Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över förslag till Arkitekturprogram för Göteborg (ARK/GBG)

 
Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över förslag till Arkitekturprogram för Göteborg (ARK/GBG). Vi instämmer i programmets mål och lovvärda ambitioner men anser att det är oklart hur texten är tänkt att användas. Delar av programmet är alldeles för mångordigt och teoretiskt för att kunna genomföras, medan andra är mer poetiska beskrivningar av stadsutveckling. Om det ska vara en skrift som ska kunna fungera som användbar lathund för arkitekter och planerare för att se hur man ska tänka när man ritar hus och planerar stad just i Göteborg måste delar av programmet konkretiseras och underbyggas bättre.



 Vy över den nya halvön vid Järnvågsgatan (Ill. från planbeskrivning).

 

Syftet med Arkitekturprogrammet är att hjälpa stadsbyggnadskontoret och stadens planerande förvaltningar att kanalisera och strukturera kunskap, erfarenheter och diskussioner rörande arkitektur. Målet är att aktiva och engagerade i stadsutvecklingen i hela Göteborg ska nås av programmets budskap samt engagera sig i den fortsatta processen. Ambitionen är också att skapa intresse och väcka engagemang hos alla göteborgare. Övriga mål är att arkitekturprogrammet används som ett självklart verktyg av stadens planerande förvaltningar samt att Arkitekturprogrammet fortsatt behandlas genom en kontinuerlig process, och kommuniceras fortlöpande mot Göteborgssamhället. (Stadsbyggnadskontoret)

 

Tanken är att Arkitekturprogrammet kommer att arbetas igenom utefter synpunkter och remissvar, och målet är antagande i Byggnadsnämnden hösten 2017. ARK/GBG förhåller sig till stadens strategiska dokument gällande stadsutveckling, Vision Älvstaden, Strategi för utbyggnadsplanering, Trafikstrategi och Grönplan samt ska ingå i arbetet med den kommande översiktsplanen för Göteborg. Under hösten 2016 och våren 2017 har stadsbyggnadskontoret tagit fram 30 teser för stadens expansion, som underlag för medborgarsamtal. Stadsbyggnadskontoret har även under hösten 2016 och våren 2017 arbetat tillsammans med företaget Spacescape för att ta fram ett antal indikatorer som presenteras i studien ”Indikatorer för stadskvalitet”.

 

Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över förslag till Arkitekturprogram för Göteborg (ARK/GBG)

Diarienummer SBK 0110/17

Allmänt

Vi instämmer i programmets mål och lovvärda ambitioner men anser att det är oklart hur texten är tänkt att användas. Delar av programmet är alldeles för mångordigt och teoretiskt för att kunna genomföras, medan andra är mer poetiska beskrivningar av stadsutveckling. Om programmet ska vara en skrift som ska kunna fungera som användbar lathund för arkitekter och planerare för att se hur man ska tänka när man ritar hus och planerar stad just i Göteborg måste delar av programmet konkretiseras och underbyggas bättre.

Synpunkter

Det är bra att programmet delvis är grundat i forskning om stadsutveckling och vad som värderas högst av de som bor i staden. Tyvärr finns det andra delar som helt saknar tillstymmelse till en vetenskaplig ansats vilket gör att programmet haltar mellan de olika delarna. Stilistiskt är det också tydligt att de olika delarna författats av olika personer. De tre huvudavsnitten innehåller en del upprepningar och en del tyckande som inte motiveras på samma sätt som till exempel stycket om värdeskapande stadsutveckling. Delar av texten är nu mer av en skrift som man kan ta fram när man vill resonera lite allmänt om stadsbyggnad. Det är som sagts inledningsvis en mångordig text som har en ologisk struktur och vi tror att det är svårläst för dem som programmet är tänkt att nå, dvs. göteborgarna. Indelning av kapitlen i rubriksatta understycken skulle kunna hjälpa läsbarheten. Meningsstrukturen är också onödigt krånglig i vissa delar av texten.

Huvudavsnittet om Stadens Struktur

Avsnittet är mycket ojämnt i kvalitet, texten är luddig och oklar. I avsnittet om utmaningar pratar man om en ”logisk gatustruktur med genomtänkta kopplingar mellan stadsrum av olika karaktär” men i det avsnitt som ju borde konkretisera just det finns det stora brister. Vi saknar mycket svar på frågan hur de saker som tas upp i programmet ska genomföras. Till exempel hur ska man se till att olika funktioner hamnar i rätt relation till varandra (s. 8) och hur ska man undvika lägen som inte passar någon (s. 13)?

Avsnittet ”Stadsmönster” innehåller många formuleringar som ”Det förefaller rimligt”, ”kan vi tänka oss”, ”i slutändan bör allt detta avgöras i det enskilda fallet”, ”Sannolikt kommer staden förtätas”, ”kan”, "Det vi diskuterar”, ”akta sig för det allt för specifika”, ”kan vara snabba att fastna” osv osv osv. Det finns en del motsägningar genom att man skriver å ena sidan X och å andra sidan Y. Överhuvudtaget genomsyras detta avsnitt av en rädsla för att sätta ned foten, att bestämma sig och ställa krav.

Styckena om hög täthet (s.13) borde kopplas tydligare till transporter, mobilitet och ekologisk hållbarhet. Vad får den glesa strukturen som man ska fortsätta bygga för konsekvenser på hållbarhetsdimensionerna? Är det givet att en flerkärning stad är bättre än vad vi har idag istället för att bygga vidare på dagens centrum (s.14)? Slutna kvarter diskuteras på flera ställen (s.14) men det framkommer aldrig varför krav på slutna kvarter inte ska ställas. Vad gäller och vem ska bestämma vad ska prioriteras? Vem har makten är också något som vi undrar. Och varför vågar man t.ex. inte skriva att det bör sättas streck på en karta för de viktigaste stråken?

Uppställningen mellan de tre olika stadsformarna, innerstad, mellanstad och ytterstad är logisk. Tyvärr lämnas denna uppdelning helt i de följande avsnittet och texten koncentrerar sig bara på innerstaden. På s. 14 diskuteras det om att omvandla trafikleder till stadsgator, men det står inte hur. Begreppet stadsgata är inte definierat. Varför skriver man inte om principer för att förtäta i mellanstaden, t.ex. utnyttjande av impediment och markparkeringsplatser längs med huvudgator.

Avsnittet om indikationer för stadskvalitet är däremot bra och konkret. Tydligt att det är Spacescapes arbete som ligger till grund och med tydliga referenser till UN-habitat. Även det stycket tycks enbart handla om innerstaden. Däremot saknas definitioner av flera huvudkriterier, t.ex. borde grönområde, park, lekplats, torg, natur och öppen yta definieras tydligare (s. 17), ingår till exempel impediment mellan trafikleder?

Huvudavsnittet om Stadsrum och byggnader

Texten kan utvecklas till något konkret och greppbart. Texten bör utvidgas och stramas upp. Det saknas en logik i vad man nämner och vad man utelämnar. Som t.ex. att man skriver i detalj om skarvar mellan prefabelement men inte om hur höga hus bör avslutas mot himlen.

På sid 18 upprepas en del av inledningen. Delar av den texten har mer ett poetiskt uttryck och är väldigt svävande. Vad innebär t.ex. en varsam hållning till stadens förnyelse (s. 19)? Arkitekturens detaljer (s. 20) kunde definiera t.ex. vad som är göteborgsk arkitektur och hur dagens nybyggnation ska förhålla sig till den. Det blandas detaljerade beskrivningar med mer onyanserat tyckande.

Stycket Ljuset (s. 21-22) kräver ombearbetning. Modernismen diskuteras (s. 21) men det finns ingen definition på vilka värden som skapas med krav på dagsljus och solljus ej heller hur de ska mätas trots allt prat om indikatorer i det tidigare avsnittet (s. 16). Dessutom förefaller författaren inte vara medveten om skillnaden i lagkrav och miljöcertifiering som finns mellan begreppen.

Stycket om parker, grönområden och vatten (s. 23) saknar diskussion om trygghetsaspekter och säkerhet på dessa obefolkade platser. Hur ska de befolkas och behövs det så många nya stora parker i det glesa Göteborg?

Huvudavsnittet om stadens aktörer

Texten är mycket märkligt och inte alls lika genomarbetad som övriga delar. Man skriver t.ex. om SBKs roll, på ett nästan naivt sätt: ”Det vi framför allt tänker på för Stadsbyggnadskontorets del är då att man genom bestämmelser i planer anger hur stadens mark får användas: det kan vara bostadsändamål, industriändamål, park etc., där en möjlighet naturligtvis också är att blanda dessa på olika sätt” T.ex. Fastighetskontorets roll och deras möjlighet att styra med markanvisningsavtal och fastighetsindelning är inte nämnt överhuvudtaget. Det känns som att medborgarna ska få komma till tals, men hur ska processen t.ex. förhålla sig till vårt politiska system med våra folkvalda representanter? Det finns ju många exempel där både politiker och medborgare blivit överkörda av tjänstemännen. Man skriver specifikt om Byggemenskaper, men ingenting om andra som bygger, som t.ex. byggbolag och kommunen själv. Här finns utrymme till förbättring av hur man skall jobba med dessa aktörer, alternativt försöka påverka dem i programmets riktning.

Avslutande ord

Avslutningsvis tycker vi att det är positivt att staden bjuder in till en diskussion om stadsutveckling och fånga upp det engagemang som finns bland göteborgarna. Tyvärr är texten i dess nuvarande skick och utformning alltför svävande och luddig för att någon som läser den ska förstå vad staden vill göra. Vår farhåga är att för få kommer hinna läsa texten och ännu färre kommer att ta budskapet till sig. Vi ser fram emot en reviderad version med mer konkret innehåll som gärna får visualiseras på ett lättillgängligt sätt med schematiska illustrationer.

Inlägget diskuteras i Yimby Göteborgs facebookgrupp: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Hannes Johansson (27 Oktober 03:40):
Jag tror att anledningen till att man är så vaga och trevande är att man vet att när spadarna väl ska i marken så är det byggbolagen som styr och ställer, och då är det solvinklar, siktlinjer och parkeringsplatser som gäller. Och det vore pinsamt med ännu ett dokument som ändå bara körs över, precis som tidigare översiktsplaner och strategidokument.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter