GP har de senaste dagarna avslöjat omfattande fusk och slarv i olika nybyggen i Göteborg, särskilt har man uppmärksammat en lång rad fel och oegentligheter i högprofilbygget på Friggagatan. Det är mycket bra att denna fråga kommer upp i ljuset, även om det är synd att ett så bra projekt rent stadsbyggnadsmässigt nu får dåligt rykte på grund av brister i den tekniska konstruktionen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Med en dryg timme till Oslo eller Köpenhamn med tåg blir vår gamla slogan Skandinaviens hjärta än mer slagkraftig. Göteborg blir centrum i den skandinaviska åttamiljonersstaden, vilket knappast kan missgynna vår framtid och utveckling. Nu börjar frågan återigen bli aktuell och uppe för vidare diskussioner runt om i storregionen, bland annat här i stan. GPs Kenny Genborg skriver även han om det så sent som idag till exempel. 

Det är väl svårt att hitta argument emot ett sånt här projekt kan man tycka. Tekniken finns ju sedan länge. Det skulle vara ekonomiska aspekter förstås, eftersom ett sånt här projekt skulle kosta åtskilliga miljarder att genomföra. Men jag tvivlar inte på att det skulle vara väl investerade slantar. Om dessutom Norges oljefond vill lätta lite på låset så är vi på god väg. 2025 är ett årtal som det pratas om som möjligt datum för en färdig höghastighetsbana Oslo-Göteborg-Köpenhamn. Det är inte särskilt många år, har vi tur kanske tillochmed någon form av Västlänk påbörjats. 

Njut av bilderna, som jag hämtat från en facebookgrupp som behandlar frågan.  








Att projektet är ett stort steg i utvecklingen vad gäller miljöpåverkan är väl heller ingen svår sak att lista ut.





Den här gillar jag. En slags "spårvagnskarta" för åttamiljonersstaden.

Snart får de sällskap...

På torsdag 1 mars så kommer detaljplanen för Skeppsbron äääääntligen på utställning. Efter sju sorger och åtta bedrövelser så är nu projektet redo att genomföras. Den 1 mars kommer att bli en historisk dag för Göteborg. För första gången på hur länge som helst så har man nu en riktigt stadsmässig plan som bygger vidare på den täta, funktionsblandade kvartersstaden. Kinesiska Muren och Merkurhuset får dessutom stå kvar, så vi får en bra mix av gammal och ny bebyggelse.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Drottninggatan 43


Kyrkogatan 50 (vita huset i mitten)


Södra Hamngatan 29


Här ovan tre gamla vackra byggnader i Göteborgs innerstad. Kan man tro i alla fall. Faktum är att de två översta byggnaderna är byggda på 1990-talet och den nedre 1980. I alla tre fallen har man haft äldre hus som förebild då man byggt de nya. Varför gör vi inte mer av detta i centrala Göteborg? Här, i en redan äldre och klassisk miljö, skulle det ju passa väl in i omgivningen.



Byggnaden (rosa i mitten) passar väl in bland omgivande bebyggelse och skapar känslan av en äldre stadsdel.



Likaså här på Södra Hamngatan där det relativt nybyggda huset smälter bra in och gör mycket för helheltsintrycket av gatan.


Eller som här på Kyrkogatan där det relativt nybyggda huset på nr 50 (vita till höger) gör mycket för känslan av äldre stadsmiljö.


Många av oss tycker om gamla vackra hus. Vi tycker att de är vackra att se på, att de gör stadsmiljön till en trevligare plats att vara på. Men behöver byggnaderna vara gamla för att vi ska få denna känsla? Om en byggnad är vacker spelar det väl ingen roll om den är byggd på 1800-talet, 1970-talet eller 2012. Visst kan man få en annan känsla när man anar historiens vingslag när det gäller riktigt gamla kvarter. Kanske kan nybyggda hus byggda i klassisk stil kännas som på låtsas, att man försöker vara något man inte är. Men så har det ju å andra sidan alltid varit, mer eller mindre på låtsas. Man har alltid härmat sin historia och skapat byggnader och hus som behagar inte bara sin samtid utan kanske framförallt vår nutid. Jag tycker inte att det finns några fel i att bygga vackra byggnader. Eller att efterlikna äldre bebyggelse, om det är det vi tycker är vackert.
 

Vart ligger Göteborgs gamla stad kanske någon undrar? Innanför Vallgraven naturligtvis. Här i Göteborgs historiska stadskärna vill man gärna ha känslan av historiken och miljöer som ger oss och våra besökare känslan av att vi är en gammal och stolt stad med just en historia. Då får man nog anstränga sig lite för att skapa denna känsla. Vi är inte Borås eller Kungälv, vi är Göteborg och vi ska ha höga krav på vår gamla stadskärna. Många europeiska städer har under många år restaurerat och återskapat äldre byggnader och fasader i sina stadskärnor. Se på gamla stan i Warsawa som i princip helt låg i aska efter kriget, men nu är uppbyggt och vackrare än någonsin. Sen om en stadsdel är sargat av krig, jordbävningar, bränder eller meningslösa saneringar spelar väl egentligen mindre roll i dagsläget. Det är inte vårt fel att man förstört många historiska stadskvarter i vår stad, men det är vårt ansvar att ställa saker tillrätta. För nu är det 2012, nu har vi faktiskt möjligheten att skapa den stad som vi vill ha. Just där kan det ju såklart vara delade meningar, vad det är vi vill ha. Men jag är rätt säker på att de flesta göteborgare vill ha en vacker stad. Hur många är inte de göteborgare som bläddrar i Garellicks böcker och önskar att staden återfick sin vackra glans? Detta är ju faktiskt inte helt omöjligt. Det är inte fråga om att riva alla byggnader som anses fula, utan att se över om man kan återskapa fasader och gatumiljöer.




Stora Nygatan, kanske en av stans vackraste promenader. I framtiden bör man kanske avlägsna gatuparkeringar, underlätta befolkning av gaturummet och detta blir ännu vackrare.  

När jag promenerar runt omkring Östra Larmgatan innanför vallgraven får jag delade känslor. Här finns fantastiskt vackra miljöer och stadsrum. Se på Stora Nygatan (fd Strandgatan) till exempel, kanske en av stans vackraste gatorum med sina utsmyckade fasader längs med vallgravens kajer och med Trädgårdsföreningens grönska mitt emot. Vi har hotel Royal i sitt vackra hörnhus, Gamleporthuset som när man tar en närmare titt är riktigt ståtligt. Jag kan tillochmed uppskatta J Olivegrens 70-talskomplex med sina varierade fejkade byggnadsindelningar. Men i arkitektur är jag ytlig, är fasaden fin är den fin och är jag lurad att det är flera olika byggnader så är väl det bra, det gör mig inget. Vänder man däremot blicken så möts man även av den totala motsatsen, anskrämlig bebyggelse mitt i stan.

Parkeringshuset "Perukmakaren" byggt 1966 är visserligen lite småtilltalande i sin runda hörnbyggnad och just det lilla hörnet kanske tilloch med är något för framtiden. Men fasaderna runt resten av parkeringshuset är faktiskt mest sliten grå betong och absolut inte värdigt att stå och förfalla i vår stadskärna. Fastighetsägaren Vasakronan planerar med hjälp av Veidekke att fräscha upp fasaderna och i detta fall menar man att man att man ska upp med glas. Drottninggatan ska bli en fortsättning på Fredsgatans kommers. Det kommer säkerligen bli en förbättring då gatans arkadgångar försvinner och att både Drottninggatan och Kyrkogatan blir gångfartsgator och så vidare. Men att fasaderna, stadens ansikte, blir av köpcentrumstyp är för mig mycket deprimerande. Tänk om kära Vasakronan, vi är så vansinnigt trötta på dessa identitetslösa fasader. Här har vi chansen att göra något bra.



När man promenerar in i kvarteren möts man av det smått anskrämliga parkeringsgaraget.




Vasakronans skisser på utveckling av fasaderna. Glas, glas, glas. Ser lite ut som H&M inne i Östra Nordstan. Ursäkta språket men är det inte pisstrist?

Utöver Perukmakarkvarteret har vi Kompassenkvarteret med sin trista enformiga elementbyggda fasad. Om man vill skulle man ju på båda kvarteren kunna skapa fräscha och nya men ändå så historiska stadskvarter på samma sätt som NK delvis gjorde på Kyrkogatan 50 eller Drottninggatan 43 (bilderna överst i inlägget). Man kan, om möjligt, hämta inspiration från vårt gamla Göteborg och skapa nya fasader utifrån det här. Ärligt talat tror jag inte att många göteborgare skulle ha något emot det. Här bör man tänka klassiskt och ursprung, det finns tillräckligt med ytor i Göteborg för att bygga trista glashus. Det är heller inte alltid fråga om att riva byggnader, utan att byta fasaderna.



Kompassenkvarteret med sina döda arkadgångar med passiva skyltfönster.


Jag vet inte vad ni anser men jag tycker inte att dessa fasader platsar i Göteborgs gamla innerstad.
 

Här har jag rekonstruerat hur det en gång såg ut, och hur man i framtiden skulle kunna inspireras och återskapa något liknande. En helt annan, varmare känsla infinner sig direkt eller hur?



Östra Larmgatan, en naturlig länk och framtida stråk mellan Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Gulmarkerade kvarter är de två stora klossarna som skulle behöva fasadbyte.

Östra Larmgatan skulle kunna vara ett populärt stråk vid sidan av Fredsgatan som knyter samman Kungsportsplatsen med Drottningtorget. Gatan och gatorna omkring bör göras om till stenlagda gångfartsgator, som på många andra håll västerut inom vallgraven.

Det finns ju modernare byggnader som mycket väl passar in i en äldre stadskärna om det tillför något som kompletterar och passar väl in. Som hotell Avalon till exempel, som har något så ovanligt som en slags nyfunkis på ett bra och snyggt sätt. På samma sätt kanske Perukmakarens runda hörn skulle kunna tillföra något till Östra Larmgatans framtida gatumiljö, men inte i nuvarande skick och inte med sina alltför trista grannfasader. "Det måste väl finnas plats även för 1900-talets senare arkitektur i en historisk stadskärna" kanske vissar tycker. Nej, inte om inte byggnaderna förtjänare det anser jag. Är de vackra, uppskattade och unika så ja absolut. Ingen behöver vara orolig för att vi inte kommer att ha ett avtryck från senare halvan av 1900-talet även i framtidens Göteborg. Vi kan inte spara på fasader som människor inte tycker om bara för att, eller för att inte göra någon arkitekt ledsen, eller för att vi ska acceptera tidens stilar eller annat trams. Nä, min önskan är att göra Göteborg vackrare och som vi alla vet, det är utsidan som räknas.
 

Äldre bild på Östra Larmgatan.


Äldre bild på Kyrkogatan/Östra Larmgatan.


Idag ser det ut så här på Östra Larmgatan, inte lika kul va?


Vore det inte trevligare om vi återskapade klassiska fasader i området?

Heden i framtiden?

Idag skriver jag om Heden på GT Debatt. Diskussionen om vår kära grusplan dyker upp med jämna mellanrum. Där vissa ser ett ca 120.000 kvm stort hål i Vasastadens stadsstruktur så ser andra en gråbrun lunga för lek och idrott.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Onsdagen den 8 februari fattade sociala resursnämnden i Göteborgs kommun beslut om att rekommendera att samtliga alkoholserveringstillstånd till klockan fem i Göteborg ska dras in. Alla krogar i vår stad ska helt enkelt stänga senast klockan tre på natten. Att dansa tills solen går upp blir således svårt. I alla fall på nattklubbar och krogar.

Politiker från alla håll är faktiskt inte eniga om detta, utan en hel del oppositionspolitiker har försökt höja sina röster för att fortsatt tillåta öppet till klockan fem. Ännu återstår behandling i kommunstyrelse och sedan slutligen i fullmäktige om ca en och en halv månad.



Vad tycker då Göteborgs invånare i frågan? En sak är säker, det kommer skrivas och pratas mycket om frågan, och många enskilda kommer intervjuas med bild och citat i våra tidningar. Men vi vill göra något annat!

”Opinionslaboratoriet” vid Statsvetenskapliga institutionen lanserar nu en enkätundersökning om människors inställning till öppettider på krogen. Vi vill ha med så många som möjligt i denna undersökning, så sprid länken och budskapet genom att klicka HÄR.



Varför gör vi då detta? Inom vår forskningsgrupp driver vi Medborgarpanelen där vi systematiskt undersöker Sveriges befolknings åsikter och tankar om politik, samhälle och aktuella frågor. Medborgarpanelen bygger inte på ett representativt urval av svarspersoner, utan alla som vill får vara med. Istället fokuserar vi på att följa hur åsikter och attityder utvecklas över tid och hur medborgarna reagerar på yttre händelser.

När det gäller öppettiderna på krogen så vill vi följa hur opinionen utvecklas under beslutsprocessens gång! Först vill vi veta vad ett brett och stort urval av göteborgare tycker! När vill de flesta att krogarna ska stänga? Och varför? Vilka argument tycker de är bra? Och vilka argument är dåliga? Känner de flesta över huvud taget till frågan och de olika politiska partiernas inställning?



Senare vill vi undersöka hur människor reagerar när ett beslut är fattat. Ökar eller minskar engagemanget? Och OM tre-stängningen blir verklighet? Kommer då medborgarnas åsikter gå mot en större acceptans för beslutet i efterhand? Minns till exempel rökförbudet på krogen. Få protesterar idag mot detta som då var kontroversiellt.

Hjälp oss att i vår forskning förstå samspelet mellan allmänna opinionens utveckling och lokalt demokratiskt beslutsfattande. Gå med i vår Medborgarpanel och uttryck din åsikt i frågan om hur sent på natten människor i Göteborg ska få vara i lokaler med tillstånd att servera alkohol!

Johan Martinsson
Forskningsledare för Laboratory of Opinion Research

» Klicka här för att läsa resten av inlägget