Företagen gick ut och pratade med boende i närområdet för att testa tankar och idéer om området. Enligt företagen samlades över 8 000 idéer in under dialogprocessen. Ett sätt att samla in synpunkter var att öppna en projektlokal mitt i området. Från våren 2012 var lokalen tillgänglig för närboende där allt från samrådsmöten om trafiken till frukostträffar med senaste nytt för närområdet arrangerades.

 

Två detaljplaner och dessförinnan ett program

Området planeras genom två separata detaljplaner:

  1. Närcentrum vid Brottkärrsmotet inom stadsdelen Askim” (SBK BN0453/08) med 650 bostadsrätter, utbyggnad av Origohuset 5 000 m2, kontors och handelsfastigheter totalt 15 000 m2, kunskapsgalleria med skola åk 4-9, handel och kontor totalt 5 600 m2.
  2. Bostäder norr om Uggledal inom stadsdelen Askim” (SBK BN0975/05) med 221 hyresrätter och 503 bostadsrätter samt en förskola i två plan.

Innan arbetet med detaljplan 2 kunde påbörjas upprättades ett program för området (Program för detaljplan Bostäder norr om Uggledal inom stadsdelen Askim i Göteborg, SBK BN 0975/05) efter att fastighetsägaren begärt detta den 14 april 2008 och byggnadsnämnden beslutat det den 16 december 2008. Denna var ute på samråd 16 december 2009 till 9 februari 2010. I samrådsredogörelsen finns flera yttrande signerade av fastighetsägare i området. Ett par exempel:

Fastighetsägarna anser att föreslagen bebyggelse på höjden i områdets östra del är olämplig ur tillgänglighetssynpunkt samt att det strider mot kommunens översiktsplan.

Fastighetsägarna anser att frågan om lämpligheten av bebyggelse inte har belysts tillräckligt och bör avgöras i programmet.

Fastighetsägarna anser att föreslagen bebyggelse på höjden i områdets östra del är förkastlig ur miljösynpunkt. De anser att ett genomförande av förslaget till bebyggelse kommer att leda till ökad trafik, försämringar av luftkvaliteten och negativ påverkan på vattenkvaliteten i Krogabäcken.

Fastighetsägarna anser att förslaget till bebyggelse på berget strider mot översiktsplanen.

Fastighetsägarna påpekar att bebyggelse på berget i områdets östra del är ett brott mot den lokala byggnadstraditionen. Fastighetsägarna efterlyser en utredning angående landskapsbild och kulturlandskap i framtidens södra Askim.

Fastighetsägarna anser att antalet planerade bostäder är för stort och att bebyggelsen bör koncentreras till sidan som vetter mot OrigoHuset. Fastighetsägarna anser även att antalet våningar på husen bör begränsas.

Fastighetsägarna befarar att de planerade bostäderna kommer att bli dyra, både insatser och hyror, på grund av höga produktionskostnader.

Fastighetsägarna är besvikna över att inte trafiksituationen på Billdalsvägen, den sträcka som passerar Uggledal, har setts över sedan bostadsbebyggelsen i Östra Uggledal uppfördes. Fastighetsägarna anser att om inte trafiksituationen förbättras ska inte fler bostäder byggas.

Fastighetsägarna har i dagsläget problem med att vatten rinner ned från programområdet och översvämmar deras tomt. Fastighetsägarna befarar att en eventuell bebyggelse på berget kommer att leda till att ännu mer dagvatten kommer att rinna ner över fastigheten.

Fastighetsägarna anser att det vore olyckligt om ny bebyggelse skulle förstöra för de ugglor som bor i området. fastighetsägarna är angelägna om att ugglorna ska ha möjlighet att bo kvar i Uggledal.

Fastighetsägarna befarar att öringen i Krogabäcken påverkas negativt av den föreslagna bebyggelsen.

 

Konkretisering av programmet i två detaljplaner

En workshop arrangerades den 23 november 2010 efter att arbetet med programmet avslutats. Den beskrivs som positiv av arrangörerna. Bland annat ville de boende anpassa bebyggelsen efter naturen, behålla de högsta punkterna i landskapet, koncentrera bebyggelsen vid närcentrat, öka kulturellt utbud, satsa på utomhusaktiviteter, som odling, bouleplan etc. och bygga bostäder för äldre. Det här visste vi redan från samrådet varför värdet av workshopen är oklart ur kunskapsinhämtningssyfte.

Här byggs Nya Hovås.

De båda detaljplanerna för Nya Hovås var ute på samråd mellan 8 februari 2012 och 20 mars 2012. Liksom för programmet kan vi i samrådsredogörelsen för detaljplan 1 läsa att de ”allvarligaste invändningarna bland inkomna synpunkter gäller föreslagna hushöjder och dagvattenhantering, buller och ökade trafikflöden samt påverkan på Krogabäcken.” I samrådsredogörelsen  för detaljplan 2 kan vi läsa att de ”allvarligaste invändningarna bland inkomna synpunkter gäller buller, föreslagna hushöjder, dagvattenhantering samt ökade trafikflöden.”. Många inkomna skrivelser berör båda detaljplanerna. Några exempel på de många skrivelserna från fastighetsägare och närboende: 

Den yttrande anser att byggnationen av ett köpcentrum med olika affärsverksamheter som ligger så nära bostaden kan påverka negativt familjens frihet, trygghet, husets utsikt och att de kommer att få insyn. De blir begränsade i vårt eget hus och vår egen gård.

Den yttrande anser även att familjens trygghet negativt på grund av olika affärsverksamheter och aktiviteter som drar till sig många främmande människor.

Den yttrande fick 2010 besked om att det endast skulle vara enstaka småindustri, handel och hantverk kontor på området söderut. Kulturhistoriskt värde med Krogabäckens närhet.

Den yttrande anser även att planerad bebyggelse är en fullständigt avvikande miljö mot vad som finns idag. Skälig hänsyn till befintlig bebyggelse är inte tagen. En så stor förändring kan innebära att man tvingas att flytta. Fastigheterna påverkas negativt om utsikten över dalen ersätts med ett höghusområde. Byggnation är ok om man planerar småhusbebyggelse. Bevara Krogabäcken och sätt ut bord och soffor till människorna. Planera även för ett äldreboende.

Den yttrande skriver att det trafikmässigt är en dålig lösning. Är trafikmängden i bullerutredningen uppmätt eller antagen?

Den yttrande anser att byggnation norr om Billdalsvägen innebär att man kommer att se in i en husvägg istället för en utsikt utöver ett lummigt grönområde. Enligt tidigare detaljplan från 1994 så får man inte bygga högre än åtta meter. Enligt förslaget kommer den nya bebyggelsen att bli 25 m hög.

Den yttrande påpekar att när de köpte fastigheten på Skogslyckevägen 10 för cirka 11år sedan, sa detaljplanen att området vid Björklundavägen skulle omfatta småindustri, hantverk och kontor. De räknade då inte med att det inte skulle bli någon högre byggnation. Vid möte med Next step group och HSB, skulle husen ligga under nivån för våra hus. Nu verkar det kunna bli hus som blir 12+6m, vilket är helt oacceptabelt, då det råder upp mot 5-6m över vändplan på Skogslyckevägen. Den yttrande är motståndare till flytt av Björklundavägen, vilket kommer att medföra ytterligare avverkning av det lilla skogsområde som i dagsläget finns kvar, och förmodligen också sprängning av de fina bergsformationer som finns. Denna väg skulle också enligt uppgift inte bli någon bilväg, utan endast gång och cykeltrafik.

Den yttrande anser att det som först och främst måste åtgärdas är trafiksituationen. Idag är det långa köer både morgon och kväll, från och till Brottkärr, och det lär bli kaotiskt om det blir ytterligare belastning, när bostäder i Billdal, Uggledal, Brottkärr(tennishallen), Hovås med mera byggs ut. Vägar/gator måste lösas först.

Den yttrande anser att hus så höga som fem våningar hör inte hemma i denna del av staden. Den yttrande frågar även hur man ska komma till rätta med biltrafiken?

 

Korrigering av detaljplanerna inför utställning

Detaljplanerna korrigerades något med hänsyn till synpunkterna och utställningshandlingarna var öppna för synpunkter mellan 19 september till 16 oktober 2012. För detaljplan 1 kan vi läsa i utställningsutlåtandet att ”inkomna yttranden berör i huvudsak trafik väg 158, buller, pendelparkering, Krogabäcken, höga hus, finansiering av allmänna platser. Kvarstående erinringar finns från sakägare och privatpersoner som yttrat sig i ärendet. Dessa erinringar gäller främst trafik, bebyggelsetäthet och hushöjder.” I utställningsutlåtandet för detaljplan 2 står att ”inkomna yttranden berör i huvudsak buller, föreslagna hushöjder, dagvattenhantering samt trafikflöden. Kvarstående erinringar finns från privatpersoner som yttrat sig i ärendet. Dessa erinringar gäller främst bebyggelsetäthet och hushöjder.” Några exempel:

Kommunen har inte beaktat våra och andra sakägaren enskilda intressen. Vi kommer att drabbas hårt ekonomiskt genom minskade fastighetsvärden dels genom ökade störningar i form av buller, avgaser och minskade naturvärden. Föreslagna hushöjder på upp till 6 våningar strider mot FÖP för Södra Askim som anger att hushöjderna ska vara 2-4 vån med högre hus vid centrumpunkterna eller i utsiktslägen. Avvikelsen från översiktsplanen har inte redogjorts för eller motiverats. Vi har inte fått någon redogörelse för vilken inverkan föreslagen bebyggelse har för påverkan på insyn och skuggverkan på vår fastighet. Skälig hänsyn har inte tagits och de föreslagna hushöjderna kommer att innebära en olägenhet på vår fastighet och ett stort intrång i vårt privatliv.

Anser att Så mycket bostäder och verksamheter på denna lilla yta känns helt horribelt. Ingen hänsyn har tagits till trafiken. Med all den trafik som är redan idag och som kommer att öka genom den tänkta utbyggnaden, utbyggnad inom Brottkärr på vägen ned mot Amundön dessutom i kända tal ca 200 bostäder där planer är fastställda idag och bostadsbyggande påbörjats. Längre fram finns det planer på bostäder inom Svindal m fl områden.

Alla bostadsområden från Askims Stationsväg till Brottkärrsmotet är svårt bullerstörda av trafiken på väg 158. Särskilt svåra är förhållandena vid området Lövviksvägen som ligger alldeles intill både Klåvavägen och väg 158. Kommunen och Trafikverket har inga planer på bullerskyddsåtgärder söder om Hovåsmotet eller för övriga berörda områden. Vår uppfattning är att planen inte ska antas innan en kraftfull bullerdämpning vidtagits längs väg 158 för berörda områden fram till Brottkärrsmotet. Handlingen har 35 namnunderskrifter med angivande av gatuadress för varje namn.

Det utställda förslaget har inte förbättras i någon märkbar grad, det är mer detaljerat utformat men har samma brister som tidigare. Området är inte barnvänligt om husen är högre än 3-4 våningar. Det är inte trevligt och estetiskt med 8 våningars punkthus. Höga hus skapar alienation, minskad grannkontakt och risk för socialt förfall. En lägre bebyggelse kan grundläggas på plitar och minska åverkan på berget. Vägar kan anläggas på grusbankar istället för att sprängas ner i berget. Det blir övervikt av äldre boende eftersom många villaägare vill flytta till lägenhet. Området anpassning bör styras mot äldres behov. Sociala ytor och lokaler för pensionärer. Plats för kaféverksamhet. Utrymmen i lägenheterna för leverans av nätbeställda varor. Tillräckligt med besöksparkering. Parkering i bottenvåningen med hiss i anslutning.

Urbant, unikt och personligt.

 

Kommunfullmäktige antar detaljplanerna

Trots att de närboende har kvarstående klagomål antar kommunfullmäktige detaljplan 1 den 25 april 2013 och detaljplan 2 den 23 maj 2013. Den 24 maj 2013, inkommer ett överklagande av detaljplan 1. Ett överklagande av detaljplan 2 inkommer den 25 juni 2013. Sedan tidigare har två överklaganden på planerna inkommit. Det första redan under tiden planerna var utställda, den 19 september 2012, och det andra den 15 januari 2013. Utöver dessa inkom 2 överklaganden på plan 1 som sedan drogs tillbaka innan Länsstyrelsen meddelade sitt beslut. Totalt har vi hittat 7 överklaganden av plan 1 och 3 överklaganden av plan 2.

I överklagandet för detaljplan 1 anförs tre punkter:


1) Lös trafiksituationen innan man börjar bygga
2) Ändra inte sträckningen av Björklundavägen och låt träden i norr om stå kvar
3) Bygg inte så högt, maximalt nuvarande 8 meter vid Björklundavägen räcker

I överklagandet för detaljplan 2 anförs också tre punkter:


Hushöjder: Max 3-5 våningar är godtagbart med hänsyn till områdets karaktär och lokalisering i kringliggande lantlig miljö.
Utformning av tak: Bygg med tak som ansluter till övrig bebyggelse i området
Arkitektur: Rita om området med modern kreativ och naturanpassad arkitektur

Även länsstyrelsen själv inledde en granskning av planerna ”då den befarade att det fanns risk för påtaglig skada på område av riksintresse för kommunikationer, länsväg 158, på grund av planens utformning. Dessutom menade länsstyrelsen att det saknades avtal om genomförande, drift, underhåll samt tidsplan för ombyggnaden av Brottkärrsmotet samt att det fanns oklarheter om uppförandet av nödvändiga bullerskydd längs med vägen.”

Alla överklagandena avslås och plan 1 vinner laga kraft den 20 maj 2014. Beslutet av Länsstyrelsen för plan 2 överklagas till Mark- och miljödomstolen den 3 mars 2014. Domstolen ändrar inte besultet i Länsstyrelsen vilket innebär att planen vinner laga kraft den 26 juni 2014. Då har processen fördröjt byggnationen med 12 månader.

Byggnation pågår.

 

Dialog eller monolog?

Enligt markägarna ledde dialogprocessen till färre överklaganden av detaljplanen och berättar att det viktiga inte är höjden på byggnaderna:

Samtalen med de boende och näringsidkarna har lett till en trivsam blandstad där butiker, gågator, skolor och andra inrättningar utgör en harmonisk helhet som påminner om gamla småskaliga städer. Det är långt ifrån torftiga förortscentra eller anonyma stormarknader. Satsningen på vacker arkitektur är mycket ambitiös och flera av landets bästa arkitektkontor är inblandade på olika sätt, säger Louise Heilborn, etableringsansvarig på Next Step som äger alla kommersiella lokaler i området.

I detta projekt på 1300 bostäder har stadsbyggnadskontoret bara fått tre överklagande, säger Jacob Torell [VD för Next Step Group] [...] Om husen har tre eller åtta våningar spelar egentligen inte så stor roll i upplevelsen av småskaligheten. Spelar roll gör däremot utformning och placering av byggnaderna för att ge känsla av småskalighet.”

Som vi kan se i texterna från överklagandena instämmer inte alla de som bor i området i ovanstående. Det finns så klart många positiva röster bland de som lämnat in yttranden men det är inte dem som dialogprocessen verkar rikta sig mot, då processen framförallt handlar om att minska antalet överklaganden. Frågan är om det här handlar om dialog eller monolog. Information eller kommunikation.

 

Ett överklagande är tillräckligt

Två forskare har studerat dialogprocessen i Nya Hovås: ”I rapporten MER DIALOG MED FLER har Chalmersforskaren Johanna Eriksson undersökt stadsbyggnadsdialogen i Hovås och en pågående dialogprocess i Fixfabriken, Majorna, Göteborg. Medförfattare är Ola Nylander, professor, Chalmers Arkitektur.” Forskarna påstår att processen har varit mycket framgångsrik och många säger sig nu använda ”Hovåsmodellen”.

Dialogprocessen ger en snabb planprocess. För Nya Hovås är tiden 3 år och med rekordlågt antal överklaganden. Att vinna tid är den ekonomiskt största och tydligaste vinsten med dialogprocessen i Nya Hovås. Sett till erfarenheter av tidigare planprocesser i Hovås och i grannskapet kan tillspetsat påstås attdialogprocessen var den enda möjligheten att genomföra ett nybyggnadsprojekt.

När HSB och NSG, tillsammans med Göteborgs stad, kunde utveckla sin vision genom att ta med alla dessa förslag fanns inte många protester kvar mot nybyggnadsplanerna. Dialogprocesserna i Nya Hovås och Fixfabriken visar de möjligheter som finns inom gällande planeringsprocesser och regelverk. Genom att fråga först och agera sen, i dialogform, skapas möjligheter till en snabbare byggprocess med få som överklagar.

Ola Nylander beskriver även projektet i GP i positiva ordalag: ”Hovås var känt för sina många och långdragna överklaganden. När HSB och NSG, tillsammans med Göteborgs stad, kunde utveckla sin vision genom att ta med medborgarnas förslag fanns inte många protester kvar mot nybyggnadsplanerna. Planarbetet i Nya Hovås blev klart på rekordfart.”

Men som vi redan vet är ett överklagande tillräckligt för att försena planerna. För Nya Hovås kom samma synpunkter in under arbetet med programmet, samrådshandling och utställningshandling av detaljplanerna. Att beskriva dialogprocessen som mycket framgångsrik är tveksamt givet att många i närområdet ändå har klagat i sina yttranden. Evidens saknas helt för att färre överklagat än vad som skulle varit fallet utan dialogen. Evidens skulle kunna tas fram t.ex. genom studier där antalet överklaganden jämförs mellan planer med respektive utan dialoger, men som i övrigt liknar varandra vad gäller själva planen och dess kontext. Forskarna har enbart riktat in sig på de som drivit dialogerna men inte pratat med dem som de riktade in sig mot: 

[...] medborgarnas perspektiv och reaktioner är exempelvis endast återgivna i andra hand, beskrivna av projektets andra aktörer. Författarna har också gjort ett urval i vad de valt att ta upp och presentera i rapporten.

 

Fortsättning följer i Fixfabriken

Processen fortsätter i Fixfabriken där HSB tar med sig modellen för dialog för Nya Hovås. Kanske blir det en mer lyckad dialog i det tätbefolkade Majorna än nere i glesa Hovåsområdet. Detaljplanen var just ute på samråd (Yimbys yttrande) så det är ett tag kvar till vi får facit på hur många överklaganden det blir här.

För arbetsprocessen hämtar vi mycket kunskap från ett annat projekt där HSB deltar – nya Hovås. Vi vill arbeta aktivt och uppriktigt med dialogen, där alla som påverkas ska ges mycket större möjligheter än vanligt att göra sin stämma hörd, att få information och ärliga svar. Därför började vi bullra om projektet tidigt. Vår erfarenhet är att olika intressenter ofta kommer in försent i processen. Därför har vi försökt att involvera så många som möjligt mycket tidigt. Därför har vi byggt projektlokalen dit alla är välkomna att ta del av arbetet och engagera sig i stadsutvecklingen.

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (9 Mars 17:44):
Överklagandeprocessen får ta den tid som krävs. Man kan inte köra över befintliga fastighetsägare. De stora spelarna som Skanska, Peab, Wallenstam, HSB, Riksbyggen m.fl. har enbart sina egna vinstintressen i åtanke. Därför bör planeringen ske med närboende och allmänheten i åtanke. Kommunens tjänstemän skall därför ta hänsyn till övriga intressenter utöver de som vill bygga.
 0
Daniel K (11 Mars 10:34):
Vi röstar på politiker med jämna mellanrum för att de ska genomföra saker, om dessa saker sedan ändras på grund av att enskilda intressen i befintliga områden får inflytande så sätts denna del av demokratin ur spel. Jag tycker lokalpolitiken måste bli bättre på att skapa och kommunicera planer för hela staden.

Jag är generellt skeptisk till "medborgardialog". Det leder lätt till att de mest högljudda och engegerade blir överrepresenterade. De som inte har tid/möjlighet att engagera sig sätts åsido.

Jag tycker även det är märkligt att de som redan bor i ett område har mer att säga till om än de som eventuellt skulle kunna flytta in. Staden tillhör alla, inte bara de som redan etablerat sig på en viss plats. Det ligger i hela stadens intresse att det byggs tillräckligt med bostäder, handel och kontor. Det måste väga tyngre än enskildas utsikt imho.
 0
Krister (12 Mars 08:15):
Tack vare dialogen har nya Hovås fått en planering där man försöker integrera handel och boende. Så hade antagligen inte blivit fallet om inte dialogen fått dra ut lite på tiden.

Efter andra världskriget tar den ekonomiska utvecklingen och expansionen förnyad
fart i Sverige. Självbetjäningsbutiker införs. Varorna förpackas för att kunna ligga i
självbetjäningsbutiker. Förpackningarna tar över en stor del av informationsförmedlingen.
Kedjevaruhusen sprider sig. Under 60- och 70 medför strukturomvandlingen att det utspridda nätet av små butiker ersätts av ett fåtal större butikskoncentrationer
Grannskapen upphör alltmer som stadsdelar med basservice på gång- och cykelavstånd och
ersätts av bostadsområden utan service och handel så gör man det ofta på vägen från arbetet Inte ens i centrala delar av Göteborg finns det numera ett varierat utbud av butiker inom dagligvaruhandel, vilket medför att boende i centrala delar av staden tvingas besöka externa köpcentra.
 0
Krister Malmqvist (19 Mars 08:29):
Läste en artikel om Oscar Properties, ett snabbväxande börsnoterat privat fastighetsbolag som enbart satsar på lyxbostäder i Stockholms innerstad.

De menar att kvalitet i materialval och planlösningar är orsaken till att man lyckas sälja bostadsrätterna till lite högre priser.

Allmännyttan får ta hand om hyresrätterna i förorten.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter