Utskrift från gbg.yimby.se
....

GP om YimbyGBG

Idag publicerar GP en intervju med mig om YimbyGBG. Den ger en bra beskrivning av vad vi vill åstadkomma: en stadsplanering som lever upp till löftena om att bygga tät, levande blandstad i Göteborg.

Genom att diskutera, argumentera och opinionsbilda försöker vi styra upp den på många sätt urspårade stadsbyggnadsdebatten.

Nästan alla är överens om hur staden borde byggas och trots detta är det obegripligt segt att förverkliga visionerna.

Det är därför oerhört viktigt att vi får en tydlig, rationell och saklig diskussion om vilka konkreta strategier som är nödvändiga för att förbättra vår stadsplanering. Vilka juridiska, administrativa och ekonomiska reformer behöver genomföras?

Det är också viktigt att vanliga medborgare får upp ögonen för denna fråga och börjar ställa krav på politiker och planerare att faktiskt efterleva översiktsplanen. Den ovärdiga praktik som blivit rutin, att säga en sak och göra en annan, måste få ett slut.

I intervjun tar jag upp några av de planer som YimbyGBG tagit sig an. Hammarkullen, Heden, Södra Gårda och Norra Guldheden. Olika delar av vår stad, med olika förutsättningar men alla med potential att utvecklas och förbättras.

Om du också vill att det byggs riktiga stadskvarter med levande gatuplan och en blandning av olika människor, istället för isolerade och segregerade bostadsenklaver och bilberoende köpcentrum, så gå med i YimbyGBG - här på hemsidan eller på facebook.



YimbyGBG:s förslag för Heden

Krönika: Konfliktfylld stadsutveckling - exemplet Karlstad

förekommen anledning publicerar YimbyGBG den krönika som Jan Jörnmark skrev för Tidskriften Byggnadskultur men som sedan refuserades av densamma, något som tagits upp i den livliga diskussionen kring Jan Jörnmarks förra inlägg. Texten handlar om Karlstad men med andra namn hade den med lätthet kunnat appliceras på de flesta större svenska städer.

Under de sista månaderna har jag skrivit en bok om Karlstad. Det är ett arbete som handlat om en tillväxt, så Brundtlandtkommissionens definition av ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” har varit en ständig utmaning för den växande staden. 

 

Kvarnberget, där JJ växte upp

Grundproblemet är enkelt, för sedan 1950 har Karlstads ekonomi mer än femdubblats. Tillväxten gör stadsbyggandet till en jätteutmaning – hur bygger man flera nya stadslandskap inom loppet av 58 år, och hur gör man det på ett sådant sätt att de nya utvecklingsringarna blir både attraktiva och utvecklingsbara.

 

Stockfallet, rikskänt grönt radhus (kap 1 övergivna planer)

Under 50- och 60-talen kom de bostadspolitiska ringarna. Karlstads bidrag till de svenska flerfamiljshusområdena heter Kvarnberget, Våxnäs, Gruvlyckan, Orrholmen, Rud och Kronoparken. Vi kan idag konstatera att de är en tidstypisk variant av den tidens byggande, och att alltihopa avslutades med ett storskaligt och industrialiserat byggande sju kilometer utanför den gamla stadskärnan. Utvecklingen var uppenbart inte hållbar enligt kommissionens definition, för när man hade nådde Kronoparken tillfredställde man definitivt inte sin tids behov, och man hade dessutom bundit fast sig i bostäder som skulle behöva tillföras resurser via ombyggnadsprogram inom bara något enstaka årtionde. Tittar vi på dagens sociala indikatorer visar det sig att de här områdena fortfarande är socialt underpriviligerade.

 

Externcentret Bergvik

Karlstads nästa ring kom i stora villaförorter. Nu fanns bidragen i Hultsberg, Hensta, Skåre, Forshaga, Kil och Lövnäs, och den här gången spreds staden ut på ett ännu värre sätt. Storkarlstad tar upp ett många kvadratmil stort område i som numera genomkorsas av ett nät av motorleder. I centrum för lederna ligger dessutom en jättelik stormarknad, som på sin hemsida berättar att den attraherar fler besökare än Eiffeltornet. Problemet med den här utvecklingen är att få har ett behov av att sitta i bil flera timmar varje dag, och att den enorma konsumtionsökningen också lett till ett förändringstempo och konkurrens som gjort mängder av människor rotlösa.

 

Miljonprogrammet kulminerar: Kronoparken

Utvecklingens tredje fas skulle kunna vara mer uppmuntrande. Sedan två decennier växer de inre stadsdelarna i staden och en ganska snabb förtätning pågår. I nybyggda ”gräddhyllor” kan man både bo klimatsmart och klara sig utan bil. Problemet är bara att den här utvecklingen verkar ge upphov till en nästan oändlig mängd bekymmer, för staden har aldrig sett så mycket protester och överklaganden som nu. Våra omedelbara behov verkar helt enkelt bestå av att ha vår utsikt och nattsömn i fred, och dessutom kommer naturligtvis den nya bebyggelsen ofta i konflikt med äldre kulturvärden.

 

 

Nya projekt i centrum som byggts efter 1990. Roger Moore, gift med en kvinna från Karlstad, sägs ha lägenhet i det senare

Och vad lär vi av detta? Först som sist att det är lika bra att erkänna att stadsutveckling alltid innehåller konflikter och till råga på allt är det omöjligt att förutse hur framtidens eller grannens värderingar kommer att se ut. Därför är det bästa stadsbyggandet sannolikt det som försöker tillföra staden nya värden, som i bästa fall kan uppskattas även flera decennier framöver – men egentligen kan vi bara hoppas…

Storstadsregioner i tillväxt

Den 1 april 2009 genomförde IVA ett intressant seminarium på temat "Storstadsregioner i tillväxt" på Chalmers i Göteborg. Ni som missade det har nu chansen att se valda delar på IVA:s youtube-kanal. Erik Linns framträdande kan särskilt rekommenderas.



Såhär skriver IVA i sin presentation av seminariet:

På 35 år har regionförstoringen i Göteborgs lokala arbetsmarknad varit 100 000 personer, medan den i Malmö varit 600 000 personer. På så sätt har Malmöregionen passerat Göteborgsregionen i storlek.

Hur planerar de olika städerna och regionerna för framtiden? Hur ser regionernas övriga kommuner på de båda storstädernas expansionsplaner? Malmö bygger nu med Citytunneln bort sin säckstation. Kommer motsvarande att ske i Göteborg? Om Göteborgs City skall byggas ut på Hisingesidan behövs fler älvförbindelser. Hur löser man det? Dessa och många fler frågor belysdes på seminariet.

IVA avd III: Samhällsbyggnad har under 2008 satt staden i fokus och har gjort en förstudie om utvecklingstendenser i storstädernas samhällsplanering. Syftet har varit att belysa trender inom regional planering, stadsbyggnadsprocess och stadsgestaltning samt vilka drivkrafter som påverkar utvecklingen.

Resultatet av förstudien är en hypotes att det pågår ett antal trendbrott som samverkar. Kanske är det motiverat att tala om ett paradigmskifte från ett mer planmässigt till ett mer marknadsstyrt samhällsbyggande. Förstudien tog sin utgångspunkt i Storstockholms planering. Studien har nu breddats och omfattar även Göteborg och Malmö. Analysen ska ge underlag för diskussion om framtida kompetensbehov rörande storstadsutveckling.

Krönika: Förtätning - från om till hur

Diskussionen om förtätning begränsas ofta till ett ja eller nej, för eller emot förtätning. Det är naturligt eftersom det mycket smidigt passar in i den mediala logiken. Mallen är tydlig och enkel att följa för både journalister och läsare. "Förtätningsartikelns" protagonist är för det mesta en boende som ser sitt privata paradis hotat av rovgiriga exploatörer, dramats självklara antagonister. Vinkeln är tacksam eftersom den omvandlar den ofta komplicerade byggprocessen till en "human interest-story". Men det är lite märkligt är att medierna inte i större utsträckning vänder på perspektivet. Protagonisten skulle ju lika gärna kunna vara en bostadslös ungdom som ser fram emot att få någonstans att bo och antagonisten en egoistisk Nimby-sammanslutning.

Det talas ofta och gärna om boendeinflytande, men då tänker man för det mesta bara på de som redan bor där, inte på alla de som skulle kunna bo där. Organisationer som jag vill ha bostad.nu som arbetar för att åtgärda bostadsbristen bland unga människor, gör tappra försök att vidga perspektiven. Alla journalister och andra som vill ha lite ny vinklar på förtätningsdiskussionen borde kontakta jagvillhabostad.nu.

För staden tillhör ju faktiskt oss alla. En stad är (förhoppningsvis) inte en samling av gated communities. Vi har alla, som medborgare i staden, ett ansvar för och en rätt till inflytande över vår stad oavsett var vi bor. Det allra bästa vore därför om diskussionen kunde fördjupas, om vi kunde diskutera vilken sorts förtätning vi önskade, istället för att bara säga ja eller nej.

Det finns nämligen lite olika sätt att göra det på. Här är några exempel, som jag valt att klassificera som nymodernism, retrourbanism och nyurbanism.

Nymodernism

Nymodernistisk förtätning har väl egentligen inga försvarare men är den vanliga praktiken. Den består av att man klämmer in fristående och monofunktionella punkt- eller lamellhus i befintlig bebyggelse, gärna i form av inhägnade bostadsområden. Man fortsätter alltså den modernistiska plantraditionen med separerade, isolerade, bilberoende och monofunktionella områden - fast man bygger dem något tätare.



Nymodernistisk förtätning i Gårda, kv. Jankowitz - området är numera inhägnat och videoövervakat.



Nymodernistisk förtätning i Linné, kv. Kostern




Nymodernistisk förtätning i Kviberg


Fördelen med nymodernistisk förätning är framför allt att man kan använda samma gamla produktionstänkande som är inarbetat i systemet, vilket ger säkrare beräkningar och avkastning på projekten. Det man uppnår är fler bostäder med "nära till" stadens utbud, förutsatt att man förtätar i en miljö med stadskvaliteter. Nackdelen när man förtätar på detta sätt i förorten är att man minskar förortskvaliteterna utan att tillskapa stadskvaliteter. Företagsekonomiskt är denna förtätningsstrategi möjligtvis kortsiktigt smart, men resultatet för staden som helhet är olyckligt. Vi får allt fler isolerade och bilberoende bostadsöar istället för levande stadsmiljöer.

Ett alternativ till nymodernistisk förtätning som uppmärksammats mycket de senare åren är nyurbanism. Nyurbanismen har blivit väldigt omdebatterad trots att den sällan praktiseras. När man talar om nyurbanism är det dock viktigt att skilja på den konservativa varianten, som kanske snarare borde kallas retrourbanism, och den mer progressiva typen av nyurbanism som Yimby förespråkar.

Retrourbanism

Retrourbanism, dvs. konservativ nyurbanism, är inspirerad av förmodernistisk stadsplanering a la Camillo Sitte. Paradexemplet är byn Poundbury, ritad av Leon Krier, som Prins Charles har låtit bygga upp. Skånska Jakriborg är något liknande. Den nyurbanism som lanserats av tidskriften Axess är till stor del retrourbanistisk. Det viktiga för retrourbanismen är att arkitekturen är traditionell, dvs. att byggnadsstilarna som används är förmodernistiska.



Retrourbanism i Jakriborg

Det gäller även färgsättning, materialval etc. (tegel och trä istället för glas och stål). Det avgörande är att staden "ser ut" som den gjorde innan modernismen. Man betonar också det småskaliga, husen får inte bli för höga. Även om man också lyfter fram vikten av funktionsblandade miljöer, minskad bilism etc, så är alltid det estetiska intrycket överordnat. Kritiken mot retrourbanismen brukar bestå i att den ger ett kulissartat intryck, att det är en reaktionär arkitektur för medelklassen och att det skulle vara orealistiskt att bygga traditionellt i stor skala. Undersökningar av befolkningens preferenser visar dock att retrourbanismen verkar ha ett starkt stöd för sina estetiska ståndpunkter. Retrourbanismen är också representerad i bloggosfären, tex. här och här.

Nyurbanism

Den progressiva nyurbanismen skiljer sig från retrourbanismen på en del viktiga punkter. Inspirationen kommer från urbanister som Jane Jacobs. Det viktiga för den progressiva nyurbanismen är inte i första hand hur staden ser ut, utan hur den fungerar. Idealet är den täta blandstaden med levande stadskvarter. Man eftersträvar en maximal blandning av funktioner och människor.



Nyurbanistisk förtätning i Stockholm, kv. Sädesärlan



Nyurbanistisk förtätning i Göteborg, kv. Oktanten

Att man ofta förespråkar kvartersstad (dvs sammanhängande kvarter) har inte med utseendet att göra utan beror på att det är en fysisk struktur som ger goda förutsättningar för stadsliv. Av samma anledning är man ofta positiv till höga hus, så länge de är urbant integrerade och har ett öppet och gärna publikt gatuplan. Progressiva nyurbanister förespråkar en förtätningsstrategi där man bygger mer stad istället för att bara peta in fler punkt- och lamellhus i existerande bebyggelse. Man vill se sammanhängande, täta och funktionsblandade kvarter både i staden och förorten. Gröna innergårdar och kvartersparker istället för gräs och buskar runt varje enskilt hus.

Den progressiva nyurbanismen förespråkar vanligtvis mer variation och blandning även vad gäller det estetiska uttrycket, hellre fler och mindre fastigheter med varierade höjder, färger, material etc än få och stora fastigheter med samma arkitektoniska uttryck. Till skillnad från såväl modernisterna (som förbjuder traditionalistiska pastischer) och traditionalisterna (som förbjuder modernistiska pastischer) är progressiva nyurbanister arkitektoniskt promiskuösa. Funkis, gotik eller dekonstruktivism, allt är OK så länge byggnaderna är urbant integrerade och funktionsblandade.

Vi har alla vår personliga smak, så vid varje förtätningsprojekt kommer det att finnas olika personliga uppfattningar om vad som vore det bästa alternativet: att inte förtäta alls, nymodernistisk förtätning med monofunktionella punkthus, retrourbanistisk förtätning med "gambla" korsvirkeshus eller nyurbanistisk förtätning med funktionsblandade stadskvarter. Det kommer också att finnas olika uppfattningar om vad som är bäst för samhället i stort. Jag önskar att vi i större utsträckning kunde diskutera det senare, att vi kunde resonera om vad som i det aktuella fallet är bäst för oss alla och inte bara insistera på det som är bäst för oss själva.

Alldeles oavsett vad vi tycker om sadeltak, puts eller glas så har nämligen den fysiska utfomningen av våra städer en direkt påverkan på hur vårt samhälle fungerar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bostadsbrist, skenande infrastrukturkostnader och utsläpp kan inte frikopplas från hur vi bygger våra städer. Vill vi förändra vårt samhälle så måste vi förändra vårt stadsbyggande.

YimbyGBG lämnar yttrande om Hammarkullen

YimbyGBG lämnar idag in ett yttrande över förslaget till program för stadsutveckling i Hammarkullen. Efter vår stadsvandring i maj fick vi en mängd uppslag som sedan diskuterats i vårt forum. Tack alla som på olika sätt bidragit i arbetet!

Läs SBK:s förslag

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är mycket positiva till programmets ambition att fokusera på livet mellan husen; socialt liv, trygghet, funktioner, förbindelser och rum för möten mellan människor.

Som vägledning har Gehl Architects fyra principer för stadsutveckling använts:
- att samla människor och händelser istället för att sprida dem
- att blanda funktioner och miljöer istället för att separera dem
- att öppna upp byggnader istället för att sluta dem
- att integrera olika rum och funktioner i varandra istället för att skilja dem

Det är ytterst glädjande att man valt denna inriktning för programmet. Förorter av Hammarkullens typ har i grund och botten en fantastisk potential, vilket ofta glöms bort. Det främsta hindret för en urban utveckling av dessa områden är den övergripande funktionalistiska planeringen, där trafiksystem av SCAFT-typ har fått dominera och kväva områdets socioekonomiska dynamik.

Genom att förtäta, funktionsblanda och överbrygga de barriärer som den funktionalistiska planeringen orsakat skapas förutsättningar för området att utvecklas till en attraktiv och stimulerande livsmiljö samtidigt som befintliga kvaliteter, som närheten till naturen, tas tillvara.
 
Utgångspunkterna för programmet är som sagt utmärkta. När väl Gehls principer skall konkretiseras tappar dock programmet i tydlighet och styrka. Programmet är för försiktigt och skulle kunna föreslå åtgärder som går mer i linje med ovanstående principer.

YimbyGBG har sammanställt en lista över kompletterande åtgärder. Listan kan sammanfattas med att nya tillfarter till området i söder ändrar flödena i norr, vilket möjliggör exploatering av bostäder i områden med färdig infrastruktur. Lokalbristen i Hammarkullen löses med att bygga lokaler i bottenplan utmed de nya gatustråken. Flexibiliteten i stadsdelen ökar avsevärt med en entré in till torget söderifrån.

YimbyGBGs förslag på kompletteringar av framtaget program:
 
1. Dra en stadsgata över torget söderut som ansluter ny föreslagen gata mellan Bredfjällsgatan - Sandeslättsgatan. Gatan kantas av 3-5 våningshus med affärslokaler i bottenplan. På den västra sidan av gatan byggs de nya husen ihop med befintliga så att ett eller två kvarter skapas. På den östra sidan lameller eftersom befintlig GC-bana mot Sandeslätt bibehålls. En busshållplats invid torget skulle möjliggöra snabba byten mellan spårvagn och buss och gatan innebär ju att busstrafiken får genomfartstrafik.

2. Torget bör flyttas åt sydväst och då göras mindre. Låt det omslutas av fasader. Här kan det vara lämpligt med en shared space lösning motsvarande Skvallertorget i Norrköping.



Idéskiss över ny bebyggelse och nya stråk


3. Området runt om den nya bilvägen längs fotbollsplanen (Bredfjällsgatan-Hammarkullegatan) bör tas med i programmet. Den nya bilvägen kan komma bli en viktig entré till Hammarkullen och här bör "stad" byggas. Fotbollsplanen flyttas 15 m norrut för att göra plats för 3-5 våningshus med lokaler i bottenplan på den norra sidan. Befintliga hus byggs ut med 5 meter djupa 1-2 våningslokaler likt Norra Gubberogatan. Gatan utformas som gångfartsområde med anvisad korttidsparkering.





Idéskisser över ny bebyggelse och nya stråk

4. Området kring Hjällbovägen har potential att göras om till ett gaturum med väggar av två till trevåningsradhus likt platån i Eriksberg eller S:t Sigfridsgatan.

5. Parkeringen norr om Gropens gård bör, även den, tas med i programmet. Lämpligt för 2-3 vånings rad- eller parhus.
 
6. Bredfjällsgatan byggs om till en båge så att det möjliggör bebyggelse på båda sidor om gatan. 4-5 våningshus flankerar ny gata. På västra sidan som kvartersstruktur som sluter sig med berget. På östra sida som bågformade lameller som tillsammans med befintlig bebyggelse skapar en omsluten innergård.



Idéskiss över ny bebyggelse och nya stråk

7. Nytorpsvägens föreslagna anslutning till Gråbovägen bör dras mellan de två befintliga lamellhusen (arbetsplatser idag) och ansluta Hjällbo Lillgata. Det skulle innebära att ett större exploateringsområde friställs öster om dessa hus, kontakten mellan Hjällbo och Hammarkullen görs tydligare och mer "stadsmässig", förutsättningar för service skapas på Hjällbo Lillgata samt att ingen ny korsning skapas ut på Gråbovägen.

8. Utifrån Gehl Architects tankar om att samla människor och händelser istället för att sprida dem bör kopplingen mot Hjällbo prioriteras högre än den mot Eriksbo.

9. YimbyGBG vill framhålla det generellt positiva i att bebygga trafik-/restområden. Utöver parkeringen vid Gropens gård och flera av projekten i programmet, är exempel på sådana ytor parkeringarna vid garagen i sydöst och huvudvägen upp till Västerslänt om trafiken istället leds på lokalgatorna.

10. Vi anser att man bör undersöka hur en ny gatustruktur påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik med omgivande stadsdelar som Agnesberg, Gårdsten och Kortedala/Bergsjön.

11. Vi rekommenderar att man inkluderar GC-länken via Sagoskogen när det gäller möjligheter att skapa trygg gångförbindelse. Den omnämns ej i programmet. Fördelen med den är att den fungerar som länk både till Hjällbo och Eriksbo och att den redan omges av bebyggelse nästan hela vägen. Det enda som behövs är en bättre koppling mot gångstråket mellan husen på Sandeslätt samt översyn av belysning och öppenhet längs vägen, så det borde gå att ordna snabbt.

12. Vi tror att Hammarkullen skulle gynnas av en varierad bebyggelsetyp i utformning av fasad och material. Med moderna nybyggnationer i till exempel landshövdingestil skulle Hammarkullen bli en del av den göteborgska arkitekturtraditionen och stadsbyggnadsmässigt integreras med övriga Göteborg. Det skulle kunna bidra till en känsla av tillhörighet, att stadsdelen är en del av staden Göteborg.
 
I övrigt är det mycket glädjande att programmet är förankrat med representanter för de boende i stadsdelen och vi hoppas att detta samarbete fortsätter även i de mer detaljerade skedena i planeringen. Särskilt viktigt är det att ha en god kommunikation kring den föreslagna trafikintegreringen, det är avgörande att man kan presentera trovärdiga lösningar vad gäller trafiksäkerhet och då i synnerhet hastighetsdämpning.

Det finns redan idag ett problem med höga hastigheter inne i området i samband med moped och mc-trafik. Kan man hitta sätt att komma tillrätta med detta, tex. genom val av gatubeläggning (gatsten istället för asfalt etc.), skulle det lokala gensvaret med all sannolikhet bli mycket positivt.

Husbåtar i Göteborg?

Anders Svensson fortsätter sin bloggserie Förtätning ger en bättre stad. Denna gång om husbåtar.

Husbåtar i Göteborg? Det är vad en folkpartist, Kristina Bergman Alme, föreslagit i fullmäktige. Och inte mig emot, men det mest intressanta för husbåtar kanske inte i så fall är älven och de stora kajerna som exempelvis Gullbergskajen i Gullbergsvass (vilket Bergman Almes motion handlar om) även om det inte heller är fel. Det intressanta är väl de mindre vattenvägarna och hamnbassängerna (som väl iofs motionen berör).



Husbåt i Amsterdam


Exempelvis de yttre delarna av vallgraven mellan Pustervik och Rosenlund samt Fattighusån, Mölndalsån och Säveån. När det gäller hamnbassängerna så exempelvis de små på Ringön, Lindholmshamnen och Sannegårdshamnen. På Ringön måste det ju kombineras med en del andra förändringar också om vilket jag ska återkomma.

Om det byggs en pendeltågstation vid Gamlestadstorget och hela området omvandlas till en riktig stad kan också Säveån från Partihallarna upp till bortanför SKF bli en detta. Det kan bli promenader längs med ån och möjlighet till att ha husbåt i ån. Tillsammans med de små varsvmiljöer som redan finns på nåt ställe under denna sträcka kan det hela bli mycket fint. Å-området uppströms SKF bör däremot lämnas som det är, vilt och fritt.

Diskutera husbåtar på YimbyGBG:s forum

Förtäta längs med Mölndalsvägen

Anders Svensson fortsätter sin bloggserie Förtätning ger en bättre stad. Denna gång om Mölndalsvägen.

Mölndalsvägen är en gata som faktiskt ligger mycket centralt i Göteborg. Kommunikationerna är utmärkta när det gäller kollektivtrafik längs med gatan mot både centrala Mölndal och centrala Göteborg men inte fullt lika bra upp mot stadsdelarna på bägge sidor av Mölndalsåns dalgång.

Detta trots att det var där som arbetarna på textilfabrikerna en gång bodde. Stadsdelar som Burås, Fredriksdal, Krokslätt, 50-husen, Sörgården, Gröndal och Mathildeberg hör traditionellt och naturligt ihop med Mölndalsvägen-Göteborgsvägen (det senare namnet får den när man kommer in i Mölndal) och inte med Johanneberg eller Guldheden.

Längs med Mölndalsvägen finns också en mängd obebyggda tomter och onödiga parkeringsplatser som tar alldeleles för stor yta. Flertalet av de senare kan faktiskt läggas under hus som kan byggas på platserna. Dessutom kan de kollektiva transportmöjligheterna ytterligare förbättras.



Dagens stadsmiljö utmed Mölndalsvägen - ICA Maxi i bakgrunden


På den stora tomten som ligger mellan Kallebäcksbron och Volkswagen där gamla tändsticksfabriken låg kan det byggas en pendeltågsstation av samma typ som stationerna på de centrala delarna av Berlins S-bahn. Med affärer och restauranger och grensle över både järnväg och motorväg. ICA Maxi byggs ihop med det nya komplexet.

I anslutning till den nya stationen byggs en busstation för att möjliggöra byten. LInje 18 som idag går till Pilbågsgatan i Mossen/Burås (fast det står Johanneberg på bussen) kan gå vidare nerför Framnäsgatan och sen ha den nya stationen som ändhållplats. En ny busslinje kan dras tvärsöver de södra delarna av Göteborg, från den nya stationen, upp Fredriksdalsgatan, till Pilbågsgatan och vidare upp i Guldheden längs samma väg som 42:an och 52:an går idag. Men istället för att svänga upp mot Doktor Westrings gata låter man den fortsätta på Doktor Forselius gata mot Doktor Fries Torg och Wavrinskys plats för att sen gå vidare mot Sahlgrenska och Linnéplatsen. Kanske ska man sen låta den gå vidare västerut över Masthugget…

Liseberg byggs ut söderut med huskroppar mellan nöjesfältet och Mölndalsvägen för ljudets skull. Hus som kan innehålla kontor och verksamhetslokaler. Alla tomma tomter längs med vägen byggs igen så som man gjort med en tomt vid hörnet Framnäsgatan och Mölndalsvägen. Saabfabriken (som säkerligen kommer att läggas ner) tas också över av Liseberg och på tomma ytor i Almedal (de gamla fabrikerna Almedahl och Lyckholm, något som man tidigare sagt nej till, men beslut kan ju ändras) byggs nya fastigheter med både kontor och bostäder. Kontor mot järnvägen och motorvägen samt bostäder mot ån och Mölndalsvägen. Trafiken från Mölndalsvägen som ska upp på Kallebäcksbron dras in genom Almedal istället för att som nu svänga vid Elisedal. Trafiken rakt fram mot Krokslätt och Mölndal fortsätter som förut.

Mölndalsvägen kan då göras smalare mellan Almedal (eller ända från Getebergsäng) och Lana (trafiken från söder mot Kallebäcksbron kan ledas till andra sidan ån) och lämna plats för mer bebyggelse och en tätare stad. Längs med ån kan det göras en strandpromenad med caféer och småaffärer. Lite som kring Canal St:Martin i Paris. All tomma tomter i industriområdet väster om Mölndalsvägen byggs igen, parkeringar läggs under husen och det byggs bostäder och verksamhetslokaler blandat.

Om dessa åtgärder gjorde skulle det i dag ganska tråkiga och parkeringsbemängda området längs med Mölndalsån kunna förvandlas till ett mycket attraktivt stadsområde. För att förbättra kommunikationerna mellan Burås/Fredriksdal och stadsdelarna vid Mölndalsvägen kan man bygga snedhissar (a la Nybohov eller Valparaiso), från Getebergsäng upp mot Utlandagatan liksom vid Almedal under studenthemmet upp till Liljeforsgatan och från Varbergsgatan upp till Fredriksdalsgatan/Gröndalsgatan nära buss nittons ändhållplats.

När det gäller Mölndalssidan ska jag återkomma om det.

Stad eller vad på platsen för Synvillan

En stor artikel i onsdagens GP beskriver den stundande omvandlingen av området som fram tills för några år sedan var Radio- och TV-huset, strax söder om Delsjövägen i Örgryte. Hos kommunen går planprojektet under namnet Stora Torp. Till synes förvånande är det Älvstranden Utveckling AB som leder arbetet med vad som i artikeln kallas den unika älvstrandsmodellen.

Platsen är givetvis långt ifrån älvstranden men har tillkommit ÄU genom en bytesaffär med SVT där de fick den gamla Synvillan i utbyte mot Hasselblads bättre begagnade kontorshus på norra Älvstranden (vår vän Jörnmark har fotat och berättat om både Synvillan och Hasselbladshuset).
 


Planområdet
 
Den unika älvstrandsmodellen, som i fallet med södra Älvstranden innebar att medborgare engageras i olika grupper för att lämna så kallade medborgarförslag innan fyra arkitektkontor fick komma med sina förslag, har i detta fall gjorts mindre unik och mer effektiv genom att hoppa över det där första steget.

Istället har tre arkitektkontor fått tävla om hur det vill planera området och NCC, Skanska, HSB och ÄU själva har bjudits in som byggherrar. Det vinnande förslaget har presterats av det danska kontoret Vandkunsten.
 
Området kan inte erbjuda nya boende någon spektakulär vy över vatten, vilket annars brukar vara ett argument för att köpa bostad på norra Älvstranden, men har trots allt en bra läge för den som vill sälja lägenheter med sköna, gröna ord.

Det ligger precis vid Delsjöområdet och det är samtidigt nära in till centrum med spårvagnshållplats precis i närheten. Bebyggelsen i omgivningen består dels av villaområden men kanske framförallt rader av limpor kringslängda på gräsytor från sent 1940-tal eller måhända 1950-tal.
 
Förankringen ut mot leden Delsjövägen är tämligen typiskt för områden planerade under de senaste 60 åren eller så; gräsytor används för att separera spårväg, bilväg, gång- och cykelväg samt hus ifrån varandra för att skapa den slags anti-urbana miljö som kan vara mysigt ungefär tre månader om året men övriga nio månader, plus de dagar som det regnar under de fina månaderna, oftast upplevs som blåsigt, menlöst ingemansland.
 
Vad är det då de danska arkitektkontoret planerar för oss (för övrigt inte så långt till Danska vägen...)? Om man nöjer sig med artikeln och den information som finns tillgänglig på Göteborgs hemsida får man använda sig av sin fria fantasi. Det som står är att det blir 400 lägenheter, varav en fjärdedel hyreslägenheter. Inga ord om några andra funktioner således.
 
En kremlologisk tolkning av den knapphändiga informationen på Göteborgs hemsida ger oss dock att ÄU och SBK i nyspråks-triumf ändå kan utmåla detta som ännu mer blandstad i Göteborg. Det står nämligen att det är gångavstånd till Gårda köpcentrum (alltså Focus-huset).

Jag skulle nog säga att 1,2 kilometer fågelvägen och därtill under E6:an är en lite väl optimistisk tolkning av ordet gångavstånd. Med både någon slags radhus och lägenheter, varav en del är hyresrätter slår blandstadsmätaren på SBK troligen i taket.
 
För att få oss någon bild av hur det faktiskt skall se ut får vi istället leta oss till tecknarstugan Vandkunstens hemsida, där vi faktiskt kan hitta en karta och några illustrationer av hur dessa tänker sig att området skall se ut.
 
 

Vandkunstens förslag (klicka för större bild)

I grunden är det tre typer som de slänger ut i Örgryte. Först någon slags kubistiska radhus närmast (om nu närmast är ett bra ord) vägen, där ingångar och liv skall vändas inåt och väggar ut mot Delsjövägen och en väl tilltagen separerande gräsmatta i första hand är till som bullerskydd.

Därefter nio lammellhus i park in mot parken i sån där skön, eftertraktad Bergsjön-stil. Slutligen, öster om Alfred Wigelius väg, slängs ett slutet kvarter med innegård upp på en gräskulle, omgiven av gräsmattor och med en spektakulär vy över... Delsjövägen.
 
Personligen kan jag inte säga att jag är direkt imponerad. Nu är detta i och för sig endast en idéskiss och förslaget skall bland annat ut på samråd så att de boende på andra sidan Delsjövägen kan beklaga sig över att deras utsikt förstörs i och med att ett övergivet, stort kontorshus rivs och ersätts med nya bostäder.

Då det är troligt att Vandkonsten kommer att fortsätta med projektet i en övergripande roll och det egentligen inte finns några klara intressen emot utformningen är det dock, enligt min bedömning, troligt att det är något i den här stilen som i slutändan kommer att förverkligas.
 


Annan bild på Vandkunstens förslag
 
Felet, enligt mig, är att förslaget i hög utsträckning försöker ta in fördelen med närheten till Delsjöområdet (varför man nu vill bo i hus i park när man bor nära en park förstår jag dock inte riktigt). Det är snarlika tankegångar som format många av våra miljonprogram. Problemet är att förslaget inte försöker göra något av den andra tillgången - närheten till Delsjövägen. Här har vi alltså en plats som har god tillgång till staden i övrigt.
 
Det bor människor på andra sidan Delsjövägen, det finns spårvagnshållplats precis jämte, det är bara en kilometer till Örgrytemotet och dessutom cykelavstånd (och gångavstånd, om man inte har tunga matkassar) till Korsvägen och Liseberg.

Nu är detta endast att betrakta som ett sätt att få boende att ta sig bort, inte som en möjlighet för andra människor att komma dit (dessutom inbjuder ju inte precis planen utomstående till Delsjöområdet). Att då så tydligt och i ett tidigt skede distansera sig från detta är faktiskt slöseri av vårt stadsrum.



Framtidens Delsjövägen - levande blandstadsmiljö?
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5378 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter