Utskrift från gbg.yimby.se
....

Om Göteborg vore mer som Olivedal...

Göteborg är kanske unikt på flera sätt, men ett lite mindre smickrande och positivt inslag som gör Göteborg ganska unikt är våra många centrala asfaltsöknar. Dessa är platser som består av mer eller mindre övergivna industriområden eller markparkeringar. Områden som Frihamnen, Gullbergsvass, Ringön eller Norra Masthugget består till stor del av sådana ytor. Det finns en uttalad vilja att exploatera, komplettera eller förädla dessa områden i framtiden, och man räknar som bekant med en befolkningstillväxt på 150 000 personer fram till ca 2035.

Samtidigt uttrycks från vissa håll en oro över en alltför hård exploatering, med Manhattan-liknande höghus (som vissa ogillar och andra gillar) eller kvävande täta stadsdelar som läggs i evig skugga som mardrömsscenario. Men hur mycket folk skulle det egentligen få plats på våra tomma ytor, om de skulle ha samma befolkningstäthet som, säg, Olivedal? Det hade väl inte varit så farligt, om vi hade haft mer av Olivedal i stan? Jag roade mig med att räkna på vad som skulle hända med Göteborgs befolkningsstorlek om man bebyggde den så kallade Centrala Älvstaden med en täthet som den i Olivedal -- som ju på inga sätt är en extremt tät eller oattraktiv stadsdel.





Olivedal är relativt tätt, men knappast sinnesbilden för dystopisk, överbefolkad och klaustrofobisk mardrömsstad.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Bästa platsen?

Hur vill du att det nya Göteborg byggs? Vilka platser/gator/områden i Göteborg brinner du extra mycket för? Varför? Vad är det för något där som du vill att planerarna ska ta med sig när nya områden planeras och byggs?
På Bästa Bästa platsen! kan du just nu informera oss i Göteborgs stad om detta. Sajten går nu in på sin sista vecka..



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Replik: Lågbro skapar konflikt

Inlägget om lågbroar och sjöfart väckte reaktioner. Henrik Källsson från rederiet Erik Thun AB och Bertil Arvidsson från sjöfartskonsultbyrån BACAB har bett om replik. I dagens GT intervjuas också en annan företrädare för Erik Thun AB om den nya Göta Älvbron.

Johannes Åsberg skriver här på Yimby Göteborg, om ett förvirrat motstånd i vissa kretsar. Jag tror att det är vårt motstånd mot att bygga den nya Göta Älv bron som lågbro han då pratar om. Vi kan dock visa att detta inte är något förvirrat motstånd utan en välunderbyggd rädsla för vad en konflikt som byggs mellan Göta Älv bron och sjöfarten till Vänern och Göta Älv kan leda till.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lågbro + sjöfart = sant!

Idag skriver jag och Kenny Reinhold, ordförande för SEKO Sjöfolk, på GP Debatt om den nya Göta Älvbron. SEKO Sjöfolk har runt 9.000 medlemmar som arbetar inom sjöfarten i Sverige som matroser, motormän mm. Artikeln är ett svar på Bo Aronssons replik på min debattartikel om Centrala Älvstaden.

Aronsson lyfte fram höjden på den nya Göta Älvbron som en nyckelfråga för Centrala Älvstadens framtida utveckling. Det gjorde han helt rätt i. Ska man skapa de bästa förutsättningarna för stadsbyggande längs älvstranderna så ska man bygga en lågbro. Det är ingen kontroversiell ståndpunkt. Det inser nog alla.

Men som Aronsson också påpekade så har planerna på en lågbro väckt ett förvirrat motstånd i vissa kretsar. Det florerar nämligen på vissa håll en missuppfattning om att låga broar skulle stå i något sorts motsatsförhållande till en aktiv och levande sjöfart. Detta beklagliga missförstånd har lett till en infekterad debatt kring den nya bron, helt i onödan. Självklart går det alldeles utmärkt att kombinera en effektiv sjöfart med smarta, låga broar. Det är bara att se sig runt i Europa.

Att Yimby nu får stöd för denna syn av sjöfartens anställda, genom SEKO Sjöfolk, är naturligtvis mycket positivt. Nu borde det vara möjligt att lägga höjdfrågan åt sidan och istället fokusera på att omgående få den nya, låga älvförbindelsen på plats. Förhoppningsvis kan man sedan snabbt gå vidare och bygga många nya lågbroar över älven.

För sjöfarten är nämligen många broar bättre än en. Ju fler broar, desto fler broöppningar kan man ha utan att störa det totala trafikflödet över älven. Fler lågbroar ger ett jämnare flöde både över och på älven. Den som verkligen värnar riksintresset Vänersjöfarten borde alltså välkomna lågbroar med öppna armar. Förhoppningsvis inser Länstyrelsen detta. Det är dags att släppa beslutsångesten och sätta igång och bygga broar över älven.



Gamla Hisingsbron revs 1969. Nu är det dags att bygga fler låga broar.

Workshop: RiverCity

hemsidan för projektet Centrala Älvstaden har man nu publicerat video-klipp från presentationerna av resultaten för de workshops man hade tidigare under året. Där finns även rapporter från de lag som deltog i workshopen, samt en rapport från den så kallade advisory board som agerade stöd åt lagen.

Det är roligt att det tas fram friska idéer för vad man hypotetiskt skulle kunna göra i Göteborg - det är ännu roligare ifall man ser till att fatta rätt beslut i de frågor som ligger på bordet just precis nu och som bestämmer förutsättningarna för den framtida älvstaden!

Flera ur nämnda advisory board höll ju för övrigt föredrag i Älvrummet, något som också har fångats på film. Speciellt föredraget av Rob Adams om hur man har arbetat med förtätning i Melbourne fann jag mycket inspirerande och intressant. Nedan följer ett så kallat TED talk han gjort i Sydney. Även detta mycket inspirerande, och där finns flera poänger som man kan och borde ta med sig när man diskuterar Göteborgs framtid.

25 år är lång tid - dags att agera


Instängslad framtid för Masthuggskajen i 25 år till? (bild: GP)


Frågan är rätt enkel och vi har tagit upp den förut. Ska vi hyra ut värdefull kajmark till Stena i ytterligare ett kvarts sekel eller ska vi det inte? Vill vi kunna bygga ihop Göteborg över älven eller inte? Vill vi ha förändring eller vill vi stå still?

Svaret är nog lika enkelt det. Vi står inför att knyta ihop Göteborg i mitten, bygga samman nord och syd genom den centrala älvstaden. Då kan inte ett färjerederi ockupera så mycket värdefull mark längs våra innerhamnskajer. Här vill vi kunna breda ut nya stadskvarter med bostäder, lokaler och verksamheter av alla dess slag. Vi vill kunna bygga broar över älven. Vi vill skapa gästhamnar och gästkajer där besökare kan lägga till mitt i stan. Vi vill ge stadens invånare tillgång till älven helt enkelt. Vi vill utveckla och förstärka Göteborg, något alla tjänar på.



Stenas utbredning i centrala Göteborg i rött.



Det skapar liksom lite barriär när man vill förena norra och södra centrala Göteborg.



För det är väl inte stora bolag som styr stadens framtid?


Saken är den att Stena Line har hyreskontrakt på kajer i norra Masthugget, Majnabbe och på en av Frihamnspirerna fram till 2014. Men kontraktet måste brytas eller omförhandlas senast 2012. Om vi inte gör något förlängs kontraktet automatiskt(!) i 25 år(!) fram till 2039. 25 år är lång tid. Åker man 25 år bakåt i tiden från i år hamnar man ju i år 1986. Så det är alltså dags att se över detta snarast för att undvika olyckliga felaktiga beslut. Det är vansinnigt att denna fråga inte kommer mer upp till ytan än vad den gör.
Vad vi än ska bestämma oss för så måste det tas upp till diskussion och den diskussionen ska helst inte bedrivas under bordet.



25 år är väldigt lång tid. Det illustrerar man enklast med att visa en bild på denna (LP-)skiva som kom ut för 25 år sedan, 1986.



Masthugget, Linnéstaden, Haga och resten av den västra centrala staden hindras från att kunna växa norrut och till älven och få kontakt med norra delen av stan.



Stena Line i Majnabbehamnen. Kanske framtidens plats för både Danmark- och Tysklandsbåtar?



Fördelar med att låta Stena flytta är att vi som sagt får tillgång till central hamnmark i Norra Masthugget. Vi kan göra liv i våra visioner och bygga samman Göteborg längs älvstränderna. Vi har möjlighet att bygga broförbindelse mellan Hisingen och Masthuggskajen. Vi slipper att ha uppställningsplats för långtradare och bilar mitt i centrala stan på bästa kajtomter. En Stenaflytt kan även minska den tunga trafik som ska till och från terminalen och därmed avlasta Oscarsleden som kan göras om till Stadsboulevard eller däckas över. På så sätt kan vi fullborda det nya Norra Masthugget ända ned till kajkanten.

Förslaget för Norra Masthugget som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret är nämligen utsökt. Längs kajerna från Järntorget bort till Amerikaskjulet skulle vi alltså kunna bygga Göteborgs nya hamnkvarter inom en inte alltför fjärran framtid.



Stadsbyggnadskontoret har skissat fram ny bebyggelse i Norra Masthugget. Dock är Stena ännu kvar.


Kul vore om man kunde bebygge ända ut till vattnet, eller hur?


Man kan lätt få uppfattningen om att det gäller antingen Stena Line eller inte Stena Line. Så är det ju inte, vi vill ju ha färjetrafiken kvar i stan. Inget ont om Stena och färjetrafiken alltså, men jag vägrar att tro på att man behöver all den centrala yta man idag innehar för att bedriva färjeverksamhet. Kan man inte minska ytan avsevärt så är nog en flytt det bästa alternativet. Givetvis vore det ju lyckligt om man kunde kombinera färjeterminal med levande blandstad, men det låter väl som att det blir svårt. Men om någon kan skissa upp en bra lösning så visst!
Som så många innan har påpekat så kan det vara en god idé att förena både Tysklands- och Danmarksterminalerna på ett ställe, i ett första steg förslagsvis Majnabbe (nuvarande Tysklandsterminal). Detta skulle alla parter tjäna på.

Så kom igen nu och låt inte denna möjlighet rinna ut i sanden för att ingen tar tag i saken. Oavsett vad vi vill i frågan så är den värd att diskuteras. Göteborg ska inte styras i tystnad eller i stängda rum i sådana här för staden och invånarna viktiga frågor.
Stena Line är ett av världens största färjerederier. Man sitter inte och faller på om man har tillgång till halva Göteborgs innerhamn eller inte. Låt oss hoppas att även Stena inser värdet i att vara med och utveckla Göteborg till en bättre stad. Alla måste dra sitt strå till stacken om stacken ska bli vad alla vill ha.

Krönika: Politik + Gestaltning = Stadsbyggande

Idag återpublicerar vi Tomas Lundbergs artikel, som publicerades av GT den 22 juni, angående Centrala Älvstaden och Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Tomas är verksam på Cullberg Arkitektkontor och presenterade visionen Viking Green City, som vann delat förstapris i Uppåt Framåt, den idétävling om Göteborgs framtid som GT och TV4 drev tidigare under året.

Förnya den tradition av socialt byggande som gjorde Sverige världsberömt under efterkrigstiden då politik och gestaltning samverkade till en vision. Den nya Älvstaden kan bli en plats för grön teknik, design och arkitektur som skapar jobb, framåtanda, nya bostäder och som därmed motverkar segregationen. Det hela visas upp vid Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

För nio års sedan, 2002, arrangerade jag tillsammans med konstnären Stefan Karlsson en utställning om Södra Älvstranden med stöd från Kultur Göteborg. De inbjudna arkitekterna och konstnärerna visade förslag eller kommenterade den frilagda ytan i och med tunnelbygget. Utställningen kallade vi Tunnelseende och den ägde rum på den inglasade gångbron till Lilla Bommen. Vi trodde förstås att den skulle starta en debatt eftersom det endast var fyra år kvar till tunnelns invigning. Tyvärr fick den ganska lite utrymme i media vilket gör att få känner till den. Två år senare presenterade GP tre arkitektvisioner, därefter genomfördes Ävstrandsdialogen 2006 och sedan en inbjuden arkitekttävling. Idag är Södra Älvstranden i stort sett oförändrad fem år efter tunnelns invigning. Visionerna har nu tagit ny fart i och med projekt Centrala Älvstaden, som i dagarna genomfört en internationell workshop. Där framkom bland annat att den strategi som man väljer mot den globala vattenhöjningen kommer att få en avgörande betydelse för hur staden möter Göta Älv.


Viking Green City - en av många visioner för framtidens Göteborg.

Göteborg har en unik möjlighet att bygga hållbart ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv då kommunen äger marken kring Göta Älv. Förnya och gå vidare med de idéer som gjorde Sverige världsberömt under efterkrigstiden, då arkitektur och politik samverkande till ett samhällsbygge. Bland annat bildades då HSB för att bygga bostäder utan vinstintresse, sida vid sida med de privata bolagen. Idag ska de konkurrera på samma villkor, för att ge ett effektivare och billigare byggande. I vår tid har folkhemsidén på nytt förts fram av både Fredrik Reinfeldt och Göran Persson utan att den utvecklats eller fått genomslag.

För att bygga den gröna blandstad som efterfrågas av många och som motverkar segregationen krävs en politisk vision med en ekonomisk/juridisk modell för en rad frågor. Bland annat att åstadkomma och - bibehålla över längre tid - en blandning av hyresrätter och bostadsrätter. För att få fler lokaler i gatuplan som kan hyras till rimligt pris är 3-dimensionell fastighetsbildning en lösning. All nybyggnad ger förhållandevis dyrare bostäder men frågan är hur mycket dyrare det behöver vara, fler aktörer bör släppas in i byggprocessen.

Av vikt är också att ge Göteborg en unik gestalt som bygger på nytt grönt tänkande, teknik och dess själ som hamnstad i Norden. Det i motsats till exempelvis Hamburgs HafenCity och andra nya projekt i Europa, som kan kritiseras för en torftig miljö med likriktad lådarkitektur och som endast är förbehållen de mest bemedlade. Göteborg ska utvecklas till en unik stad kring älven att besöka som turist och för oss Göteborgare att vara stolta över.

”Alla ska vara med” är en paroll som tillsammans med miljörörelsen växte fram under 70-talet. Båda ser idag en renässans. Medborgardialogen har växt fram som ett viktigt instrument vid sidan av representativ demokrati. Den måste utvecklas för att bli meningsfull. Bland annat genom att de gestaltande arkitekterna deltar i dialogen utöver forskare och planerare som tenderar att enbart ha ord och rapporter som uttrycksmedel. För att föra processen framåt måste orden kompletteras med bilder och modeller där slutprodukten även är utställningar. Allt för att inspirera fler att delta och tycka att det är meningsfullt och roligt. Viktigt är att alla är medvetna om spelreglerna, att planering kan ta tid och därmed kräver tålamod. Lika viktigt är naturligtvis hur materialet används av kommunen.

Vid paradigmskiften gäller det att ”acceptera den föreliggande verkligheten”, idag de globala miljö- och energiproblemen, och finna lösningar, politiska såväl som gestaltade, och presentera dem i ord och bild. En jämförelse kan dras till modernismens Stockholmsutställning 1930 som fick ett stort genomslag. Vi kan idag börja arbetet för vår tids motsvarande utställning i Göteborg, där den nya Älvstaden kan bli en plats för ny grön teknik, design och arkitektur. Bjud in alla globalt att vara med i utvecklingen så bildas en smältdegel av kreativitet som kommer att skapa många nya företag och jobb lokalt. Vi brukar ju säga att vi är världsbäst på evenemang i Göteborg. Låt oss nu visa alla det med två utställningar: en 2016 som samlar och visar idéer och för att knyta kontakter internationellt, och en till 400-årsjubileet 2021, där idéer genomförs och visas i sitt sammanhang i det nya Göteborg. Parollen ”Think global, act local” är åter igen aktuell.

Fler visioner för Frihamnen

Fredblad Arkitekter presenterar en vision man har tagit fram för Frihamnen tillsammans med Peab. Det pågår som de flesta här kanske känner till ett arbete med att ta fram visioner för den så kallade Centrala Älvstaden. Arbetet kommer fortsätta i ett par år framöver, men det finns redan nu många visioner för såväl Frihamnen som många andra delar av Göteborg.



Fredblads vision är dessutom mycket bra! Man skriver bland annat såhär om förslaget:

För Frihamnspiren har vi utgått från kvarterstaden för att få en hög exploatering i området och visa på samhörighet med centrum. Det ska synas att det är stad. Vi tror på att behålla pirarnas form som de är idag men att binda samman dem så mycket det går för att få ut aktivitet och rörelser ända ut till spetsarna. Vi får ett naturligt stråk från lindholmen in till centrum som binder samman staden runt älven.


Detta är som hämtat från Yimby (politiker, tjänstemän och bolag får hemskt gärna sno våra idéer rakt av, förresten). Man behöver inte lyfta fram någon specifik formulering, eftersom hela stycket är klockrent. Det är intressant att man över huvud taget behöver påpeka att "det ska synas att det är stad", när man talar om ett så centralt läge i en stad av Göteborgs storlek. Men det är tyvärr en ofta utstickande åsikt, eftersom att resonemanget annars ofta är att ny bebyggelse ska ge så litet avtryck i staden som möjligt.



I övrigt kan man även utläsa i Fredblads vision att de vill bevara så många befintliga byggnader i området som möjligt. Yimby brukar förespråka ett bevarande av äldre bebyggelse, dels för att bevara kulturhistoriska värden även i de fall där det inte rör sig om funkishus, och dels för att man på så vis kan uppnå större prisvariation i ett område.

Frihamnen, och hela Centrala Älvstaden, måste bara bli lyckat. Det kan inte få bli ännu en bortkastad chans att skapa vitala områden i den här staden. Det finns många bra visioner. Förhoppningsvis lyckas även arbetsgruppen för Centrala Älvstaden formulera en oerhört bra och slagkraftig vision - man har ju väldigt mycket tid på sig. Då räcker det inte att man skriver ner några formuleringar om att man ska bygga Den Goda Staden, att man ska ha ett hållbarhetsperspektiv eller att det ska vara en stad för alla göteborgare. Såna saker vet vi liksom redan.
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck