Utskrift från gbg.yimby.se
....

Slutreplik: Bostäder behövs i centralenområdet

Vi har skrivit en slutreplik i debatten med Stadsbyggnadskontoret om centralenområdet, vilken publicerades i GP i veckan. Originalartikeln finns att läsa här och stadsbyggnadskontorets replik finns i GP. Dessutom gjorde vi ett inlägg med lite kompletterande illustrationer. Vi är mycket oroliga för att området kommer att bli en utvidgning av Lilla Bommen och Nordstan, eller en kombination av de båda. Vi saknar boende och därmed en stadsmiljö som är trygg under kväller och nätter.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

GP-debatt: Fyll området runt Centralen med liv!

Idag skriver Yimby Göteborg på GP-debatt om Stadsutvecklingsprogram 2.0 för centralenområdet. Vi är mycket oroliga för att området kommer att bli en utvidgning av Lilla Bommen och Nordstan, eller en kombination av de båda. Vi saknar boende och därmed en stadsmiljö som är trygg under kväller och nätter. Debattartikeln finns att läsa på GP-debatt.

Nils Erikssontoget. Illustration: FOJAB Arkitekter

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Y-länken

Frågan om höghastighetsbanor ligger för närvarande lite vilande. Kanske beror det på att lösningarna som har presenterats inte alltid ger tillräcklig effekt eftersom de är indelade i många småetapper och som kommer att dröja lång tid att bygga ut samt att samordningen med befintligt järnvägsnät inte helt har retts ut. Och att fokus hamnar mycket några få andra stora projekt.

Men det finns kanske lösningar som ger både bra höghastighetsbanor, kapacitetsförstäkrning i befintligt nät och samtidigt bra kopplingar för pendeltågstrafik. En lösning kan vara Y-länken.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Göteborgshistoria: Aaltos skisser

Den store arkitekten och formgivaren Alvar Aalto kunde på 1950-talet ha förändrat Göteborgs centrala stadsbild radikalt. Han och hans medarbetare var nämligen delaktiga i två stora projekt i staden. Först gällde det nya kommunala förvaltningsbyggnader med bland annat ny sessionssal för stadsfullmäktige. Året var 1955 och Aalto & co lämnade in sitt tävlingsförslag i den arkitekttävling som utlysts. Aaltos förslag "Curia" vann första pris och i motiveringen kunde bland annat läsas att:

"Genom det stora greppet på stadsplanen har anläggningen knutits samman med den centrala arkitektoniska rumsbildning som är stadens stolthet och största konstnärliga tillgång..."






 

 
Curia skulle byggas på Levgrens äng, ungefär där Gamla Ullevi idag ligger. Framför huvudbyggnaden skulle en slags medborgarplats anläggas i form av ett svagt lutande torg upphöjt några meter ovanför marknivå. Biltrafiken på Parkgatan skulle ledas under torget och på så sätt skulle torget och Curia sträcka sig fram till Trädgårdsföreningens park. Byggnaderna bakom torget och Curia skulle utformas som sex-åtta våningar höga blockhus. Dåtidens Ullevi Park kanske? Men Aaltos förslag med den storslagna torgbildningen ansågs för dyrt så man omarbetade förslaget så att det var möjligt att genomföra i etapper. Trots det nobbade man Aaltos skisser och man antog istället ett annat förslag. Ingen av planerna genomfördes dock.




1955 utlystes även en arkitekttävling om en ny stadsplan för Drottningtorget. Man ville även ha en ny stationsbyggnad. Drottningtorget var den stora trafikknutpunkten med järnväg, lokaltrafik, fem stora riksvägar och den enda vid den tiden fasta förbindelsen över Göta Älv i form av Göta Älvbron. Tävlingsjuryn rangordnade inte förslagen men Aaltos förslag fick beröm, framförallt för trafiklösningarna. Man menade att man
hade löst trafikproblemen på ett bra sätt där de olika trafikanordningarna hade god kontakt med varandra utan att för den sakens skull komma i konflikt. Idén i Aaltos förslag kan nog göra många lite mörkrädda då tanken var att sammanföra de alla olika trafiklederna med busstation och järnvägsstation genom ramper som skulle stiga upp mot Göta Älvbron. Här talar vi om trafikseparering av stora mått. Själva järnvägsstationen skulle ligga i markplan, under den stora trafikapparaten. Idén med ramper mot en Göta Älvbro känns väl förresten inte helt obekant med tanke på dagens idéer om bangårdsförbindelse.



Centralstationen enligt Aalto.


Det föreslagna nya affärshuset vid Drottningtorget. Inte helt olikt dagens Centralhuset.



Precis som med de kommunala förvaltningsbyggnaderna fick man omvandla förslaget med tanke på kostnader och möjligheter till etappbyggande. Stationsbyggnaden fick en ny placering och skulle med det gamla posthuset och ett affärscentrum omgärda Drottningtorget. Men Aaltos planer för Drottningtorget blev det som bekant inte något av.




Aaltos stationsidéer i alla ära men man hade nog saknat vårt fina stationshus, landets äldsta.



Källa: Region- och stadsarkivet i Göteborg / Stadsmuseet

Platser och torg: Drottningtorget


Drottningtorget i juli 2009.



Jag tänkte börja denna lilla torgserie med det stora rosa torget som möter alla som stapplar ut från Centralstationen. Kanske är detta det första som många ser av Göteborg. Detta är nog stans största torg, även om stora delar torget inte fungerar som just torg. För även om detta är ett av mina favorittorg i stan så finns det självklart en hel del att anmärka på. Men det är ju lite av meningen med Yimby, att vi ska anmärka och vilja rätta till små och stora saker som skulle kunna fungera bättre.

Drottningtorget är uppdelat av diverse barriärer som bussfiler, bänkrader, cykelparkering, parkeringsplatser och som alltid på göteborgska torg mängder av spårvagnshållplatser med tillhörande väntkurer. Den största av barriärer är dock Nils Ericsonsgatan/Burggrevegatan som smeker förbi som avgasfläkt alldeles utanför Centralstation och knipsar av torget från det nästan medeltidslika tågtemplet. Med risk för livet skyndar sena resenärer över gatan för att kanske hinna med sitt tåg. Kommer man från motsatt håll och ska ut på torget hör man någonstans där bakom trafikbullret musik från något dragspel eller så. För det är här som staden börjar och kanske är trafiken en viktig del av det hela. Men jag skulle ändå helst vilja att gatan gick en annan väg så att torget och Centralstation får mötas i symbios.



En inte så jätteskoj barriär mellan torget och Centralstation.




Torget tappar lite av sin storslagenhet av många små barriärer. Cykelparkeringar är positivt, men är verkligen de två bussfickorna vid Posthuset nödvändiga? De försvinner dock förhoppningsvis då huset blir hotell.



Drottningtorget är som en ö mitt i trafikspektaklet och nog är det också så, att det är trafikspektaklet som göder torget med människor. Inte är det många som stannar på torget, förutom de som sitter och solar sig på någon av de bänkar som är utplacerade. Eller de som stannar till vid pressbyrån, Tidpunkten eller kanske ska in på något av torgets alla hotell. För här finns ju anrika Eggers, Radisson, Europa och familjen Brandels oförlåtliga brott mot staden, Hotell Opera, något som Malin Lernfelt behandlade i en av sina bättre ledare. Men störst av alla blir det nya posthushotellet som vi tidigare skrivit om.



Kundvagn på vift längs det stenlagda tänkta gångstråket som går tvärs över torget. Till höger Hotel Eggers vackra rivieralika fasad.






Det gamla centralposthuset ska enligt planen bli lyxhotell. Men ännu står det öde med sin storslagna fasad med många postdetaljer. Klockan är här alltid tolv.



Bakom allt bröte skymtar det storslagna posthuset. Istället för att omringa torget för att skapa ett torgrum har man placerat ut allt på torget.



Det stora centralposthuset är storslaget och stolt, men det är svårt att se de bakom alla träd, busskurer och flaggstänger. Fasaden borde visas upp och ge torget den storslagna fond som det, med posthuset, centralstation och hotellet, faktiskt har. Man kanske kan fråga sig om staden behöver ännu ett storslaget torg, som Götaplatsen och kanske även Gustav Adolfs torg. Men med önskade förtätningar i området, det vill säga runt Nordstan och Centralhuset, Gullbergsvass och Hisingen så är Göteborg förtjänt att ha ännu ett storslaget riktigt torg. Så det krävs ju mer än att bara piffa upp själva torget. 




Möjliga förtätningsmöjligheter runt Drottningtorget som skulle göra torget än mer motiverat.



Gult fält är dagens torgmässiga yta, en ö i trafikhavet. Blå yta skulle vara att önska. Ett torg som når ända fram till Centralstationen och till Posthuset. Många skulle slippa att gå slalom mellan bilar och bussar för att komma ut på torget, som på bilden ovan.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5340 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter