Utskrift från gbg.yimby.se
....

Handeln i Göteborg ett hot mot blandstaden?

Stadsbyggnadskontoret har låtit konsultföretaget WSP Analys och Strategi analysera handelns förutsättningar i Göteborg. Slutsatserna presenterades vid ett evenemang som Yimby Göteborg närvarade vid. Bland annat kan ett nytt stadsdelscentrum etableras i någon av ett antal utpekade tyngdpunkter i staden. Vi frågar oss vad detta skulle leda till och hur handeln kan bidra till att skapa en attraktiv blandstad.

Handelsstråk vid Oscar Fredriks kyrka

Handelsstråk vid Oscar Fredriks kyrka. (Bild: Stadshem Fastighetsmäkleri)


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Krönika: Konfliktfylld stadsutveckling - exemplet Karlstad

förekommen anledning publicerar YimbyGBG den krönika som Jan Jörnmark skrev för Tidskriften Byggnadskultur men som sedan refuserades av densamma, något som tagits upp i den livliga diskussionen kring Jan Jörnmarks förra inlägg. Texten handlar om Karlstad men med andra namn hade den med lätthet kunnat appliceras på de flesta större svenska städer.

Under de sista månaderna har jag skrivit en bok om Karlstad. Det är ett arbete som handlat om en tillväxt, så Brundtlandtkommissionens definition av ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” har varit en ständig utmaning för den växande staden. 

 

Kvarnberget, där JJ växte upp

Grundproblemet är enkelt, för sedan 1950 har Karlstads ekonomi mer än femdubblats. Tillväxten gör stadsbyggandet till en jätteutmaning – hur bygger man flera nya stadslandskap inom loppet av 58 år, och hur gör man det på ett sådant sätt att de nya utvecklingsringarna blir både attraktiva och utvecklingsbara.

 

Stockfallet, rikskänt grönt radhus (kap 1 övergivna planer)

Under 50- och 60-talen kom de bostadspolitiska ringarna. Karlstads bidrag till de svenska flerfamiljshusområdena heter Kvarnberget, Våxnäs, Gruvlyckan, Orrholmen, Rud och Kronoparken. Vi kan idag konstatera att de är en tidstypisk variant av den tidens byggande, och att alltihopa avslutades med ett storskaligt och industrialiserat byggande sju kilometer utanför den gamla stadskärnan. Utvecklingen var uppenbart inte hållbar enligt kommissionens definition, för när man hade nådde Kronoparken tillfredställde man definitivt inte sin tids behov, och man hade dessutom bundit fast sig i bostäder som skulle behöva tillföras resurser via ombyggnadsprogram inom bara något enstaka årtionde. Tittar vi på dagens sociala indikatorer visar det sig att de här områdena fortfarande är socialt underpriviligerade.

 

Externcentret Bergvik

Karlstads nästa ring kom i stora villaförorter. Nu fanns bidragen i Hultsberg, Hensta, Skåre, Forshaga, Kil och Lövnäs, och den här gången spreds staden ut på ett ännu värre sätt. Storkarlstad tar upp ett många kvadratmil stort område i som numera genomkorsas av ett nät av motorleder. I centrum för lederna ligger dessutom en jättelik stormarknad, som på sin hemsida berättar att den attraherar fler besökare än Eiffeltornet. Problemet med den här utvecklingen är att få har ett behov av att sitta i bil flera timmar varje dag, och att den enorma konsumtionsökningen också lett till ett förändringstempo och konkurrens som gjort mängder av människor rotlösa.

 

Miljonprogrammet kulminerar: Kronoparken

Utvecklingens tredje fas skulle kunna vara mer uppmuntrande. Sedan två decennier växer de inre stadsdelarna i staden och en ganska snabb förtätning pågår. I nybyggda ”gräddhyllor” kan man både bo klimatsmart och klara sig utan bil. Problemet är bara att den här utvecklingen verkar ge upphov till en nästan oändlig mängd bekymmer, för staden har aldrig sett så mycket protester och överklaganden som nu. Våra omedelbara behov verkar helt enkelt bestå av att ha vår utsikt och nattsömn i fred, och dessutom kommer naturligtvis den nya bebyggelsen ofta i konflikt med äldre kulturvärden.

 

 

Nya projekt i centrum som byggts efter 1990. Roger Moore, gift med en kvinna från Karlstad, sägs ha lägenhet i det senare

Och vad lär vi av detta? Först som sist att det är lika bra att erkänna att stadsutveckling alltid innehåller konflikter och till råga på allt är det omöjligt att förutse hur framtidens eller grannens värderingar kommer att se ut. Därför är det bästa stadsbyggandet sannolikt det som försöker tillföra staden nya värden, som i bästa fall kan uppskattas även flera decennier framöver – men egentligen kan vi bara hoppas…

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5371 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter