Utskrift från gbg.yimby.se
....

Anders Borg vill se över parkeringsnormen


Inte viktigare än bostäder.

I dagens upplaga av Dagens Industri presenterar Moderaterna ett antal förslag för hur man vill öka byggandet i Sverige. Förslagen är en del av arbetet i en arbetsgrupp som har letts av finansminister Anders Borg. Ett antal av förslagen är sådana som vi sett tidigare men två lite oväntade nyheter dyker upp:
Antalet kommunala särkrav bör också begränsas, bland annat har användandet av parkeringsnormer fördyrat byggandet.
samt
Vi vill även se över möjligheten att avskaffa länsstyrelsen som prövande instans. Att få ett ärende handlagt och prövat i en länsstyrelse tar omkring ett år och antalet ärenden uppgår till flera tusen per år. Länsstyrelsens beslut kan sedan överklagas till mark-och miljödomstolen vilket de flesta gör.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yttrande över parkeringsdäck vid Karl Johansgatan

Igår presenterades planerna för området runt den nya Göta Älvbron. Vi får säkert skäl att återkomma till det. Den nya bebyggelsen kommer hursomhelst inte att börja byggas förrän den nya bron står färdig någon gång efter 2020. Under tiden händer det intressanta saker på andra ställen i staden.

I tisdags lämnade Yimby Göteborg t.ex. in ett yttrande över en plan med det inspirerande namnet "Parkeringsdäck vid Karl Johansgatan inom stadsdelen Majorna". Det går att läsa mer om planförslaget på kommunens hemsida. Efter en intensiv och - som vanligt - kreativ diskussion på forumet landade vi i följande yttrande, som nu har skickats in till Stadsbyggnadskontoret.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Schillerskas skolgård – park, parkering eller kontorsbarrikadering?

Skolans monumentalfasad sedd från Vasagatan – snart ett minne blott?

 

Göteborgs universitet är i stort behov av nya lokaler för administration. Karl Henrik Sax skriver om detta i GT. Som förslag på plats funderar universitetet på skolgården framför Schillerska gymnasiet. Det är tal om ett välbevarat – och synnerligen vackert – stadsrum från den senare hälften av 1800-talet. Hans Hedlunds pampiga skolbyggnad ligger indragen från esplanaden Vasagatan, och gårdsplanen däremellan förstärker dess monumentala tyngd.
 

I ett nyhetsbrev publicerat på universitetets hemsida från 2007 går det att läsa följande:

Planerna på ett nytt förvaltningshus framför Schillerska gymnasiet går framåt. Wallenstam har låtit två arkitektkontor skissa på utformningen – det ena alternativet ser djärvt ut. Nästa steg blir att låta politikerna titta på skisserna och förhoppningsvis ge klartecken för att gå vidare. Naturligtvis ska vi själva komma in tidigt och aktivt i processen. Men det är ingen mening att engagera för många förrän vi vet från politiskt håll och från Stadsbyggnadskontoret att det är möjligt att realisera projektet. Det känns hoppfullt.”
 

Frågan är om det räcker med en djärv gestaltning när det leder till att Schillerskas fasad skyms undan och berövas sin monumentalitet? Samtidigt tas skolgården, som främst används till markparkering, i anspråk av det tilltänkta bygget. Men bara för att man cederat asfaltsplanens potential, att man inte låtit den komma till sin rätt i våra dagar, så betyder det inte nödvändigtvis att det måste vara så i framtiden. Det behövs dock p-platser i en tät stadsdel som Vasastan, men dessa skulle med fördel kunna placeras under jord. Jag är även övertygad om att det går att hitta en mer lämplig plats för universitetets förvaltningshus, och gärna då i ett sammanhang där de värden byggnaden tillför kan uppväga det den berövar staden.


Pusterviksplatsen skulle kunna må bra av att livas upp lite...

 

Eftersom detta är yes in my backyard, och inte tvärt om (som man kanske kan tro) så vill jag passa på att lyfta fram några idéer, från vårt forum, som handlat om hur Schillerskas skolgård skulle kunna utvecklas och bli en riktigt trevlig plats i framtiden.


En lämplig förebild finns att hitta på Söder i Stockholm.

 

Mariatorget har av lokaltidningens läsekrets utsetts till Södermalms trevligaste torg. Egentligen har platsen snarare karaktär av park än torg, och en inramning av träd skapar en omhuldande rumslighet kring den porlande fontänen i mitten. Storleksmässigt är Mariatorget nog jämförbart med planen framför Schillerska, men den stora skillnaden är att i Göteborg leder den upp mot den monumentala skolbyggnaden och dess flyglar, där den sedan effektivt stoppas. Platsen blir en destination i sig själv, snarare än ett genomfartsstråk. I och med denna platsbildning skulle en trevlig liten park kunna träda fram, men som fortfarande har kontakt med staden och gatan. En liten oas kan skapas i en stadsdel som redan har ett rikt café- och kulturliv. Stängslet skulle kunna tas bort till förmån för en låg, sittvänlig mur i matchande tegel. Glaspaviljonger med uteserveringar kan uppföras. Ytor för boule och schackspel, med en fin inramning av grönska. Parkbänkar där man kan sitta och titta på dem som passerar längs Vasagatan medan man tar sitt kaffe, umgås med vänner eller de gamla bekanta från realskolan. Lägg till en fontän i mitten. Närmare än så kommer vi nog inte det kontinentala stadslivet...







 

Kommunen måste sluta tvinga fram bilparkering



Debattartikel i Göteborgs Fria Tidning


Varje transportmedel har sin akilleshäl. Tåg behöver räls och tidtabell, flygplan behöver någonstans att landa och cyklar kräver att man trampar. Även bilen har sin akilleshäl, nämligen parkeringen. Finns det inte bra parkering vid destinationen så kan man lika gärna välja ett annat färdmedel.

Det som skiljer ut bilen är att man lagstiftat bort akilleshälen. Det är helt enkelt förbjudet att bygga hus utan bilparkering! Detta brukar kallas parkeringsnorm. Genom kommunens detaljplaner tvingas exploatörer att bygga ett minsta antal parkeringsplatser. Det lockar fler att bli bilägare och uppmuntrar till mer biltrafik. Det driver uppkostnaderna för att bygga, något som man åtminstone delvis kan komma att tvingas kompensera genom att höja priset på bostäder och lokaler. Parkeringsplatser - särskilt markparkeringar - tar upp värdefull yta där man kunde ha byggt bostäder, verksamhetslokaler och arbetsplatser och/eller skapat rekreationsytor och mötesplatser.

En detaljplan där Yimby har yttrat sig om parkeringsnormen är den för Skeppsbron. Detta planområde ligger mitt i centrum och ska enligt målsättningen bli en fortsättning av innerstaden och gå i hållbarhetens tecken. I planen för Skeppsbron har man beräknat en parkeringsnorm på 0,5-0,7. Men i SDN Centrum var bilinnehavet per bostad år 2008 cirka 47 procent, så parkeringsnormen förutsätter ett ökat bilägande.

Det blir dyrt, för garageplatser kostar mer att bygga och underhålla än de flesta bilar. Enligt Malmö Stads parkeringspolicy uppgår totalkostnaden för en garageplats till 1500-4500 kr per plats och månad. Stockholms markkontor uppskattar att en garageplats under huset kan kosta 200 000 - 400 000 kr att bygga. Med ovanstående siffror i åtanke, kanske det inte känns helt klockrent att detaljplaner för områden i innerstan tvingar exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad.

Planområdet Skeppsbron skulle i och för sig få cirka 250 bilplatser färre än i dagsläget, eftersom P-arken föreslås flyttas. Men faktum kvarstår att man ändå skulle tvinga exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad i absoluta centrum av en stad som enligt målsättningarna ska sträva efter att begränsa biltrafiken, dubbla andelen resor med kollektivtrafik, vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar, vara mer integrerad och ha mer karaktär av tät kvartersstad.

I äldre bebyggelse har man inte tagit så mycket hänsyn till bilen, som på Manhattan eller Östermalm till exempel, och kanske är det därför sån bebyggelse är så populär. Den utgår från människan och inte bilen. Trots detta finns en betydande kapacitet för bilism om man så önskar. Det finns ingen anledning att tvinga exploatörer till ett minsta antal bilplatser per bostad. Låt istället exploatörerna anpassa antalet bilplatser efter behov och lönsamhet. Om man kan sälja eller hyra ut bostäderna med tillräcklig lönsamhet även utan bilplatser så är det till glädje och nytta för både exploatörerna och oss som bor och verkar i staden.

Parkeringssituation Göteborg



De senaste veckorna har det förts diskussioner på flera håll, och även här på Yimby GBG (bland annat här och här, angående parkeringar i stan och parkeringsnormen. Jag ska försöka mig på en liten summering av vad som sagts hittills och även föra in lite egna reflektioner.

För det första: Varför behöver Yimby över huvud taget bry sig om hur många parkeringsplatser som finns i stan, och var de är placerade? Jo, dels av det uppenbara skälet att parkeringsplatser - särskilt markparkeringar - tar upp värdefull yta där man kunde ha byggt bostäder, verksamhetslokaler och arbetsplatser och/eller skapat rekreationsytor och mötesplatser.

Men också av det kanske något mindre uppenbara skälet att om man i detaljplaner tvingar exploatörer att bygga ett minsta antal parkeringsplatser så kommer det locka till sig fler bilägare och uppmuntra till mer biltrafik. Det driver även upp kostnaderna för att bygga, något som man åtminstone delvis kan komma att tvingas kompensera genom att höja priset på bostäder och lokaler.

Biltrafik är kanske inte alltid av ondo, åtminstone inte upp till en viss gräns. I viss mängd är biltrafiken kanske tvärtom nödvändig och i vissa avseenden och situationer kanske till och med önskvärd. En stad helt utan biltrafik är i nuläget mycket svår att föreställa sig. Dessutom är bilen ett fantastiskt verktyg som innebär stora vinster både för samhället och individen – om den används i rätt utsträckning.

Men samtidigt är en viss begränsning av biltrafiken i staden nödvändig av ekonomiska, ekologiska, hälsorelaterade och stadsbyggnadsmässiga skäl. Om man vill bygga mer av den täta kvartersstad (stad är per definition blandad) som Yimby förespråkar, måste man begränsa antalet bilparkeringar. Det finns även politiska målsättningar om ett kraftigt ökat kollektivtrafikåkande i Göteborg. Självklart är tillgången på (eller kravet på minsta antal) parkeringsplatser ett styrmedel som kan användas för att påverka möjligheterna att uppnå dessa mål.

En detaljplan där Yimby har yttrat sig om parkeringsnormen är den för Skeppsbron. Detta planområde ligger mitt i centrum och ska enligt målsättningen bli en fortsättning av innerstaden och gå i hållbarhetens tecken. Eftersom detta planområde kanske är det mest centrala av de som är aktuella just nu, kan vi använda det som utgångspunkt för vår diskussion om parkeringsnormen i innerstaden. Här nedan följer lite siffror som vi har grävt fram under våra diskussioner.

I SDN Centrum var bilinnehavet per bostad år 2008 ca 47% (antalet bilar/antalet bostäder). Då räknar vi med bilar ägda av personliga företag och juridiska personer. Siffran är en approximation, men borde ligga ganska nära verkligheten (för att se hur vi tagit fram siffran, följ denna tråd.

I planen för Skeppsbron har man beräknat ett ökat parkeringsplatsbehov på 0,5-0,7 bilpl/lgh och föreslår således en parkeringsnorm på 0,5-0,7. I denna siffra antar vi att besöksparkeringar ingår. Om Kinesiska muren rivs och man sätter normen på 0,7 så skulle det då i princip innebära att så länge inte besöksparkeringarna utgör mer än 0,2 per bostad så räknar man med att ha fler bilar per bostad i Skeppsbron än i nuvarande Centrum.

Erik Sandblom summerar i en tråd kostnaderna för att bygga och tillhandahålla parkeringsplatser:

Enligt Malmö Stads parkeringspolicy uppgår totalkostnaden för en p-plats till 700 kr/månad för markparkering, inklusive markpris, ränta, avskrivning och driftskostnader. För p-hus och garage kostar det 1500-4500 kr per plats och månad. Stockholms markkontor uppskattar att en garageplats under huset kan kosta 200 000 - 400 000 kr att bygga.

Vi har även noterat att Nordstan har 10% färre p-platser än Frölunda Torg men 60% högre omsättning. Möjligtvis skäl till att ifrågasätta huruvida handeln verkligen är beroende av en hög p-norm.

Göteborgs parkeringspolicy säger att Göteborgs innerstad bör bibehålla nuvarande antal bilplatser, medan befolkningen väntas öka. Det borde alltså innebära i snitt ungefär 0,0 nya bilparkeringsplatser per nybyggd bostad.

Mark Isitt skriver i sin läsvärda artikelserie i GP att det enligt Hans Magnusson finns ca 1200 markparkeringsplatser innanför Vallgraven.

På Streetblogs skriver man i en artikelserie (här, här och här) intressant om hur New Yorks parkeringsnorm bromsar en utveckling mot mer kollektivtrafikåkande och en tätare och mer hållbar stad. Här skriver man bland annat om en intressant studie som visat att eftersom man i New York vill förtäta nära kollektivtrafikförbindelser (precis som i Göteborg), så bidrar en parkeringsnorm till att områden nära kollektivförbindelserna får högre koncentration - platser per landyta - av bilparkeringar. Detta även om parkeringsnormen är lägre (till exempel 40%) i dessa områden än i övriga, eftersom att man också bygger tätare (fler bostäder) där.

Så, med ovanstående siffror i åtanke, kanske det inte känns helt klockrent att detaljplaner för områden i innerstan tvingar exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad. Planområdet Skeppsbron skulle i och för sig få ca 250 bilplatser färre än i dagsläget, eftersom P-arken föreslås flyttas.

Men faktum kvarstår att man ändå skulle tvinga exploatörerna att bygga minst 0,7 bilplatser per bostad i absoluta centrum av en stad som enligt målsättningarna ska sträva efter att begränsa biltrafiken, dubbla andelen resor med kollektivtrafik, vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar, vara mer integrerad och ha mer karaktär av tät kvartersstad.

Skulle man inte ha ännu högre (det vill säga, i fråga om antalet bilplatser, lägre) målsättningar då? Kanske bör man inte tvinga exploatörerna att uppfylla en viss minimikvot av parkeringsplatser, utan istället låta dem själva avgöra behovet och lönsamheten av antalet platser? Skulle det kanske rent av vara mer lämpligt att sätta en maximigräns på antalet bilplatser i vissa områden, med stadsbyggandets, invånarnas hälsas och miljöns bästa i åtanke?

Dyk gärna in i diskussionen i någon av trådarna och tyck till!

Gårdas framtid



Imorgon kl 10 på Köpmansgatan 20 så är det dags igen för Byggnadsnämnden att diskutera Gårdas framtid. Antingen väljer man att skicka ut SBK:s demoleringsförslag på samråd eller eller så utgår man istället från Yimbys konstruktiva utvecklingsförslag och bygger levande, blandad stad (eller så bordlägger man frågan till efter valet...).

Vi vill förstås att man väljer det konstruktiva alternativet. Ett efter ett har partierna i Byggnadsnämnden tagit avstånd från demoleringsförslaget och istället ställt sig bakom en blandstadsutveckling i Gårda. Det är mycket glädjande. Nu är det bara Socialdemokraterna som aktivt är emot en blandstadsutveckling.

Den stora frågan är hur Moderaterna väljer att rösta. Eftersom V,MP,KD och FP tagit ställning för blandstadsalternativet är Moderaterna vågmästare. Vi får hoppas att de väljer rätt. Kontakta gärna era politiker och berätta hur ni vill att Gårda ska utvecklas.

För att underlätta för ledamöterna i Byggnadsnämnden har Yimbys trafikplaneringsavdelning tagit fram detaljerade planritningar över vårt alternativa förslag för parkeringshus längs med E6. Som vi visar kan man i ett 5-vånings p-hus få plats med 32 bussplatser och 851 p-platser. Lägger man till en takvåning kan man t.o.m. få in mer än 1000 p-platser.



Klicka på den här länken för att titta på planritningarna


Yimbys förslag innebär samtidigt att en barriär skapas mot E6, som stoppar buller, förbättrar luftkvaliteten och skyddar mot farliga godstransporter - samtidigt som man bevarar den unika, kulturhistoriska miljön runt Fabriksgatan.

Varför inte välja det bästa förslaget?

Yttrande över Stora Torp

Igår lämnade Yimby in sitt yttrande över föreslagen detaljplan för Stora Torp. Det finns mycket som kan bli bättre i detta förslag från Älvstranden Utveckling. Att använda central och attraktiv mark till isolerade och bilberoende bostadsenklaver är oförsvarbart utifrån översiktsplanens beskrivning av målen för denna del av Göteborg (den s.k. "Mellanstaden"). Detta förslag visar att Älvstranden Utveckling är duktiga på att bygga exklusiva bostadsenklaver, men det visste vi ju redan. Det ökar dock knappast förtroendet för Älvstranden Utvecklings förmåga till klimatsmart blandstadsbyggande.



Aktuellt förslag från luften




Aktuellt förslag från Delsjövägen - barnen leker mellan bullermur och vägren

Förhoppningsvis tar man till sig våra synpunkter i utvecklingen av området. Yttrandet kommer också att skickas till alla ledamöter i Byggnadsnämnden personligen, så att de får tillfälle att reflektera över hur översiktplanen bäst kan förvaltas i den konkreta stadsplaneringen.

Läs aktuellt förslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna att åter bebygga platsen för TV- och Radiohuset, den så kallade Synvillan. Med närhet till stadens centrum, god kollektivtrafik och det populära grönområdet har detta område goda möjligheter att bli en populär plats att bo på. Vi ställer oss dock tveksamma till vissa aspekter av planeringen, hur lösningarna presenteras och kanske framförallt hur planen inte förhåller sig till den rådande översiktsplanen.

Översiktsplanens riktlinjer

Det berörda området kategoriseras i den nya översiktsplanen som "Mellanstad". Nedan är ÖP:s egen sammanfattning om framtida planering i dessa delar av Göteborg:
1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

Handlingarna och den faktiska planen förhåller sig nästan inte till några av de ovan refererade punkterna. På några punkter tycks detaljplanen till och med gå stick i stäv med översiktsplanen utan att detta förklaras eller problematiseras. Istället förhåller sig planer och gestaltningsprogram till befintlig bebyggelse och gamla regler och normer.

Genom att endast förhålla sig till och i så hög grad anpassa sig till det befintliga utan att relatera detta till det nya innebär det i praktiken till att äldre planer och ideal realiseras. Planen föreslår i praktiken en bostadsenklav av funktionalistisk typ som inte går i linje med den rådande ambitionen att skapa blandstad i Göteborg.

Överhuvudtaget finner vi flera brister i hur det subjektiva blandas med det objektiva på ett sådant sätt att planen ges illusion av objektivitet. Att stadsplanering inbegriper värderingar är i sig inget problem men när dessa inte tydliggörs och problematiseras samt i realiteten leder till planering som går emot översiktsplanens uttalade värderingar är detta beklagligt. Man frågar sig vad funktionen med en översiktsplan är när denna inte har några synbara återverkningar på detaljplanerna.

En central aspekt av detta i detaljplanen för Stora Torp är relationen till Delsjövägen, där påståendet att den "upplevs som grön och vidsträckt" används för att legitimera fasthållande vid förlegade SCAFT-principer i närområdets trafikplanering utan att på något sätt försöka komma tillrätta med de problem för stadsmiljön som denna slags funktions- och trafikseparerande planering innebär. Dessutom, med tanke på den direkta närheten till populära Delsjön, är det tämligen tveksamt om ytterligare grönytor är vad området behöver. Speciellt då gräsmattor kring Delsjövägen inte kan förväntas användas för rekreation utan endast ger fri sikt till bilister med högre hastigheter, buller, försämrad markexploatering och tomma ytor som följd.

YimbyGBG:s förslag till ändringar
Vi föreslår istället att planen ändras så att Delsjövägen blir en resurs istället för ett problem. Trafikmängden på vägen leder till buller i området men med tanke på att denna minskat under flera år och med tanke på avståndet till Brunnsparken finns det möjligheter att göra undantag från bullernormerna genom att säkerställa en tyst sida, vilket också påpekas i handlingarna.

I liggande förslag byggs lamellhusen längst in mot skogen och radhusen mot Delsjövägen. Mellan radhusen och Delsjövägen anläggs gräsbarriärer och en mur. Ett enkelt sätt att förbätta planen vore att byta plats på lamellhusen och radhusen. Lamellhusen kan sedan byggas samman utmed Delsjövägen. Det skulle fylla en bullerdämpande funktion bättre än muren, exploateringen skulle öka och funktionsblandning skulle kunna skapas.

Det slutna kvarteret bör flyttas närmare både Delsjövägen och lokalgatan. Om man placerar ut byggnader i direkt anslutning till Delsjövägen skapas ett smalare gaturum, vilket sänker tempot och därmed bullernivån. Byggnaderna tjänstgör då som bullerskydd för området innanför och är samtidigt ett mycket mer effektivt sätt än att med hjälp av gräsvallar, placerade långt från den bulleralstrande källan, endast öka avståndet mellan bostadsenklaven och kollektivtrafikhållplatsen.

Bebyggelsen närmast vägen bör i första hand innehålla andra funktioner än bostäder i gatuplanet. Detta av flera skäl: För det första innebär närheten till vägen att åtminstone de nedre våningarna troligen är mer lämpade för andra funktioner än bostäder.

För det andra är trafiken på Delsjövägen inte något problem för andra verksamheter utan en tillgång. Att synas från bil-, cykel- och spårväg innebär att andra än de som bor i lokalernas direkta närheten kan se och få tillgång till dessa verksamheter. Detta skapar definitivt bättre förutsättningar för olika verksamheter än att, vilket planen lite löst antyder, placera verksamheter inne i bostadsenklaven. Verksamheter som med största sannolikhet skulle få mycket svårt att nå utanför enklaven.

För det tredje kommer en sådan lösning närmare blandstadsidealet. Oavsett om byggnaderna närmast vägen innehåller både bostäder och verksamheter eller endast verksamheter leder en sådan planering till en en rumsligt integrering av flera funktioner.

För det fjärde innebär en sådan lösning bättre förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik genom att boende och anställda använder samma hållplats men i olika riktningar.

För det femte ger detta ett stadsrum nära hållplatsen som kan hjälpa till att ge ökad trygghet. Att som i handlingarna skriva att det planerade området får "befolkning dygnet runt" genom att människor bor där och detta leder till trygghet är att allt för lättvindigt negligera den rumsliga planeringens betydelse för människors upplevda trygghet och mångåriga erfarenheter från liknande bostadsenklaver där ensligt placerade hållplatser knappast upplevts som en fördel.

För det sjätte öppnar en sådan princip upp för framtida exploatering norrut längs Delsjövägen, vilket skulle binda ihop områdena Skår, Bö, Munkebäck och Kålltorp samt även skapa fler större och mindre, lättillgängliga, trygga och icke bullerstörda, stadsparker mellan husen.

För det sjunde öppnar en exploatering nära Delsjövägen upp för att detta nya området integreras naturligt med befintlig bebyggelse och Bö affärscentrum på andra sidan spårvägen vilket är attraktivt både för de boende och gamla och nya affärsidkare där.



Idéskiss till alternativ gruppering av bebyggelsen för att öka blandstadskvaliteter

Vi är medvetna om att rådande efterfrågan på marknaden och dess struktur kan göra det problematiskt att planera in bostäder och andra verksamheter i samma detaljplan. Som en alternativ lösning om ett simultant genomförande inte är möjligt är att planera för framtiden. Genom att i förväg planera in tomter närmast vägen men tills vidare lämna dem tomma skulle i en sådan situation ha ett antal fördelar.

Dels skulle det innebära att detaljplanen framstår mindre som ett beställningsjobb och mer som planering utifrån samhällets behov samt innebära en mer dynamisk planering som relaterar den aktuella detaljplanen med översiktsplanens vision. Dels skulle en sådan tydlig markering om framtida planer för markanvändning underlätta framtida exploatering och dra ner på antalet överklaganden och förseningar i planeringsprocessen.

Stora Torp marknadsförs som ett "miljömedvetet" och "klimatsnällt" boende med gång- och cykelavstånd till centrum. Det är därför märkligt att man väljer att bygga ett stort parkeringsgarage under hela området. I programhandlingen från 2007 sägs att: "Det är i dagens Göteborg, med ökande biltrafik och ökande utsläpp av avgaser till följd, viktigt att inte planera in för många parkeringsplatser."

I de aktuella planhandlingarna kan man dock se att parkeringsnormen har ökats från 0,52 år 2007 till 0,77 idag. 77% av hushållen förväntas alltså äga bil, trots att endast 36% befintliga hushåll i Örgryte äger bil. Det är anmärkningsvärt att man valt denna överkapacitet. Varje p-plats i källargarage ökar dessutom byggkostnaderna med flera hundratusentals kronor. Det är kostnader som hamnar hos slutkunden vilket i sin tur sannolikt leder till minskad social blandning i området.

Ny parkeringspolicy



Göteborg fick igår en ny parkeringspolicy efter en lång och hård (stundtals hätsk) debatt i kommunfullmäktige.

Den borgerliga oppositionen är mycket kritisk mot den nya policyn och har lovat att riva upp den om man vinner valet 2010. Den rödgröna majoriteten försvarar policyn i dagens GP.

Den nya policyn finns att läsa här.

Kritiken har i första hand gällt konsekvenserna för den enskilde bilägaren och då särskilt barnfamiljer med bil. Där kan man ha olika åsikter. Från ett bredare stadsutvecklingsperspektiv är det dock uppenbart att det blir betydligt enklare att förtäta och urbanisera Göteborg när p-normen justeras nedåt. P-normen kommer i framtiden att i större utsträckning spegla det faktiska bilägandet i centrum. Hittills har man vid nybyggnation krävt att uppemot 80% av hushållen ska få tillgång till p-plats trots att färre än 30% av hushållen i centrum har bil.

Det är sannolikt att den nya policyn kommer att minska problemen med buller och luftföroreningar i centrala staden. Det finns dock också risker med den nya policyn. Den främsta risken är förstås att handel och annan kommersiell verksamhet flyttar ut ur centrum till lägen som är mer tillgängliga med bil. En sådan utveckling skulle direkt motverka policyns ambitioner. Det gäller därför att den nya policyn implementeras med förnuft och att konsekvenserna följs upp noggrant.

Nedan följer Stadskansliets beskrivning av den nya parkeringspolicyn:

Ärendet
Byggnadsnämnden och Trafiknämnden har översänt ett förslag till parkeringspolicy för Göteborg med begäran att denna antas i kommunfullmäktige (bilaga 1 och 2). Parkeringspolicyn är framtagen av Byggnadsnämnden och trafiknämnden i samverkan med Göteborgs Stads Parkeringsbolag, Fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Uppdraget gavs våren 2007 av kommunfullmäktige till berörda nämnder och bolag. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och bolag. Arbetsgruppen har rapporterat till en ledningsgrupp med representanter från stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Parkeringsbolaget och fastighetskontoret.

Bakgrund
Byggnadsnämnden, trafiknämnden och Parkeringsbolagets styrelse har beslutat att för egen del godkänna parkeringspolicyn och tillämpa den i de delar som berör respektive nämnders eller bolags ansvarsområde (BN 2009-05-26, TN 2009-05-28, Parkeringsbolaget 2009-06-10). Miljönämnden beslutade vid sitt sammanträde 2009-05-05 att ställa sig bakom förslaget till parkeringspolicy (bilaga 3). Byggnadsnämnden beslöt efter votering att översända förslaget till kommunfullmäktige för antagande. Yrkandet från (M),(FP) och (KD) bifogas (se bilaga 2).

P-policyns innehåll
Parkeringspolicyn anger inriktningen för hur parkeringsfrågorna ska hanteras. Målsättningen är att parkeringspolicyn ska medverka till att staden ska vara tillgänglig för alla. Parkeringspolicyn ska ligga till grund för nya parkeringstal (p-normer) för bedömning av parkeringsbehov vid detaljplan och bygglov. Parkeringspolicyn ska också ligga till grund för en handlingsplan om hur parkeringspolicyns strategiska åtgärder ska genomföras.

Parkeringspolicyns syfte
Parkeringspolicyn ska stödja en hållbar stadsutveckling och vara ett stöd för en avvägning av plats för parkering mot stadsmiljökvaliteter. Policyn ska skapa en gemensam syn på parkering för bil och cykel och medverka till att resandet med kollektivtrafik och cykel ökar. Vidare ska den ge vägledning för kommunala aktörer och sprida kunskap om frågorna samt utgöra underlag för ett åtgärdsprogram.

Inriktning för bilparkering
Innerstaden bör behålla ungefär samma antal bilplatser som idag. Dessa platser behöver omfördelas för att t.ex. ge plats för nya kollektivtrafik- eller cykelstråk, förskönande stadsmiljöer eller prioritering av andra slag av parkering. I takt med att kollektivtrafiken byggs ut ges dock förutsättningar för att minska antalet bilplatser, speciellt i områden nära god kollektivtrafik.

Inriktning för cykelparkering
Antalet ordnade cykelparkeringar bör utökas i centrala Göteborg inom bekvämt gångavstånd till olika målpunkter. Cykelparkering ska också ordnas vid infarts- och pendelparkeringar samt alla större kollektivtrafikhållplatser. Cykelparkering vid bostäder och arbetsplatser ska ordnas på kvartersmark. Parkeringsplatserna ska vara trygga, av god kvalitet, ha väderskydd och det ska finans möjlighet att låsa in eller fast cykeln.

Stadskansliet
Parkeringspolicyn ger en bred bakgrundsanalys på hur parkeringsfrågorna allmänt bör hanteras. Dess fokus är på åtgärder för att effektivisera, lokalisera och prioritera parkeringsutbudet i samspel med en syn på trafiken i sin helhet. Bilparkering är utrymmeskrävande. Att effektivisera och ransonera markanvändningen främst i de centrala stadsdelarna är en viktig ambition. Parkeringspolicyn visar på en möjlighet för att förändra parkeringskraven då det sker gemensamt nyttjande t.ex. i form av bilpool. Ett syfte med parkeringspolicyn är att tydligt prioritera platserna till dem som mest behöver dessa. Policyn uttrycker således en tydlig prioriteringsordning. Dagens biltillgänglighet för verksamma minskas. Arbetsplatsparkeringen på kvartersmark ersätts av parkering för boende, handel och service. Boendeparkering på gatumark flyttas till kvartersmark för att gatuparkeringen ska kunna svara på efterfrågan på korttidsparkering.

Även cykelparkering behandlas i parkeringspolicyn. Parkeringsköp är en möjlighet, när man inte kan få plats med parkeringen på egen fastighet utan i stället kan köpa in sig i en anläggning i närheten. I policyn föreslås att formerna för parkeringsköp ses över och utvecklas till ett mer använt verktyg. Parkeringsköp är ett mycket användbart system i de centrala stadsdelarna och villkoren behöver ses över för att göra formen attraktiv. De krav på parkering som ska ställas vid bygglov regleras genom den s.k. parkeringsnormen. Byggnadsnämnden avser att utarbeta nya parkeringstal med utgångspunkt från parkeringspolicyn. I denna ska också behovet av cykelparkering uttryckas.
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck
Oskarsleden i Majorna
7 Mars 01:34 av Daniel Andersson