På tisdag kl 18 kommer jag att debattera begreppet "blandstad" på Älvrummet med Björn Siesjö (stadsarkitekt), Mark Isitt (arkitekturkritiker), Birgitta Lööf (planchef SBK), Hans Lind (professor fastighetsekonomi), Anna Van Der Vliet (curator på Mobile Art Production) och Johan ”Red Top” Larsson (konsertarrangör och entreprenör). Moderator är Morten Lund (konstnärlig professor vid Chalmers).

Det ska bli roligt att få en chans att verkligen reda ut vad begreppet "blandstad" innebär. För konstigt nog så finns det mycket förvirring kring detta centrala stadsplaneringsbegrepp. Som Boverket konstaterar i rapporten "Blandstaden" (2005) finns det många olika definitioner som flyter runt i debatten. Betydelsekärnan är dock relativt klar:





"Typisk blandstad" enligt Boverkets rapport Blandstaden (2005)

Boverket fokuserar alltså på funktionsblandning och täthet. I kommunens översiktsplan är det dock uppenbart att "blandstad" har en vidare innebörd. Blandstad är primärt just funktionsblandning (mix av bostäder, arbetsplatser, service etc) men innefattar utöver det även andra aspekter:





Göteborgs översiktsplan - ladda ned mer detaljerad version (där det specificeras för både centrala Göteborg och den s.k. mellanstaden att: "Blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd")

Tar man fasta på Göteborgs översiktsplan kan man sammanfatta innebörden av begreppet "blandstad" som en stadsmiljö med småskalig funktionell, social och estetisk blandning. Det är också på det sättet som vi på Yimby brukar använda oss av begreppet. 

Jag har under åren stött på flera olika sätt att använda begreppet "blandstad". De mest vanligt förekommande är de här:

1. Blandstad = småskalig funktionell, social och estetisk blandning
Olika funktioner och olika sociala grupper är inte geografiskt åtskilda utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter, och bebyggelsen är varierad (ålder, stil, höjd, material etc.). Det är så Boverket, Göteborgs översiktsplan, Yimby mfl definierar "blandstad".

2. Blandstad = storskalig funktionell, social och estetisk blandning
Olika funktioner och olika sociala grupper kan vara geografiskt åtskilda men återfinns åtminstone i samma stadsdel. Bebyggelsen behöver inte vara varierad. Den här definitionen används av vissa planerare , bl.a. förra stadsbyggnadschefen Barbro Sundström, vilket framgår av den här telefonintervjun.

3. Blandstad = blandning av upplåtelseformer
Olika funktioner och olika sociala grupper kan vara geografiskt åtskilda och bebyggelsen behöver inte vara varierad. Men det finns olika sorters upplåtelseformer i området. Har tidigare varit en vanlig definition bland politiker.

Jämför man dessa olika definitioner så framstår "storskalig blandstad" som en mindre lyckad definition eftersom den täcker in i stort sett all bebyggelse. Om "blandstad" definieras som "storskalig blandstad" så kan man i stort sett bygga hursomhelst och ändå få blandstad. Det blir i det närmaste omöjligt att inte bygga blandstad. En så vid definition är meningslös.

"Upplåtelseform-blandstad" är å andra sidan alltför snäv för att framstå som en meningsfull definition. Det är också svårt att se själva blandningen av upplåtelseformer i sig som värdefull, poängen måste vara den sociala blandning som detta är tänkt att ge upphov till.

Givet detta står det klart att "småskalig blandstad" torde vara den mest rimliga definitionen av begreppet. Det är också den ståndpunkten som jag kommer att hävda i debatten på tisdag.

Vi ses!