Utskrift från gbg.yimby.se
....

Tranquility Trail: Ett lugnt stråk i centrala Göteborg

 

Under senvintern och våren har Ebba Eliasson, Dan Larsson, Mauritz Philipson, Evelina Pihl, Linn Sönnerholm och Martin Zetterlund arbetat i sitt kandidatarbete vid Chalmers med målet att ta fram ett lugnt promenadstråk, en så kallad Tranquility Trail, i centrala Göteborg. De har identifierat lämpliga stråk och platser för rekreation och återhämtning i stadsmiljön med hänsyn till ljudmiljö och till viss del visuell upplevelse. Genom att informera invånare och besökare var dessa finns så kan stadens redan befintliga kvaliteter nå fler. Följ med på en promenad genom arbetet och upptäck stråket och platserna.

Enligt uppskattningar av miljöförvaltningen förloras varje år ca 1200 friska levnadsår i Göteborg på grund av trafikbuller (dvs. i WHO-måttet DALYs disability-adjusted life-years). Motsvarande samhällskostnader i Göteborg utifrån betalningsvilja för bostäder (förlorade värden på fastigheter), sjukvårdskostnader och produktionsbortfall är i storleksordningen en miljard per år. Särskilt bullerutsatta är människor i centrala Göteborg där många tunga trafikstråk för bil, buss och spårvagn går kors och tvärs i markplan genom den byggda miljön. Möjlighet till återhämtning och rekreation är viktigt för att kunna minska stresshormon i kroppen, och därigenom minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, och öka livskvaliteten.

Bullerkarta över ekvivalent ljudnivå (ett slags medelvärde) under dagtid i centrala Göteborg.

 

I stadsplaneringsprocessen är det ofta fokus på rekreativa ytors storlek och avstånden till dessa. Men ytorna har lite värde för de boende så länge de sitter kvar i soffan. Särskilt i Göteborg finns det en stor mängd offentliga ytor, planerade och oplanerade, av varierande kvalitet. Det kan också vara intressant att tänka mer i termer av sammanhängande stråk som kan erbjuda en promenad, snarare än avgränsade platser som är isolerade från varandra. Vad är bra platser och stråk? Var finns de? Går det att identifiera befintliga platser och stråk med hög kvalitet och göra dem mer kända och använda? Bra information kan kanske få en och annan att masa sig ur den där soffan och hitta till de rekreativa miljöerna.

Ett stråk längs Domkyrkoplan. Foto: Ebba Eliasson.

 

Tranquility Trails i England

Idén om Tranquility Trails kommer ursprungligen från England och Greg Watts, professor i miljöakustik vid Bradfords universitet, som studerat gångstråk som tagits fram i Bradford och Kingsbridge. Bradford med 500.000 invånare är inte helt olik Göteborg till storleken medan Kingsbrige är ett litet samhället på 6.000 invånare. Bradfords Tranquility Trail finns illustrerad här. Watts fokuserade på ljudnivå, vegetation, naturljud och renlighet för att bedöma den rekreativa kvaliteten. Gångstråket blir en fysisk aktivitet som kan bidra till återhämtning och minskad stress.

Maria Holmes från Miljöförvaltningen tog idén till Göteborg. Det bör kanske också redovisas att min egen roll i arbetet har varit att utifrån Miljöförvaltningens idé skissa på ett lämpligt förslag till kandidatarbete och att verka som examinator för arbetet. Min kollega Jens Forssén har hjälpt till med handledning och Park- och naturförvaltningen har varit engagerade då deras park- och rekreationsytor är viktiga i arbetet.

Studenterna har arbetat med bullerkartor, ljudnivåmätningar, egenbedömning av arkitektoniska och estetiska kvaliteter, inslag av grönska, upplevd trygghet samt enkätundersökningar på fyra utvalda platser för att identifiera och utvärdera ett stråk. Låga ljudnivåer har varit huvudfokus när stråket har tagits fram, men om man vill ha lite längd på stråket och nå ett antal intressanta platser så går det inte att undvika att passera över barriärer med höga ljudnivåer som t.ex. Nya Allén/Parkgatan, Sprängskullsgatan och Södra Hamngatan.

 

Estetikens inverkan på rekreation och återhämtning

Till skillnad från Watts studier som bara fokuserar på parkmiljöer, gröna inslag, naturljud och renlighet som kvaliteter så behandlade studenterna även om attraktiva gaturum och stadsmiljöer skulle kunna vara kvaliteter med en positiv inverkan. Framförallt jämfört med monotona och ödsliga gaturum. De hittade inte allmängiltiga studier eller resultat för gaturum och urbana platser. Däremot finns det många studier inom vården och vårdmiljöer där de generella aspekterna sägs gå att applicera även på utomhusmiljöer. Från kandidatarbetsrapporten:

(...) både den psykiska och fysiska hälsan påverkas positivt när en person känner sig tillfredsställd med sin omgivning samt att tilltalande arkitektur kan skapa upplevelser av trivsel och välbefinnande (Wikström, 1997). Det finns också studier som visar på att färger i omgivningen kan ha en lugnande effekt (Wijk, 2001) och att människor i en miljö med varma färger har en mer positiv självbild (Norberg, o.a., 1992). Vidare finns även studier om att färgsättningar av byggnader som går i ton med omgivningen eller som är kontrastrika till omgivningen, men då endast om de är komplementfärger, anses vara harmoniska (O’Connor, 2006). Exakt vilka färger eller vad det är som gör omgivningen tillfredställande och tilltalande är dock inte belagt.

(...)

Den estetiska utformningen av omgivningen kan även ha negativa effekter på hälsan, exempelvis kan dålig utformade byggnader bidra till att skapa stress och sjukdomar (Wikström, 1997) och människor som vistas i vad som beskrivs som en dyster och smutsig miljö har ofta en sämre upplevelse av sig själva (Norberg, o.a., 1992).

T.ex. Heden och uppe på Stora Otterhällan valdes bort på grund på grund av att de bedömdes för dåligt utformade och dystra.

 

Göteborgs första Tranquility Trail

Resultatet av arbetet med att studera bullerkartor, ljudnivåer och visuella intryck blev följande Tranquility Trail. (Mycket mer om metod, resultat och gjorda val är redovisat i rapporten.)

Förslag på en Tranquility Trail i centrala Göteborg.

 

Ljudnivåer* har mätts på 64 platser längs stråket.

* Ljudnivå i det följande avser ekvivalenta ljudnivå för mättingar under 2 till 10 minuter beroende på omständigheter.

Uppmätta ljudnivåer längs sträckan (blå cirklar) och ekvivalentnivån för hela sträckan (röd linje).

Uppmätta ljudnivåer längs sträckan med intressanta platser markerade.

 

För att få en känsla för ljudnivåerna kan man förenklat tänka att vid en ljudnivå på 45 dBA ligger trafikbullret helt i bakgrunden och det går att tala obehindrat med varandra. Vid en ljudnivå på 55 dBA börjar trafikbullret då och då komma upp i samma ljudnivåer som tal och då påverkar det hur vi talar, rösten måste höjas lite ibland, vi kan missa ett och annat ord med hörseln. Vid en ljudnivå på 65 dBA måste man höja rösten ordentligt, tala med myndig stämma och dra sig närmare varandra för att kunna konversera, ofta tystnar man efter ett tag för det är jobbigt att samtala en längre tid med förhöjt röstläge. Vid en ljudnivå på 75 dBA är det svårt att överrösta trafikbullret, man måste i princip skrika och många försöker inte ens göra sig hörda.

Studerar man ljudnivåerna ovan så finns det många platser med lägre ljudnivåer, t.ex. vid Övre Fogelbergsgatan och i Fogelbergsparken, i Haga, på Kungsgatan upp från Esperantoplatsen, längs Packhuskajen och inne i Östra Nordstan och Kronhusparken. Den lägsta ljudnivån uppmättes på grusplanen uppe vid Skansen kronan, 47 dBA. Ljudniåverna är även lite lägre vid Feskekyrka, Magasinsgatan, även längs Korsgatan med anslutande Domkyrkan, Kungsparken och Bazarbron. Huvudgatorna för trafiken har riktigt höga nivåer och högst ljudnivå uppmättes i allén i hörnet av Raoul Wallenbergs gata och Parkgatan, 73 dBA.

Går man sträckan i promenadtakt så utsätts man för en ekvivalent ljudnivå på 62 dBA. Genom att stanna lite extra länge på platser med lägre ljudnivåer och gröna kvaliteter så kan ljudbelastningen minska under promenaden som helhet. Stannar man och vilar 10 min i Fogelbergsparken, vid Skansen Kronan, i Kronhusparken, vid Domkyrkan samt i Kungsparken vid Bazarbron så blir den ekvivalenta ljudnivån för hela promenaden 60 dBA.

De fem rekreativa miljöerna med lägre ljudnivåer och gröna kvaliteter där brukaren uppmanas att stanna.

Vid Domkyrkan kan man gärna stanna lite längre. Foto: Ebba Eliasson.

...liksom i Kronhusparken vid Kronhusbodarna. Foto: Ebba Eliasson.

 

Platser med förbättringspotential

Studenterna har även funderat på hur olika platser med enkla medel kan förbättras. T.ex. Fisktorget vid Feskekyrka saknar vanliga bänkar och skulle kunna kompletteras med mer planteringar och grönt. I Haga nedanför Skansberget finns en vacker plats med låg bullernivå där den enda förskrämda bänken kunde få omges av fler.

En lugn grön miljö där fler och mer inbjudande sittplatser skulle kunna göra skillnad.

 

På Skansbergets östra sida en bit upp finns en grön avsats som idag är outnyttjad som skulle kunna iordningställas till en mindre park för vila, picknick eller liknande aktivitet. Det skulle behöva röjas sly på platsen och nedanför den. I och runt parken vid Övre Fogelbergsgatan ses möjligheter till fler bänkar, röjning av vegetation och omvårdnad av den leriga marken. Särskilt den östra delen upplevs som skräpig och otrygg.

Fogelbergsparken är en gömd, glömd och oslipad pärla. Foto: Ebba Eliasson.

 

Framtiden

Resultatet av arbetat har lämnats över till Park- och naturförvaltningen som förhoppningsvis kan göra något av detta IRL. Invånare och besökare skulle kunna få information via informationstavlor, ledmarkering, hemsida, kartfunktion (google?) och/eller en app? Det finns säkert ännu bättre idéer?

Om detta faller bra ut kan det förhoppningsvis följas av fler Tranquility Trails i andra delar av Göteborg. Eftersom det framförallt handlar om att utnyttja befintliga kvaliteter på ett smart sätt, snarare än att anlägga nya publika ytor, så kan investeringskostnaden hållas låg.

 

Rapporten finns att ladda ner här: Länk.
Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter