Om du stöder våra idéer, kom med bland YimbyGBG:s 1850 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
Sök:
....
Posthushotellet - en inblick
Skribent: Jesper Hallén
"Tack gode gud för Göran Johansson och Anneli Hulthén!" skrek hotelldirektör Petter A. Stordalen under sitt minst sagt passionerade tal under vår rundvandring på det nya hotellet. "Jag är svensk i en norsk kropp" fortsatte han och lovordade snabbheten och effektiviteten bland våra politiker här i stan. Medan en idé eller projekt i Norge tydligen skulle ta flera år att få igång tog det bara omkring 15 sekunder att få igång något här i Göteborg. Om det ändå vore så bra när vi bygger den övriga staden. Potential finns onekligen.
Stordalen var i storform.
Hotellkoncernen med Stordalen i spetsen har lagt svindlande 1,4 miljarder kronor på det nya Posthotellet. Det är till exempel hyran för min etta i över 4 miljoner månader. Det är 233 miljoner frimärken. En komma fyra miljarder är massvis med pengar! Hur de ska få igen de pengarna inom överskådlig tid blir spännande att se, men att det kommer att löna sig i längden tror jag nog ändå. Man regerar nu över hela Posthuskvarteret mitt i centrala Göteborg, bredvid Centralen och alla spårvagnslinjer bara 40 meter bort.
Själva byggnaden är pampig. Likt ett parlamentsbyggnad uppenbarar den sig och förvandlar Drottningtorget till ett magnifikare torg än förut. Torgytan som förut skars av då busshållplatser och stora träd dolde den vackra fasaden har kommit fram. Särskilt på kvällen då den nya fasadbelysningen dekorerar vidare på det redan utsmyckade huset. Enda invändningen jag har mot huvudfasaden är den jag haft innan, att entrén är osymmetriskt placerad. Vid något tillfälle ska jag fråga arkitekterna bakom vad tanken är. Jag misstänker att en anledning är att till vänster om huvudentrén ska det kring påsk öppna en stor uteservering på den långa terassen som löper längs fasaden.
Konstverket "Dröm" på Drottningtorget.
En annan grej som Stordalen var lyrisk över är den stora invigningsshowen som man på torget kan få ta del av imorgon torsdag. "Den största hotellinvigningsshow som världen skådat" utlovade han. Han målade upp hur dagens unga kommer att stå på Drottningtorget med sina barn och barnbarn i framtiden och säga "jag var där". Det är inte omöjligt att han får rätt. Vad jag fått höra är nämligen att bara ljusshowen som kommer att lysa upp fasaden imorgon kväll har kostat runt tre miljoner kronor. Tre miljoner för en ljusshow alltså. Det här är en invigning man satsar allt på. Man har nämligen köpt in alkohol för omkring 11 miljoner kronor. Det lär bli lite blött.
Konst är en central del av hotellet och många konstverk har beställts in att pryda interiört. Men även det allmänna stadsrummet på torget har fått ny konst. Ni har kanske sett att man satt upp tre stålpelare med skulpturer på. De är permanenta och är en del av stans offentliga konst. Det är Barcelonakonstnären Jaume Plensa som står bakom det hela som har namnet "Dröm".
I hotellets entréhall på väggen sitter ännu ett konstverk, nämligen en norsk tillplattad postbil. Oslokonstnären Sverre Wyller köpte helt enkelt en postbil från norska posten och manglade den i en gigantisk stålpress i Degerfors. Nu kan man beskåda den här i Göteborg.
Reception. (foto: Louise Bilgert)
Lobbybarens långa guldsoffa. (foto: Louise Bilgert)
Fest/mässlokalen "Drottningporten" där till det både kan anordnas fester och mässor. Filmfestivalen festar här på fredag till exempel.
Spaavdelningen öppen för alla.
Hotellet har 500 rum.
Man har försökt att ta till vara och spara på gamla fönster och dörrar, alternativt tillverkat replikor.
Gamla delen och den nya delen.
Interiört är Posthuset numer en salig blandning av klassiskt och modernt, K-märkt och nybyggt. Ibland fick jag känslan av att vara mitt i en möbelaffärsdjungel då stilarna skiftade likt vädret i april. Det känns ibland som att man vill för mycket, det blir nästan lite rörigt med all inredning ibland. Men hellre för mycket än för lite, mysigt är en bättre känsla än tomhet.
Det är inte heller helt lätt att se vad som är äldre och nyare, om det är i gamla byggnaden man befinner sig i eller om man i själva verket står på den gamla gården, numer helt inbyggd. Det är en något rörig känsla man får när man kliver in i hotellets lobby. Man tappar snart bort sig i byggnaden och vet inte längre vad som är norr och söder. Men det är inte endast till nackdel utan kan vara rätt skönt, det ger känslan av att bestiga ny mark och att man fortfarande kan lära känns sin stad.
Utifrån är det desto lättare att skilja nytt från äldre.
Utsikt från högsta våningen.
Utsikt över den glesa innerstaden. Man blir så himla sugen på att skissa upp ett helt kvarter runt det gula friidrottshuset.
"Roof top" kallades takterassen och här var vattnet i poolen rykande varmt.
En vinkel jag aldrig sett förut, pampigt!
Åt andra hållet blir man lyrisk över hur mycket mark och hur mycket stad vi kan och ska bygga!
Här ser man tydligt hur gammalt möter nytt. Blev lite besviken på den något fega utformningen av de nya delarna. Här kunde man tagit ut svängarna lite mer tycker jag, nu förs tankarna mer till Pedagogens A-hustillbyggnad än till ett 1,4-miljardersbygge.
Man hade en idé att man ville ha två entréer till byggnaden. Dels den stora på Drottningtorget men dels en mot Polhemsplatsen. Man tog fram historien och Drottningporten som exempel på förlagor.
Jag är tillräckligt gammal för att minnas att jag som liten varit med mina föräldrar och gjort postärenden här inne. Jag minns särskilt den stora salen man steg in i och den långa raden av kassaluckor. Denna del av byggnaden är K-märkt och här har man nu valt att lägga restaurangens matsal.
Restaurangen heter Norda, vilket ska stå både för Norden och nordisk mat men även för Nordamerika och matinfluenser därifrån. Det är nämligen göteborgssonen och sedan länge New Yorkbon Marcus Samuelsson som har lett arbetet med att skapa denna restaurang. Så att nivån på maten är hög är det ingen tvekan om.
(foto: Louise Bilgert)
Det vackra taket är bara det värt ett besök.
Som ett av två hotell i landet (även Grand Hotel Sthlm) kan man nu erbjuda kök dygnet runt till hotellets gäster. Så blir du sugen på lite oxfilé halv fem på morgonen så går det utmärkt.
Marcus Samuelsson är en trevlig go gubbe!
(foto: Louise Bilgert)
Posthuset är vackrare än man tror, ta en närmare titt så hittar man detaljer.
Mina intryck av posthushotellet är att det är stort, det är variationsrikt, det är lyx, det är pengar. Jag blev lite lite besviken måste jag säga att det inte var mer klassiskt pampigt. Jag hade lite fantasier om att det skulle vara mer palatslikt på insidan med stora kristallkronor och spegelväggar. Å andra sidan är det ett gammalt posthus vi pratar om och inget palats. Sedan är jag kräsen också, det är faktiskt rätt pampigt, särskilt restaurangdelen. Utsiken från takterassen är inte heller fel, även om man gärna hade sett ett dubbelt så högt hus såklart. Synd bara att takterassen inte är allmän utan verkar exklusiv för hotellets gäster.
Jag gillar designtänket man tydligt har och viljan att vara bäst, att inte nöja sig med lagom. Man satsar på att ha konst och design i världsklass. Både vad gäller inredning, konstverk, personalkläder. I nästan allt har man använt lokala tillverkare och leverantörer. I restaurangen serveras mat från Västsverige och västerhavet, kaffet bryggs av den kända och smått hypade kafeterian på Magasinsgatan. Man har även låtit brygga ett eget öl på det lokala bryggeriet Dugges som kallas "Post". Gott, om man frågar mig.
Det jag kanske inte gillar så värst mycket är att man anställt personal med hjälp av talangtävlingar. Jag tror att man tappat bort ganska många göteborgska genier genom det. Många som aldrig når ut.
Jag hoppas att huset blir så öppet som man tänkt sig och att många kommer att våga ta sig in för att ta sig en titt. Att byggnaden kommer göteborgarna till nytta igen och att det blir en del av staden och inte bara ytterligare ett hotell. Jag kan sakna att det inte finns fler verksamheter i de lokaler som finns längs gatorna utanför, där det innan fanns både frisörsalong, tobaksaffär och teater. Det hade varit positivt om man hade lyckats få in externa hyresgäster i lokalerna och på så sätt vara med och bidra till stadslivet och vara ett helt igenom levande kvarter.
YimbyGBG om: clarion hotel post, posthuset, göteborg, stordalen, arkitektur, stadsbyggnad
Bloggar om: clarion hotel post, posthuset, göteborg, stordalen, arkitektur, stadsbyggnad
Mångfald skapar tryggare stad
Skribent: Martin Ekdahl
Martin Ekdahl, aktiv i Yimby Stockholm, skriver om vikten av mångfald i staden.
Nätverket Yimby förespråkar en heterogen stad. Variation är bra på många sätt – för miljön, för människorna och för omvärlden. Men även, som det skall visa sig, för tryggheten.
Blandade byggstilar och visuella uttryck är bra därför att de skapar miljöer som människor trivs i. Flera studier visar att svenskarna vill ha blandad arkitektur för att trivas. Det moderna projektets bebyggelse med "områden" med enahanda arkitektonisk utformning döms ut av en majoritet av de tillfrågade medan en återgång till "traditionellt" byggande med varierade uttryck efterfrågas.
“
Man vill absolut inte ha enriktad arkitektur som ser likadan ut. Dels en blandning av nytt och gammalt förs ofta fram, dels en blandning av olika boendeformer så det blir olika typer av människor
”
säger Per Nilsson på opinionsmätningsinstitutet Demoskop vilka nyligen har gjort en studie tillsammans med byggbolaget Riksbyggen.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YimbyGBG om: Brottslighet, invandring, stadsbyggnad, studie, Richard Florida, Financial Times, trygghet, diversifiering, demografisk variation, heterogen stad
Bloggar om: Brottslighet, invandring, stadsbyggnad, studie, Richard Florida, Financial Times, trygghet, diversifiering, demografisk variation, heterogen stad
Krönika: Plats för el-bil
Skribent: Hannes Johansson
Idag publicerar vi ett inlägg av Pär Ekström (FP) och Anders Jonell (FP) angående framtida möjligheter för el-bilar i Majorna. Inlägget skrevs i samband med en detaljplan i området, men tyvärr är datumet (7 juni) för att lämna in synpunkter redan passerat. Vi väljer att ändå publicera artikeln som ett inlägg i stadsbyggnadsdebatten. Vi har även tidigare publicerat en rad artiklar från skribenter med olika partitillhörigheter, och är alltid öppna för nya bidrag.
Framtiden kommer, det är det enda vi kan vara säkra på. Vi kan välja att vara med och försöka påverka den eller så kan vi sitta och se vad som händer. Hur vill du att stadsrummet skall utvecklas? Hur ser den goda staden ut? Inte bara till utseendet utan hur fungerar den socialt, logistiskt och att bo i.
Vi tror på en blandstad. En stad som ger möjligheter att förena funktioner som boenden, arbeten och rekreation utan en tydlig uppdelning. Givetvis skall det finnas en blandning av människor både ur grupp- och åldersperspektiv.
Att i detalj planera en blandad stad låter sig inte göras. Men den kan växa fram om man ger möjligheterna. När Göteborg förändrar planerna för staden finns det möjlighet för alla att komma med synpunkter. Fram till den 7 juni kan man komma in med synpunkter på planen för ett kvarter i Majorna. Vi i folkpartiet Majorna vill att när det ska skapas nya bostäder i området ska man även bygga så att invånarna skall kunna ha el-bil och möjlighet att ladda den. Om denna möjlighet byggs in från början så är kostnaderna försumbara men om man gör som det ser ut i den tilltänkta planen blir det mycket besvärligt att bygga in det senare. Om plan-och byggprocessen går fort kommer vi kunna ha husen färdiga om ett par år och då kommer det att finnas flera olika el-bilar på marknaden.
Skall det då bara vara möjligt för de som bor i villa att köpa en el-bil. Man skall kunna bo i Majorna och ha en el-bil. Det är inte bara de som bor i kranskommunernas villaområden som skall kunna delta i förändringen i vårt samhälle. Här kan man invända att det finns spårvagn. I Majorna finns det goda spårvagnsförbindelser och vi är många som använder dem för att transportera oss själv till andra delar av staden. Men skall man ha barn med sig eller åka ut från staden är det många som fortfarande väljer bilen.
Vi har nu två positiva saker vi kan göra. Dels en generell förbättring av kollektivtrafiken i hela regionen och dels möjliggöra för den enskilda att övergå till el-bil. I den aktuella planen skall man bygga bostäder vilka behöver drygt 100 nya p- platser. Dessutom försvinner det 220 platser. Vi i folkpartiet Majorna tycker att man ska gräva ner bilarna i ett källargarage om två plan, med möjlighet att ladda el-bilar. Det finns idag ett uppdämt behov av parkering i området. Planen innehåller bara 150 platser vilket innebär att antalet parkeringsmöjligheter minskar avsevärt i området. Så om vi ska behålla dagens parkeringssituation behöver vi bygga minst 320 platser. Om du har bil eller vill ha möjlighet att skaffa e-bil i Majorna är det nu dags att agera. Lämna dina synpunkter till stadsbyggnadskontoret före den 7 juni, eller kontakta din lokala politiker. (Observera att detta datum redan har passerats.)
Pär Ekström (FP), Fastighetsnämnden
Anders Jonell (FP), SDN Majorna-Linné
Framtiden kommer, det är det enda vi kan vara säkra på. Vi kan välja att vara med och försöka påverka den eller så kan vi sitta och se vad som händer. Hur vill du att stadsrummet skall utvecklas? Hur ser den goda staden ut? Inte bara till utseendet utan hur fungerar den socialt, logistiskt och att bo i.
Vi tror på en blandstad. En stad som ger möjligheter att förena funktioner som boenden, arbeten och rekreation utan en tydlig uppdelning. Givetvis skall det finnas en blandning av människor både ur grupp- och åldersperspektiv.
Att i detalj planera en blandad stad låter sig inte göras. Men den kan växa fram om man ger möjligheterna. När Göteborg förändrar planerna för staden finns det möjlighet för alla att komma med synpunkter. Fram till den 7 juni kan man komma in med synpunkter på planen för ett kvarter i Majorna. Vi i folkpartiet Majorna vill att när det ska skapas nya bostäder i området ska man även bygga så att invånarna skall kunna ha el-bil och möjlighet att ladda den. Om denna möjlighet byggs in från början så är kostnaderna försumbara men om man gör som det ser ut i den tilltänkta planen blir det mycket besvärligt att bygga in det senare. Om plan-och byggprocessen går fort kommer vi kunna ha husen färdiga om ett par år och då kommer det att finnas flera olika el-bilar på marknaden.
Skall det då bara vara möjligt för de som bor i villa att köpa en el-bil. Man skall kunna bo i Majorna och ha en el-bil. Det är inte bara de som bor i kranskommunernas villaområden som skall kunna delta i förändringen i vårt samhälle. Här kan man invända att det finns spårvagn. I Majorna finns det goda spårvagnsförbindelser och vi är många som använder dem för att transportera oss själv till andra delar av staden. Men skall man ha barn med sig eller åka ut från staden är det många som fortfarande väljer bilen.
Vi har nu två positiva saker vi kan göra. Dels en generell förbättring av kollektivtrafiken i hela regionen och dels möjliggöra för den enskilda att övergå till el-bil. I den aktuella planen skall man bygga bostäder vilka behöver drygt 100 nya p- platser. Dessutom försvinner det 220 platser. Vi i folkpartiet Majorna tycker att man ska gräva ner bilarna i ett källargarage om två plan, med möjlighet att ladda el-bilar. Det finns idag ett uppdämt behov av parkering i området. Planen innehåller bara 150 platser vilket innebär att antalet parkeringsmöjligheter minskar avsevärt i området. Så om vi ska behålla dagens parkeringssituation behöver vi bygga minst 320 platser. Om du har bil eller vill ha möjlighet att skaffa e-bil i Majorna är det nu dags att agera. Lämna dina synpunkter till stadsbyggnadskontoret före den 7 juni, eller kontakta din lokala politiker. (Observera att detta datum redan har passerats.)
Pär Ekström (FP), Fastighetsnämnden
Anders Jonell (FP), SDN Majorna-Linné
YimbyGBG om: göteborg, stadsbyggnad, elbil, majorna
Bloggar om: göteborg, stadsbyggnad, elbil, majorna
Studie: Tätare städer har mindre ekologiska fotavtryck
Skribent: Hannes Johansson
Yimby förespråkar som bekant mer tät blandstad i Göteborg. Anledningarna är flera, och en av de viktigare är frågan om ekologisk hållbarhet - en av de tre pelarna i begreppet hållbarhet. Fler och fler studier visar nämligen att kompaktare, tätare städer ger proportionellt lägre mängd utsläpp av växthusgaser. Utsläpp av växthusgaser är förvisso bara en av många ekologiska aspekter, men ändå en viktig sådan.
I en nypublicerad artikel i Environment and Urbanization har författarna gjort en meta-analys av studier av utsläpp av växthusgaser för 100 städer i olika länder. Om man räknar ur ett konsumtionsperspektiv*, uppskattar man att ca 80% av människors utsläpp av växthusgaser kommer från städer. Trots att endast ca 50% av jordens befolkning bor i städer. Det är inte så särskilt oväntat, med tanke på att konsumtionsmönstren ser helt annorlunda ut i världens städer än ute på landet. Dessutom tenderar rika människor i allmänhet att bidra med mer utsläpp än fattigare människor - och rika människor återfinns oftast i världens städer.
Författarna drar dock slutsatsen att detta är ett ganska obalanserat sätt att se på statistiken, eftersom mängden utsläpp varierar oerhört mycket från stad till stad. Rikare städer har - som väntat - större avtryck än fattigare**, men vad som är mycket intressant ur vårt perspektiv är att även glesare städer har söttre avtryck än tätare. Även inom en enskild stad varierar mängden utsläpp i hög grad för olika områden, och även där kan man se att tätare områden i staden genererar mindre utsläpp per capita.
Whitby, Toronto. 13,02 ton CO2 per capita.
East York, Toronto. 1,31 ton CO2 per capita.
Resultatet är intuitivt, och vi har sett liknande resultat i liknande studier. Man kan börja skönja mer och mer tydliga evidenslinjer som pekar mot att täta städer i flera avseenden är mer hållbara än glesa städer eller förorter. Om man bygger tätare kan man lättare dela på infrastruktur och annan service. Avstånden blir kortare och transportbehoven mindre.
Men tätheten i städer har också andra, kanske mer vaga, fördelar i frågan om klimatpåverkan. Tätheten skapar nämligen närhet och smidighet - närhet mellan beslutsfattare och invånare, och en ökad smidighet som tillåter snabbare omställning i miljö-policies och omstruktureringar. Klimatarbetet blir, annorlunda uttryckt, mer hanterbart om en viss mängd människor och infrastruktur hålls relativt samlad, än om den är utspridd. Dessutom är städer smedjor för innovation och kreativa lösningar - ska vi lösa problemen med klimatförändringen är det alltså sannolikt att lösningarna kommer komma från arbete i städerna.
Vasa/Haga/Linné, Göteborg. Hur många ton CO2 per capita?
För den som inte är rädd för lite teknisk läsning (inte allt för teknisk dock) rekommenderar jag att läsa artikeln i sin helhet här. Det finns även ett sammandrag att läsa från ScienceInsider här. I ett tidigare inlägg efterlyste jag mer stadsvetenskap, en term som i kommentarerna visade sig vara förvirrande och kanske rentav missvisande. Jag vill förtydliga att det är studier av just den här typen jag syftade på - holistiska studier av städers emergenta egenskaper.
Städer spelar en huvudroll på vår planet idag. Över hälften av jordens befolkning bor i dem. De står för en större del av mänskligt producerade utsläpp av växthusgaser. De har visat sig vara ojämförbara ekonomiska motorer och smältdeglar för kreativitet och innovation. Därför är det viktigt att förstå städer, och därför är det viktigt hantera stadsbyggande rätt.
* Med konsumtionsperspektiv menas att man inte bara räknar de utsläpp som genereras från produktion i själva städerna, utan även de utsläpp som genereras av produktion som utförs utanför själva staden, men som konsumeras inuti staden. Dessa utsläpp skulle alltså inte genererats om det inte vore för städernas konsumtion, och bör därför inte ses som isolerade utanför städerna.
** Man bör även tänka på att storstäder utgör större ekonomier än rurala, eller lantliga, områden. Om det alls vore möjligt att producera motsvarande ekonomiska värden i rurala områden, istället för i städerna, hade de rurala områdena med största sannolikhet få ett betydligt större klimatavtryck.
I en nypublicerad artikel i Environment and Urbanization har författarna gjort en meta-analys av studier av utsläpp av växthusgaser för 100 städer i olika länder. Om man räknar ur ett konsumtionsperspektiv*, uppskattar man att ca 80% av människors utsläpp av växthusgaser kommer från städer. Trots att endast ca 50% av jordens befolkning bor i städer. Det är inte så särskilt oväntat, med tanke på att konsumtionsmönstren ser helt annorlunda ut i världens städer än ute på landet. Dessutom tenderar rika människor i allmänhet att bidra med mer utsläpp än fattigare människor - och rika människor återfinns oftast i världens städer.
Författarna drar dock slutsatsen att detta är ett ganska obalanserat sätt att se på statistiken, eftersom mängden utsläpp varierar oerhört mycket från stad till stad. Rikare städer har - som väntat - större avtryck än fattigare**, men vad som är mycket intressant ur vårt perspektiv är att även glesare städer har söttre avtryck än tätare. Även inom en enskild stad varierar mängden utsläpp i hög grad för olika områden, och även där kan man se att tätare områden i staden genererar mindre utsläpp per capita.
Whitby, Toronto. 13,02 ton CO2 per capita.
East York, Toronto. 1,31 ton CO2 per capita.
Resultatet är intuitivt, och vi har sett liknande resultat i liknande studier. Man kan börja skönja mer och mer tydliga evidenslinjer som pekar mot att täta städer i flera avseenden är mer hållbara än glesa städer eller förorter. Om man bygger tätare kan man lättare dela på infrastruktur och annan service. Avstånden blir kortare och transportbehoven mindre.
Men tätheten i städer har också andra, kanske mer vaga, fördelar i frågan om klimatpåverkan. Tätheten skapar nämligen närhet och smidighet - närhet mellan beslutsfattare och invånare, och en ökad smidighet som tillåter snabbare omställning i miljö-policies och omstruktureringar. Klimatarbetet blir, annorlunda uttryckt, mer hanterbart om en viss mängd människor och infrastruktur hålls relativt samlad, än om den är utspridd. Dessutom är städer smedjor för innovation och kreativa lösningar - ska vi lösa problemen med klimatförändringen är det alltså sannolikt att lösningarna kommer komma från arbete i städerna.
Vasa/Haga/Linné, Göteborg. Hur många ton CO2 per capita?
För den som inte är rädd för lite teknisk läsning (inte allt för teknisk dock) rekommenderar jag att läsa artikeln i sin helhet här. Det finns även ett sammandrag att läsa från ScienceInsider här. I ett tidigare inlägg efterlyste jag mer stadsvetenskap, en term som i kommentarerna visade sig vara förvirrande och kanske rentav missvisande. Jag vill förtydliga att det är studier av just den här typen jag syftade på - holistiska studier av städers emergenta egenskaper.
Städer spelar en huvudroll på vår planet idag. Över hälften av jordens befolkning bor i dem. De står för en större del av mänskligt producerade utsläpp av växthusgaser. De har visat sig vara ojämförbara ekonomiska motorer och smältdeglar för kreativitet och innovation. Därför är det viktigt att förstå städer, och därför är det viktigt hantera stadsbyggande rätt.
* Med konsumtionsperspektiv menas att man inte bara räknar de utsläpp som genereras från produktion i själva städerna, utan även de utsläpp som genereras av produktion som utförs utanför själva staden, men som konsumeras inuti staden. Dessa utsläpp skulle alltså inte genererats om det inte vore för städernas konsumtion, och bör därför inte ses som isolerade utanför städerna.
** Man bör även tänka på att storstäder utgör större ekonomier än rurala, eller lantliga, områden. Om det alls vore möjligt att producera motsvarande ekonomiska värden i rurala områden, istället för i städerna, hade de rurala områdena med största sannolikhet få ett betydligt större klimatavtryck.
YimbyGBG om: klimatförändring, stadsplanering, stadsbyggnad, urbanisering
Bloggar om: klimatförändring, stadsplanering, stadsbyggnad, urbanisering
På g i gbg
Skribent: Jesper Hallén
Lite lätt brutalt har dessa stora huskroppar vuxit fram ur askan från de gamla funkislängorna. Gaturummet har åter slutits och höjden på de nya husen skapar en mer storstadsmässig atmosfär, vilket många gillar. Jag har alltid gillat Friggagatan/Odinsgatan för dess ständiga liv, mycket tack vare den täta bil- och busstrafiken. Nu försöker man dra ner på trafiken, vilket nog skapar en lugnare miljö och uppskattas av de boende. Bussarna kör numer på baksidan av dessa nya huskroppar, snacka om trist bussträcka. Lite synd då en busshållplats vid till exempel Odinsplatsen saknas.
Byggnadernas utformning är väl inte den roligaste, men med väl tilltagna lokaler i bottenplan får man väl vara hyfsat tillfreds ändå. Men det skulle väl varit vackrare med lite mer variationsrikt fasadliv, varför inte lite Miamiansk art-deco eller nåt?
Art-decofasad i Miami, USA.
Varför dessa arkader har byggts i de nybyggda bottenvåningarnas hörn är väl ett litet mysterium. Här kunde man ju låtit lokalytan ha nått ända till trottoaren tycker jag.
Från före detta Biker Street till stans nya hotellstubbe som växer upp ur Posthusets bakgård. Fasaden börjar ta form och ska bestå av skiffer och koppar. Jag tyckte att det såg ut som plåt (!) först men gick fram och kände på en leverans av fasadsten och det var bara en synvilla. Det var väl blankheten som gjorde det.
Exakt ett år kvar till öppning enligt hotellets egna denräknare. Frågan är vad som kommer hända med den stiliga frisörporten.
Något jag har svårt att smälta är att huvudingången på det nya Posthuset är så assymetriskt placerad. Varför inte i mitten? Resten av den pampiga fasaden mot Drottningtorget är ju helt symmetrisk. Arkitekter verkar ha mycket svårt att underkasta sig symmetrins underbara värld.
Sen kanske det bara är jag som har svårt för detta, många tycker säkert att det är snyggt.
Illustration: Semrén + Månsson
Hur svårt kan det vara?
Slutligen en titt på ett annat nybyggt hus, Johannahusets ersättare mitt i Brunnsparken. Byggnadsstilen som är helt ny och typisk göteborgsk kallas luftslott.
De nya hyresgästerna som flyttade in 2010 uppges vara mycket nöjda och glada.
YimbyGBG om: yimby, göteborg, stadsbyggnad, friggagatan, posthuset, brunnsparken
Bloggar om: yimby, göteborg, stadsbyggnad, friggagatan, posthuset, brunnsparken
Platser och torg: Pusterviksplatsen
Skribent: Jesper Hallén
Utblick från det vita kvarteret vid Pusterviksplatsen.
Inlägget i förra veckan om att bebygga den lilla remsan parkeringsplats kallad Pusterviksplatsen skapade en spännande diskussionstråd efter sig. Så varför inte kika lite närmare på platsen i fråga.
I princip hela den blå ytan skulle kunna bebyggas med ett par tre små kvarter. Självklart lämnar man en bred kajremsa som lär bli betydligt trevligare att flanera på än i dagsläget. Vem vet, någon kanske tillochmed öppnar ett kafé! Sånt älskar ju nämligen vi göteborgare. Detta kan vara ett första steg mot att skapa ett slags kajliv längs Pustervikskajen.
Vissa anser att Pusterviksplatsen är historisk mark (vilken mark är inte historisk?) och bör därför låtas vara. Men nu handlar det ju om en i stort sett tom yta, det är ingen historisk värdefull bebyggelse som offras. Det skulle vara ett par luftslott i så fall som fått stå och förfalla alltför länge.
Ett annat återkommande önskemål i vår stad är park. Det är väl ändå häpnadsväckande att såpass många göteborgare verkar törsta efter mer parkmiljö. Vi har väl park lite överallt kan jag känna. Absolut inget fel med park! Men vi behöver inte fler parker som knappt används, detta känns som en sådan yta. Det vi behöver är kvalitativa parker som används och tillför staden något, vilket Hannes skrev om i måndags.
Möjligen är det så illa att alla dessa parker som vi faktiskt har blir lite bortglömda i och med att vi har alla dessa gråa och kalla ytor lite överallt, till exempel parkeringsplatser. Detta i sin tur leder till att man känner att staden består av asfalt och hårda ytor, vilket leder till att man vill bota detta med park. Allt för många av stans kanalkajer upptas förresten av parkeringsplatser, vilket gör miljön obrukbar, både praktiskt, estetiskt och emotionellt. Vi borde ta bättre vara på vår kära vallgrav.
Det aktuella området (blått) i förhållande till all parkmiljö (grönt) vi har längs vallgraven och allén.
Det vore väl fint att få lite bebyggelse längs kajen istället för det här?
Bilden är dessvärre ett montage.
Göteborgs kanske mest kända byggnad. Synd bara att omgivningen inte riktigt känns som att den förtjänar denna pärla. Vi ska allt titta närmare på detta också framöver.
YimbyGBG om: yimby, göteborg, stadsbyggnad, pusterviksplatsen, rosenlund, park
Bloggar om: yimby, göteborg, stadsbyggnad, pusterviksplatsen, rosenlund, park
Förtätning till varje pris?
Skribent: Hannes Johansson
Yimby är generellt positiva till förtätning - det är en av våra huvudfrågor. Men det kan finnas en viss rädsla för ordet "förtätning", vilken ibland uttrycks i debatter och kommentarstrådar. Därför är det viktigt att tala om vad "förtätning" betyder och vilken typ av förtätning det är Yimby förespråkar. Vi börjar med några populära missuppfattningar:
Förtätning gör staden gråare och berövar oss våra parker. Detta är ingalunda en nödvändig induktion. I Göteborg finns ett stort överflöd på tomma, hårdgjorda ytor (parkeringar, övergivna industriområden osv.) med mycket låg användningsgrad. Tänk på alla ytparkeringar och tomma asfaltsöknar som finns, och i stadens mest centrala delar dessutom. Man skulle kunna göra staden mångfaldigt mer tätbebyggd utan att exploatera en enda kvadratmeter grönyta.
Tät struktur ger alla närhet till fina stadsparker - här aldrig längre än 300 meter.
Förtätning skulle faktiskt kunna ha rakt motsatt effekt. Det vill säga, med rätt förtätning skulle man få underlag att anlägga parker och grönytor där det idag inga finns. Om man omsluter grönytorna och parkerna med en kompakt stadsbebyggelse skulle de dessutom komma till större användning: fler skulle ha nära till parken än om den omgavs av gles bebyggelse. Dessutom skulle parkkänslan vara mer framträdande om den var avgränsad av ett tydligt stadsrum - den som befunnit sig i en sådan park i till exempel London eller New York vet detta.
Hyde Park hade vi nog inte velat förtäta...
Yimby är alltså positiva till en förtätning i områden där det inte finns någon kvalitativ park eller grönyta att bevara (en snårbuske mitt på en parkering kanske inte faller under den kategorin, här måste naturligtvis en gränsdragning och ett avvägande göras). Yimby är däremot negativa till att exploatera kvalitativa parker och grönområden som idag används i stor utsträckning.
Förtätningen kommer ersätta våra fina, låga hus med fula höghus och förstöra vår byggnadshistoria. Fel. Som konstaterat i punkten ovan så finns det gott om tomma ytor där det inte står några byggnader alls idag. Tillgången på platser som dessa är så god att det skulle dröja sekler innan man skulle vara tvungen att ersätta befintlig bebyggelse med högre byggnader för att uppnå förtätning. Så långt i framtiden är det meningslöst att planera i nuläget, eftersom vi inte har någon aning om hur stadens behov kommer se ut och vilket klimat som då kommer råda.
Tvärtom går det fint att uppnå relativt hög täthet med relativt låg bebyggelse. Då är en förutsättning att man använder kompaktare byggnadsstrukturer än vad vi ofta ser idag i form av punkthus och lamellhus. Om man bygger tillräckligt kompakt, men naturligtvis inte för kompakt, så kan vi faktiskt slippa bygga höga hus-i-park och hålla bebyggelsen generellt lägre. För Yimby är det mycket viktigare att bebyggelsens struktur främjar integrering, diversitet och hållbarhet, än vilken höjd husen har.
Dessa hus hade kunnat vara betydligt lägre och trevligare...
...om området bebyggts mer i denna struktur med typiskt göteborgsk stil.
Man kan också visst visa hänsyn till omgivande bebyggelse vid förtätning. Det finns gott om platser där vi skulle kunna skapa en naturlig förlängning av den täta, funktionsblandade kvartersstad vi vill se mer av. På så vis kan man visa hänsyn till omgivande bebyggelse - för det är ju önskvärt även när omgivande bebyggelse består av tät kvartersstad, inte bara när omgivande bebyggelse är först och främst anpassad efter siktlinjer och solvinklar.
Förtätning skapar mer trafik och miljöproblem. Det är sant att det medför en viss lokal ökning av nettotrafik när man bygger fler bostäder och verksamhetslokaler. Det är viktigt att koncentrationen av trafik och utsläpp inte blir såpass stark att den medför alltför negativa hälsoeffekter. Man måste dock ställa förtätning mot alternativet: utglesning.
Människor behöver någonstans att bo, jobba och handla. Om man inte bygger tätt så bygger man glest istället. Men stadsutglesning betyder ju större avstånd och ett ökat bilberoende. Om man slår ut trafikökningen per inflyttad person torde alltså trafikökningen bli större om man bygger glest istället för att förtäta. Dessutom skapas en feedback-mekanism, där den ökade biltrafiken kräver infrastruktur som i sin tur kräver större ytor och därmed skapar ännu större avstånd som skapar mer biltrafik...
Sånt här vill vi helst undvika...
Om man tillfredsställer samma behov på en mindre yta blir transportsträckorna dock mindre. Man får större underlag för kollektivtrafik, och givetvis även större möjligheter till gång- och cykeltrafik. Om man bygger i en struktur som möjliggör fler vägalternativ för bilisterna slipper man dessutom att koncentrera all biltrafik till ett fåtal huvudleder - det man brukar kalla för att sila biltrafiken - och man får då lägre koncentrationer av trafik och utsläpp. En win-win situation, alltså.
Vi står således inte inför en situation där vi måste välja mellan förtätning eller grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Istället kan man genom förtätning ge fler människor tillgång till fler grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Förutom alla andra fördelar en tätare stad innebär.
Förtätning gör staden gråare och berövar oss våra parker. Detta är ingalunda en nödvändig induktion. I Göteborg finns ett stort överflöd på tomma, hårdgjorda ytor (parkeringar, övergivna industriområden osv.) med mycket låg användningsgrad. Tänk på alla ytparkeringar och tomma asfaltsöknar som finns, och i stadens mest centrala delar dessutom. Man skulle kunna göra staden mångfaldigt mer tätbebyggd utan att exploatera en enda kvadratmeter grönyta.
Tät struktur ger alla närhet till fina stadsparker - här aldrig längre än 300 meter.
Förtätning skulle faktiskt kunna ha rakt motsatt effekt. Det vill säga, med rätt förtätning skulle man få underlag att anlägga parker och grönytor där det idag inga finns. Om man omsluter grönytorna och parkerna med en kompakt stadsbebyggelse skulle de dessutom komma till större användning: fler skulle ha nära till parken än om den omgavs av gles bebyggelse. Dessutom skulle parkkänslan vara mer framträdande om den var avgränsad av ett tydligt stadsrum - den som befunnit sig i en sådan park i till exempel London eller New York vet detta.
Hyde Park hade vi nog inte velat förtäta...
Yimby är alltså positiva till en förtätning i områden där det inte finns någon kvalitativ park eller grönyta att bevara (en snårbuske mitt på en parkering kanske inte faller under den kategorin, här måste naturligtvis en gränsdragning och ett avvägande göras). Yimby är däremot negativa till att exploatera kvalitativa parker och grönområden som idag används i stor utsträckning.
Förtätningen kommer ersätta våra fina, låga hus med fula höghus och förstöra vår byggnadshistoria. Fel. Som konstaterat i punkten ovan så finns det gott om tomma ytor där det inte står några byggnader alls idag. Tillgången på platser som dessa är så god att det skulle dröja sekler innan man skulle vara tvungen att ersätta befintlig bebyggelse med högre byggnader för att uppnå förtätning. Så långt i framtiden är det meningslöst att planera i nuläget, eftersom vi inte har någon aning om hur stadens behov kommer se ut och vilket klimat som då kommer råda.
Tvärtom går det fint att uppnå relativt hög täthet med relativt låg bebyggelse. Då är en förutsättning att man använder kompaktare byggnadsstrukturer än vad vi ofta ser idag i form av punkthus och lamellhus. Om man bygger tillräckligt kompakt, men naturligtvis inte för kompakt, så kan vi faktiskt slippa bygga höga hus-i-park och hålla bebyggelsen generellt lägre. För Yimby är det mycket viktigare att bebyggelsens struktur främjar integrering, diversitet och hållbarhet, än vilken höjd husen har.
Dessa hus hade kunnat vara betydligt lägre och trevligare...
...om området bebyggts mer i denna struktur med typiskt göteborgsk stil.
Man kan också visst visa hänsyn till omgivande bebyggelse vid förtätning. Det finns gott om platser där vi skulle kunna skapa en naturlig förlängning av den täta, funktionsblandade kvartersstad vi vill se mer av. På så vis kan man visa hänsyn till omgivande bebyggelse - för det är ju önskvärt även när omgivande bebyggelse består av tät kvartersstad, inte bara när omgivande bebyggelse är först och främst anpassad efter siktlinjer och solvinklar.
Förtätning skapar mer trafik och miljöproblem. Det är sant att det medför en viss lokal ökning av nettotrafik när man bygger fler bostäder och verksamhetslokaler. Det är viktigt att koncentrationen av trafik och utsläpp inte blir såpass stark att den medför alltför negativa hälsoeffekter. Man måste dock ställa förtätning mot alternativet: utglesning.
Människor behöver någonstans att bo, jobba och handla. Om man inte bygger tätt så bygger man glest istället. Men stadsutglesning betyder ju större avstånd och ett ökat bilberoende. Om man slår ut trafikökningen per inflyttad person torde alltså trafikökningen bli större om man bygger glest istället för att förtäta. Dessutom skapas en feedback-mekanism, där den ökade biltrafiken kräver infrastruktur som i sin tur kräver större ytor och därmed skapar ännu större avstånd som skapar mer biltrafik...
Sånt här vill vi helst undvika...
Om man tillfredsställer samma behov på en mindre yta blir transportsträckorna dock mindre. Man får större underlag för kollektivtrafik, och givetvis även större möjligheter till gång- och cykeltrafik. Om man bygger i en struktur som möjliggör fler vägalternativ för bilisterna slipper man dessutom att koncentrera all biltrafik till ett fåtal huvudleder - det man brukar kalla för att sila biltrafiken - och man får då lägre koncentrationer av trafik och utsläpp. En win-win situation, alltså.
Vi står således inte inför en situation där vi måste välja mellan förtätning eller grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Istället kan man genom förtätning ge fler människor tillgång till fler grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Förutom alla andra fördelar en tätare stad innebär.
YimbyGBG om: förtätning, stadsbyggnad, stadsplanering, göteborg
Bloggar om: förtätning, stadsbyggnad, stadsplanering, göteborg
Bebygg Pusterviksplatsen
Skribent: Jesper Hallén
Göteborg är en gles stad full av öde ytor som man som stadsbyggnadsfreak gärna skulle vilja göra något bättre av. Vi har ju tidigare skrivit om öde centrala platser som skulle må bra av en förtätning. Mindre platser som Skanstorget och parkeringen vid Hagabion och större områden som hela norra Masthugget, Heden med mera. För att inte tala om Centrala Älvstaden, men det är ju en annan historia.
Det finns en annan sån här plats som man gärna skulle vilja åtgärda, enligt kartan heter det Pusterviksplatsen. Åker man spårvagnen mot Järntorget så blickar man ut och ser den vackra Feskekyrkan. Men ögonen mår trots denna karamell illa då man samtidigt måste stå ut med de bakomliggande groteska huskropparna. Ibland vill man rädda Fiskekyrkan, ta den med sig och placera på en vackrare plats. Men det går ju inte, eller? I alla fall så passerar man ju även parkeringsplatsen på andra sidan Rosenlundskanalen, närmast spårvagnen alltså. Där ligger även en märklig bensinstation med märkliga små tak. Jag brukar anstränga mig och tänka att det kanske är vackert, men det är svårt. Men varför är inte platsen bebyggd? Det vore väl på sin plats att göra. Sätt igång och bygg!
Tom tomt.
Bebyggt! Haga har fått kvarter vid kanalen och en bro dessutom.
Minns ni förresten förslaget om att bygga ut Vasastaden med en extra årsring som kom för ett par år sedan? Det projektet var väl inte så dumt. Skulle nog bli svårt att få igenom dock då det betyder att man skulle bebygga parkmiljö. Visserligen inte en parkmiljö som används i jättestor utsträckning, men ändå. Landets kanske grönaste stad skriker ju av någon anledning alltid efter mer grönska. Men här vid Rosenlund är det ju ingen park, utan asfalt, så det borde väl vara lättare.
Den omtyckta stadsdelen Haga är ju mysig och allt. Men det är ju egentligen bara huvudgatan Haga nygata som är befolkad, man saknar genomströmning åt andra hållet, mot Rosenlund till. Alltså behövs en bro och det behövs bebyggelse. Det kan ju låta motsägelsefullt men i en stad är bebyggelse ingen barriär, det är däremot tomma ytor. Att passera över Heden skulle inte kännas lika långt om Heden var bebyggt och man gick längs gator. Eller?
Sen räcker det ju inte att bebygga Pustervikskajen för hur lockande är egentligen Rosenlund i dagsläget? Det är ett annat svidande skrapsår i centrala stan som vi bör se över. Även här finns ju ytor att förädla. Kajstråken här har ju potential som heter duga.
Det finns en annan sån här plats som man gärna skulle vilja åtgärda, enligt kartan heter det Pusterviksplatsen. Åker man spårvagnen mot Järntorget så blickar man ut och ser den vackra Feskekyrkan. Men ögonen mår trots denna karamell illa då man samtidigt måste stå ut med de bakomliggande groteska huskropparna. Ibland vill man rädda Fiskekyrkan, ta den med sig och placera på en vackrare plats. Men det går ju inte, eller? I alla fall så passerar man ju även parkeringsplatsen på andra sidan Rosenlundskanalen, närmast spårvagnen alltså. Där ligger även en märklig bensinstation med märkliga små tak. Jag brukar anstränga mig och tänka att det kanske är vackert, men det är svårt. Men varför är inte platsen bebyggd? Det vore väl på sin plats att göra. Sätt igång och bygg!
Tom tomt.
Bebyggt! Haga har fått kvarter vid kanalen och en bro dessutom.
Minns ni förresten förslaget om att bygga ut Vasastaden med en extra årsring som kom för ett par år sedan? Det projektet var väl inte så dumt. Skulle nog bli svårt att få igenom dock då det betyder att man skulle bebygga parkmiljö. Visserligen inte en parkmiljö som används i jättestor utsträckning, men ändå. Landets kanske grönaste stad skriker ju av någon anledning alltid efter mer grönska. Men här vid Rosenlund är det ju ingen park, utan asfalt, så det borde väl vara lättare.
Den omtyckta stadsdelen Haga är ju mysig och allt. Men det är ju egentligen bara huvudgatan Haga nygata som är befolkad, man saknar genomströmning åt andra hållet, mot Rosenlund till. Alltså behövs en bro och det behövs bebyggelse. Det kan ju låta motsägelsefullt men i en stad är bebyggelse ingen barriär, det är däremot tomma ytor. Att passera över Heden skulle inte kännas lika långt om Heden var bebyggt och man gick längs gator. Eller?
Sen räcker det ju inte att bebygga Pustervikskajen för hur lockande är egentligen Rosenlund i dagsläget? Det är ett annat svidande skrapsår i centrala stan som vi bör se över. Även här finns ju ytor att förädla. Kajstråken här har ju potential som heter duga.
YimbyGBG om: yimby, göteborg, stadsbyggnad, rosenlund, haga, förtätning
Bloggar om: yimby, göteborg, stadsbyggnad, rosenlund, haga, förtätning
FÖLJ OSS
Om du stöder våra idéer, kom med bland YimbyGBG:s 1850 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY GÖTEBORG
Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.
Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.
Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.
Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!
YIMBY GÖTEBORG PÅ TWITTER
FORUM
Västlänken
(658 Inlägg, senast i går 23:43 av Sven Renquist)
ANDRA BLOGGAR
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Norge
Andra bloggar:
Anders Landscape
Approximation (V)
Betongelit
Bios Politikos (S)
Byggbloggarna
Chief Rocka
Ecoprofile
Emmali Jansson (MP)
God Bostad
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Ljungbergs Blogg
Malmö-Stockholm
Naturskyddsföreningen
Operation Karlstad
Rickard Nordin (C)
Självgod och Bitter
Storstad Linköping
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Viking Green
Älvstranden Blogg
Öresundsbloggen
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Norge
Andra bloggar:
Anders Landscape
Approximation (V)
Betongelit
Bios Politikos (S)
Byggbloggarna
Chief Rocka
Ecoprofile
Emmali Jansson (MP)
God Bostad
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Ljungbergs Blogg
Malmö-Stockholm
Naturskyddsföreningen
Operation Karlstad
Rickard Nordin (C)
Självgod och Bitter
Storstad Linköping
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Viking Green
Älvstranden Blogg
Öresundsbloggen
Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
