Utskrift från gbg.yimby.se
....

BoStad2021: Det känns lite som miljonprogram

 
BoStad2021 är Den Stora Bostadssatsningen med versaler som med pompa och ståt lanserats i Göteborg under den senaste mandatperioden. Genom ett strikt tidsfokus och en effektivare samverkan ska 7000 prima bostäder levereras till jubileumsåret 2021, och detta utöver den ordinarie produktionen. Nu har drygt halva tiden tickat så det börjar att gå dra slutsatser om både kvantitet och kvalitet. Är 7000 bostäder på gång? Blir det verkligen utöver ordinarie produktion? Har vi fått prima levande kvartersstad eller kanske 40 oinspirerande punkthus och drygt 100 själviska lamellhus i mindre bra lägen? Tja...

Ett lamellhus vid Briljantgatan som planerats för allmännyttan inom ramen för BoStad2021.

En handfull forskare från Chalmers har analyserat tids-, organisations-, process-, och kvantitetsaspekter hos BoStad2021 (hemsida) och publicerat detta i en högst läsvärd rapport. De många analyser, resultat och slutsatser de levererar är mycket intressanta och brottstycken av de mest intressanta återges här. Dessutom är rapporten pepprad med roliga, intressanta, avslöjande och komprometterande citat från byggherrar och tjänstemän som inte skräder orden, t.ex.

Och i sämsta fall sitter där [en bygglovshandläggare] med ett enormt ego som ska pinka revir när han sitter och bedömer, och så slår han ned på allt han kan och tycker att det är fel färg och fel fasadmaterial och fel tak och bort med kuporna och ändra fönstren! Alltså, bara av personliga ... och då blir man bara så trött så man vill jobba på Island i stället.

En topp 10 lista på intressanta citat har tidigare publicerats i Facebook-gruppen.

Följeforskarna har däremot inte behandlat utfallet av läge, kvalitet eller specifikt stadskvaliteter för projekten i BoStad2021, men eftersom innehållet i alla planer nu har utkristalliserat sig så kompletterar vi analysen med detta i den sista halvan av inlägget.

 

BoStad2021 föds

BoStad2021 har sitt ursprung i ett förslag som HSB, Wallenstam, Semren+Månsson och Framtiden AB pitchade för politikerna i april 2014. En grundläggande idé i deras förslag var att de själva skulle ta ansvar för att driva fram en detaljplan eftersom stadsbyggnadskontoret inte mäktade med och att hög personalomsättningen inom förvaltningarna ledde till ständiga omtag. Två månader senare hade driftiga politiker från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet modifierat idén (t.ex. var den byggherredrivna processen borta) och de lämnade in ett gemensamt yrkande till fastighetsnämnden där motiv och inriktning slogs fast:

Fastighetskontoret anger att det på några års sikt kan byggas 3 000 – 4 000 bostäder per år i Göteborg. Det täcker befolkningsökningen men kan bara minska bostadsbristen på marginalen. Därför vill vi se en satsning för att åtgärda bostadsbristen där Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret i samverkan med Allmännyttan och det lokala näringslivet i form av långsiktiga fastighetsföretag, byggande arkitekter och markägare formar ett gemensamt projekt som prövar nya former för samverkan [...] Områdena ska rymma minst 7 000 bostäder.

Noterbart är att Moderaterna (då Wannholt) och Folkpartiet var negativa till satsningen på grund av att det skapade "ytterligare en ny sidoorganisation" och att satsningen gick emot den nya transparanta markanvisningspolicyn. "De rödgröna väljer att fullständigt ignorera stadens [markanvisnings]policy i samma minut de är med och beslutar om den." De föreslog istället en mer öppen prövning där alla byggaktörer skulle kunna komma in med förslag på mark att bygga överallt där Översiktsplanen tillät.

De rödgrönas förslag röstades igenom vid Fastighetsnämndens möte i juni 2014. Slutmålet blev att till den 31 december 2021 ska alla de 7 000 bostäderna vara inflyttningsklara. Inledningsvis kallades projektet Jubileumssatsningen men det döptes snart om till BoStad2021.

Läser man dragningar för nämnderna i samband med uppstarten så framgår att fokus skulle läggas på det som ansågs vara relativt enkla ytor, t.ex. utan riksintressen, men som ändå var i samklangmed med strategin för Utbyggnadsplanering. Detta betydde att kraftansamlingen framförallt hamnade utanför de mest centrala delarna av Göteborg. Här är det intressant att notera hur önskan om snabb leverans i BoStad2021 i kombination med den omfattande riksintressekonstruktionen förflyttar byggandet ut mot periferin på samma sätt som något mer överlagt gjordes under förra århundradet.

Ett nytt punkthus bland de gamla vid Stjärnhusen i Frölunda.

 

Tid och kvantitet

Forskarna konstaterar att det är förtidigt att dra några långtgående slutsatser angående det politiska huvudmålet, men det finns indikationer på att det kan bli svårt att nå.

Delmålet att tiden från start till antagande av detaljplan skulle ner till 17 månader missades då planerna i genomsnitt tagit ca 20 månader. Endast två av planerna har lyckats hålla tidsplanen i alla moment. Det positiva är att 20 månader trots allt är kortare tid än de 30 månader som är genomsnittet för den ordinarie planverksamheten.

Den mödosamma processen för att få bygga kan schematisk beskrivas i sin helhet som Planansökan - Planbesked - Placering i Göteborgs plankö - Planstart - Samråd - Underrättelse - Granskning - Granskningsutlåtande - Utställning - Antagande - (ev. Överklagande) - Laga Kraft - Bygglovsansökan - Beviljat bygglov - På började byggnation – Färdigställt / Inflyttning. De svärtade orden omfattar den ovan nämnda delen från start till antagande av detaljplan. (Se t.ex Boverket för mer detaljer).

Delmålet att alla planer skulle vara antagna till den sista december 2017 missades av 7 av 31 planer (dvs. av drygt var femte plan). Sex av projekten klassades internt som "högriskprojekt" på grund av svåra utmaningar. Möjligen kan dessa förseningar kompenseras med kortare genomförandetid, men det är högst osäkert då projekten måste genomföras på ett sätt som byggherrarna inte är vana vid.

Det kan också konstateras att drygt 1000 bostäder och en handfull projekt har försvunnit längs vägen. Som exempel föll Lagerströmsplatsen vid Olskrogen bort tidigt på grund av komplexiteten med närheten till järnväg och E6 och vid Hagforsgatan i Östra Torpa upptäckte allmännyttan sent svårigheter med att få ihop parkeringslösningen och hantering av buller från helikoptrar. Förlusten av den senare gör att det nu är 30 planer kvar i BoStad2021.

Inledningsvis år 2014 var det knappt 9000 bostäder i BoStad2021 men nu är det nere på 7773. Det finns fortfarande viss marginal till det numerära målet om 7000 bostäder. Forskarna bedömde i januari att om målet ska nås till 2021 så krävdes att alla planer antogs under första halvan av 2018. Tyvärr är det fortfarande tre planer som inte antagits och ytterligare tre som fastnat i överklaganden.

Indicierna ger att huvudmålet om 7000 bostäder till 2021 sannolikt kommer att missas en aning.

Projektet Långsströmsallén vid Långströmsgatan. Framsidan med åtminstone några lokaler till vänster...

...och baksidan med ...tja.

 

Förändrad process och rapporterade problem

Vilket är det förändrade arbetssättet som ska driva fram bostäderna? En grundförutsättning har varit att tidsplanerna har fått högsta prioritet framför andra frågor. Trots att delmålen inte helt nåtts så konstaterar forskarna att tydliga deadlines tillsammans med tillräckliga resurser och engagemang från alla inblandade är ett gångbart politiskt styrmedel för att korta tiderna. De rekommenderar att fasta tidsplaner även används utanför BoStad2021.

Forskarna ser även det förändrade arbetssättet som positivt. Projekten drivs i en gemensam kommunal projektorganisation där kompetenser från framförallt stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret sitter i en gemensam lokal, istället för på var sin kammare som brukligt är. Det har inte gått smärtfritt, t.ex. hade trafikkontoret svårt att bemanna upp inledningsvis och det finns ordentliga otydligheter i beslutsmandat mellan projektgrupperna den ordinarie linjen i förvaltningarna.

De brister som byggherrarna nästan unisont lyft fram som problem i processerna handlar om tre saker:

  • att besked från kommunen kommer för sent,
  • att besked ändras i sent skede, och
  • att det lämnas motstridiga besked från olika förvaltningar.

Som en byggherre uttryckte det

Trafikkontoret tycker inte att träden är särskilt viktiga, Park- och naturförvaltningen tycker att träden går före allt. Stadsbyggnadskontoret tycker att det ska vara kvartersbildning framför allt, räddningstjänsten säger sedan: ”När ska ni lära er att det inte ska vara slutna kvarter med tanke på våra insatser?”. Det är hela tiden motstridiga krav som ställs.

Dessutom har det funnits ett samverkansforum där inblandade förvaltningar och byggaktörerna regelbundet har samlats för att diskutera framdriften och förslag till lösningar och effektiviseringar. Den uppfattas som viktigt men har fungerat sådär på grund av olika förväntningar från de olika deltagarna.

Slutligen så har det funnits en tanke om att köra detaljplanprocessen, lantmäterifrågor, allmän platsmark, bygglovsprocessen, mm delvis överlappande och parallellt. I vanliga fall söks inget bygglov förrän detaljplan är klar, antagen och har vunnit laga kraft. De parallella processerna har bara delvis fungerat. Flera av byggherrar har varit tveksamma till att lägga tid och pengar på detaljprojektering för ett bygglov långt innan de vet om detaljplanen blir antagen utan justeringar. Det är byggherren som får stå för den dubbla kostnaden vid eventuell omprojektering om t.ex. Länsstyrelsen dyker upp kräver sena ändringar eller häver en antagen plan. Dels finns inte heller några indikationer på att bygglovshandläggarnas medverkan i planskedet har förkortat tiden från ansökan till beslut om bygglov. Bygglovshandläggningen har ändå tagit upp till sex månader.

Kopplat till detta så noterar forskarna att flera av projekten är betydligt mer komplicerade än vad den snäva tidsplanen förutsatte. Det var inte "enkel mark". Grundläggande förutsättningar har inte varit utredda och forskarna menar att detta är delvis övergripande frågor som borde ha varit fastlagda i översiktsplanen. Riksintresset för kommunikation är ett sådant. I flera av projekten har Länsstyrelsen på uppmaning av Trafikverket haft starka invändningar mot den trafik som projekten genererar på de nationella vägarna av riksintresse.

Orsaker till projektens förseningar är många och det är svårt att hitta några problem som varit genomgående för många projekt — förutom det ovan nämnda riksintresset för kommunikation. Exempel är att det varit svårt att få klara besked om gatuprojektering, spårvägsdragningar, ledningssystem, förskolebehov, tillåten exploateringsgrad, relation till komplexa infrastrukturprojekt och åtgärdsvalsstudier från Trafikkontoret. Det har funnits bristande timing med markanvisning och bristande kontinuitet vid personalbyte. Handlingar har inte blivit klara i tid vilket ger följdeffekter, det har saknats beslut från länsstyrelsen om arkeologi och biotopskydd, det har krävts kompletterande arbete efter att naturvårdsverket överklagat länsstyrelsebeslut, mm, mm.

Sedan påverkar även våra folkvaldas semestervanor. Kommunfullmäktiges och nämndernas långa sommaruppehåll mellan mitten av juni och mitten av september har gjort att beslut har kommit sent även om alla handlingarna varit klara flera månader tidigare.

Allmännyttan planerar två slutna kvarter, två öppna kvarter och så den här lamellen vid Mandolingatan. Verksamheter medges i bottenplan och finns med på illustrationerna.

 

Påverkan på ordinarie planproduktion

Det är också intressant att analysera om BoStad2021 som önskat sker utöver ordinarie produktion. Forskarna konstaterar att vad som är ordinarie produktion inte är helt självklart. Fram till år 2014 så färdigställdes ca 2000 lägenheter per år. I Utbyggnadsplaneringen, innan BoStad2021 fanns, sägs det att det ska byggas 4000 lägenheter per år mellan åren 2017 och 2022. I november 2014 beskrev Fastighetskontoret ordinarie produktion som 3400 lägenheter per år mellan 2014 och 2023.

Forskargruppen har frågat byggherrarna i BoStad2021 och ungefär hälften säger att de upplever att planprocesserna i andra projekt utanför BoStad2021 har blivit lidande. Tidsfokuset i BoStad2021 projekten drar till sig resurser från ordinarieverksamheten. Två byggherrar:

Men sen är det också väldigt tydligt att resurserna stryps ju på de vanliga planerna. Det är inte lika mycket fokus på dem nu, definitivt inte.

Att det här ger en gräddfil till vissa, och vi andra, som har vanliga planer, kommer att få dem försenade. Och de här resurserna man satsade på BoStad2021, borde ingå i det vanliga arbetet för att snabba på den kön som fanns. Och jag märker ju mina planer som jag har, de andra sex utanför BoStad2021, det går långsammare.

Forskarna analyserar inte frågan mycket djupare än så, därför kompletteras här med mer information.

Risken för resursbrist på grund av BoStad2021 har lyfts redan i tjänsteutlåtandet inför beslutet att genomföra satsningen och har sedan löpande redovisats för byggnadsnämnden i kvartalsrapporter och årsrapporter. Under det senaste året har dessutom resursbristens effekter blivit tydlig då det rapporterats om att flera planer som varit i startplanerna för 2017 och 2018 inte har kunnat startats som planerat. Även bygglovsavdelningen är hårt ansträngd med en lång kö och långa handläggningstider. En tjänsteman uttalar sig i rapporten:

Vi har så dåligt med folk, och vi som jobbar här är så stressade så att folk håller på att gå under. (...) Nu har man infört att man får inte ha mer än 40 ärenden. Och man bygger upp en väntelista.

Antalet bostäder i antagna planer under 2017 i ordinarie produktion var 5350 vilket onekligen ser bra ut i relation till de ovan nämnda siffrorna. Men då ska man ha med sig att flera av de ordinarie bostäderna (totalt ca knappt 4000) finns i planer där Bostad2021 varit en mindre del men som hjälpt till att pressa fram hela planen. Det kan även bli väldigt stor skillnad om antagandet av några 1000-bostädersplaner hamnar just innan eller efter ett årsskifte. Dessutom hade Stadsbyggnadskontoret under 2017 satt fokus på att färdigställa gamla planer på bekostnad av att starta nya som planerat. I Yimbys årliga genomgång av planer uppskattades att under 2017 så var det bara 2350 lägenheter i ordinarie planer ute på samråd. Detta tyder på en lägre output från de ordinarie planerna framöver.

Man kan också konstatera att av de ordinarie planer i centrala Göteborg och Mellanstaden som var på samråd under 2017 så är det bara en del av en plan i Lunden som blivit antagen av Byggnadsnämnden — inget mer. För de planer från BoStad2021 som var på samråd under 2017 så är alla utom en antagen. Detta ger ytterligare en indikation på att BoStad2021 tyvärr sker på bekostnad av den ordinarie planverksamheten

Norra Fjädermolnsgatan i Länsmansgården.

 

Forskarnas slutsatser

Forskarna sammanfattar i slutet av rapporten:

Forskargruppens övergripande slutsats efter två års studier av BoStad2021 är att processen kan effektiviseras genom fokus på de enstaka projektens tidplaner samt genom en utvecklad gemensam kommunal projektledning, preciserade parallella processer och en tydligare, selektiv och avtalad ordning för samverkan på olika nivåer. Även om dessa åtgärder är nödvändiga är de inte tillräckliga. Att snabbt bygga ett stort antal bostäder i ett stort antal relativt små utbyggnadsprojekt, vissa med brister i grundläggande förutsättningar och bristande samsyn med staten om påverkan på infrastruktur för kommunikation, är en betydande utmaning.

Intressant är också att forskargruppen tydligt rekommenderar inte bara att Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret slås ihop under en gemensam nämnd, utan också att det inrättas en exploateringsenhet direkt underställd Kommunstyrelsen med uppdrag att ta fram mark och projekt i lägen och i tid i enlighet med översiktsplanen, strategiska dokument samt kopplat till budgeten. De anser att denna enheten bör ha mandat att förhandla med byggherrar och ge byggherrarna möjligheter att utveckla färdiga detaljplaneförslag. Forskarna skriver:

En grundläggande idé när byggaktörerna initierade det som kom att heta BoStad2021 var att de skulle ansvara för framtagandet av detaljplaneförslag till sina byggprojekt i syfte att snabba upp processen. Motivet var dels att kommunen hade så kallade plankö och stor personalomsättning och byten av projektledare med mycket omtag som följd samt stuprör mellan förvaltningarna, dels att man ville känna trygghet att påbörja projektering, entreprenadupphandling mm innan detaljplanen vunnit laga kraft.

Detta förslag har diskuterats i Facebook-gruppen.

Bostäder i Nordöstra Gårdsten.

 

Läge

Hittills har vi bara ytligt snuddat vid läget hos de lägenheter som Bostad2021s planer möjliggör och överhuvudtaget inte nämnt (stads)kvalitetsaspekter – av den enkla anledningen att följeforskarna inte har behandlat det. Därför följer här en komplettering.

Läget hos BoStad2021s lägenheter är intressant att studera både i relation till staden i stort och relation till den antagna strategin Utbyggnadsplaneringen som anger var i Göteborg stadsutveckling bör ske. BoStad2021 har som sagt haft ett fokus på att hitta "enkla planer" i Mellanstaden. Detta har lett till att av BoStad2021s lägenheter placerats och fördelats enligt följande.

BoStad2021-projekten markerade på en karta. (Klicka här för kartan på BoStad2021s hemsida.)

Fördelning av BoStad2021s lägenheter med avseende på läge.

 

Endast 10 % av lägenheterna återfinns i de två omfattande centrala områden som Utbyggnadsplaneringen kallar Innerstaden inklusive Älvstaden respektive Utvidgad Innerstad. Nära tre gånger så många lägenheter finns utanför Mellanstaden eller i de mer perifera delarna av Mellanstaden (Biskopsgården, Tuve, Gårdsten, Bergsjön och Tynnered). Den stora bulken av lägenheter finns i resten av Mellanstaden, varav ungefär hälften av dessa ligger i Frölunda mellan Västerleden och Dag Hammarsköldsleden.

Utbyggnadsplaneringsens utpekade områden. (Klicka för större.)


De 741 lägenheter som ligger mest central i Innerstaden inklusive Älvstaden och Utvidgad Innerstad finns jämte Mölndalsvägen i Krokslätt, på Godhemsberget och i Fixfabriksområdet samt som studentbostäder i Olofshöjd och Johanneberg. Det är det mest centralt placerade planerna. Man kan också vända på det och säga att över 7000 av BoStad2021s planerade lägenheter inte återfinns i det som Utbyggnadsplanerigen kallar innerstad.

Det är få av projekten i BoStad2021 som ligger nära centrala Göteborg.

 

Enligt tidiga dragningar för nämnderna skulle strategin för Utbyggnadsplaneringen ligga som grund för val av projekt i BoStad2021, men det har blivit en sanning med modifikation. Undantaget är möjligen kraftansträngningsområdet Frölunda torg. Även om det inte är några projekt mitt på torget så är det i alla fall ett antal i ringen ett steg ut. I övrigt så missas Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftansträngningsområden och tyngdpunkter. Det är till och med så att 11 av projekten ligger helt eller delvis utanför de områden som Utbyggnadsplaneringen pekade ut som lämpliga för utbyggnad. Inte heller följs Översiktsplanens strartegi om att förtätat Göteborg inifrån och ut.

I Gårdsten finns två BoStad2021-projekt men Gårdsten finns inte alls med i Utbyggnadsplaneringen. Utbyggnadsplaneringen beskriver istället vikten av att Angereds Centrum med närhet till spårvagnshållplatsen utvecklas. I Bergsjön har man istället för att bygga i det utpekade kraftsamlningsområdet centralt runt Rymdtorgets hållplats eller vid tyngdpunkten Gärdsås torg planerat perifert i norr och söder. Åtminstone det senare ligger delvis utanför Utbyggnadsplaneringsens markerade område. De tre punkthus som planeras något närmare hållplatsen Kommettorget placeras inte i anslutning till hållplatsen trots att den saknar närboende som kan ge ögon på platsen. Istället placeras det närmaste punkthusen drygt 50 meter ifrån uppe på en höjd med en bibehållen skogsremsa mot hållplatsen. Tyvärr missas många chanser till strukturella kvalitets- och trygghetshöjningar i utsatta stadsdelar som ropar efter det.

Utbyggnadsplaneringens karta för Bergsjön. Zenitgatan längst i söder delvis utanför det prioriterade utbyggnadsområdet.

Istället för att planera vid den av Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftsamlingsområdet runt hållplatsen Rymdtorget (gul cirkel) så har det planerats i Bergsjöns ytterkanter som t.ex. vid Zenitgatan (rödstreckat).

Komettorgets ändstation i skogsmiljö förblir en ändstation i skogsmiljö. Foto: Bulver.

 

Andra exempel på planer utanför Utbyggnadsplaneringens strategi är Långströmsgatan i Biskopsgården/Svartedalen. Utbyggnadsplaneringens strategi var att sätta fokus på Vårdväderstorget och Friskvädernstorget och hela den spårvagnsmatade korridoren upp till ändstationen vid Sjumilaskolan i Länsmansgården. Långströmsgatan försörjs bara av buss 31 som bl.a. når Eketrägatan och med en total restid med byte på runt 25 minuter till Brunnsparken. Jämför det med en spårvagnstur på knappt 15 minuter från Vårväderstorget och 17 minuter från Friskväderstorget.

Sedan finns det två planer som ligger utanför Utbyggnadsplaneringens strategi men som i sig själva är riktigt bra stadsplanering och det är Södra Änggården i Högsbo industriområde och Wallenstams kvarter i Kallebäck.

Generellt kan man säga att BoStad2021 projekten missar Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftansträngningsområden och tyngdpunkter och i en tredje del av fallen till och med är utanför de av strategin angivna områdena.

 

Stadskvaliteter

Alla de 30 detaljplanerna inom BoStad2021 har analyserats med avseende på stadskvaliteter på liknande sätt som görs i Yimbys årliga genomgångarna av planer på samråd. I de fall där BoStad2021 är en mindre delmängd av en större plan så har antalet byggnader och lägenheter i BoStad2021 uppskattas genom att det totala antalet byggnader och lägenheter har skalats ner med till den andel av projektet BoStad2021 motsvarar. T.ex. ett projekt med två öppna kvarter och fyra punkthus där BoStad2021 omfattar 50% av lägenheterna i projektet tillskrivs ett öppet kvarter och två punkthus.

Uppskattningen ger att BoStad2021 kommer att ge oss 10 slutna kvarter, 11 öppna kvarter, 40 punkthus och drygt 100 lamellhus.

Fördelning av byggnadstyper i BoStad2021.


Om vi istället tittar på hur antalet lägenheter fördelar sig så blir det lite större andel i öppna och slutna kvarter. Detta eftersom det går upp till 4 lamellhus på ett kvarter. Trots detta är mindre än en tredjedel av lägenheterna i någon form av kvartersstruktur. Endast ca 13% av lägenheterna finns i ett slutet kvarter. Två tredjedelar av lägenheterna hittas i punkt- och lamellhus. Det är så illa att nästan dubbelt så många lägenheter hittas i punkthus jämfört med i slutna kvarter.

Fördelning av lägenheter i olika hustyper i BoStad2021.

 

Byggandshöjderna varierar från radhus i två plan till Kronjuvelens 23 våningar. Den genomsnittliga lägsta höjden i projekten är drygt fem våningar och den genomsnittliga maxhöjden är knappt 10 våningar.

Radhus i två våningar i Bergsjön (och en dryg handfull nya punkthus).

Vanliga höjder i BoStad2021. (Lameller ut mot gata vid Stjärnhusen i Frölunda.)

Kronjuvelens 23 våningar.

 

Den funktionsblandning som nämns om och om igen i Utbyggnadsplaneringen tycks i BoStad2021 har inte fått någon högre prioritet. Sju av planerna tillåter inte ens funktionsblandning i huvuddelen av området och av dessa sju ingår fyra av allmännyttans totalt åtta planer. I 20 av de 30 planerna så möter vissa av byggnaderna en gata, men i 10 av planerna finns inget möte att tala om. 14 av de 30 planer använder helt eller delvis grönyta och 22 använder helt eller delvis gråytor och impediment.

Privata dussin-projekt i Bostad2021. (Klicka för större.)

 

Allmännyttas projekt sticker inte ut i positiv bemärkelse, snarare tvärtom. Här är det synd att staden inte tagit chansen bli en god förebild som visar vägen genom att göra verklighet av de politiska uttryckta stadsplaneringsambitionerna i översiktsplan, utbyggnadsplanering och policydokument.

Exempel på allmännyttans projekt i BoStad2021. (Klicka för större.)

 

Sedan finns det positiva undantag. Södra Ängården och Wallenstams i Kallebäck är redan nämnt och vi kan lägga till Fixfabriken och Mandolingatan. Det finns några till som åtminstone till delar kan få godkänt på papperet – det ser ut att bli lamellhus utmed gator med verksamheter i bottenvåningarna.

Några lite bättre privata projekt i Bostad2021. (Klicka för större.)

 

Domen

Fokus på enkla ytor utan riksintressen har drivit tyngdpunkten för projekten i BoStad2021 utåt. Tillsammans med en generell resursbrist och ett extra fokus på tid i BoStad2021 så har detta med stor sannolikhet lett till att resurser för central utveckling omfördelats till utveckling i Mellanstaden och periferin.

Utbyggnadsplaneringens genomarbetade strategi har bara delvis hörsammats. Tyvärr visar det sig om och om igen svårt för Göteborg att ta fram en strategi och sedan hålla sig fast vid den. I många fall har inte stadskvaliteter levererats och det är sällan som projekten hamnat nära Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftsamlingsomåråden eller tyngdpunkter.

Det finns några goda undantag som i Fixfabriken, Kallebäck och Södra Änggården. Men i övrigt är punkthus och lamellhus den huvudsakliga leveransen och i de flesta fall uteblir stadskvaliteterna. Överhuvudtaget kommer rapporter om att just kvaliteten har blivit lidande. Byggherrarna kommenterar i BoStad2021-rapporten:

Den enda kvalitetsfrågan som vi har haft uppe till reell diskussion, det är stadens nya ytkrav när det gäller ytor för förskola, uteytor för förskola.

Och det som förvånar mig också är att man inte tar den sociala hänsynen i stadsplaneringen ifrån stadsbyggnadskontorets sida. Utan man ser bostad, man ser hus, man ser stadsplaneringen, men man glömmer människorna.

De nya processerna får tummen upp av de inblandade i projekten, både byggherrar och tjänstemän. De gillar i grunden initiativet och vill fortsätta arbeta enligt processen och utveckla den till att bli ännu bättre. Som redan nämnts så har processerna blivit snabbare även om de inte så snabba som planerat. Allt tyder på att den ordinarie planverksamheten har påverkats negativt av satsningen, vilket gjort att planer i innerstaden och den utvidgade innerstaden har fördröjts på bekostande av de mer perifera projekten i BoStad2021. Huvudmålet om 7000 bostäder till 2021 kommer sannolikt att missas med några antal hundra bostäder.

Allmännyttan planerar tre punkthus och ett parkeringsdäck vid Adventsvägen i Kortedala.

 

Är BoStad2021 tillräckligt bra? 100 lamellhus och 40 punkthus i perifera lägen samt några kvarter varav mer än hälften är öppna, och detta delvis på bekostnad av planer i mer centrala lägen. Tja, är det verkligen tillräckligt bra?

Finns det risk för att lägenheter blir tomma när 6000 i punkt- och lamellhus i sämre lägen, många utan urbana kvaliteter och med nybyggnadshyror och nybyggnadspriser kommer ut under kort en kort period just runt 2021? Ett citat från en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret väcker tankar om cykliska förlopp och att vissa misstag är dömda att upprepas:

För det känns lite som miljonprogram tycker jag över [BoStad2021]. (...) För att risken finns väl kanske att vi från kontorets sida inte vågar sätta ner foten och säga: "Ah men det här är inte tillräckligt bra." Att vi avbryter liksom. Det alternativet kanske inte finns när man har det uttalade politiska målet att faktiskt klara de här 7 000 bostäderna. (...)

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5375 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter