Utskrift från gbg.yimby.se
....

Getabocken & Co är satt till trädgårdsmästare

 
Göteborg & Co har fått uppdraget att för Göteborg Stads räkning skriva ett program för besöksnäringens utveckling fram till 2030. Därmed har getabocken satts till trädgårdsmästare och de centrala markytorna är mumsiga. Yimby Göteborg skissar grovt på en förbättrad strategi som kopplar samman besöksnäringen, stadsplaneringen och staden till en helhet.



"Stadens program för besöksnäringens utveckling fram till 2030" som tagits fram av Göteborg & Co är ute på remiss fram till den 19:e maj 2017. Den ska senare klubbas i kommunfullmäktige. Det är förstås en rapport med programmens obligatoriska floskler och snömos, men också med konkreta strategier som kan komma att påverka möjligheterna till stadsutveckling i centrala Göteborg.

Arbetet har genomförts med ca 150 av besöksnäringens intressenter och att dialogen inte har varit bredare genomsyrar rapporten. Det hela har mynnat ut i den övergripande målbilden att

2030 har turismen till Göteborg fördubblats.
Det konkretiseras något med att antalet kommersiella gästnätter ska gå från 4,5 till 9 miljoner per år, att de internationella gästnätterna går från 1,35 till 3,6 miljoner per år och att 12 500 nya jobb på hel- eller deltid skapas.

Fastighetskontoret översätter fördubblingen av antalet gästnätter till ett byggande av hotell med 300–400 rum per år och då framförallt i centrala lägen. Clarion Hotel Post har ca 500 rum, Hotell Opalen har ca 350 rum och Hotell Liseberg på Heden har knappt 200 rum så drygt tio nya hotell behöver byggas i centrala Göteborg fram till 2030.

För att nå målsättningen har fem strategier tagits fram och strategi nummer fyra har en direkt koppling till stadsplaneringen i centrala Göteborg.

Strategi 4: Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov.

När Göteborgs stadsbild planeras för framtiden är det väsentligt att hänsyn tas till besöksnäringen i ett tidigt skede samt att besökarens perspektiv beaktas.

Det framtida Göteborg som ska byggas betyder att fler människor kommer att bo och arbeta i stadens centrala delar. Det innebär ett större underlag för och utbud av shopping, hotell, restauranger, kulturupplevelser och nöjen.

De nya stadsdelar som planeras kommer att skapa attraktiva miljöer för både göteborgare och besökare och bidrar på så sätt till destinationens utveckling. I spänningsfältet mellan det gamla och det nya skapas spännande kreativa miljöer som behöver behandlas med varsamhet.

Så långt låter det oförargligt. Besöksnäringen och besökare ska beaktas tidigt i planeringen, den kommande förtätningen ger positiva effekter för utbudet samt gammalt och nytt får samsas i en blandning. Men sedan blir det mer offensivt:

I planeringen av den framtida staden är det av stor betydelse att hänsyn tas till behovet av mark för nya hotell, attraktioner och mötesplatser. En av Göteborgs starka sidor är att det centralt i staden finns öppna platser som kan utnyttjas som mötesplatser eller för rekreation och aktiviteter. I de fall som Göteborg står värd för ett större evenemang, så utgör ibland dessa platser en del av arenan vilket gör evenemanget tillgängligt för fler och skapar en unik upplevelse. Denna tillåtande atmosfär utgör en konkurrensfördel.

De mötesplatser som finns i stadsrummet ska vara flexibla på så sätt att de är utformade så att de enkelt kan anpassas till olika behov. Det innebär att staden i ordinarie planering och investering beaktar besöksnäringens behov, exempelvis genom att presumtiva evenemangsplatser förses med fasta installationer av el och vatten när andra planerade arbeten genomförs. Om Göteborg lyckas behålla och utveckla utrymmen i stadsrummet för evenemang är det ett effektivt medel i konkurrensen med andra städer och i vissa fall en överlevnadsfråga för de årligen återkommande evenemangen.

Härliga Heden!

 

Göteborg & Co här mutar in de centrala obebyggda ytorna för evenemang. Här finns en rejäl intressekonflikt mellan det uttryckta behovet av de öppna ytorna för besöksnäringen och den centrala förtätning som kan hela staden. Men de lystna blickarna stannar inte bara vid de ytor som idag används.

I dag finns det flertalet ytor i stadsrummet som antingen kan, eller med små medel skulle kunna användas till evenemang, som ger ett unikt uttryck för evenemanget. Detta måste ske med omsorg om de boende så att inte onödiga störningar uppstår.

Det är svårt att avgöra vad detta innebär i praktiken. Är den potentiellt byggbar mark som avses eller är det de ytor som blir över? Fastighetskontoret skickar i sitt remissvar en uppmaning till Göteborg & Co att konkretisera behovet av ytor för att relevanta avväganden mellan eventuella intressekonflikter ska kunna göras.

Slutligen avslutas strategi nummer fyra med att lista fyra tillhörande nyckelfrågor.

Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030:
1. Mötesplatser i stadsrummet planeras för att vara flexibla så att de kan anpassas till olika behov under både ”vardag och fest”.
2. Stadsutvecklingen bedrivs med hänsyn till behovet av öppna ytor för evenemang samt besöksnäringens möjligheter att växa.
3. Miljöer i staden förstärks som reseanledningar.
4. Medvetenhet om att evenemangsverksamhet i boendeområden kan innebära en intressekonflikt.

Det är mycket fokus på att anpassa staden till evenemangen, snarare än tvärt om, eller att mötas på halva vägen. Den sista nyckelfrågan ska nog dessutom tolkas som att de anser att boende inte ska placeras så nära att de hindrar evenemang, snarare än att evenemang ska placeras där de inte stör boende. I klarspråk att Hedens evenemang behöver en buffertzon.

En promenad längs Skånegatan ger en bra bild av vad denna typ av prioritering landar i. Vi kan förvisso få intressanta platser för aktiviteter men de blir placerade i ett så ointressant sammanhang att man inte spontant hamnar där utan en förköpt biljett. Och när väl evenemanget är över, eller snarare när klockan står på 16:42 i tredje perioden, så rusar inte besökarna mot de närliggande stadsmiljöerna utan mot bilen för att hinna före kön hem.

Att ta sig mellan Scandinavium och Nya Ullevi är en mödosam marsch trots att avståndet inte är längre än Andra Långgatan mellan Järntorget och Masthuggstorget eller Haga Nygata mellan Sprängkullsgatan och Linnégatan.

Stadsliv Skånegatan!

 

I rapporten går det att ana en viss tillnyktring om att evenemang inte bygger en stad och en viss förståelse för vad som är attraktivt i en stad, men detta kommer inte ut i de konkreta nyckelfrågorna.

Göteborg & Co, och i förlängningen kommunfullmäktige, behöver bli bättre på att se den sammanhängande staden, dess boende och det stadsliv de genererar som en grundsten i besöksnäringen. Annars kan arenorna och hotellen lika gärna vara placerade i ett kluster på en lättillgänglig åker utanför staden. Alternativkostnaden för att behålla många stora ytor öppna i centrala Göteborg måste analyseras. Vad kan en sammanhängande attraktiv stadsmiljö med många boende och därmed arbetstagare tänkas vara värt i termer av attraktivitet och ekonomi, t.ex.relation till ytor som används till evenemang ett par gånger under ett år?

Ett annat perspektiv som saknas är att målpunkter kan användas för att fördela besöksströmmar över fler än ett område. Inte minst Jane Jacobs var inne på att målpunkter bör förläggas så att de understöder stadsdelar. Om man istället väljer att lägga dem koncentrerat i ett reservat så slösar man bort ett av de få verktyg som finns för att skapa en välfungerande stad.

En skiss på en bättre strategi skulle kunna vara att:

Strategi 4: Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta det ömsesidiga beroendet mellan staden, stadslivet och besöksnäringen.

(...)

Nyckelfrågor som blir framgångsfaktorer till 2030:

1a. Stadsrummen är de primära mötesplatserna i en stad och de bör planeras som sammanhängande stadsstråk som det är trevligt att gå och vistas i under både "vardag och fest" för både närboende och besökare.
1b. Öka boendetäthet i centrala Göteborg och framförallt i evenemangsområdet för att skapa en stad som är attraktiv 7/24 för både närboende och besökare.
2. Stadsutveckling bedrivs med en bra balans mellan behovet av flexibla öppna ytor för evenemang och stadens möjlighet att förtätas. Beakta att attraktivitet primärt skapas av en levande stadsdel med många permanent boende och sekundärt av toppar med många besökare.
3. Miljöer i staden förstärks som reseanledningar. Använd fördelningen av målpunkter som ett sätt att understödja stadsplaneringen, stadsdelar och dess stadsliv.
4. Medvetenhet om att evenemangsverksamhet i boendeområden kan innebära en intressekonflikt. Alla typer av evenemang passar inte i centrala Göteborg.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5337 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter