Utskrift från gbg.yimby.se
....

Valenkät 2018

Idag publicerar Yimby Göteborg valenkäten 2018. Vi ställde tio avgörande frågor om stadens utveckling till alla de politiska partierna i Göteborg som vi bedömer har en rimlig chans att komma in i kommunfullmäktig. Vi har fått svar från från C, D., F!, L, M, MP, S, SD, V och VV men inte från KD.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Valenkät 2014

Idag publicerar Yimby Göteborg sin valenkät. Vi ställde sex avgörande frågor om stadens utveckling till alla partier som finns representerade på EU-, riksdags- eller kommunnivå i Göteborg. Vi har fått svar från C, FP, KD, M, MP, S och VV men inte från KD, SD och F!.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsbyggnadslöften inför kommande mandatperiod

I måndags, en dryg månad efter valet, gick Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut med att man bildar politisk majoritet i Göteborgs kommun. Göteborg fortsätter alltså ha ett rödgrönt styre. För att få en liten uppfattning om vad man kan förvänta sig av stadsbyggnationen under de närmsta fyra åren skulle jag därför vilja påminna om vilka ambitioner om stadsbyggnad de tre partierna har uttalat innan valet. Det återstår naturligtvis att se vilka gemensamma mål och strategier man så småningom formulerar.

Vi skickade ju ut en enkät till de tre partierna - bland andra - innan valet, och utifrån partiernas svar på enkäten kan vi bland annat hoppas på:

  • Minst 8000-12000 nya bostäder i Göteborg under mandatperioden. Miljöpariet vill bygga 2000 per år, Vänsterpartiet minst 3000 per år och Socialdemokraterna minst 10000 under mandatperioden. Man betonar vikten av att bygga fler hyresrätter och att blanda upplåtelseformer.
  • Färre markparkeringar i staden. Fler parkeringshus och fler parkeringsplatser under marknivå. Lägre antal parkeringsplatser i centrala områden med goda kollektivtrafikförbindelser.
  • Kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och ett fullföljande av målet om att andelen resor med kollektivtrafik skall vara minst 40% år 2025.
  • En blandning av bostäder och verksamhetslokaler för handel, arbete, service och kultur.

Låt oss nu komma ihåg de löften och de mål som uttalats om stadsbyggnad i Göteborg för kommande mandatperiod. Det gäller att man följer upp dessa och vidtar konkreta åtgärder för att uppnå målen. Om man till exempel ska uppnå målen med bostadsbyggandet så måste produktionen öka enormt mycket jämfört med de senaste två åren.

Det ska bli intressant att se vilka åtgärder som föreslås under den närmsta tiden! Samtidigt är det naturligtvis lika viktigt att fortsätta höja målsättningarna, förbättra strategierna och föra en konstruktiv diskussion om den fortsatta utvecklingen av staden.

Valresultat 2010



Kommunvalet i Göteborg 2010


Det blev ett dramatiskt val som efterlämnade en oklar parlamentarisk situation, inte bara nationellt utan även i kommunvalet. Miljöpartiet meddelade idag att de inte tänker agera stödparti åt en borgerlig minoritetsregering. Vi vet alltså fortfarande inte hur landets regeringen kommer att se ut och det är också oklart hur kommunen kommer att styras de närmsta fyra åren.

I Göteborg gick moderaterna, miljöpartiet och sverigedemokraterna framåt medan folkpartiet och kristdemokraterna tappade. Centern åkte ur fullmäktige. Valets stora vinnare var Vägvalet som stormade in i fullmäktige med 16.841 röster. Den stora förloraren var socialdemokraterna som tappade nästan 7% jämfört med förra valet.

De rödgröna partierna fick trots detta tillsammans 41 mandat av fullmäktiges 81, vilket gör att man skulle kunna fortsätta regera kommunen med en minimal majoritet. Miljöpartiet har dock hållit dörren öppen för samarbete högerut så ännu är inget klart.

Läs mer om partiernas åsikter om stadsbyggande

Valstatistik hittar ni här

Valenkät 2010

Idag publicerar Yimby Göteborg sin valenkät. Vi ställde sex avgörande frågor om stadens utveckling. Det här var svaren som vi fick:

1.Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite och för dyrt. Hur tycker ni att vi ska åtgärda bostadsbristen i Göteborg?

Centerpartiet:
Börja bygg tätare och högre på platser där det går. Frihamnen är ett klockrent exempel på en centrumnära plats som är helt öde. Det handlar också om att tillhandahålla mark till byggföretagen. Vi satsar i vår budget 10 miljoner på att snabba upp handläggningstiderna och öka medborgarnas inflytande tidigt i processerna för att minska överklagandena. Men i slutändan handlar det inte bara om bostäder, det handlar om husbyggande där man ska kunna bo, arbeta, handla, roa sig m.m. Vi behöver förändra tankemönstren från siffror i antal bostäder till hur vi bygger en stad som fungerar hela dygnet.


Folkpartiet:
Vi kan bygga ytsnålare. Nya idéer som flexibelt byggande tex "flexibostäder" containers som man flytta för alla åldrar men exklusivt för yngre. Bygg bostäder på våra torg och bygg fler våningar ovanpå tex våra affärer som är låga som tex Kyrkbytorget. det behöver inte vara samma standard överallt. Se till att byggplaner som idag görs i detalj på Stadsbyggnadskontoret mycket mer kanutföras och  betalas av exploatören. Då ökar tempot på planeringen avsevärt och friställer resurser till programarbete m.m. Byggandet kan påbörjas tidigare eftersom det inte finns den broms som det finns idag i kapacitet.

Riv inte bra billiga och fungerande bostäder som i tex Gårda. Var varsam med renoveringar så vi inte upprepar de lyxsaneringar som gjordes på 70 -80 talet med påföljd att många fick flytta eftersom de inte hade råd att bo kvar. Många av landshövdingehusen revs. Det försvann mellan 10.000 - 15.000 små lägenheter.  Det måste naturligtvis byggas mycket nytt då vi får flyttkedjor som är bra och att vi får en omflyttning i beståndet. Det måste byggas många fler bostäder av olika slag. Hyresrätter - bostadsrätter- ägarlägenheter - egnahem (villor). Allt behöver byggas för att vi ska komma till rätta med bostadsbristen. Vi måste bygga både för fattig och för rik.


Kristdemokraterna:
Bygg- och fastighetsbranschen måste bygga bostäder som folk har råd att bo i. Här har kommunen som dominerande markägare en nyckelroll. Mer mark till rimliga priser ska ges till fler bolag så att konkurrensen stimuleras. Byggbranschen måste skärpa sig just när det gäller produktionskostnaderna. Dessa är väldigt höga i Sverige jämfört med andra länder.


Miljöpartiet:
Vi vill bygga 2000 nya bostäder varje år och då främst hyresrätter i områden där sådana är sällsynta och på redan exploaterad mark. Bostadsbristen är inte bara en brist på bostäder utan har även en ekonomisk grund, det finns ett stort utbud för den som har råd och en fast inkomst. Mot den bakgrunden kan man fråga sig om problemet inte till stor del beror på brist på arbete. För att lösa bostadsbristen för de som inte får banklån vill vi bygga fler hyresrätter. Men det är fortfarande ett problem att nybyggda lägenheter är dyra, även hyresrätter.


Moderaterna:
Göteborg växer och efterfrågan på bostäder är stor. Därför måste nybyggandet ökas kraftigt och snabbt. För att stimulera till ett ökat nybyggande krävs förändringar. Viktiga sådana är att byråkratin minskas inom plan- och byggprocessen. Planberedskapen ska ökas så att fler planer och bygglov tas fram. Det ska byggas resurssnålt och samtidigt miljöanpassat där miljöhänsyn och byggande ska gå hand i hand. Kommunen ska stödja, inte detaljstyra, de som vill bygga nytt, oavsett om det gäller företag eller enskilda. Den kommunala marktilldelningen måste öka där marken med fördel säljs i mindre områden för att öka konkurrensen och nå fler intressenter. Alla byggföretags intressen, stora som små, ska behandlas på samma sätt.

Nybyggandet i Göteborg ska grunda sig på variation och mångfald. God service, lättillgänglig information samt mindre byråkrati ska prägla kommunens hantering av mark- och byggärenden. Det krävs en ökad omsättning på tomtkön. Vi vill erbjuda och fördela minst 500 tomter per år. Vårt mål är att tillgodose behovet av fler bostäder och arbetsplatser i Göteborg genom att minska byråkratin i byggprocessen och ge alla byggföretags intressen - stora som små - samt enskilda, större möjligheter att utveckla staden.


Socialdemokraterna:
(S) har avgivit vallöfte om minst 10000 nya bostäder under nästa mandatperiod. För att nå detta måste de allmännyttiga och de privata bostadsföretagen öka tempot i produktionen, likväl som fler detaljplaner måste tas fram. Vi behöver dock en rödgrön regering för att återinföra investeringsstöden för byggande av små billiga hyresrätter.


Vänsterpartiet:
Vi vill bygga minst 3000 bostäder per år varav minst 1000 lägenheter i de kommunala bostadsbolagen. Vi har en rödgrön överenskommelse centralt om investeringsstöd som gör det möjligt att bygga billiga och klimatsmarta hyresrätter.


2. Göteborg är en delad stad. De socioekonomiska skillnaderna mellan nordost och sydväst är enorma. Hur tycker ni att vi ska minska den ekonomiska och etniska segregationen?

Centerpartiet
Mycket handlar om arbete och att människor först och främst ska få en inkomst. Men sedan kommer det som kanske berör YIMBY mer. För att människor inte ska ta sin inkomst och flytta krävs ett Göteborg där olika hus byggs med blandade upplåtelseformer och med varierad standard, så att det går att byta upp sig inom sitt eget område för att få behålla sin bekantskapskrets, skapa förebilder och i förlängningen skapa kapital som kan omsättas lokalt. Det behövs också byggas socialt för att ge möjligheter till möten i det lokala.


Folkpartiet
Ett sätt är att se till så att det finns alla olika boendeformer och prisbilder i varje stadsdel. Det måste finnas möjlighet att göra boendekarriär i sin egen stadsdel. Det skulle minska utflyttningen från de nordöstra stadsdelarna när man fått bättre ställt. Vi måste se till att det finns möjligheter att kunna bygga tex egnahem i nordost i mycket större utsträckning än idag. Det måste komma igång ett stort egnahemsbyggande och gärna med stor del av självbyggeri för att få ned kostnaderna. Om vi inte lyckats att höja statusen på dessa områden och ser till att det finns billiga centrala lägenheter också kommer skillnaden inte bara bestå utan öka i en takt vi inte kan föreställa oss. Det räcker inte bara med olika åtgärder hela tiden. Vi behöver en långsiktig planering av bostäder och arbete så att självkänslan återvänder hos många i de områden som idag har de största problemen.


Kristdemokraterna:
Kärnfrågan är sysselsättning. Om vi inte får fler personer i nordost i arbete kommer vi aldrig lyckas med integrationsarbetet. Med arbete kommer egenmakt, känslan av att vara behövd, gemenskap och språk.


Miljöpartiet: 
Vi vill bygga så det finns blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar. Men detta räcker på sikt inte eftersom de fattiga alltid hamnar utanför. Många av den nuvarande regeringens åtgärder har främjat de som redan har. Prioriteringen att hålla nere räntan leder till stigande bostadspriser vilket är positivt för de som äger en bostad, i synnerhet en riktigt dyr bostad. Borttagande av fastighetsskatten gynnade samma grupp, men vad man sällan pratar om är att detta är negativt för de som vill skaffa en ny bostad. Vi vill istället göra andra prioriteringar där nya gröna jobb skapas och fler arbeten inom de mjuka sektorerna. Arbetsgivaravgiften är exempel på hur man straffskattar arbeten vilket leder till att företagen hellre investerar i ny teknik. Ofta är det arbeten som inte kräver en kvalificerad arbetskraft som går förlorade på detta sätt och det är samtidigt just de yrkena som det är brist på.


Moderaterna:
Det största problemet är fattigdom och socioekonomisk segregation. Sydväst blir inte bättre för att fler fattiga flyttar dit. Nordost blir däremot bättre om de som har ett jobb och en stadig inkomst väljer att stanna kvar. Då måste vi inrikta satsningarna i de stadsdelar där utanförskapet är som störst och arbetsintensiteten som lägst. Det vill vi bland annat göra genom att införa så kallade nystartszoner, det vill säga möjlighet för företag upp till en viss storlek att få skattelättnader i form av reducerade skatter och arbetsgivaravgifter i områden med hög arbetslöshet när de etablerar verksamhet och anställer från området. Vi vill också genomföra stadsspecifika insatser riktade mot unga. Vi vill att Göteborg ska satsa 20 mkr för att ge vägledning och praktikplatser till unga.

Dessutom behöver trångboddheten brytas och det ska bli större möjlighet att göra boendekarriär i området. Det innebär att vi vill göra det möjligt att bygga 3 000 nya egna hem i områden med stor andel hyreslägenheter under de kommande fyra åren. Vi vill också göra det möjligt att disponera om lägenheter i allmännyttans bestånd, exempelvis slå ihop för att göra stora lägenheter för stora familjer för att på så vis minska trångboddheten.

Samtidigt måste det tas fram en upprustningsplan över lägenheterna i miljonprogramsområdet som ägs av allmännyttan. För att motverka otryggheten och brottsligheten i utsatta områden vill vi teckna centrala samverkansavtal mellan kommun, polis och andra viktiga samhällsaktörer. Det skulle innebära en samordning av polisens och stadens resurser för att effektivisera arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Göteborg. Prioriteringen ska ligga på insatser mot ungdomsproblem, våld och droger. Inom ramen för samverkansavtalet bör också inrymmas hur dialogsamtal mellan kommun, polis och boende kan utformas. Det bör ske i enlighet med den så kallade Manchester-modeller, även kallat “neighbourhood policing”.

En tredje komponent är nolltolerans mot klotter och skadegörelse. När det trasiga fönstret repareras så snart det gått sönder krossas färre fönster, skadegörelsen minskar och tryggheten ökar. Vi vill införa en 24-timmarsregel mot klotter och skadegörelse i Göteborg, där allt klotter ska saneras och skadegörelsen åtgärdas inom ett dygn från det att det anmäls till stadens servicenummer.


Socialdemokraterna:
Detta är en komplicerad fråga. För att motverka segregationen måste vi jobba på många olika plan. För det första måste vi fortsätta med att diversifiera uåpplåtelseformerna i de olika stadsdelarna. Kort sammanfattat: Mer hyresrätter i Askim och Centrum samt mer självägda bostäder i nordost. Men vi måste också satsa hårdare på skolorna i de utsatta områdena för att höja deras resultat och status. Vi vill införa ett integrationsråd med representanter från näringsliv, kommun och universitet som ska ha till uppgift att presentera förslag till kommunen på åtgärder.


Vänsterpartiet:
Vi måste vända blicken mot de största problemområdena, de mest segregrade stadsdelarna, som Örgryte, Torslanda, Askim och Älvsborg. Det mest karaktäristiska med segregationen i Göteborgsområdet är koncentrationen av småhus. I få städer i Europa har småhusägarna lika många småhusägare som grannar. Nästan alla andra städer är mer blandade. Villaområdena är betydligt mer ensidiga än miljonprogramsområdena. Därför kan i princip enbart hyresrätter komma på tal när det byggs nytt i överklassområdena.


3. Kommunen har en parkeringsnorm som kräver ett visst antal p-platser vid nybyggen. Tycker ni att en miniminivå av bilparkering ska vara ett krav för bygglov och ska den miniminivån ligga över genomsnittligt bilinnehav i området?

Centerpartiet:
Parkeringsnormen ska anpassas till det förväntade behovet där det byggs. Att ha en fast parkeringsnorm är stelbent och omodernt. Helst av allt skulle det vara upp till byggare och kunder att bestämma.


Folkpartiet: 
Vi vill inte att bilarnas ska stå på gatan om det inte är nödvändigt. Vi vet också att det är väldigt dyrt med att bygga parkeringsplatser under de nybyggda husen. Vi förordar att man bygger ett antal centrala parkeringshus som tex under Heden, Schillerska, Skanstorget. När man bygger nytt ska det ingå parkeringsplatser i centrala lägen. Samtidigt utgår man från något nytt och den som flyttar in vet om det finns parkering eller ej och inrättar sig efter det.


Kristdemokraterna:
Vi ska ha en flexibel parkeringspolitik i Göteborg som leder till att resmålet Göteborg inte hamnar på efterkälken samt att Göteborgarna ska ha rimliga avstånd mellan parkeringsplats och bostad.


Miljöpartiet: 
I den nya parkeringspolicyn har vi fått in att det ska kunna gå att bygga bostäder utan privata parkeringar. Vi menar att göteborgaren inte har ett behov av parkeringsplatser utan ett behov av kommunikationer och detta kan lösas på många sätt bl.a. med god kollektivtrafik.


Moderaterna: 
Vi vill inte att det ska bli färre parkeringsplatser i Göteborg. Däremot får de gärna ligga under mark, exempelvis i parkeringsgarage under Heden och Kungstorget. Vi tror på parkeringsplatsernas betydelse för handeln och turismens skull. När det gäller nybyggen så vill vi öka flexibiliteten och få igång byggandet av fler bostäder. En idé kan då vara att sätta en maxgräns per lägenhet istället för en minimigräns. Det skulle innebära att byggarna själva kan avgöra om och hur många parkeringsplatser som de vill bygga till varje lägenhet. Sannolikt skulle det innebära att utbudet på parkeringsplatser kan möta den faktiska efterfrågan.

Socialdemokraterna: 
Parkeringstalen bör reflektera den ambition som vi har långsiktigt med de olika trafikformerna vid nybyggnation. Det kan dels innebära att vi lyfter bort bilparkering till förmån för parkeringshus i områdets ytterkant, men det kan också vara att vi tar hänsyn till närhet till kollektivtrafikpunkter och gör en bedömning av enkelhet att välja buss eller spårvagn. Viktigt är också att lyfta fram parkeringsnorm och förvaringsplats för cyklar vid nybygge.


Vänsterpartiet: 
Nej. Vi vill ha en maximinivå i stället. Det skall inte vara tillåtet att bygga fler parkeringar än denna norm snarare än som i dag att det är tvingande att bygga minst ett antal parkeringar per bostad. I centrala stan och kollektivtrafiknära lägen skall parkeringsnormen vara riktigt låg. I många fall är det rimligt att bara upplåta parkeringsplats åt bilpooler och handikapparkeringar. Vi vill att så många parkeringar som möjligt skall förläggas under markytan.


4. Göteborg är en växande storstad. Biltrafiken har ökat mycket kraftigt sedan början av 1960-talet medan kollektivtrafikresandet nästan stått still. Hur tycker ni att fördelningen mellan olika trafikslag ska utvecklas i framtiden?


Centerpartiet: 
De kollektiva färdsätten bör uppmuntras ytterligare. Det är dags att dra de nya spårvagnslinjerna som diskuterats. Fler samåkningskörfält gör att en del bussfiler kan nyttjas bättre. Dessutom är det viktigt att skapa goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik i hela staden. Många cykelbanor slutar i ingenting och skyltningen är bristfällig. När det gäller biltrafiken är grundinställningen att vi inte ska ha så mycket bilar i centrala Göteborg. Men det är viktigt att tänka på hur vi bygger, på vissa håll kan ett gångfartsområde (gårdsgata) istället för gågata faktiskt vara trygghetsskapande genom att öka rörligheten, framförallt nattetid.


Folkpartiet:
Kollektivtrafiken måste öka mycket på biltrafikens bekostnad särskilt i centrala lägen. Kollektivtrafiken ska vara bekväm och med god turtäthet för att få folk att ställa bilen. Det är nödvändigt för att Göteborg ska utvecklas att kollektivtrafiken får en avsevärt större andel av trafikarbetet än idag. Se på Stockholm och Malmö som har nästan dubbelt så stor andel av trafiken som är kollektiv än Göteborg.


Kristdemokraterna:
Vår målsättning är att kollektivtrafiken ska ta ”marknadsandelar” från biltrafiken. Fler behöver välja kollektivtrafiken än vad som sker idag. Pendlingsresorna till och från Göteborg svarar för en stor den stor del av biltrafiken. Kan vi förmå dessa att välja kollektivtrafiken är det ett lyft. Byggandet av Västlänken är ett steg på vägen. Vidare måste kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Sist men inte minst kommer genomförandet av trängselavgifterna leda fler till kollektivtrafiken än tidigare.


Miljöpartiet: 
Det ska inte bli fler bilar. All trafik som tillkommer och helst ännu mer ske med kollektivtrafik, till detta vill vi se ett ökat cyklande och gående. Lyckas detta frigörs samtidigt stora ytor centralt för bostadsbyggande vilket i sig kan minska transportbehovet.


Moderaterna: 
Biltrafiken i centrum har gått ner stadigt sedan 1970-talet. Samtidigt har bilresandet i stort sett ökat mycket mer än kollektivtrafikresandet de senaste 40 åren, även om vi kan se ett trendbrott de senaste åren. Vi står bakom K2020 och tycker att det är ett viktigt mål att fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer. Vi har en alldeles för låg resandeandel idag, i jämförelse med exempelvis Stockholm. Västlänken och en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken är viktiga för att nå målet. Samtidigt behöver Göteborg förtätas så att resenärsunderlaget ökar. Vi är dock övertygade om att bilen fortfarande kommer att vara ett viktigt redskap för många människor att få vardagen att gå ihop och det ska vi ta i beaktande när vi utvecklar Göteborg.


Socialdemokraterna: 
Målet ligger fast på 40 procent av resandet ska ske med kollektivtrafik 2025. För att detta ska ske så börjar vi redan 2013 med en kraftig ökning av busstrafiken och bussframkomligheten. Västsvenska infrastrukturpaketet med bland annat västlänken och trängselskatterna kommer att ytterligare skapa incitament till kollektivtrafikanvändande. Ny spårvagnslinje mellan Lilla torget och Järntorget ligger också i planen.


Vänsterpartiet: 
Vi var som enda parti motståndare till kollektivtrafikprogrammet K2020 eftersom det innebär en planering för ökad biltrafik. I stället för en ambitionsnivå på 40 procent resor med kollektivtrafik föreslog Vänsterpartiet 50 procent och att K2020 skall syfta till att minska biltrafiken. Vi vill se en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och att man redan nästa år börjar projektera för spårvagn till Backa.


5. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad
betyder begreppet "blandstad" för er?


Centerpartiet: 
Det handlar om en kombination av funktionell, social och estetisk blandning. D.v.s. att det ska finnas byggnader med olika syften (bostäder, lokaler, kontor, nöje m.m.), för olika människor (från olika inkomstgrupper och med olika bakgrund, vilket gör att olika upplåtelseformer behövs) och de ska få se olika ut utseendemässigt (höga, arkitektoriskt, materialmässigt m.m.). För att det ska bli en blandstad krävs det att alla dessa tre samspelar inom ett begränsat område, det räcker inte att det finns det i enklaver på olika platser i staden. Det hela måste integreras och samspela för att uppnå begreppet blandstad.


Folkpartiet:
För Fp är blandstaden en stad där alla kan bo oavsett plånbokens storlek och där det finns arbetsplatser som är passande för stadsmiljön. Blandstaden är den hållbara staden som kan visa upp en blandning av olika bondeformer, olika miljöer och olika människor. Vem du än är är och var du än kommer ifrån är du välkommen i Folkpartiets Göteborg. Blandstaden kan också förutom blandningen på olika människor var blandat mellan boende och verksamheter. Det kan också göra staden mer kreativ och levande. För att blandstaden ska fungera ordentligt måste människor mötas i sitt närområde. Därför måste staden utformas så att det finn naturlig mötesplatser där man vill träffas . Först då uppnår vi den reala blandstaden.


Kristdemokraterna:
En bra balans mellan olika upplåtelseformer samt mellan arbetsplatser och bostäder i olika delar av stan.



Miljöpartiet: 
Att vi vill ha arbetsplatser, bostadsområden tillsammans med handel och kultur/nöjen/fritidsaktiviteter i områdena. Tung industri bör dock vara serparerat för sig.


Moderaterna: 
Vi vill att Göteborg ska innehålla ett brett utbud av energisnåla bostäder med olika upplåtelseformer och prisbild i samtliga stadsdelar. Detta innefattar hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och egnahem. Göteborg ska vara en öppen stad där stadsmiljön inbjuder till spännande möten på olika platser. Staden ska ha en levande och aktiv stadsmiljö dygnet runt.


Socialdemokraterna: 
Blandstad innebär för oss att vi skapar en hållbar stad. Ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Det är en stad där vi har balans mellan olika bostadstyper, upplåtelseformer och inte minst en god mix mellan bostad, affärs och kontorslokaler. En stad där människor möts bor och arbetar. En stad där liv och rörelse ingår som ett naturligt inslag under hela dagen. Blandstaden är också ett uttryck för att vi inte ska bygga enhetliga arkitektoniska "block" utan att få in olika tankar och uttryck i stadsrummet likväl som bygga en stad för hela vår demografi.


Vänsterpartiet: 
Att det finns olika typer av bostädet och olika upplåtelseformer i alla områden med närhet till affärer, service och arbetsplatser.



6. Hur tycker ni att vi ska stärka Göteborgs attraktivitet och självförtroende?

Centerpartiet: 
Det finns så oerhört mycket att lyfta. För självförtroendet måste vi ha fler saker att vara stolta över. Fler människor behöver arbete för att ha en egen inkomst, Göteborg ska vara möjligheternas stad. Men det behövs också saker som ger gemensamt självförtroende och stolthet. Något som gör Göteborg unikt, precis som operahuset i Sydney eller Frihetsgudinnan i New York, här har Frihamnen potential att bygga något oöverträffat i. Om göteborgarna utstrålar stolthet och självförtroende kommer hela vår stads attraktivitet att öka. Fler människor vill besöka oss och flytta hit. Då krävs det givetvis att det finns någonstans att bo, men de lösningarna har vi ju redan presenterat ovan.


Folkpartiet:
Genom att var lite kaxiga och visa på det vi är bra på. Vi har visat att vi är bra på evenemang. Då ska vi vara stolta över det. Vi ska bygga bort bostadsbristen för alla. För vår attraktivitet utåt måste det finnas bostäder om vi ska få folk som vill komma hit och jobba. Det måste finnas bostäder för studenter så att de vill komma hit och studera. Det måste finnas bostäder för alla de göteborgare som idag inte har någon bostad annars flyttar de till någon annan stad. Naturligtvis måste det finnas bra skolor bra dagis och en bra kollektivtrafik. Utöver detta så måste stadens ledning  var lyhörd mot sina medborgare samt mot omvärlden för att suga upp de strömningar som finns på ett tidigt stadium innan tåget har gått och vagnarna står kvar på perrongen. Vi ska vara en storstad med dess möjligheter men ha kvar den lilla stadens charm.


Kristdemokraterna:
Göteborg måste utvecklas som kunskapstad och skall ligga på framkant när det gäller socialt och ekologiskt hållbar stadsutveckling. Det nyligen startade MISTRA-centret är ett steg i rätt riktning på en sådan utveckling.


Miljöpartiet: 
För det första ska vi sluta förstöra det fina områden som finns. Sedan vill vi försköna staden genom att förnya gamla industriområden, parkeringsplatser mm med bostäder grönområden och mötesplatser. Bilparkeringarna bör minska och de som ska finnas kvar bör ner under jord. Markytan är för värdefull för att ödslas bort.


Moderaterna: 
De infrastrukturinvesteringar som nu står för dörren innebär en historisk satsning på Göteborgsregionen. Det kommer förstora arbetsmarknadsregionen. När fler väljer att flytta hit, studera, bo eller arbeta i Göteborg, kommer underlaget för kultur, nöje, restauranger och handel att öka. Vi kommer att få ett enormt uppsving, som kommer att stärka varumärket Göteborg. Vi har hamnat på efterkälken i förhållande till Malmö och Stockholm och det är hög tid att vi tar igen det försprånget. Samtidigt måste vi ha en fungerande välfärd, skola, trygghet och integration. Vi kan inte bara putsa på ytan och hålla innerstaden ren. Om Göteborgs attraktivitet och självförtroende ska öka måste vi ta ett rejält helhetsgrepp – ett Göteborgslyft.


Socialdemokraterna: 
Vi tror att Göteborgs och göteborgarnas självförtroende är gott. Under de närmaste tiotalet år så kommer staden att omstöpas med utbyggnad enligt infrastrukturpaketets intentioner likväl som byggande av den centrala älvstaden. Detta kommer att vara en mycket spännande tid i stadens historia med stark expansion. Vi tror att det därför är viktigt att föra dessa diskussioner dels för att visa vad som är på gång likväl för att få in fler personer tidigt i diskussionen om stadens gestaltning.


Vänsterpartiet:  Genom att göra Staden mer jämlik och jämställd. Genom att komma tillrätta med de problemtyngda överklassområdena och ha en stadsplanering som även tar hänsyn till barns och kvinnors behov och synpunkter. Med en offensiv arbetsmarknadspolitik, ökad kvallité i välfärden och offentliga investeringar skapar vi jobb till fler.

Valrörelse i rörelse III

Såhär i slutet av valrörelsen är det mycket på gång. Låt oss bara tipsa om några saker som händer de närmsta dagarna:

Imorgon torsdag kommer S-studenter att fortsätta sitt trevliga projekt Befolka staden! som handlar om att återerövra platser som känns otrygga på kvällen, genom att dansa. Oavsett om man vill dansa eller inte så är man välkommen att vara med och göra stan lite tryggare. Undertecknad är inbjuden för att säga nåra ord på temat stadsplanering och trygghet (jag är ju som bekant sosse i det civila - till skillnad från Yimby som är tvärpolitiska). Såhär lyder inbjudan:

Befolka staden!
Dansa salsa mot våld och otrygghet.


I våras bjöd Göteborgs S-studenter in allmänheten till salsakurser vid tre tillfällen i olika delar av staden. Nu upprepar vi succén, med medverkan från socialdemokratiska kandidater till Göteborgs kommunfullmäktige, för att höja temperaturen och ta upp diskussionen inför höstens val.

Flera platser i Göteborg är i dag folktomma på kvällstid. Platser som Kungsparken, Studiegången och Näckrosdammen är levande på dagarna men när kvällen kommer och folk går hem uppstår ett vakuum, ett tomrum som medför otrygghet och rädsla. Många människor i Göteborg är rädda när de vistas ensamma utomhus under kvällstid.

Genom att mötas och dansa salsa på annars folktomma platser hoppas vi kunna skapa en positiv anda, bryta strukturer och skapa en diskussion om trygghet som handlar om hur vi bygger vår stad och hur vi tillsammans rår om varandra, snarare än om fler poliser. På detta sätt tror vi att man kan bygga upp det Göteborg som vi alla vill leva i – ett jämställt Göteborg!

16 september - Kungsparken bakom Stora Teatern 19:00
Denna gång talar och medverkar Johannes Åsberg, ordförande för Tjänstemännens socialdemokratiska förening i Göteborg.


Dagen efter ordnar Träffpunkt Allians föreläsning och panelsamtal i Avenygallerian:

Allians för ett framgångsrikt företagande i Västsverige

12.00 Samling
Lättlunch serveras

12.30 Välkomna
Anna Strand

12.35 Alliansens framtida näringslivspolitik för Västsverige
Mats Odell (KD), Kommun- och finansmarknadsminister

12.50 Paneldiskussion med företrädare för näringsliv och Alliansen:
Mats Odell (KD), Kommun- och finansmarknadsminister
Gunilla Almgren, Ordförande Företagarna Västra Götaland
Johan Trouvé, VD, Västsvenska industri- och handelskammaren
Kenneth Krantz, Regionchef Svenskt Näringsliv
Lars Hjälmered (M), Riksdagsledatmot
Eva Flyborg (FP), Riksdagsledamot
Anders Flanking (C), Riksdagskandidat, partisekreterare

13.30 Sammanfattning och avslutning


Men framför allt:

Imorgon kommer vi att publicera Yimbys valenkät. Vi valde ut sex frågor som vi tyckte var viktiga att få svar på och som speglar centrala frågeställningar inom stadsplaneringen i Göteborg. Förhoppningsvis kan vår enkät vara till nytta för dem som fortfarande inte har bestämt hur de ska rösta.

Det här är de frågor vi ställde:

1. Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite och för dyrt. Hur tycker ni att vi ska åtgärda bostadsbristen i Göteborg?

2. Göteborg är en delad stad. De socioekonomiska skillnaderna mellan nordost och sydväst är enorma. Hur tycker ni att vi ska minska den ekonomiska och etniska segregationen?

3. Kommunen har en parkeringsnorm som kräver ett visst antal p-platser vid nybyggen. Tycker ni att en miniminivå av bilparkering ska vara ett krav för bygglov och ska den miniminivån ligga över genomsnittligt bilinnehav i området?

4. Göteborg är en växande storstad. Biltrafiken har ökat mycket kraftigt sedan början av 1960-talet medan kollektivtrafikresandet nästan stått still. Hur tycker ni att fördelningen mellan olika trafikslag ska utvecklas i framtiden?

5. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad betyder begreppet "blandstad" för er?

6. Hur tycker ni att vi ska stärka Göteborgs attraktivitet och självförtroende?


Imorgon får ni svaren...

Krönika: Trettio våningar upp eller trettio stationer bort?

Rickard Nordin (C), vice ordförande i CUF och kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige, skriver idag om sin syn på framtidens Göteborg.

Jag har en dröm. Jag har en dröm om ett Göteborg där människor träffas och umgås med varandra över sociala gränser, mår bra och har arbeten. Det finns många olika delar som ska lösas för att vi ska nå dit, men stadsbyggnaden har negligerats alldeles för länge.

Vi behöver ett större grepp på hur vi bygger Göteborg. Just nu byggs Göteborg mer på bredden än på höjden. Förutom att det tar yta och grönområden i anspråk ger det en gles stad som är omöjlig att bedriva en fungerande kollektivtrafik i. Det är trist att man inte lärt sig av de utplattade amerikanska förorterna. En bred stad blir bilberoende, dyr och omiljövänlig. När Göteborg växer ska vi fokusera på den täta blandstaden, vill man bo i en villa i avskildhet och tystnad finns det kranskommuner.

Jag vill se en stad som utmanar. En stad som eggar sinnet och inspirerar människor. En stads-/stadsmiljöarkitekt med tidsbegränsat uppdrag vore ett lyft för att få in nya tankar och idéer i stadsbyggnaden. En person som vågar bevara, men samtidigt förnya. Hur styvmoderligt Gårda har behandlats är bara ett i raden av exempel på hur välbehövlig en stadsarkitekt är.

Det behövs också ett större fokus på den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet när det gäller stadsbyggnad. Genom att planera våra bostadsområden med blandade upplåtelseformer, med olika lokaler i bottenplan, med fler gemenskapsutrymmen och med små kvartersbutiker får vi ett mer socialt liv i kvarteren och tryggheten ökar. Det är viktigt att bygga flexibelt från början så att inte exempelvis takhöjder hindrar varierat utbud i lokalerna. De extra kostnaderna för lokalerna kan lösas genom att tillåta ytterligare en våning.

Det blir också mer levande och tilltalande att bo där trädgårdar kan skötas gemensamt och där vägar agerar integrerande inte avskärmande. Gröna tak och gröna fasader måste utnyttjas, inte bara för att det är bra ur estetisk synvinkel utan sparar också energi i byggnaderna och kan ge små kolonilotter på taken. Det är i möten mellan människor som åsikter bryts och nya idéer uppstår. Utan de mötena blir vårt lands utveckling både trögare och fattigare.

Flexibiliteten måste vara genomgående i byggandet. Parkeringsplatserna är ett typexempel. Tänk om vi kunde ha en betydligt mer flexibel parkeringsnorm. Studentbostäder behöver sällan speciellt många p-platser (annat än för mopeder och cyklar) medan dagens glesa byggande utan kollektivtrafik behöver fler. Det bästa vore om marknaden faktiskt själv, byggare och boende, kunde komma fram till ett rimligt antal.

Parkering i markplan ska undvikas i möjligaste mån, underjordiska garage eller utrymmessparande lösningar som P-snurran i Stockholm borde användas mer. Vallgraven är ett typexempel på en plats som blivit inparkerad och otillgänglig p.g.a. bilparkeringarna.

Om vi ska kunna möta den väntade befolkningsökningen behövs bostäder i mängd. Jag är övertygad om att det går. Får jag chansen i kommunfullmäktige är byggnadsnämnden, där vi idag är orepresenterade mitt förstahandsval, även om allt är en förhandling. Jag vill se nya tankar och välkomnar Yimbys hårda arbete och er hjälp för jag är långt ifrån fullärd. I Göteborg behövs ni. Det behövs engagerade människor som vågar för jag är övertygad om att vi är många som hellre bor trettio våningar upp än trettio stationer bort!

Rickard Nordin, Centerpartiet

kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige
vice ordförande i CUF

Krönika: "Vägvalets" retorik kan vilseleda väljarna

Dagens krönika är skriven av Daniel Bergqvist, och handlar om Vägvalet och Göteborgs framtida infrastruktur.

Göteborgs och Västragötalandsregionens tillväxt hotas av otillräcklig infrastruktur och kostnadskrävande massbilism. Som tur är står vi inför möjligheten att förbättra våra förutsättningar genom att satsa på ett långsiktigt hållbart och differentierat transportsystem. Alternativet är att fortsätta med ett högfrekvent hopkok av kortsiktiga och oseriösa lösningar som banar väg för ökad bilism, busskaos och försenade pendeltåg.

Dennna verklighet riskerar att förbli vår vardag om partiet kallat ”Vägvalet” får bestämma. Detta konservativa enfrågeparti är nämligen emot strategin om hur vi kan dubblera pendeltågskapaciteten och samköra detta med andra projekt inom ramen för det Västsvenska infrastrukturpaketet.



Partiet är även emot regionens val av finansieringsform där intäkter från trängselskatten utgör en avgörande pusselbit för planens genomförande. Vägvalet hävdar att det är orimligt att vi bilister skall betala för en utökad kollektivtrafik som vi inte antas ha någon nytta av. Denna artikel avser avdramatisera denna och många andra av partiets endimensionella slutsatser och upplysa om vad partiets politik kan innebära i praktiken.

I brist på självinsikt vägrar Vägvalet acceptera massbilismens konsekvenser. De förstår inte att det är vi bilister som skapar trängsel och slitage på vägarna, att det är vi som banar väg för att utsläppsmål och gränsvärden överskrids och att vårt bullrande stoppar planerade bostadsbyggen och försvårar stadsutveckling. Alla dessa faktorer medför kostnader för samhället. Utifrån denna slutsats är det anmärkningsvärt att Vägvälet intar en så skeptisk attityd till trängselskatten.

I utbyte mot denna skatt erhåller vi en kapacitetseffektiv infrastruktur samt ett hanterbart antal bilar i systement. Genom attraktiva alternativ erbjuds tusentals pendlare möjlighet att dra ned på sitt bilburna resande till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Genom samåkning och ett mer återhållsamt bilanvändande kan en majoritet även spara pengar.

Den som kritiserar en idé är skyldig att argumentera för en alternativplan som syftar till att uppfylla de uppsatta målen. ”Vägvalet” bekänner sig dessvärre inte till denna tradition, utan förväntar sig istället att det politiska etablisemanget skall presentera vad Vägvalet anser vara mer kostnadseffektiva lösningar.

I praktiken innebär det att ta ställing för fler motorvägar och större trafikleder i Göteborg eftersom sådana projekt av tradition är mer lönsamma på kort sikt jämfört med pendeltågstunnlar och spårvagnslinjer. Partiets resonemang kan tolkas som att alla som pendlar längre sträckor bör äga en bil eftersom alla andra transportalternativ inte är tillräckligt lönsamma för samhället.



Tyvärr omfattar inte en samhällsekonomisk kalkyl alla samhällsekonomiska effekter. ”Vägvalet” missar helt den elementära lag att mer väg genererar mer biltrafik och längre köer. Det är svårt att lösa framkomlighetsproblem med fler bilar. I termer av skenande oljepris och otillräckliga hybridfordon är det svårt att förstå hur ökad bilism främjar plånbok och köpkraft. Om man som ”Vägvalet” bortser från tänkbara förändringar i omvärlden minskar kalkylens relevans eftersom alla effekter av besluten inte vägs samman.

Ett ytterligare exempel på ”Vägvalets” enkelspåriga resonemang belyses av det faktum att beslut om Marieholmstunneln fattades innan kännedom om trängselskatten. Trafikanalyserna som låg till grund för beslut om byggnation visade på en tveksam nytta ur kapacitetssynpunkt. Det är en inte helt avlägsen tanke att de analyser som beaktar trängselskattens effekter eliminerar kapacitetsbehovet av tunneln.

Vi befinner oss sannolikt i en paradoxal situation där stat och kommun till en kostnad av över fyra miljarder kronor avser uppföra en motorvägstunnel som tack vare trängselskatter ej längre behövs. Samtidigt skall samma trängselskatt finansiera den tunnel som skatten eliminerat behovet av.

Marieholmstunneln, som ur stadsbyggnadssynpunkt dessutom är felplacerad, kommer skapa underlag för mer trafik och längre köer, trots att visionen är den motsatta. ”Vägvalet”, som anser sig värna om kostnadskontroll, har inte ifrågasatt behovet utan hävdar på sin blogg att projektet är det mest angelägna i hela det Västsvenska infrastrukturpaketet. Hur är det möjligt?

”Vägvalet” missar dessutom att alla sannolika finansieringsstrategier redan är analyserade. Det finns inte längre några billiga och långsiktigt hållbara lösningar som kan uppfylla våra mål. Det finns inte heller utrymme att åstadkomma stora satsningar på infrastruktur om inte bilisterna betalar mer för sin överkonsumtion av trafikutrymme.

Det är viktigt att gå vidare med de beslut om en förbättrad kollektivtrafik för att inte drabbas av ytterligare fördyrningar och skenande alternativkostnader. Efter år av debatt om tunneldragningar och finansiering är det legitimt att börja räkna på vad de ännu uteblivna satsningarna har kostat i förlorad tillväxt och skatteintäkter.



När det gäller den omtalade Västlänken visar alla analyser nyttan av att bygga bort norra Europas ineffektivaste tågstation för att försäkra oss om maximal effekt i vårt bansystem. Vi är skyldiga att öka kapaciteten på Västkustbanan, Västra stambanan samt Norge-Vänerbanan för att skapa förutsättning för att klara av den anstormning av tågresenärer som regionförstoring och framtidens förändrade resvanor kräver. Vi tjänar på att sprida ut resenärerna till minst en ytterligare centralt belägen station i syfte att avlasta Göteborgs Central.

Trots att ”Vägvalet” resonerar som att alla citynära tågbanor vore olönsamma har man hoppat på idén om ”pendeltågslinga” i Gullbergsvass. Alternativet förväntas uppfylla våra önskningar till en bråkdel av kostnaden för en Västlänk via Haga. Dessvärre resonerar partiet inte om det faktum att det rimligtvis innebär försämrad tillgänglighet för resenärerna och omöjliggör exploatering av Gullbergsvass.

En tågslinga i Gullbergsvass avlastar inte Göteborgs Central i tillräcklig utsträckning och ökar istället behovet av byte till andra färdmedel – enligt trafikforskare kan det innebära en halvering av antalet potentiella resenärer. Idén med en tågslinga syftar heller inte till att lösa kapacitetsproblemen genom Gårda vilket är en förutsättning för ökad turtäthet och en framtida förbindelse till Landvetter, Borås och Jönköping.

En Västlänk är, oavsett bansträckning, den enda möjliga lösningen som åstadkommer ökad kapacitet utan att befintlig Gårdatunnel måste stängas. Vad som däremot kan ifrågasattas är om vald linjesträckning via Haga är rimlig ur ett risk- och kostnadsprespektiv. Kanske är det därför åter igen befogat att överväga alternativet att dra tunneln från Korsvägen via Heden mot Göteborgs Central. Överskjutande kapital skulle då kunna användas till fler lokala satsningar, som tex den planerade spårvagnstunneln under älven mellan Masthuggstorget och Lindholmen.



Hade ”Vägvalets” politiker fått bestämma i Öresundsregionen tror jag inte Öresundsbron och Citytunneln blivit verklighet. Med facit i hand ser vi hur Malmö utvecklas. Pendlandet slår nya rekord och städer växer ihop. Arbetsmarknaden utvidgas och tillväxten är hög. Motsvarande utveckling i Göteborg innebär ökad tillgång på lämplig arbetskraft och att arbetsplatsers tillgänglighet förbättras. I tider av bostadsbrist och arbetslöshet är det en central resurs.

Genom att utveckla kollektivtrafiken skapar vi möjlighet till en verklig stadsutveckling vilket är ekvivalent med ekonomisk utveckling. Rejäla satsningar på en pålitlig kollektivtrafik är därför en förutsättning för långsiktig tillväxt. En röst på ”Vägvalet” är att blunda för dessa värden.

Daniel Bergqvist
studerande
Civilingenjörsprogrammet i Väg- och vattenbyggnad vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) och Ekonomie kandidatprogrammet, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet (EHL)


GP har publicerat debattartiklar av Vägvalet både en, två, tre, fyra, fem och sex gånger - hittills.
Relaterat: GP
«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck
Oskarsleden i Majorna
7 Mars 01:34 av Daniel Andersson