Utskrift från gbg.yimby.se
....

Ta vara på Sahlgrenskas röda tråd

 

Samtliga miljöer på bilden riskerar att gå förlorade.

Sahlgrenska sjukhuset, Science Park och universitetet planerar omfattande nybyggnationer och planerna ligger snart ute på samråd. Det är såklart glädjande att man bygger ut och skapar förutsättningar för ännu bättre vård, forskning och även möjliggör för ett rikare stadsliv i framtiden. Men här finns starka skäl att stanna upp och tänka till innan man kör på och klubbar igenom planerna rakt av. Få har nog insett vilka stora ingrepp som kan göras på Sahlgrenska i framtiden.


Nya Sahlgrenska sjukhuset enligt planerna.

Jag har alltid upplevt en slags charm av Sahlgrenska sjukhuset just av den blandning av byggnationer som finns här. Här finns tydliga spår av ursprungsbyggnader från sent 1800-tal blandat med i princip nybyggda delar, allt sammanlänkat och med en röd tråd, ofta genomsyrat av det röda teglet. Utan att ha varit ängslig har man succesivt utvecklat och byggt på sjukhuset efter behov, så bör man göra även nu.

Att ersätta vissa byggnader under årens lopp är ett naturligt inslag i alla levande städer och inget som man kan ifrågasätta, särskilt inte i ett sjukhusområder där verksamheten i de flesta fall är överordnat byggnaderna. Men när man tittar på hur många av de äldre byggnaderna, flera av dem klassade som mycket kulturhistoriskt värdefulla, som faktiskt försvinner i de planer som lagts fram får man börja tänka på helheten. Det är inte längre fråga om något enstaka hus utan om en hel byggnadsmiljö.

Ur kulturmiljöinventering: Som bebyggelsemiljö betraktat har samtliga byggnader med platsen framför ett högt kulturhistoriskt värde då den ger möjlighet till inblick i en historisk epok då vårdmiljöer utformades med höga ambitioner även avseende utemiljön, och då parker och grönytor ingick som en del i sjukhusupplevelsen. Sammanfattningsvis är platsen en spegel av sin tid då både vård och boende fanns på sjukhusområdet där människor tillbringade en stor del av sin tid, och att det därmed var viktigt att utforma miljön med kvaliteter utöver de rent funktionsmässiga.


Inprickade byggnader är de som riskerar försvinna.


Tittar man på kartan ovan inser man att i stort sett hela stadsrummet och själva entrén till Sahlgrenskas sjukhusområde kommer att förändras dramatiskt i och med ombyggnationerna. Det vore önskvärt ifall man kunde omarbeta planerna för att på ett mer skonsamt sätt utveckla sjukhusområdet och bättre ta tillvara de arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer som finns idag. Detta utan att göra avkall på sjukhusverksamhetens behov, något jag tror är fullt möjligt.

Det handlar inte om att man till hundra procent ska bevara alla byggnader, utan att hitta lösningar för att även i framtiden behålla den röda tråden i stadsmiljön. Först av allt förstås återigen utreda ifall placeringen av de nya byggnaderna inte kan förändras till närliggande lediga ytor. Dels kan man anpassa nybyggnationerna så att de samspelar med befintlig bebyggelse. Men det kan även handla om att ta tillvara på och spara delar av eller hela fasader, flytta eller bygga ihop byggnader med varandra, överbygga gatan/spårvägen och så vidare. Som inspiration kan man hitta exempel på det egna sjukhusområdet. Liknande lösningar bör gå att implementera även i vår tids utbyggnader och omdaningar.



Ytor som möjligen kan vara lämpliga att utnyttja för att bevara Entréhus samt Per Dubbshuset.


Sammanbyggda byggnader på Sahlgrenska.


En tillvaratagen fasad på en nyare byggnad.




Sjukhus är känsliga miljöer och vårdbehov ska prioriteras när man bygger sjukhus. Men det är även en del av staden och många människors vardagsmiljö. Ifall man som vi har ambitionen att även göra denna del av staden mer levande och integrerad i staden bör man se över hur man kan göra den tänkta utbyggnaden på bästa sätt för att ta tillvara på de kvaliteter som redan finns och sammanlänka med framtida behov. Sahlgrenska och dess känsliga miljö är värd att verkligen lägga ned arbete på och utveckla med flera aspekter i åtanke.


Låt oss gå igenom några av de byggnader som riskerar försvinna enligt planerna: 


Entrékvarteret
Till att börja med försvinner entrékvarteret, "öron- näsa halshuset" med den norra porten. Kvarteret som bildar själva fonden i backen upp mot sjukhuset.

Från kulturhistorisk värdering: "Bebyggelsen bedöms ha kulturhistoriska värden. Byggnaderna bildar norra entrén till sjukhusområdet och är uppförda i en lätt klassicistisk stil med influenser från funktionalism. Tegelfasaderna är släta och avslutas med en lätt utkragande murad takfot. Fönstren är höga och deras placering betonar byggnadens vertikalitet liksom det höga, utanpåliggande trapphuset. Byggnaden präglas i hög grad av den murade fasadens hantverksmässiga kvaliteter och nyanserna i det rustika teglet." 






Innan mittenhuset byggdes.






 

 


Per Dubbshuset
Innanför detta ligger kanske sjukhusets allra värdefullaste byggnad, "Per Dubbshuset", huvudentré till de ursprungliga sjukhusbyggnaderna.

Kulturhistorisk värdering: "Byggnaden utgör huvudentré till den ursprungliga sjukhusanläggningen och är en byggnad i nyrenässansstil med markerad sockelvåning och en mittrisalit som annonserar entréns läge. Fasaden är uppförd i rött maskinslaget tegel med dekorativa inslag av svart tegel samt formtegel och har jämnt fördelade höga spröjsade fönster. Arkitekturen är representativ för tidens institutionsbyggnader. Per Dubbshuset bedöms ha höga kulturhistoriska värden."








Listor på de ursprungliga donationerna till Sahlgrenska sjukhuset.


Per Dubbsalen. (foto Lindholm restaurering AB)




Den äldre delen är elegant sammanbyggt med de nyare delarna.


Trapphus samt hiss.




Kunglig sten 1.


Kunglig sten 2.


Detaljer på porten.



Ortopediska kliniken
På andra sidan gatan på Medicinareberget kommer denna ståtliga byggnad att försvinna.

Kulturhistorisk värdering: "Byggnaden utgörs av en monumental tegelbyggnad uppförd i 1920-talsklassicistisk stil med symmetrisk fasadkomposition och återhållsam utsmyckning av fasaderna. Byggnadens exteriör är i allt väsentligt i originalutförande. Byggnaden bedöms ha höga kulturhistoriska värden."













Tillbyggnad av Per Dubbshuset

En karaktärisktisk byggnad som även riskerar att försvinna är denna med den klassiska portalen.

Kulturhistorisk värdering: "Tillbyggnaden är i en till två våningar med källarvåning medan länkbyggnaden, som är belägen i suterräng, har två våningar. Med sina mörkare fasader av handslaget tegel och mer sparsmakade fasadekor kontrasterar tillbyggnaden mot administrationsbyggnadens arkitektur i nyrenässansstil." 









Tillbyggnad Vanföreanstalten

Kulturhistorisk värdering: "Tillbyggnaden är uppförd i senfunktionalistisk stil med slätputsade fasader och betongdetaljer i relief och frilagd ballast. Tillbyggnaden har en sammanhållen volym och en symmetrisk men variationsrik fasaduppbyggnad till följd av fönsterutformning och fönsterindelning. Exteriören är välbevarad utom då det gäller fasadkulören som ändrats i senare tid." 









Översikt över värdefulla byggnader och miljöer. Ur Fördjupad kulturmiljöutredning och konsekvensanalys. (Thyréns)



Ett argument emot att bevara en del av de rivningshotade byggnaderna är att de är svåra eller rent av olämpliga att bedriva kvalitativ modern vårdverksamhet i. Det här är såklart viktiga argument och en av orsakerna till att man behöver bygga ut. Men vi får inte låta oss ängslas och helt bortse från viktiga kulturhistoriska aspekter på grund av det. I vissa fall kanske man istället kan se över användningsområdet för de specifika husen. Man kan utreda möjligheterna med att bygga om en del lokaler till administrativa verksamheter och varför inte även prova idén att bygga om en del till bostäder.

Samtidigt kan man planera om nybyggnationerna så att de inte i lika stor utsträckning byggs på bekostnad av dessa i flera fall unika och värdeskapande miljöer. För på samma sätt som Sahlgrenska idag präglas av en blandning av äldre och nyare byggnationer samt om- och tillbyggnader kan även framtiden genomsyras av denna tanke. Det är ju detta som skiljer Sahlgrenska från till exempel Östra sjukhuset som till större del är en enhetlig anläggning byggd under kortare tid.

Vår ambition är att göra Sahlgrenska till en mer aktiv del av staden, detta till gagn för både personal, patienter, besökare och alla andra göteborgare som vistas i denna del av staden.
Se till att ta vara på och spinn vidare på Sahlgrenskas röda tråd.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5376 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
12 November 11:45 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
6 November 22:25 av Hans Jörgensen
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck