Utskrift från gbg.yimby.se
....

 > Infrastruktur

Modell för driftskostnader av (motor)väg

David Magnusson
37 Inlägg
Ort: Lund, Gick med: Februari 2009
Den här artikeln, "Avloppspumpning under hundra år" inspirerade mig till dessa tankar:

http://www.eber.se/hist/a-pump.htm

Citat:

"Antalet avloppspumpstationer har ökat kraftigt sedan 1960-talet, bland annat på grund av kraven på ökad trafiksäkerhet med därav följande utbyggnad av planskilda korsningar. Så­lunda har det exempelvis byggts 10 pumpstationer utmed Inre Ringvägen [i Malmö, siffran anger att det 1997 fanns 97 st pumpar i staden med att ett tiotal till tillkommit sedan dess p.g.a. Öresundsbrons anslutningar]. "


Vad finns det för siffror på vad man skulle spara på att ta bort en enskild sträcka såsom Inre Ringvägen (inkl. att man river de planskilda korsningarna och ersätter dem med vanliga gatukorsningar) och var kan man finna dessa? Vägbudgetarna ser mer till totalen framför enskilda sträckor. I det här fallet bakas kostnaderna för faktorer som belysning och drift av pumpstationer (10 st på denna väg) in i hela väg/driftsbudgeten.


Det borde kunna gå att skatta en modell för vad man skulle "tjäna" i framtida driftsbudget i form av minskad vägyta, borttagning av pumpstationer och broar etc. Fenomenet gäller minsann inte bara motorvägar utan i lika hög grad alla SCAFTplanerade bostadsområden med gångtunnlar, parkeringsytor och långa avstånd för fordonstrafiken. Jag tänkte att en sådan modell borde kunna ligga till grund för när man argumenterar för att göra om motorvägar/trafikleder till gatustråk (att man öppnar upp vägytor till en mängd tomtmark är i sig värdefullt men nu tänker jag mer på ur ett driftsperspektiv, vad man i snitt sparar på för kommun/stat med minskad infrastruktur uppdelat efter driftsposter såsom vägyta, broar, pumpstationer m.m.)


Ifall det redan finns sådana studier/skattningar/modeller så vore jag tacksam för jag har hittils inte hittat något försök där man delat upp dem i enskilda poster efter kostnader för vägyta, pumpstationer, broar m.m.

(Tendensen är att vägbyggande blir dyrare och dyrare. Olika "miljöåtgärder" leder till att vägar i stadsmiljöer (om man nu kan räkna området kring Förbifart Stockholm till begreppet "stadsmiljö"..) dras i tunnlar framför att man löser in fler fastigheter på ytan, en tendens som naturligtvis förstärker utglesningen och driftskostnaderna för till skillnad från när vägar dras på öppen yta måste man dels betala för tunnelbelysning, tunnelväggar och tunneltak samt att det blir hart när omöjligt att integrera en sådan tunnel till en stadsmiljö).
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Behovet av avloppspumpstationer är i första hand beroende av hur landskapet ser ut, dvs. om det lutar tillräckligt mycket för att man ska kunna ha självfall. Det går alltså inte att säga generellt att en viss typ av väg innebär fler avloppspumpstationer.

Uppvuxen som jag är på ca 50 m.ö.h. i ett ganska platt landskap så är jag till exempel inte säker på att det finns en enda pumpstation för avlopp i min hemort. Avloppsreningsverket ligger nämligen drygt en mil bort på ca 5 m.ö.h., vilket ger ett för ögat knappt märkbart fall men som är tillräckligt för avloppet. Som en jämförelse så ligger det mesta av Malmö lägre än 30 m.ö.h.

Men visst, schaktar man ner en motorväg så är det ganska troligt att man kommer att behöva pumpa både avlopp och dagvatten. Framför allt dagvatten.
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Profilbild
Daniel Andersson
543 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Mars 2009
Samtidigt finns det faktorer som höjer driftkostnaden för högtrafikerade trafikstråk genom tätorter som underhåll av trafiksignaler, farthinder och bullerskydd samt att beläggningsunderhåll blir mer komplext med många korsningar och utfarter och måste ske oftare med större och tyngre trafik.

Sen kan man misstänka att det tidigare varit lite av ett axiom att större vägar inte skall gå genom tätorter samt att Trafikverket (tidigare Vägverket) borde sköta vägar på landsbygd och kommunerna gator i tätorter, utan att det nödvändigtvis byggts under av hållbara argument i alla enskilda fall.

Med ökande krav på att förbifarters barriäreffekt skall minskas med tex säkra gångpassager och att hänsyn till bullernivåer skall tas även i områden som används för exempelvis rekreation, inte enbart där folk bor, ökar förstås även kostnaden för att bygga och underhålla förbifarter.
Senast ändrad 25 augusti 2014 16:28

 > Infrastruktur
Modell för driftskostnader av (motor)väg

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5359 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter