Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gamla stan Göteborg

Skribent: Jesper Hallén

Drottninggatan 43


Kyrkogatan 50 (vita huset i mitten)


Södra Hamngatan 29


Här ovan tre gamla vackra byggnader i Göteborgs innerstad. Kan man tro i alla fall. Faktum är att de två översta byggnaderna är byggda på 1990-talet och den nedre 1980. I alla tre fallen har man haft äldre hus som förebild då man byggt de nya. Varför gör vi inte mer av detta i centrala Göteborg? Här, i en redan äldre och klassisk miljö, skulle det ju passa väl in i omgivningen.



Byggnaden (rosa i mitten) passar väl in bland omgivande bebyggelse och skapar känslan av en äldre stadsdel.



Likaså här på Södra Hamngatan där det relativt nybyggda huset smälter bra in och gör mycket för helheltsintrycket av gatan.


Eller som här på Kyrkogatan där det relativt nybyggda huset på nr 50 (vita till höger) gör mycket för känslan av äldre stadsmiljö.


Många av oss tycker om gamla vackra hus. Vi tycker att de är vackra att se på, att de gör stadsmiljön till en trevligare plats att vara på. Men behöver byggnaderna vara gamla för att vi ska få denna känsla? Om en byggnad är vacker spelar det väl ingen roll om den är byggd på 1800-talet, 1970-talet eller 2012. Visst kan man få en annan känsla när man anar historiens vingslag när det gäller riktigt gamla kvarter. Kanske kan nybyggda hus byggda i klassisk stil kännas som på låtsas, att man försöker vara något man inte är. Men så har det ju å andra sidan alltid varit, mer eller mindre på låtsas. Man har alltid härmat sin historia och skapat byggnader och hus som behagar inte bara sin samtid utan kanske framförallt vår nutid. Jag tycker inte att det finns några fel i att bygga vackra byggnader. Eller att efterlikna äldre bebyggelse, om det är det vi tycker är vackert.
 

Vart ligger Göteborgs gamla stad kanske någon undrar? Innanför Vallgraven naturligtvis. Här i Göteborgs historiska stadskärna vill man gärna ha känslan av historiken och miljöer som ger oss och våra besökare känslan av att vi är en gammal och stolt stad med just en historia. Då får man nog anstränga sig lite för att skapa denna känsla. Vi är inte Borås eller Kungälv, vi är Göteborg och vi ska ha höga krav på vår gamla stadskärna. Många europeiska städer har under många år restaurerat och återskapat äldre byggnader och fasader i sina stadskärnor. Se på gamla stan i Warsawa som i princip helt låg i aska efter kriget, men nu är uppbyggt och vackrare än någonsin. Sen om en stadsdel är sargat av krig, jordbävningar, bränder eller meningslösa saneringar spelar väl egentligen mindre roll i dagsläget. Det är inte vårt fel att man förstört många historiska stadskvarter i vår stad, men det är vårt ansvar att ställa saker tillrätta. För nu är det 2012, nu har vi faktiskt möjligheten att skapa den stad som vi vill ha. Just där kan det ju såklart vara delade meningar, vad det är vi vill ha. Men jag är rätt säker på att de flesta göteborgare vill ha en vacker stad. Hur många är inte de göteborgare som bläddrar i Garellicks böcker och önskar att staden återfick sin vackra glans? Detta är ju faktiskt inte helt omöjligt. Det är inte fråga om att riva alla byggnader som anses fula, utan att se över om man kan återskapa fasader och gatumiljöer.




Stora Nygatan, kanske en av stans vackraste promenader. I framtiden bör man kanske avlägsna gatuparkeringar, underlätta befolkning av gaturummet och detta blir ännu vackrare.  

När jag promenerar runt omkring Östra Larmgatan innanför vallgraven får jag delade känslor. Här finns fantastiskt vackra miljöer och stadsrum. Se på Stora Nygatan (fd Strandgatan) till exempel, kanske en av stans vackraste gatorum med sina utsmyckade fasader längs med vallgravens kajer och med Trädgårdsföreningens grönska mitt emot. Vi har hotel Royal i sitt vackra hörnhus, Gamleporthuset som när man tar en närmare titt är riktigt ståtligt. Jag kan tillochmed uppskatta J Olivegrens 70-talskomplex med sina varierade fejkade byggnadsindelningar. Men i arkitektur är jag ytlig, är fasaden fin är den fin och är jag lurad att det är flera olika byggnader så är väl det bra, det gör mig inget. Vänder man däremot blicken så möts man även av den totala motsatsen, anskrämlig bebyggelse mitt i stan.

Parkeringshuset "Perukmakaren" byggt 1966 är visserligen lite småtilltalande i sin runda hörnbyggnad och just det lilla hörnet kanske tilloch med är något för framtiden. Men fasaderna runt resten av parkeringshuset är faktiskt mest sliten grå betong och absolut inte värdigt att stå och förfalla i vår stadskärna. Fastighetsägaren Vasakronan planerar med hjälp av Veidekke att fräscha upp fasaderna och i detta fall menar man att man att man ska upp med glas. Drottninggatan ska bli en fortsättning på Fredsgatans kommers. Det kommer säkerligen bli en förbättring då gatans arkadgångar försvinner och att både Drottninggatan och Kyrkogatan blir gångfartsgator och så vidare. Men att fasaderna, stadens ansikte, blir av köpcentrumstyp är för mig mycket deprimerande. Tänk om kära Vasakronan, vi är så vansinnigt trötta på dessa identitetslösa fasader. Här har vi chansen att göra något bra.



När man promenerar in i kvarteren möts man av det smått anskrämliga parkeringsgaraget.




Vasakronans skisser på utveckling av fasaderna. Glas, glas, glas. Ser lite ut som H&M inne i Östra Nordstan. Ursäkta språket men är det inte pisstrist?

Utöver Perukmakarkvarteret har vi Kompassenkvarteret med sin trista enformiga elementbyggda fasad. Om man vill skulle man ju på båda kvarteren kunna skapa fräscha och nya men ändå så historiska stadskvarter på samma sätt som NK delvis gjorde på Kyrkogatan 50 eller Drottninggatan 43 (bilderna överst i inlägget). Man kan, om möjligt, hämta inspiration från vårt gamla Göteborg och skapa nya fasader utifrån det här. Ärligt talat tror jag inte att många göteborgare skulle ha något emot det. Här bör man tänka klassiskt och ursprung, det finns tillräckligt med ytor i Göteborg för att bygga trista glashus. Det är heller inte alltid fråga om att riva byggnader, utan att byta fasaderna.



Kompassenkvarteret med sina döda arkadgångar med passiva skyltfönster.


Jag vet inte vad ni anser men jag tycker inte att dessa fasader platsar i Göteborgs gamla innerstad.
 

Här har jag rekonstruerat hur det en gång såg ut, och hur man i framtiden skulle kunna inspireras och återskapa något liknande. En helt annan, varmare känsla infinner sig direkt eller hur?



Östra Larmgatan, en naturlig länk och framtida stråk mellan Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Gulmarkerade kvarter är de två stora klossarna som skulle behöva fasadbyte.

Östra Larmgatan skulle kunna vara ett populärt stråk vid sidan av Fredsgatan som knyter samman Kungsportsplatsen med Drottningtorget. Gatan och gatorna omkring bör göras om till stenlagda gångfartsgator, som på många andra håll västerut inom vallgraven.

Det finns ju modernare byggnader som mycket väl passar in i en äldre stadskärna om det tillför något som kompletterar och passar väl in. Som hotell Avalon till exempel, som har något så ovanligt som en slags nyfunkis på ett bra och snyggt sätt. På samma sätt kanske Perukmakarens runda hörn skulle kunna tillföra något till Östra Larmgatans framtida gatumiljö, men inte i nuvarande skick och inte med sina alltför trista grannfasader. "Det måste väl finnas plats även för 1900-talets senare arkitektur i en historisk stadskärna" kanske vissar tycker. Nej, inte om inte byggnaderna förtjänare det anser jag. Är de vackra, uppskattade och unika så ja absolut. Ingen behöver vara orolig för att vi inte kommer att ha ett avtryck från senare halvan av 1900-talet även i framtidens Göteborg. Vi kan inte spara på fasader som människor inte tycker om bara för att, eller för att inte göra någon arkitekt ledsen, eller för att vi ska acceptera tidens stilar eller annat trams. Nä, min önskan är att göra Göteborg vackrare och som vi alla vet, det är utsidan som räknas.
 


Äldre bild på Östra Larmgatan.


Äldre bild på Kyrkogatan/Östra Larmgatan.


Idag ser det ut så här på Östra Larmgatan, inte lika kul va?


Vore det inte trevligare om vi återskapade klassiska fasader i området?



Erosion av städer eller utgallring av bilar

Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
Hans vision av höghus i en park översätts i verkligheten till höghus bland parkeringsplatser. Och ändå räcker parkeringsplatserna aldrig till.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Heden für alle

Skribent: Johannes Åsberg


Heden i framtiden?

Idag skriver jag om Heden på GT Debatt. Diskussionen om vår kära grusplan dyker upp med jämna mellanrum. Där vissa ser ett ca 120.000 kvm stort hål i Vasastadens stadsstruktur så ser andra en gråbrun lunga för lek och idrott.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Tyck till om krogtiderna!

Skribent: Johannes Åsberg
Johan Martinsson vid Statsvetenskapliga institutionen inbjuder stadens medborgare att tycka till om öppettiderna på krogen genom att delta i Medborgarpanelen.

Onsdagen den 8 februari fattade sociala resursnämnden i Göteborgs kommun beslut om att rekommendera att samtliga alkoholserveringstillstånd till klockan fem i Göteborg ska dras in. Alla krogar i vår stad ska helt enkelt stänga senast klockan tre på natten. Att dansa tills solen går upp blir således svårt. I alla fall på nattklubbar och krogar.

Politiker från alla håll är faktiskt inte eniga om detta, utan en hel del oppositionspolitiker har försökt höja sina röster för att fortsatt tillåta öppet till klockan fem. Ännu återstår behandling i kommunstyrelse och sedan slutligen i fullmäktige om ca en och en halv månad.



Vad tycker då Göteborgs invånare i frågan? En sak är säker, det kommer skrivas och pratas mycket om frågan, och många enskilda kommer intervjuas med bild och citat i våra tidningar. Men vi vill göra något annat!

”Opinionslaboratoriet” vid Statsvetenskapliga institutionen lanserar nu en enkätundersökning om människors inställning till öppettider på krogen. Vi vill ha med så många som möjligt i denna undersökning, så sprid länken och budskapet genom att klicka HÄR.



Varför gör vi då detta? Inom vår forskningsgrupp driver vi Medborgarpanelen där vi systematiskt undersöker Sveriges befolknings åsikter och tankar om politik, samhälle och aktuella frågor. Medborgarpanelen bygger inte på ett representativt urval av svarspersoner, utan alla som vill får vara med. Istället fokuserar vi på att följa hur åsikter och attityder utvecklas över tid och hur medborgarna reagerar på yttre händelser.

När det gäller öppettiderna på krogen så vill vi följa hur opinionen utvecklas under beslutsprocessens gång! Först vill vi veta vad ett brett och stort urval av göteborgare tycker! När vill de flesta att krogarna ska stänga? Och varför? Vilka argument tycker de är bra? Och vilka argument är dåliga? Känner de flesta över huvud taget till frågan och de olika politiska partiernas inställning?



Senare vill vi undersöka hur människor reagerar när ett beslut är fattat. Ökar eller minskar engagemanget? Och OM tre-stängningen blir verklighet? Kommer då medborgarnas åsikter gå mot en större acceptans för beslutet i efterhand? Minns till exempel rökförbudet på krogen. Få protesterar idag mot detta som då var kontroversiellt.

Hjälp oss att i vår forskning förstå samspelet mellan allmänna opinionens utveckling och lokalt demokratiskt beslutsfattande. Gå med i vår Medborgarpanel och uttryck din åsikt i frågan om hur sent på natten människor i Göteborg ska få vara i lokaler med tillstånd att servera alkohol!

Johan Martinsson
Forskningsledare för Laboratory of Opinion Research

Subventionering av bostäder

Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...

Subventionerade bostäder i Pruitt-Igoe St. Louis
Mekanismerna bakom storskalig sanering, flyttade slumkvarter, inmurade slumkvarter, höghusområden, inkomstskiktning och kategorisortering har blivit så vanliga förebilder och taktiker att stadsplanerarna, och även de flesta vanliga medborgare, inte kan föreställa sig en stadsförnyelse utan dessa metoder. För att ta oss förbi det hindret, måste vi komma till insikt om det missförstånd som ligger till grund för hela det ståtliga teoribygget.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Spelet om femtillstånden

Skribent: Johannes Åsberg
Idag fattar Social Resursnämnd beslut om förvaltningens förslag att stoppa all alkoholförsäljning efter kl 03 på stadens krogar. För Göteborg som nöjesstad är detta naturligtvis en viktig fråga. Yimby har fått tillåtelse att återpublicera en krönika i ämnet skriven av Marcus Persson, chefredaktör för Göteborg Nonstop. Texten är en något förkortad version av en tidigare artikel på Göteborg Nonstop.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Gradvis förändrande pengar och omvälvande pengar

Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...


Sprawl i Florida
Våra vise män ville att pengarna skulle användas till omvälvningar som skapade väldiga villaförorter och svälte ut alla stadsdelar som stadsplanerarna betraktade som slumkvarter; de gjorde stora ansträngningar för att uppnå detta. Och det var det vi fick.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Göteborgare gillar höga hus

Skribent: Hannes Johansson
Åtminstone gör en hel del av oss det, och om man ska tro den undersökning som DirektPress Göteborg gjorde nyligen så är höghusgillarna i majoritet. Undersökningen gjordes dels genom att gå ut på stan och fråga invånarna, och dels genom en webbenkät, vilket resulterade i drygt 500 svar totalt. Man kanske inte ska dra några definitiva slutsatser om den totala distributionen i staden utifrån denna undersökning.

Helt klart är i alla fall att resultatet stöder den tes som ibland uttryckts av Yimby: Nejsägarna är inte i en så förkrossande majoritet som en del vill göra gällande. Endast 21% av de som svarade var odelat negativa till fler höghus i Göteborg. 42% var odelat positiva till fler höghus, 22% svarade "ja, men inte för många" och 13% svarade "ja, men bara i city".

I artikeln frågas också Göteborgs nye stadsarkitekt Björn Siesjö om sin inställning till höga hus, och hans svar kunde knappt vara mer överensstämmande med den ståndpunkt Yimby vid ett flertal tillfällen tagit: själva höjden på ett hus är av underordnad betydelse. Tvärtemot den allmänna uppfattningen har nämligen inte Yimby någon slags fanatisk förkärlek till höghus. Det relevanta är inte precis hur många våningsplan man ska få lägga på varandra när man bygger - det relevanta för Yimby är vad byggnaderna tillför staden. Höghus eller bredhus är med andra ord en irrelevant frågeställning.



Nordstan före/efter

Om man ändå ska se förbi de stadsmässiga effekterna av byggnaderna kan man ändå konstatera att det uppenbarligen finns människor, i Göteborg precis som i de flesta städer, som gillar höghus. Och det finns andra som inte gör det. Om man ska enbart anpassa sig till personliga estetiska preferenser kan man alltså resonera om att det finns lika bra anledningar till att bygga fler höga hus som att inte göra det: en del människor tycker om det.

Den för mig intressanta frågan här är egentligen den om maktförhållandet mellan de som vill att det ska byggas högre, och de som vill förhindra det. Vi kan en gång för alla konstatera att alla har samma rätt till en åsikt. Men vilka möjligheter finns det att påverka för högre bebyggelse, i förhållande till de möjligheter som finns att förhindra ett bygge? Det vi ser gång på gång i Göteborg är att byggherrarna redan på förhand tar höjd för de överklaganden som (bokstavligt talat) kommer som brev på posten så fort man vill bygga över fem, sex våningar, och stubbar av sina höghus redan på ritbordet.

Men vilken röst har de som däremot vill se högre hus, och framför allt: vilken röst har de som i framtiden kommer bo i de hus vi bygger, och som kanske hellre bor i ett kvarter där husen inte har blivit hyvlade i en rät horisontell linje runt femvåningsgränsen? Då talar jag inte ens om de praktiska fördelarna som ett högre hus kan innebära, som den uppenbara effekten att man får ett större antal bostäder och lokaler. Och visst finns det ekonomiska förhållanden som påverkar husens höjd, men listan på detaljplaner där man har fått hugga av högre hus ett antal våningar efter långdragna överklagningsprocesser kan göras lång.



Otterhall nutid/alternativ nutid

Det är helt klart ett intressant problem att hitta en balans mellan den enskilde invånares rättigheter att påverka den omgivande stadsbilden, och dennes egenintressen som motsätter sig en lång rad andra intressenter (som övriga boenden i närheten och i övriga staden, byggherrarna och framtida boende). Jag tror inte vi har hittat den balansen än.

Jan Jörnmark skrev härom dagen i GT om det nyligen invigda posthotellet, och tog också upp frågan om höghus i Göteborg. Det citat han använder där från ett yttrande av länsstyrelsen över planen för posthotellet är för mig personligen på gränsen till stor komik och hur som helst ganska talande för vilken nivå debatten tycks mig ha legat på i Göteborg. Man får väl hoppas att debatten kan lyfta sig lite från och med nu, och det bådar ju gott att vår stadsarkitekt åtminstone verkar ha en sund inställning till frågan. För er som missade Jörnmarks artikel och inte följde länken tidigare i stycket, presenterar jag här det citat som användes i artikeln.


Den 'befästa handelsstadens' lugna inneslutning kan fortfarande anas i blickfånget från Kämpebron. Från denna punkt finns en unik möjlighet att i tanke och fantasi göra sig en föreställning om stadens ursprungliga inneslutning och historiska utveckling som accentueras i gryning och kvällning.

I vissa stunder uppträder ett närmast meditativt lugn som underbyggs av den obrutna taklinjen som sluter stadsrummet åt öster med en vilsam horisontalitet som ramar in himlavalvets ljusspel som en kvalitet i stadsbygget.

Upplevelsen av inneslutning är starkt beroende av Posthusets visuella funktion som neutral murvägg i blickfånget.