Utskrift från gbg.yimby.se
....

Förtäta längs med Mölndalsvägen

Anders Svensson fortsätter sin bloggserie Förtätning ger en bättre stad. Denna gång om Mölndalsvägen.

Mölndalsvägen är en gata som faktiskt ligger mycket centralt i Göteborg. Kommunikationerna är utmärkta när det gäller kollektivtrafik längs med gatan mot både centrala Mölndal och centrala Göteborg men inte fullt lika bra upp mot stadsdelarna på bägge sidor av Mölndalsåns dalgång.

Detta trots att det var där som arbetarna på textilfabrikerna en gång bodde. Stadsdelar som Burås, Fredriksdal, Krokslätt, 50-husen, Sörgården, Gröndal och Mathildeberg hör traditionellt och naturligt ihop med Mölndalsvägen-Göteborgsvägen (det senare namnet får den när man kommer in i Mölndal) och inte med Johanneberg eller Guldheden.

Längs med Mölndalsvägen finns också en mängd obebyggda tomter och onödiga parkeringsplatser som tar alldeleles för stor yta. Flertalet av de senare kan faktiskt läggas under hus som kan byggas på platserna. Dessutom kan de kollektiva transportmöjligheterna ytterligare förbättras.



Dagens stadsmiljö utmed Mölndalsvägen - ICA Maxi i bakgrunden


På den stora tomten som ligger mellan Kallebäcksbron och Volkswagen där gamla tändsticksfabriken låg kan det byggas en pendeltågsstation av samma typ som stationerna på de centrala delarna av Berlins S-bahn. Med affärer och restauranger och grensle över både järnväg och motorväg. ICA Maxi byggs ihop med det nya komplexet.

I anslutning till den nya stationen byggs en busstation för att möjliggöra byten. LInje 18 som idag går till Pilbågsgatan i Mossen/Burås (fast det står Johanneberg på bussen) kan gå vidare nerför Framnäsgatan och sen ha den nya stationen som ändhållplats. En ny busslinje kan dras tvärsöver de södra delarna av Göteborg, från den nya stationen, upp Fredriksdalsgatan, till Pilbågsgatan och vidare upp i Guldheden längs samma väg som 42:an och 52:an går idag. Men istället för att svänga upp mot Doktor Westrings gata låter man den fortsätta på Doktor Forselius gata mot Doktor Fries Torg och Wavrinskys plats för att sen gå vidare mot Sahlgrenska och Linnéplatsen. Kanske ska man sen låta den gå vidare västerut över Masthugget…

Liseberg byggs ut söderut med huskroppar mellan nöjesfältet och Mölndalsvägen för ljudets skull. Hus som kan innehålla kontor och verksamhetslokaler. Alla tomma tomter längs med vägen byggs igen så som man gjort med en tomt vid hörnet Framnäsgatan och Mölndalsvägen. Saabfabriken (som säkerligen kommer att läggas ner) tas också över av Liseberg och på tomma ytor i Almedal (de gamla fabrikerna Almedahl och Lyckholm, något som man tidigare sagt nej till, men beslut kan ju ändras) byggs nya fastigheter med både kontor och bostäder. Kontor mot järnvägen och motorvägen samt bostäder mot ån och Mölndalsvägen. Trafiken från Mölndalsvägen som ska upp på Kallebäcksbron dras in genom Almedal istället för att som nu svänga vid Elisedal. Trafiken rakt fram mot Krokslätt och Mölndal fortsätter som förut.

Mölndalsvägen kan då göras smalare mellan Almedal (eller ända från Getebergsäng) och Lana (trafiken från söder mot Kallebäcksbron kan ledas till andra sidan ån) och lämna plats för mer bebyggelse och en tätare stad. Längs med ån kan det göras en strandpromenad med caféer och småaffärer. Lite som kring Canal St:Martin i Paris. All tomma tomter i industriområdet väster om Mölndalsvägen byggs igen, parkeringar läggs under husen och det byggs bostäder och verksamhetslokaler blandat.

Om dessa åtgärder gjorde skulle det i dag ganska tråkiga och parkeringsbemängda området längs med Mölndalsån kunna förvandlas till ett mycket attraktivt stadsområde. För att förbättra kommunikationerna mellan Burås/Fredriksdal och stadsdelarna vid Mölndalsvägen kan man bygga snedhissar (a la Nybohov eller Valparaiso), från Getebergsäng upp mot Utlandagatan liksom vid Almedal under studenthemmet upp till Liljeforsgatan och från Varbergsgatan upp till Fredriksdalsgatan/Gröndalsgatan nära buss nittons ändhållplats.

När det gäller Mölndalssidan ska jag återkomma om det.

Stad eller vad på platsen för Synvillan

En stor artikel i onsdagens GP beskriver den stundande omvandlingen av området som fram tills för några år sedan var Radio- och TV-huset, strax söder om Delsjövägen i Örgryte. Hos kommunen går planprojektet under namnet Stora Torp. Till synes förvånande är det Älvstranden Utveckling AB som leder arbetet med vad som i artikeln kallas den unika älvstrandsmodellen.

Platsen är givetvis långt ifrån älvstranden men har tillkommit ÄU genom en bytesaffär med SVT där de fick den gamla Synvillan i utbyte mot Hasselblads bättre begagnade kontorshus på norra Älvstranden (vår vän Jörnmark har fotat och berättat om både Synvillan och Hasselbladshuset).
 


Planområdet
 
Den unika älvstrandsmodellen, som i fallet med södra Älvstranden innebar att medborgare engageras i olika grupper för att lämna så kallade medborgarförslag innan fyra arkitektkontor fick komma med sina förslag, har i detta fall gjorts mindre unik och mer effektiv genom att hoppa över det där första steget.

Istället har tre arkitektkontor fått tävla om hur det vill planera området och NCC, Skanska, HSB och ÄU själva har bjudits in som byggherrar. Det vinnande förslaget har presterats av det danska kontoret Vandkunsten.
 
Området kan inte erbjuda nya boende någon spektakulär vy över vatten, vilket annars brukar vara ett argument för att köpa bostad på norra Älvstranden, men har trots allt en bra läge för den som vill sälja lägenheter med sköna, gröna ord.

Det ligger precis vid Delsjöområdet och det är samtidigt nära in till centrum med spårvagnshållplats precis i närheten. Bebyggelsen i omgivningen består dels av villaområden men kanske framförallt rader av limpor kringslängda på gräsytor från sent 1940-tal eller måhända 1950-tal.
 
Förankringen ut mot leden Delsjövägen är tämligen typiskt för områden planerade under de senaste 60 åren eller så; gräsytor används för att separera spårväg, bilväg, gång- och cykelväg samt hus ifrån varandra för att skapa den slags anti-urbana miljö som kan vara mysigt ungefär tre månader om året men övriga nio månader, plus de dagar som det regnar under de fina månaderna, oftast upplevs som blåsigt, menlöst ingemansland.
 
Vad är det då de danska arkitektkontoret planerar för oss (för övrigt inte så långt till Danska vägen...)? Om man nöjer sig med artikeln och den information som finns tillgänglig på Göteborgs hemsida får man använda sig av sin fria fantasi. Det som står är att det blir 400 lägenheter, varav en fjärdedel hyreslägenheter. Inga ord om några andra funktioner således.
 
En kremlologisk tolkning av den knapphändiga informationen på Göteborgs hemsida ger oss dock att ÄU och SBK i nyspråks-triumf ändå kan utmåla detta som ännu mer blandstad i Göteborg. Det står nämligen att det är gångavstånd till Gårda köpcentrum (alltså Focus-huset).

Jag skulle nog säga att 1,2 kilometer fågelvägen och därtill under E6:an är en lite väl optimistisk tolkning av ordet gångavstånd. Med både någon slags radhus och lägenheter, varav en del är hyresrätter slår blandstadsmätaren på SBK troligen i taket.
 
För att få oss någon bild av hur det faktiskt skall se ut får vi istället leta oss till tecknarstugan Vandkunstens hemsida, där vi faktiskt kan hitta en karta och några illustrationer av hur dessa tänker sig att området skall se ut.
 
 

Vandkunstens förslag (klicka för större bild)

I grunden är det tre typer som de slänger ut i Örgryte. Först någon slags kubistiska radhus närmast (om nu närmast är ett bra ord) vägen, där ingångar och liv skall vändas inåt och väggar ut mot Delsjövägen och en väl tilltagen separerande gräsmatta i första hand är till som bullerskydd.

Därefter nio lammellhus i park in mot parken i sån där skön, eftertraktad Bergsjön-stil. Slutligen, öster om Alfred Wigelius väg, slängs ett slutet kvarter med innegård upp på en gräskulle, omgiven av gräsmattor och med en spektakulär vy över... Delsjövägen.
 
Personligen kan jag inte säga att jag är direkt imponerad. Nu är detta i och för sig endast en idéskiss och förslaget skall bland annat ut på samråd så att de boende på andra sidan Delsjövägen kan beklaga sig över att deras utsikt förstörs i och med att ett övergivet, stort kontorshus rivs och ersätts med nya bostäder.

Då det är troligt att Vandkonsten kommer att fortsätta med projektet i en övergripande roll och det egentligen inte finns några klara intressen emot utformningen är det dock, enligt min bedömning, troligt att det är något i den här stilen som i slutändan kommer att förverkligas.
 


Annan bild på Vandkunstens förslag
 
Felet, enligt mig, är att förslaget i hög utsträckning försöker ta in fördelen med närheten till Delsjöområdet (varför man nu vill bo i hus i park när man bor nära en park förstår jag dock inte riktigt). Det är snarlika tankegångar som format många av våra miljonprogram. Problemet är att förslaget inte försöker göra något av den andra tillgången - närheten till Delsjövägen. Här har vi alltså en plats som har god tillgång till staden i övrigt.
 
Det bor människor på andra sidan Delsjövägen, det finns spårvagnshållplats precis jämte, det är bara en kilometer till Örgrytemotet och dessutom cykelavstånd (och gångavstånd, om man inte har tunga matkassar) till Korsvägen och Liseberg.

Nu är detta endast att betrakta som ett sätt att få boende att ta sig bort, inte som en möjlighet för andra människor att komma dit (dessutom inbjuder ju inte precis planen utomstående till Delsjöområdet). Att då så tydligt och i ett tidigt skede distansera sig från detta är faktiskt slöseri av vårt stadsrum.



Framtidens Delsjövägen - levande blandstadsmiljö?

Förtätning ger en bättre stad

Den största politiska bloggen i Göteborg tillhör Anders Svensson, han skriver ofta och klokt om stadsplanering. Han förespråkar i likhet med Yimby den täta, levande blandstaden som planeringsmodell. Nedan återpublicerar vi ett sammandrag av inläggen i Svenssons bloggserie om förtätning.

Förtätning ger en bättre stad

Det är inte sant att naturimpediment, dvs naturområden som lämnas mitt i en stadsbebyggelse med nödvändighet är bättre än anlagda parker, eller att det väcker mer nyfikenhet eller livsglädje. Det inser man lätt om man varit i New York och Central Park. Det är en helt konstgjord park med mängder av olika biotoper, vilda områden, gräsmattor, sjöar, djurparker osv. Mer levande än så går det knappast att få det.

De flesta naturområden inne i en stad är faktiskt stendöda och utnyttjas av ingen. Det gäller främst småområden, det som egentligen är impediment, mellan hus, mellan olika bostadomåden, i de idiotiskt planerade funkisområdena som våra miljonprogramsförorter eller 30- och 40-tals områden som Johanneberg i Göteborg. Massvis med outnyttjad yta som inte ens fungerar bra som natur, avstängda av vägar, hus och parkeringar som dessa områden ofta är.

Förtätning av städer är i allmänhet en mycket bra åtgärd ur miljösynpunkt. Det blir lättare att få en bra kollektivtrafik, det blir en bättre social miljö osv.

Johanneberg

Det finns ett litet ganska förfallet område i Johanneberg, på gränsen till villaområdena och barnrikehusen i Burås (en del av det som officiellt heter Krokslätt). Den del av Johanneberg jag pratar om är det kvarter där Willys Hemma ligger nu och där det förut fanns två banker, en bensinmack och ett postkontor förut. Hörnet av Eklandagatan och Viktor Rydbergsgatan. Dessutom finns där ett ruffigt garage. Området är i behov av renovering och uppfräschning. Det är ju det område som faktiskt fungerar som lokalt centrum för Johanneberg, Burås, Mossen och Fredriksdal.

Det har tagit fram ett förslag på ombyggnad och nybyggnad av det kvarter det rör sig om, Kvarteret Domherren. Jag tycker förslaget på nybyggnad med bostäder och verksamhetslokaler är alldeles utmärkt Det kommer att bli en utmärkt uppfräschning, en bra förtätning och trevligare med fler bofasta och fler verksamheter.

Jag ser gärna fler byggen i Johanneberg som faktiskt är en ganska icke-fungerande, men relativt snygg stadsdel. Exempelvis kan luckan mellan husen på Eklandgatan bort mot Gibraltaragatan fyllas igen med ett hus. Den andra gamla nedlagda bensinmacken i hörnet av Gibraltargatan och Eklandagatan kan ersättas med bostadshus inklusive affärslokaler. Chalmers stora parkeringsplats längs med Gibraltargatan kan bebyggas. Osv. Det finns mycket som kan göras i Johanneberg, Burås och Mossen, men låt mig återkomma till det vid annat tillfälle.

Läs mer:

Planbeskrivning (3,1 Mb)
Gestaltningsprogram (1,5 Mb)
Plankarta Grundkarta och Illustrationsritning (1,2 Mb)
Kompletterande solstudier sen eftermiddag (10,4 Mb)

Bantade höghusplaner i Göteborg

Partille

Det är naturligtvis helt riktigt att bygga på det sätt som man vill göra i Partille utanför Göteborg. Den icke-fungerande och konstigt organsierade förortskommunen vill bygga mer och på ett sådant sätt att de centrala delarna av samhället får en riktig stadsmiljö:

- Tät bebyggelsestruktur med tydliga kvarter
- Tydlig uppdelning i offentliga, halvoffentliga och privata ytor
- Stadsrummen Gamla Kronvägen och Kyrktorget förstärks
- Stadsmiljön inbjuder till möten, rörelser och lek
- Lugna miljöer skapas i väl valda lägen
- K2020 främjas
- Bostäder med blandade upplåtelseformer
- Utbudet av handel, utbildning och verksamheter stärks
- Kultur- och fritidsutbudet stärks

Läs mer:

Samrådshandling del 1
Kap 1-2 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 3-5 (pdf-fil 3 Mb)

Samrådshandling del 2
Kap 1-5 (pdf-fil 2 Mb)
Kap 6-12 (pdf-fil 931 kB)

Bilagor
1 Medborgardialog (pdf-fil 307 kB)
2 Miljöbedömning (pdf-fil 140 kB)
3 Riskbedömning (pdf-fil 1 Mb)
4 Trafikplan (pdf-fil 3 Mb)

Guldheden

Idag är Guldheden en stadsdel i södra Göteborg med gles bebyggelse och dålig service. Helt enkelt så är det en stadsdel där de små torgen är övergivna av både människor och butiker. En förtätning av stadsdelen skulle kunan råda bot på detta och det finns utmärkta områden att bygga på för att skapa en förtätning med större befolkning och bättre service som resultat. Det finns alldeles utmärkta områden att bygga på för att åstadkomma detta utan att inkräkta alltför mycket på funktionella naturområden.

I första hand bör det byggas på de tomma ytor som finns kring Wavrinskys plats i norra Guldheden, dels berget mot skolorna, dels grässlänten mot Landala egnahem, området framför husen mot Guldhedstorget liksom det tomma området där Hanssons pyrotekniskas gamla hus stod, ovanför muren vid gatan ner mot Chalmers. En förtätning här skapar ett stadsrum av Wavrinskys plats där det kan finnas affärs- och verksamhetslokaler. Även kring Doktor Fries Torg längre söderut finns områden som kan bebyggas, de tomma området mellan torget och Landala Egnahem, området bort mot ålderdomshemmet, berget söder om torget osv.

Bergsjön

Något krävs uppenbarligen för att Bergsjön ska bli en stadsdel där folk stannar och där in- och utflyttningen minskar. Det krävs faktiskt ganska mycket. En del av det som behövs är:

- Större befolkning
- Bättre kommunikationer
- Möjligheter till bostadskarriär
- Arbetstillfällen

Faktum är att flera av ovanstående åtgärder hänger ihop. Fler bostäder ger underlag för mer service och därmed fler jobb i området. Bättre kommunikationer gör att det går fortare att pendla till arbete på andra håll i staden. Olika typer av bostäder skapar en stabilitet där omflyttning sker inom området istället för ut- och in i området.

Befolkningen behöver ökas för att antalet människor ska bli så stort att det finns ett ordentligt underlag för bättre service. Det kräver en hel del nya bostäder. En plan bör göras för detta så att man bygger ut så att Bergsjön får en mer stadsliknande karaktär. Spårvägen bör exempelvis gå igenom bebyggelse, inte genom skogen. Olika delar av Bergsjön bör byggas ihop och det bör skapas ett slags nät med gator och kvartersbebyggelse.

Den nya bebyggelsen skapas alltså med gatunät och verksamhetslokaler mot gatorna. Något som ger mer liv, mer service och stabilitet åt stadsdelen. Dessutom behöver det byggas radhus, villor, bostadsrätter, studentrum och andra typer av bostäder för att bostadsbeståndet ska bli så blandat som möjligt. Då kan folk stanna kvar när de får barn, när de får mer pengar, när de vill byta bostadsform osv. Den sociala stabiliteten, med mer arbetstillfällen, folk som bor längre i området osv skapar i sig en stabilitet genom ökad social kontroll och en minskad inblandning i kriminalitet bland stadsdelens ungdomar blir förmodligen ett resultat av det hela.

Kommunikationerna kan förbättras på en mängd sätt. Från Komettorget kan spårvägen förlängas ner till Partille där anslutning till tåg kan ordnas vid järnvägsstationen och till buss vid Allum. En sådan förlängning ger direkkontakt med centrala Partille och därmed med många affärer och arbetstillfällen.

Från 6:ans ändhållplats i Kortedala kan spårvägen dras vidare till Angered C och sen ytterligare förbi Gårdsten och ner till Agnesberg där anslutning till pendeltåg också kan ordnas. Det ger snabbare kommunikationer till fler ställe och närmare kontakt med arbetstillfällen och affärscentrum. Den tredje utbyggnaden som skulle göras är en snabblinje som inte går genom Kortedala utan svänger ner mot Utby och bara stannar en gång i Utby innan spårvägen kommer till Bellevue.

Det som krävs för detta är politiska beslut och politiskt mod.

Europaparlamentsval 2009




YimbyGBG ger dig en sista minuten-guide inför valet. Vi har frågat några göteborgska toppkandidater om hur de ser på några olika yimbyrelaterade frågor.





Siffran efter partinamnet anger placering på valsedeln. YimbyGBG har självklart även sökt Miljöpartiets Max Andersson och Folkpartiets Roland Utbult, men utan framgång.






1. Hur kan EU gynna utvecklingen av Göteborg som stad? 

Susanna Haby (M):
De frågor som vi prioriterar i Europaparlamentet är miljö, brottslighet, fred, ekonomisk tillväxt och fri rörlighet. Alla dessa områden berör och gynner Europa, Sverige och självklart också Göteborg.

Olle Ludvigsson (S):
EU-samarbetet gynnar utvecklingen i vår stad på många olika sätt. Om man tittar på stadsutvecklingssidan, tycker jag generellt att det finns stor potential, som vi inte alltid varit så bra på att utnyttja, i EU:s olika fonder och samarbeten. Det handlar givetvis inte bara om ekonomiska möjligheter som ger mervärde åt göteborgarnas skattemedel, men också om det ömsesidiga engagemanget och samarbetet. Det kan handla om allt från att utveckla staden utifrån ett barnperspektiv, där till exempel Rotterdam har varit framgångsrikt eller lära av städer som på ett mycket positivt sätt utvecklat mötesplatser och lekutrymmen för barn.

Rickard Nordin (C):

EU kan och ska vara med och sätta upp regler exempelvis för vilka statsstöd som är godtagbara och inte när det gäller bilindustrin. Det gör att andra länder inte kan ge orättvisa konkurrensfördelar i den finansch fordonskris vi nu har.

Erik Berg (V):
Man skulle naturligtvis kunna hitta på massa saker på EU-nivå för att gynna städer i allmänhet. Jag anser emellertid inte att det är något som bör skötas inom EU, då det knappast är frågor som förutsätter någon unionsharmonisering. Däremot kan Göteborg ha stor nytta av fördjupade samarbeten med andra städer internationellt, e.g vänortssatsningar, spårvägsstäder, nätverk för utbyte av erfarenheter / best practices och ett utvecklat engagemang i internationella sammanhang som UN Habitat.
Givet att vi nu ändå är medlemmar i EU bör vi försöka se till så att EU:s strukturfondspengar till infrastruktur används till kollektivtrafikinvesteringar, inte som nu är fallet till 65% till projekt som gynnar bilismen.
Från svensk statens sida behövs en ordentlig storstadspolitik, en aktiv bostadspolitik och en offensiv arkitekturpolitik. När det gäller det sistnämnda handlar det om att inse att god arkitektur skapar mervärden som bidrar till hela stadens utveckling, den offentliga sektorn bör ta på sig att vara vara vägledande med märkesbyggnader av högt snitt och driva en kontinuerlig FoU på området.

Per Landgren (KD):
Hur kan EU gynna utvecklingen av Göteborg som stad?  Genom den gemensamma marknaden i EU mellan 27 länder gynnas Göteborg enormt som handelsstad! Göteborg skulle gynnas än mer som handelsstad med lång tradition om Sverige gick med i den sista fasen av det monetära samarbetet och bytte till euron! EU kan också gynna Göteborg genom särskilda satsningar inom miljö, kultur och stadsplanering genom t ex utveckling av miljöteknik och andra generationens bränslen samt bevarande av gamla stadsmiljöer.

 

2. Hur ser du på bostadsbristen i Göteborg, vad kan göras för att förbättra situationen?

Susanna Haby (M):
Vi måste komma igång att bygga mer.  Att företag och människor genom EU kan röra sig fritt över gränserna förbättrar konkurrensen och gör byggandet mer lönsamt. Bankerna måste ta sitt ansvar för utlåning till finansierning så att byggande av redan planlagda områden kan påbörjas.

Olle Ludvigsson (S):
Bostadsbristen är reellt problem, samtidigt så var antalet färdigställda bostäder i Göteborg under förra året exceptionellt högt, nära 2600. Så mycket har inte byggts i staden sedan 1970-talet. Det har aldrig heller varit så många detaljplaner utställda samtidigt som det är just nu. I det ekonomiska läget som råder kan vi förvänta oss att bostadsbyggandet sjunker, när byggviljan avtar. Det skulle vara mycket positivt om man från statligt håll stimulerade bostadsbyggandet, nu när prisbilden också är låg generellt sätt. Givetvis måste bostadsbyggandet också utformas så att hänsyn tas till människors olika ekonomiska bärkrafter.

Rickard Nordin (C):

Från Centerpartiets sida handlar det om att skapa möjligheter och morrötter för fler företag att bygga nya bostäder. Men det handlar också om att utnyttja vindslägenheter och andra utrymmen bättre för studenter och andra som känner at de ibland kan tänka sig att kompromissa på komfort till förmån för lägre pris.

Erik Berg (V):
Bostadsbristen beror på att det byggs för lite, vilket i sin tur beror på att det saknas incitament för ett ökat byggande sedan de bostadspolitiska stöden avvecklats. Ansvaret bär den borgerliga regeringen, men det får även sägas delas med föregående regering som hann rätt långt på egen hand med avvecklandet av en aktiv bostadspolitik. Den historiskt viktiga insikten i svensk bostadspolitik var att det behövs stödssystem om det ska vara möjligt att lösa paradoxen att samtidigt bygga världens bästa lägenheter i blandade lägen OCH se till att de är tillgängliga till priser som gör dem åtkomliga för de flesta (resten kompletteras med bostadsbidrag). Marknaden kan inte ensam tillgodose det behovet, lämnas bostadsförsörjningen helt åt marknaden bygger den bra och dyra lägenheter för de köpstarka grupperna och billig skit eller inget alls åt oss andra. Det är den grundläggande situationen idag.
Vi behöver alltså återstarta en aktiv bostadspolitik i Sverige. Dessvärre är det idag tveksamt om riktade statliga investeringsstöd, räntebidrag och allmännyttans självkostnadsprincip, som är grundstenar i en aktiv bostadspolitik är förenliga med EU:s stadsstödsregler. Återstår alltså att se om bostadspolitiken överhuvudtaget kan återstartas efter maktskiftet 2010.

Per Landgren (KD):
Det är oerhört viktigt med ett integrerat boende och en god mix av hyresrätter, bostadsrätter och villor. Därför behöver bostadsmarknaden justeras i sina kostnadslägen genom bland annat en bättre konkurrens för och bland byggföretagen. En del av de allmännyttiga bostadsbolagen bör vara kvar i kommunal regi eller kontrolleras av kommunalt ägande, eftersom det behövs en prisregulator och kommunalt ägande för social bostadspolitik, men merparten bör kunna öppnas för privata ägare. För studenter är det angeläget att lätta på regler för rum i renoverade vindsvåningar och för uthyrning i redan befintliga villor och lägenheter. Villkoren för byggnation av lägenheter behöver förbättras.




3. Vad betyder begreppet blandstad för dig?


Susanna Haby (M):
För att få en levande stad måste verksamheter och bostäder blandas inom alla stadsdelar. Förtätning med bostäder inom redan befintlig stadsmiljö ger bättre underlag för service och handel.

Olle Ludvigsson (S):
Blandstad för mig är att bland annat stimulera olika upplåtelseformer, och särskilt se på de områden där en upplåtelseform dominerar. Samtidigt är det viktigt att detta verkligen resulterar i möjligheten för flera olika samhällsgrupper att bo i området, vilket har att göra med prissättningen bland annat. Detta skulle också gynna en social blandning. Men, frågan är större än så och för att verkligen uppnå en blandning tror jag att man i stadsplaneringen måste ta större hänsyn till regionplanering för att gynna en progressiv utveckling i Göteborgsområdet.

Rickard Nordin (C):
För mig handlar det om att vi inom staden ska ha olika sorters boendeformer i alla områden. Man ska kunna hyra eller äga sin lägenhet (eller bostadsrätt) och därmed kunna flytta inom närområdet. Det gör att vi får en större integration och mindre homogen befolkning i stadsdelarna, vilket vi ser positivt på. Mångfalden berikar och i mötet mellan människor uppkommer nya idéer och kreativitet som vi vill ta vara på.

Erik Berg (V):
Många saker; framförallt en funktionsblandad stad. Det kan – och borde – även betyda en socialt blandad stad även om det i praktiken ofta räcker med att bygga funktionsblandat för att få kalla det blandstad. Jag ser stora stadsbyggnadsmässiga värden med mer funktionsblandning i delar av staden men jag ser också en poäng med att ibland renodla funktioner kombinerat med ett rationellt kommunikationssystem (baserat på kollektivtrafik). Den historiska Göteborgska modellen med stadsdelstorg som fokuspunkter för verksamheter anser jag är en modell som har framtiden för sig, den gör det möjligt att etablera flera centrumbildningar runt om i stan och gör det möjligt för verksamheterna där att överleva. Vår stad är inte så tät och vår befolkning är inte så stor att blandstad går att åstadkomma överallt (det är inte heller önskvärt – bl a med hänsyn till barnperspektivet), istället bör fokus läggas på att utveckla öppna offentliga rum kring kollektivtrafikens huvudstråk och stadsdelstorgen, där man många gånger kan förtäta rejält.
Ett nödvändigt första steg för att bygga mer blandat och integrerat är att sätta stopp för alla externhandelsetableringar som idag suger kundunderlag från lokala butiker.

Per Landgren (KD):
Är inte så bekant med begreppet, men kanske blandad bebyggelse och framför allt blandade funktioner. Motsats till funkis m a o.




4. På vilket sätt tror du att man bäst kan uppnå en god social blandning i Göteborg? 

Susanna Haby (M):
Arbeta med att bygga bostäder med sådana upplåtelseformer som saknas i området. Framförallt behövs olika ägarformer i de norra stadsdelarna. Detta är ETT litet steg för att få  boende med starkare ekonomiska resurser inom de socialt svaga stadsdelarna.

Olle Ludvigsson (S):

-

Rickard Nordin (C):
Dels genom ett blandat boende, med olika boendeformer med allt från villa till hyreslägenhet, men även genom ökat utbyte av skolklasser, över generationsgränser och genom fler mötesplatser för invånarna. Social blandning handlar inte bara om etniskt ursprung utan även om exempelvis ålder. Det finns stora värden i att ha större sammanhållning över generationsgränserna. Äldre kan dela med sig av sin erfarenhet och yngres entusiasm och nyfikenhet kan sporra till intressanta möten.

Erik Berg (V):
Många parallella vägar. Först måste foten tydligt ner i marken från politiken att detta är en överordnad målsättning som är avgörande för vår stads hållbara utveckling. Sen måste kommunen utnyttja både sitt ägande av allmännyttan och sitt planmonopol till att tvinga fram ett blandat byggande. Ett tydligt uppdrag till allmännyttan och Älvstranden Utveckling AB att bygga billigt längs älvstränderna och aktiva stöd som gör detta möjligt. Genom planmonopolet krav på byggherrar som vill ha attraktiva byggrätter att bygga minst hälften som hyresrätter. Stadsbyggnadskontoret bör även aktivt ta in fler små byggherrar i  framtida stadsbyggnadsprojekt. Om det är förenligt med EU:s upphandlingsregler är en annan femma.
Jag vill även lyfta fram att den sociala interaktionen kan förbättras genom ren och skär arkitekturutveckling. Alltså det som resonemangen kring blandstaden söker efter: skillnaden mellan olika sätt att bygga stad genererar olika förutsätntingar för möten mellan människor. Så är det ju, men vi är inte bundna till dagens typologier och alternativ utan bör tvärom aktivt utforska och utveckla helt nya typologier för att skapa offentliga rum som understödjer sociala möten. Se exempelvis Jean Nouvels och Mia Häggs förslag till slussen eller BIG:s förslag till bostäder runt Klövermarken (Amager) i Köpenhamn. Detta bör ske från hus- och områdesnivå t ex i samband med miljonprogrammens upprustning, men också som nya vägfinnande stadsbyggnadsprojekt och i centrala lägen.

Per Landgren (KD):
Det bästa sättet är nog med goda förutsättningar för utbildning och för entreprenörskap, så att ekonomiska förutsättningar på sikt finns för allt fler att bosätta sig över hela Göteborg. Annars är det viktigt att bryta upp miljonprogrammets "förorter" med andra bostadsformer och att om nödvändigt våga riva vissa byggkomplex.




5. Ja eller Nej: Riva Gårdas landshövdingehus? 


Susanna Haby (M):
Ge kvarteret Neptun ett långsiktigt och varaktigt skydd från rivning och större omdaning.

Olle Ludvigsson (S):
Frågan om att riva Gårdas landshövdingehus eller inte, upplever jag kan inte besvaras med ett klart för eller emot. Det är flera olika aspekter som ska vägas samman. Å ena sidan har Gårda ett kulturhistoriskt värde och bostäderna har en låg hyressättning, men är också ett område utsatt för dåliga miljö- och luftkvalitetsvärden. Det handlar också om bostadsstandard. Skulle de delar av Södra Gårda som nu diskuteras rustas upp för att möta dagens bostadskrav, skulle det innebära klara hyreshöjningar. Jag vet att detta är ett område som kommunen håller på att arbeta med, och en fullständig utredning kommer till hösten. Då får man titta på frågan igen, och väga samman de olika intressen som finns vad gäller Gårdas utveckling och stadsbildens utformning.

Rickard Nordin (C):
Centerpartiet har inte tagit ställning specifikt i denna fråga, men jag personligen vill bevara landshövdingehuset.

Erik Berg (V):
Ja, eh, nej. vad betyder vad? :-) Jag vill bevara och rusta upp husen. Att riva en del av vårt kulturarv och att riva bostäder mitt i bostadsbristen, det är faktiskt smått vansinnigt. Samtidigt är ljudmiljön och luften oerhört dålig, och det måste tas på allvar. Hela Kungsbackaleden måste kompletteras med höga bullerskärmar, gärna utformade som gröna väggar, eller ännu hellre en regelrätt överdäckning för att göra dalgången utvecklingsbar igen. Överdäckning kan delfinansieras genom att nya bostäder byggs i anslutning. Trafikmängderna tas ner genom biltullar och utbyggd västlänk.

Per Landgren (KD):
Bevara!




Bonusfråga: Hur ser dina drömmars Göteborg ut 2030?


Susanna Haby (M):
En ren och vacker stad med en utbyggd södra älvstrand där höga hus och stadsvillor ger en trivsam storstadskänsla och där spännande arkitektur är kännetecknet.En stad där vi bevarar och sköter om vår gamla bebyggelse.  En stad med bra och  moderna allmänna kommunikationer, en stad med ett blomstrande diversifierat näringsliv. 

Olle Ludvigsson (S):
En stad där de tre hållbarhetsperspektiven – socialt, ekologiskt och ekonomiskt – äntligen har funnit en positiv jämvikt, och där barnen har en självklar roll i stadens utvecklingsarbete. Tänk om de som är barn idag kan säga: det där området, det var jag med och planerade! 

Rickard Nordin (C):
I mitt drömmars Göteborg har vi en stad som baseras på en eko-effektiv ekonomi. Där vi tar ansvar för naturen, men också för varandra. En stad där den enskilda människans val spelar större roll och där varje människa respekteras för den man är. Jag kan fortsätta i all evighet, men föregående meningar sammanfattar min vision för Göteborg på ett bra sätt.

Erik Berg (V):
- Hemlöshet och bostadsbrist är utrotad, allmännyttan finns kvar och är kvalitetsledande.
- Göta älvbron har ersatts med en ”stadsbro”, en bro med bostäder, butiker, verksamheter, parker, som knyter älvstränderna till varandra och skapar en sammanhängande stad från Brunnsparken/Lilla Bommen till Backaplan. I anslutning till det har staden byggts ut på nuvarande speditionsytor på Gullbergsvass.
- Heden har bevarats som en öppen aktivitetsyta i staden, men samtidigt kompletterats med funktioner som gör det till ett motsvarande tillgängligt stadsrum vintertid.
- Mot nordost har världens mest hållbara stadsdelar byggts längs spårvägslinjen till Angered. Angered centrum har utvecklats och förtätats och kopplats ihop med Gårdsten. Spårvägen har förlängts till Lövgärdet. Samtidigt betonas nordoststadsdelarnas unika naturnära lägen och den stadsnära naturmarken skyddas mot exploatering.
- Miljonprogrammets upprustning har genomförts med ekologiska förtecken, nya sociala rum har skapats, slutna bottenvåningar har öppnats upp och fått nya verksamheter. Viss förtätning har skett, men framförallt utvecklas de öppna grönytorna mellan husen, trafiksepareringen bevaras i de flesta fall.
- Stadsdelstorgen har utvecklats och återfått sin strategiska betydelse, den spårbundna kollektivtrafiken definierar de huvudsakliga förtätningsstråken vid stadens tillväxt.
- Spårvagnen har byggts ut från Hjalmar Branting till Backa, en del andra ändlinjer har också förlängts, t ex Mölndal ner till Åby.
- Biltullar har införts. Externetableringar är förbjudna. Cykelnätet har byggts ut.
- Barnperspektivet genomsyrar all stadsplanering och har sista ordet vid alla exploateringsprojekt.
- Staden använder ett levande och offensivt arkitekturprogram för att höja kvalitén i den byggda miljön. Stadens eget byggande sätter ribban, internationella arkitekturtävlingar som är både öppna och har inbjudna kontor genomförs genomgående för att finna de bästa lösningarna.
- Stadens fortsatta utveckling längs älvstränderna har skett med utgångspunkt i att att åstadkomma en stor social blandning i innerstaden.
- Stadsplaneringen har öppnats upp för allmänhetens deltagande med nätet som främsta verktyg. Planprocessen är öppen för insyn från första kontakten hela vägen fram. Stadbyggnadskontorets förslag kan ställas mot alternativa motförslag i en process där synpunkter från allmänhet och intresseorganisationer viktas mot tjänstemän och politiker. Samrådsprocessen har omvandlats till en deltagandeprocess.

Per Landgren (KD):
Mina drömmars Göteborg är en ekonomiskt hållbart blomstrande stad, där en social och ekonomisk utjämning skett genom att allt fler har fått möjligheter till utbildning och/eller företagssamhet. Detta har sedan lett till en social integration av våra nya svenskar även i stadsdelar som t. ex. Centrum, Örgryte, Askim och Torslanda.

____

Notera att detta är kandidaternas egna åsikter och inte de olika partiernas officiella ståndpunkter.

Gårda och luftkvaliteten

Heiti Ernits, miljöpartist och ledamot i miljöskyddsnämnden i Borås, skriver om debatten kring Gårda. Det vanligaste argumentet för en rivning av östra Fabriksgatan är den dåliga luftkvaliteten i området. Ernits genomgång, som också går att läsa på hans egen blogg, visar varför det argumentet inte håller.

Med anledning av Gårdadebatten tänkte jag spåna kring luftproblematiken i Göteborg. Jag menar att rivning av ett bostadsområde inte kan motiveras med ett argument om dålig luftkvalitet; med den logiken skulle runt hälften bostäder i de flesta av Sveriges större städer rivas till förmån för den ökade bilismen. Det är främst bilismen som är roten till luftföroreningar. Och det är där vi måste sätta in effektiva åtgärder.

Miljömålen, som de flesta säkert är redan bekanta med, behöver ingen närmare introduktion. Miljömålet för luftkvaliteten har ett huvudmål: att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Huvudmålen delas upp i ett antal delmål som definierar tröskelvärden för olika slags partiklar och kemikalier som klassas som luftföroreningar. Det handlar om: svaveldioxid (SOx), kväveoxider (NOx), bly, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar och bens(a)pyren (PAH). Jag tänkte endast beröra några av dessa – för en heltäckande genomgång rekommenderar jag naturvårdsverkets hemsida.

Gränserna för tillåtna förekomster regleras av diverse nationella propositioner, men även via EG-direktiv. Tröskelvärdena kallas för miljökvalitetsnormer (MKN) och består av både en halt- och en tidskomponent för ämnesexponering. Miljökvalitetsnormerna anger högsta tillåtna föroreningsnivåerna. De anges som tim-, dygns- samt årsmedelvärde. De uppsatta föroreningsnivåerna får, med undantag för årsmedelvärdet, överskridas ett visst antal tillfällen per år. Överskrids dessa mer än så, då måste kommuner enligt lag vidta åtgärder för att komma tillrätta med problematiken.

Dessutom är kommunen även då skyldig till att regelbundet mäta luftföroreningar (speciellt de ämnen som riskerar att överskrida MKN) och rapportera dessa mätvärden till Länsstyrelsen. De uppmätta mätvärden extrapoleras till en heltäckande modell – vilket i sig inte behöver betyda samma sak som att personerna som vistas i det utsatta området får i sig den mängden [1].

Ett problem med luftföroreningar är att de är mobila – de kan transporteras tusentals kilometer från och till andra länder - och deras verkan varierar mycket beroende på väderförhållanden, vilket försvårar både mätningar och effektiva åtgärder. Den såkallade inversionen – att varmare luft lägger sig som ett lock över ett geografiskt område – bidrar till att avgaser och andra luftföroreningar blir kvar på marknivå. I Sverige är det främst Göteborg, som på grund av sina geologiska och hydrologiska förutsättningar och den stora trafikmängden, har problemen med detta.

Luftföroreningar känner inga nationella gränser, vilket mer än väl motiverar en internationell reglering. Det bör också nämnas att EG-regleringen för flera miljökvalitetsnormer kommer att revideras under hösten; detta får vi anledning att återkomma till. Men som det ser ut idag kommer ambitionen kring partikelhalterna att sänkas: från dagens sju till 35 överskridande per år. Man brukar uppskatta att runt 2000-3000 personer dör per år i Sverige på grund av diverse luftföroreningar. Mörkertalen för allergier, diverse sjukdomstillstånd och astmabesvär är stora. Låt oss gå genom lite fakta kring svaveldioxider, kväveoxider och partiklar, och sen koppla detta till Gårda.

Svaveldioxid
Svaveldioxid är en gas som bildas vid förbränning av svavelhaltiga ämnen, inte minst fossila bränslen. Gasen är redan vid låga koncentrationer direkt livshotande. Svaveldioxiden bidrar till sur nederbörd som skadar mark, skog, sjöar, vattendrag, kulturella artefakter – och i slutändan våra ekosystem. Det minskade svavelhalten i bränslet, färre oljepannor, ökad mängd biobränslen samt den industriella omstruktureringen i Östeuropa, har påtagligt minskad förekomsten av svaveldioxid under de senaste trettio åren. När det gäller Svaveldioxidhalten, kommer miljömålen nås med god marginal. Dock finns det vissa kuststäder som fortfarande har problem med svaveldioxidhalter på grund av omfattande fartygstrafik. Men utvecklingen går i stort åt rätt håll.

Kväveoxider, NOx
Kväveoxid (eller kvävemonoxid, NO) är en giftig gas som bildas vid all förbränning i luft. I förbränningen bildas också kvävedioxid (NO2) – därför talar man inom miljövetenskapen generellt om kväveoxider (NOx). De största källorna till utsläpp av kväveoxider är vägtrafik, sjöfart, arbetsmaskiner och olika industriprocesser. Av dessa är utsläppen från vägtrafiken den främsta orsaken till hälsoproblem, eftersom de sker i gatunivå där människor vistas. Koncentrationen stiger ofta längs gator där luftcirkulationen är dålig. Utsläppen från varje enskilt fordon har minskat betydligt sedan lagen om katalytisk avgasrening kom år 1989. Renare bränslen har också bidragit till att minska utsläppen. Samtidigt ökar trafikmängderna, vilket delvis har ”ätit upp” de tekniska vinsterna. Man brukar prata om reboundeffekten.

Kvävemonoxid är dessutom en viktig signalsubstans som reglerar diverse funktioner kring det kardiovaskulära systemet. Kväveoxider bidrar i naturen till ökad försurning och övergödning. Hälsomässigt verkar NOx irriterande på luftvägarna, är cancerogen och har visat sig verka negativt på immunsystemet. Dessutom utgör kväveoxid också ett av ämnena vid bildningen marknära ozon som har negativa effekter på hälsa och miljö. Halterna av kväveoxider har i riksgenomsnitt minskat långsamt sedan 1980-talet – mycket beroende på skärpta avgaskrav på motorfordon.

Paradoxalt nog har trafikmängden däremot ökat, detta har i vissa storstäder, i kombination med Europas äldsta bilpark, lett till en ökad mängd kväveoxider. Halten av kväveoxider, precis som svaveldioxid, är oftast högre kring fartygstrafikerade kuststäder då fartyg inte har några skyldigheter att använda sig av katalytisk rening. Bara kring Helsingborg bidrar fartygstrafiken med runt 290 ton utsläpp NOx per år.

Partiklar, PM1.0 – PM10
PM står för particulate matter, det vill säga materia i form av partiklar i varierande storlek. Siffrorna anger partiklarnas ungefärliga storlek; partiklarna benämnda med PM10 har en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer (miljondels meter). De mest hälsofarliga partiklarna har en diameter mellan en och 2.5 mikrometer (PM2.5). Detta beror främst på att partiklarna i den storleksordningen kan tränga in i blodomloppet. De partiklar som befinner sig mellan en till 10 mikrometer är osynliga för ögat.

Partiklar uppkommer dels på naturlig väg och dels antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. En av de vanligaste källorna för naturliga partiklar är havssaltet (eller mer exakt havspartiklar), som kan transporteras över stora avstånd. Partiklar domineras av de antropogena utsläpp av till exempel sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som är en följd av vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. Slitageprodukter från vägtrafik utgör en annan betydelsefull källa: speciellt på grund av dubbdäcksslitaget mot vägbeläggningen. De halterna är speciellt höga under vårperioden när slitagedammet på vägbeläggningar torkar och virvlas upp.

De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt-/kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. När det gäller partiklar kommer miljömålen generellt inte att nås som det ser ut idag. Naturvårdsverket pekar ut de långväga partikeltransporterna och bristande insatser – både nationellt och internationellt – som några av orsakerna.

Det finns många åtgärder som kan sättas in för att minska partikelhalterna: sänkt hastighet på vägarna, dammbindningsmedel (CMA-spridning), spolning av utsatta vägar, minskad bilism, införande av miljözoner, dubbdäcksförbud, och så vidare.

Gårda, och luften som rivningsargument
Göteborg har generellt sett dålig luftkvalitet, så som många andra storstäder; som jag nämnde ovan så beror den dåliga luftkvaliteten i Göteborg på flera faktorer: den ökade bilismen, samt de ur luftsynpunkt missgynnsamma hydro- och geologiska förutsättningar. Redan för tio år sedan upptäckte man att halterna av kväveoxider vida översteg miljökvalitetsnormen. Sedan dess har kommunen ålagts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med kväveoxiderna.

Luftmätningar har utförts vid Haga, Femman, Friggagatan och Gårda. Alla dessa mätpunkter har indikerat på höga värden. En osäkerhetsfaktor – när man analyserar mätdata – är mätinstrumentets placering. En felaktig placering kan ge felaktiga eller missvisande utslag. När det gäller mätstationen på Gårda – som har visat på höga toppnoteringar av NOx - skriver Länsstyrelsen: ”Enligt Länsstyrelsens uppfattning kan placeringen av mätstationen i Gårda ifrågasättas utifrån de kriterier Naturvårdsverket anger för lämpliga mätplatser. […] Därför anser Länsstyrelsen att de värden som registreras för Gårdastationen ej bör ingå i bedömningen huruvida miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överträds eller ej i Göteborg”.

Alltså bortser Länsstyrelsen från dessa mätvärden – men det tar inte bort det faktum att Göteborg generellt sett har en dålig luftkvalitet. Luftföroreningar (med undantag från synlig damm) kan inte tillskrivas en viss specifik lokation - de är flyktiga och virvlar runt i staden. Däremot kan man generellt säga att koncentrationen av luftföroreningar är som högst precis vid utsläppskällorna, det vill säga kring vägarna i detta fall. Vi kan med fördel granska denna extrapolerade modell för kväveoxider:


xI modellen görs vissa generella antaganden, men den visar ändå på en möjlig scenario för luftföroreningsspridningen i staden. Det råder inga tvivel om att det är biltrafiken som är den största källan till föroreningar. Genom beslut 2004-12-09 fastställde regeringen delar av länsstyrelsen förslag till åtgärdsprogram:

1. Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik i Göteborgsregionen
2. Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar inom Göteborgsregionen
3. Åtgärder för att förbättra trafikinformationen i Göteborgsregionen
4. Åtgärder för att informera allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil
5. Åtgärder för att informera större arbetsgivare och affärsidkare om nyttan av att upprätta s k gröna resplaner för anställda och kunder
6. Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att motverka en ökning av personbilstrafiken i centrala Göteborg
7. Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av friparkering som tillhandahålls av arbetsgivare i Göteborgsregionen
8. Åtgärder för att öka fyllnadsgraden av distributionsfordon i inre delar av miljözonen
9. Åtgärder för att geografiskt utvidga miljözonen för tung trafik i Göteborg
10. Åtgärder för att utveckla och tillämpa särskilda miljökrav vid myndigheters ochkommuners upphandling av persontransporter som skall utföras i Göteborgsregionen

Det är ironiskt att man försöker motivera rivningen delar av Gårda och byggandet av parkeringsplatser, med argumentet om dålig luftkvalitet. Är det någonting som forskningen har visat, så är det att en ökat andel parkeringar leder till en ökad mängd bilism; vilket Länsstyrelsen tydligt visar med åtgärdspunkten sex: ”[å]tgärder inom parkeringspolitikens område för att motverka en ökning av personbilstrafiken i centrala Göteborg”.

Dessutom, som jag började mitt inlägg med, är just Gårdaområdet inget exceptionellt undantag i Göteborg. Luftkvaliteten är dålig i hela staden. Åtgärder måste sättas in för att minska bilismen, inte att riva områden där luftkvaliteten anses vara undermålig. Då skulle vi behöva riva stora delar av Göteborg.

[1] Lövblad, G., Sjöberg, K., Persson, K. (2003): Personexponering av NO2 – uppskattning av befolkningsexponering. VVS-tidningen energi&miljö, Nr 1 2003

Läs också miljöpartisten Eva Obenius sammanställning av texter om Gårdagate.

Förhandlingsplanering i Sannegården

För en tid sedan reflekterade jag en del över den planerade centrumbildningen som planeras i Sannegårdshamnens inre del. Dessa tankar ledde snart fram till ett yttrande från YimbyGBG. Då jag bodde närmast av författarna till detta yttrande var det också naturligt att jag stod som kontaktperson. Som en följd av detta damp de så ner ett tungt grått kuvert på min hallmatta denna fredag. Innehållet bestod av antagandehandlingarna till detaljplanen för Sannegården Centrum.


En framtida spökstad eller kanske bara slätstruket?

Nu fick jag tid att i lungt och ro läsa igenom alla de yttranden som kommit in under samrådet. Egentligen hade den ansvarige Anders Svensson redan kommenterat vår uppfattning sedan tidigare, så kommentarerna på just vårt yttrande var inte direkt någon nyhet. I detta sammanhang tog även Johannes sig tid att bemöta responsen och fortfarande har ingen lyckats förklara för någon av oss varför säkerhetsavståndet på 80 meter från hamnbanan på något magiskt sätt är längre här än på andra platser.

I många och mycket står vår kritik fast och jag skall därför inte uppehålla mig vid alla detaljer. Den del jag fortsätter att fokusera på är frågan om dagligvaruhandeln som skall inrymmas i planen. Jag var i ett tidigt skede kritisk mot att handeln placerades bakom det förmenta centrumet med sin kollektivtrafiksplats och istället planeras att bli en låda med stora parkeringsytor placerade ut mot Lundbyleden. Anledningen till detta låg inte bara i att jag inte är så vidare förtjust i bilburna köplador utan i att det redan finns ett extern köpcentrum för bilister en allsvensk snedspark från detaljplaneområdet. Vid Eriksbergs köpcentrum ligger nämligen ett Coop Extra.

I de första handlingarna kan man läsa att
"[k]öpkraften i området [inte bedöms] tillräcklig för utbyggnad av dagligvaruhandel både i Eriksbergs köpcentrum (Fogsvansen) och i Sannegården Centrum. Den lösning som tidigare slagits fast i program och översiktsplaner kräver att de båda torgen profilerar sig så att de kan komplettera varandra." och även att "största möjliga rumsliga integration mellan handel och bostäder är [...] eftersträvansvärt."


Detaljhandel tydligt separerat i planens norra del

Så utifrån denna bedömning och denna ambition kanske inte ännu ett köpcentrum riktat ut mot Lundbyleden är vad närområdet behöver - om nu inte SBK själva skall välja de framtida innehavarna av dessa lokaler för att garantera att de verkligen kombinerar varandra och profilerar respektive "torg" (med tanke på hur detaljerade detaljplaner är är detta absurt nog nästan rimligt! Det är ofta så större fastighetsägare agerar när de vill skapa en bra mix av affärer i sina köpcentrum). Misstolka mig inte nu, jag har för egen del ingen ambition att förhindra konkurrensen mellan näringsutövare bara för att marknaden bedöms vara för liten för två aktörer att överleva, men då SBK tydligen tar sådant i beaktande så är det inte mer än rimligt att ta med detta i min bedömning av deras handlingar. Några butiker skall integreras ut mot hållplatsen men det är alltså allt, en liten del i jämförelse med storleken på köpladan.

I det yttrande som jag var med och författade påtalade vi detta och menade att det vore mycket bättre att rikta dagligvaruhandeln ut mot parken/torget och hamnbassängen. I deras kommentarer till vårt yttrande säger de nämligen att
"Stadsbyggnadskontoret har bedömt att den bästa placeringen av en sådan butik är utmed leden men samtidigt med nära gångavstånd till kollektivtrafiken".

Jones Lang Lasalle har vissa synpunkter i samrådet då de menar att det vore bättre att utveckla Eriksbergs köpcentrum till ett stadsdelstorg och istället bara ha en mindre, bostadsnära livsmedelsbutik i Sannegården. Nu skall det verkligen poängteras att JLL inte är någon boende, även om namnet låter som det tillhör någon hitflyttat New Orleans-bo, utan ett stort internationellt företag som håller på med fastigheter och är involverade i - just precis - Eriksbergs köpcentrum. JLL talar alltså i egen sak och vill förstås inte få en likvärdig konkurrent till sina kunder på andra sidan Eriksbergsmotet. Vad som istället är lite mer intressant är SBK:s svar:

"[T]vå likvärdiga livsmedelsbutiker är det bästa alternativet då dessa kan understödja varandra[...]. Många lokala torg lider idag av att befintliga livsmedelsbutiker har för liten yta och därigenom för en tynande tillvaro i bilsamhället."
Låt oss för idag strunta i logiken som ligger bakom uppfattningen om att två likvärdiga livsmedelsbutiker understödjer varandra och hur spontant olämpligt Eriksbergs köpcentrum känns som stadsdelstorg för boende söder om Hamnbanan. Låt oss istället fokusera på det där sista ordet som SBK kände var viktigt att poängtera. Vi lever alltså i ett bilsamhälle. På Älvstranden Utvecklings hemsida står det att "Vi utvecklar det nya Göteborg". Trots en massa surr från kommunens håll om att fler skall åka kollektivt, gå eller cykla och att på Norra Älvstranden så planeras för den Goda staden (jag vill dock se de som säger sig planera den Onda staden) med levande och mänskliga miljöer. Ja, inget är tydligen mer mänskligt och levande än Eriksbergsmotet!


Eriksbergsmotet - mänsklig, levande miljö

Det hela skär sig en smula med med kommentarerna till Svensk Handel, som, tycker att handeln i Sannegården skall vara unikt och pratar om en attraktiv miljö som är lockande och spännande dygnet runt (det är ju det parkeringsytor framför köplada formligen skriker - eller hur?), där det påekas att...

"Sannegårdens inre del utgör ett område med handel och bostäder som knyter samman östra och västra Sannegården och skapar en helhet. Handeln i området ligger mycket bra till ur kollektivtrafiksynpunkt och för närhandel för de boende i området. Livsmedelshandeln samt annan handel inom området kan därmed förväntas få en annan funktion än Eriksbergs handelsområde, där huvuddelen av besökarna kommer med bil."

Men vänta lite nu, om det nu är detta som är det kompletterande med Sannegårdens livsmedelsaffär, varför ligger den då ut mot leden medan två futtiga butiksytor planeras ut mot det för i området boende mer naturliga och för syftet planerade mötesplatsen och torget/parken som skall ligga precis vid hamnbassängens kant och vid busshållplatsen?

ICA ex machina! Plötsligt så dyker de upp som gubben i lådan. Detta företag förekommer inte någonstans i de handlingar med detaljplanen som jag och Yimby tog ställning till men nu är de här med sina åsikter om olika detaljer för den framtida livsmedelsaffären och passar även på att berätta för oss om den kommande frälsningen:

"ICA vill informera om att ICA Sverige bedriver ett rikstäckande energioptimeringsprojekt där projekt ICA Kvantum Sannegården är valt som ICA's pilotprojekt!" SBK svarar:
"[SBK] har reviderat plankartan utifrån ICA's önskemål. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av ICA's intentioner om energioptimering."

Så bra att ICA tänker på att energioptimera sin butik i bilsamhället, jag var lite orolig där ett tag. Det är alltså helt klart att ICA skall ha en affär i den nya Sannegårdens centrum. Man undrar ju lite i vilket skede det blev klart och vilket inflytande de kan ha haft på planeringsprocessen trots att de aldrig omnämnts tidigare i offentliga handlingar för denna detaljplan.

"I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet."
Plan- och bygglagen (1987:10) § 26

En noggrannare läsning av handlingarna visar således på det som vi misstänkt länge - detaljplanen är en produkt av förhandlingsplanering. Med förhandlingsplanering avses att ett fåtal politiker eller tjänstemän med oklara mandat kommer överens med privata intressen utan att detta klargörs tydligt och formellt. Sedan klubbas förslaget igenom enligt PBL som förment objektiva bedömningar utan att det allmänna och andra enskilda intressen har någon riktig möjlighet att påverka eller vinna inflytande över resultatet. Frågan vi ställer oss är givetvis när ICA involverades i detta? Har andra möjliga intressenter - som måhända accepterat andra lösningar - tillfrågats? Dessa frågor är förstås svåra att få svar på - det har ju inte direkt skett öppet.

Från en viss synvinkel är ICA:s önskemål om att ha affären ut mot leden förståerliga. Många större köplador anser att det är viktigt att synas från vägen. Det handlar om att synas tydligt så att bilisten inte missar ett köp. I princip är det inte heller någon skillnad för andra affärer och verksamheter oavsett om kunderna går, åker kollektivt eller cyklar - det är bra att synas. Det är inte direkt ovanligt att stadsdelstorg är direkt olämpligt placerade ur en handelssynpunkt där planeringen haft en dålig förståelse för hur människor rör sig i praktiken eller helt enkelt velat att torget skall vara en samlingsplats för grannskapesenhetens invånare och inga andra. Att ICA förstås både vill ha kakan och äta upp den är i sig inte konstigt - alltså få Sannegårdens boende som kunder och konkurrera med Coop Extra om deras bilåkande kunder. De boende kommer i vilket fall att veta var affären ligger, även om den skulle vara olämpligt placerad.

Det är dock tveksamt om ICA:s önkemål skall vara övervägande när kommunen gör upp planer för kommunal mark. De idioter och stackare i Sannegården som nu måste gå två kvarter längre (ett kvarter upp, ett kvarter ner) för att nå sin lokala mataffär skulle måhända kunna tänkas ha en åsikt. Någon kanske skall informera de människor som väljer att gå eller åka kollektivt - vilket kommunen säger att det är bra att vi gör - att vi faktiskt bor i ett bilsamhälle och det är inget man kan göra något åt ens med ett totalt kommunalt planmonopol. Att garantera ICA en gigantisk reklamskylt vid vägen och en väl synlig infart och parkering skulle till exempel inte kunna vara en acceptabel kompromiss?

Under tiden ägnar sig andra saksägare, de boende alltså, att sida upp och debattera färgsättningen på fasader och balkonger (det står att de skall vara färgglada - hemska tanke!) de nya husen, oroa sig för solvinklar och för sina parkeringsplatser (vi lever ju i ett bilsamhälle!). Ja, färgsättning på fasader tas upp i detaljplanerna redan på ett relativt tidigt skede. Det anses la vara viktigt för att samrådet skall vara demokratiskt och för att alla skall kunna säga var de tycker - demokrati är viktigt!

Är det bara jag eller är det någon som står nere på kajkanten, silar mygg och sväljer kameler?

Gårdagate



Gårdaskolans gymnastikhall - är tänkt att ersättas med parkeringsplatser


GP:s Abraham Staifo
skriver om Miljöpartiet och de märkliga turerna runt Gårda:

Skulle de verkligen bryta med sina viktiga stadsplaneprinciper för en bilparkering? Det finns inget beslut på pränt och på byggnadsnämnden säger man att frågan inte är färdigberedd förrän i augusti. Ändå kunde kommunalrådet Kia Andreasson på MP:s medlemsmöte i onsdags presentera och informera "om uppgörelsen kring Gårda". En uppgörelse som väcker en del frågor, om processen, hos en del medlemmar.

Emellertid framstår kompromissen som ganska smickrande för Miljöpartiet. Andreasson menar att man kommit överens om att riva husen närmast leden och bygga ett garage där som en buffert mot resten av Fabriksgatan, som ska bevaras och rustas upp. Om det stämmer har Andreasson varit en duktig förhandlare och kanske fått något ytterligare i gengäld. Om det kommer att betala sig är däremot en helt annan femma.


Staifo gör en intressant analys av mindre partiers kompromissande men det är svårt att förstå vad som skulle vara så snillrikt med just denna kompromiss. Andreasson påstår att Socialdemokraterna vill riva hela Gårda. Tack vare Andreassons kompromissande skulle Socialdemokraterna ha nöjt sig med att få riva halva. Det är ett resonemang som helt enkelt inte håller.

Även om det skulle vara så att Socialdemokraterna ville riva hela Gårda (vilket Socialdemokraterna själva inte sagt) är det ett obestridligt faktum att de inte har några som helst möjligheter att göra det på egen hand. Det borgerliga blocket är emot och Socialdemokraterna skulle behöva aktivt stöd från Miljöpartiet för att få igenom ett sådant beslut.

Om det är så att Kia Andreasson har gett upp halva Gårda i utbyte den andra halvan så är det en obeskrivligt usel deal. Miljöpartiet kan ju utan minsta problem rädda hela Gårda om de vill. Det är bara att rösta emot rivningsbeslutet när det kommer till kommunfullmäktige.

Det enda rimliga är att Andreasson fått något annat i utbyte. Frågan är vad det är och varför hon valde att inte berätta om det för sina medlemmar. Det finns det nog en och annan miljöpartist som är nyfiken på.

Varför man överhuvudtaget gett sig ut på detta opinionsmässiga gungfly när man har ett kommunalval i antågande är ett politiskt-strategiskt mysterium. Förhoppningsvis lägger man nu omgående ner den urspårade 60-talsplanen och låter Gårda utvecklas som tät och levande blandstad, som YimbyGBG föreslagit i sitt yttrande.

Läs också bloggen Mothugg - Gröna grävskopor mot Gårda

De gröna och Gårda

Idag har Miljöpartiet medlemsmöte om Gårdas framtid. Kia Andreasson, ledare för de gröna i Göteborg, kommer att närvara för att ta del av medlemmarnas synpunkter.

Alla miljöpartister som tycker att det är en dålig idé att riva landshövdingehus med billiga hyresrätter, konstnärsateljéer, replokaler, butiker mm. för att bygga parkeringsgarage har alltså all anledning att bege sig till miljöpartiets kansli på Ekelundsgatan 4. Mötet börjar kl 18:00.

Läs gärna vad YimbyGBG skrivit om Gårda tidigare, inte minst vårt yttrande där vi visar att det finns massor av plats att bygga parkering på utan att riva de tre kvarteren och Gårdaskolan.



Landshövdingekvarter från 1920-talet - billiga hyresrätter och lokaler i gatuplan. SBK vill riva och ersätta med parkeringsgarage.



Gårdaskolan från 1901 - här finns en mängd kulturaktiviteter, ateljéer, replokaler etc. SBK vill riva och ersätta med bussuppställning.



Gårdaskolans gymnastikhall från 1920-talet - används av många ideella föreningar. SBK vill riva och ersätta med bussuppställning.

Alla svepskäl som anförts för rivningen har hittills visat sig ogrundade. Luftmätaren i Gårda har placerats i marknivå, bara någon meter från E6 och långt från de boende. Andra luftmätare i Göteborg sitter i takhöjd där folk bor. Länsstyrelsen har därför dömt ut Gårdamätaren som olämplig.

Som Miljöförvaltningen visat förbättras också luften i Gårda kraftigt med avståndet till E6 och där det finns bebyggelse emellan. Ett riktigt bullerskydd som skulle förbättra luften i området avsevärt och dessutom åtgärda bullerproblemet.

Men luftkvaliteten är hursomhelst inget argument för rivning. Även om husen på östra sidan Fabriksgatan inte kan användas som bostäder kan de användas som verksamhetslokaler, ateljéer etc tills luftkvaliteten blir bättre, vilket borde vara stadens målsättning.

YimbyGBG gillar när det byggs tät blandstad och gillar inte när det rivs tät blandstad. Är du miljöpartist och känner likadant - säg det till dina representanter!

YimbyGBG lämnar yttrande om Södra Gårda

Göteborg behöver både mässan och Gårda

YimbyGBG i GP

Nätverket Bevara Gårda
«
»
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5368 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter