Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gamla stan Göteborg

Skribent: Jesper Hallén

Drottninggatan 43


Kyrkogatan 50 (vita huset i mitten)


Södra Hamngatan 29


Här ovan tre gamla vackra byggnader i Göteborgs innerstad. Kan man tro i alla fall. Faktum är att de två översta byggnaderna är byggda på 1990-talet och den nedre 1980. I alla tre fallen har man haft äldre hus som förebild då man byggt de nya. Varför gör vi inte mer av detta i centrala Göteborg? Här, i en redan äldre och klassisk miljö, skulle det ju passa väl in i omgivningen.



Byggnaden (rosa i mitten) passar väl in bland omgivande bebyggelse och skapar känslan av en äldre stadsdel.



Likaså här på Södra Hamngatan där det relativt nybyggda huset smälter bra in och gör mycket för helheltsintrycket av gatan.


Eller som här på Kyrkogatan där det relativt nybyggda huset på nr 50 (vita till höger) gör mycket för känslan av äldre stadsmiljö.


Många av oss tycker om gamla vackra hus. Vi tycker att de är vackra att se på, att de gör stadsmiljön till en trevligare plats att vara på. Men behöver byggnaderna vara gamla för att vi ska få denna känsla? Om en byggnad är vacker spelar det väl ingen roll om den är byggd på 1800-talet, 1970-talet eller 2012. Visst kan man få en annan känsla när man anar historiens vingslag när det gäller riktigt gamla kvarter. Kanske kan nybyggda hus byggda i klassisk stil kännas som på låtsas, att man försöker vara något man inte är. Men så har det ju å andra sidan alltid varit, mer eller mindre på låtsas. Man har alltid härmat sin historia och skapat byggnader och hus som behagar inte bara sin samtid utan kanske framförallt vår nutid. Jag tycker inte att det finns några fel i att bygga vackra byggnader. Eller att efterlikna äldre bebyggelse, om det är det vi tycker är vackert.
 

Vart ligger Göteborgs gamla stad kanske någon undrar? Innanför Vallgraven naturligtvis. Här i Göteborgs historiska stadskärna vill man gärna ha känslan av historiken och miljöer som ger oss och våra besökare känslan av att vi är en gammal och stolt stad med just en historia. Då får man nog anstränga sig lite för att skapa denna känsla. Vi är inte Borås eller Kungälv, vi är Göteborg och vi ska ha höga krav på vår gamla stadskärna. Många europeiska städer har under många år restaurerat och återskapat äldre byggnader och fasader i sina stadskärnor. Se på gamla stan i Warsawa som i princip helt låg i aska efter kriget, men nu är uppbyggt och vackrare än någonsin. Sen om en stadsdel är sargat av krig, jordbävningar, bränder eller meningslösa saneringar spelar väl egentligen mindre roll i dagsläget. Det är inte vårt fel att man förstört många historiska stadskvarter i vår stad, men det är vårt ansvar att ställa saker tillrätta. För nu är det 2012, nu har vi faktiskt möjligheten att skapa den stad som vi vill ha. Just där kan det ju såklart vara delade meningar, vad det är vi vill ha. Men jag är rätt säker på att de flesta göteborgare vill ha en vacker stad. Hur många är inte de göteborgare som bläddrar i Garellicks böcker och önskar att staden återfick sin vackra glans? Detta är ju faktiskt inte helt omöjligt. Det är inte fråga om att riva alla byggnader som anses fula, utan att se över om man kan återskapa fasader och gatumiljöer.




Stora Nygatan, kanske en av stans vackraste promenader. I framtiden bör man kanske avlägsna gatuparkeringar, underlätta befolkning av gaturummet och detta blir ännu vackrare.  

När jag promenerar runt omkring Östra Larmgatan innanför vallgraven får jag delade känslor. Här finns fantastiskt vackra miljöer och stadsrum. Se på Stora Nygatan (fd Strandgatan) till exempel, kanske en av stans vackraste gatorum med sina utsmyckade fasader längs med vallgravens kajer och med Trädgårdsföreningens grönska mitt emot. Vi har hotel Royal i sitt vackra hörnhus, Gamleporthuset som när man tar en närmare titt är riktigt ståtligt. Jag kan tillochmed uppskatta J Olivegrens 70-talskomplex med sina varierade fejkade byggnadsindelningar. Men i arkitektur är jag ytlig, är fasaden fin är den fin och är jag lurad att det är flera olika byggnader så är väl det bra, det gör mig inget. Vänder man däremot blicken så möts man även av den totala motsatsen, anskrämlig bebyggelse mitt i stan.

Parkeringshuset "Perukmakaren" byggt 1966 är visserligen lite småtilltalande i sin runda hörnbyggnad och just det lilla hörnet kanske tilloch med är något för framtiden. Men fasaderna runt resten av parkeringshuset är faktiskt mest sliten grå betong och absolut inte värdigt att stå och förfalla i vår stadskärna. Fastighetsägaren Vasakronan planerar med hjälp av Veidekke att fräscha upp fasaderna och i detta fall menar man att man att man ska upp med glas. Drottninggatan ska bli en fortsättning på Fredsgatans kommers. Det kommer säkerligen bli en förbättring då gatans arkadgångar försvinner och att både Drottninggatan och Kyrkogatan blir gångfartsgator och så vidare. Men att fasaderna, stadens ansikte, blir av köpcentrumstyp är för mig mycket deprimerande. Tänk om kära Vasakronan, vi är så vansinnigt trötta på dessa identitetslösa fasader. Här har vi chansen att göra något bra.



När man promenerar in i kvarteren möts man av det smått anskrämliga parkeringsgaraget.




Vasakronans skisser på utveckling av fasaderna. Glas, glas, glas. Ser lite ut som H&M inne i Östra Nordstan. Ursäkta språket men är det inte pisstrist?

Utöver Perukmakarkvarteret har vi Kompassenkvarteret med sin trista enformiga elementbyggda fasad. Om man vill skulle man ju på båda kvarteren kunna skapa fräscha och nya men ändå så historiska stadskvarter på samma sätt som NK delvis gjorde på Kyrkogatan 50 eller Drottninggatan 43 (bilderna överst i inlägget). Man kan, om möjligt, hämta inspiration från vårt gamla Göteborg och skapa nya fasader utifrån det här. Ärligt talat tror jag inte att många göteborgare skulle ha något emot det. Här bör man tänka klassiskt och ursprung, det finns tillräckligt med ytor i Göteborg för att bygga trista glashus. Det är heller inte alltid fråga om att riva byggnader, utan att byta fasaderna.



Kompassenkvarteret med sina döda arkadgångar med passiva skyltfönster.


Jag vet inte vad ni anser men jag tycker inte att dessa fasader platsar i Göteborgs gamla innerstad.
 

Här har jag rekonstruerat hur det en gång såg ut, och hur man i framtiden skulle kunna inspireras och återskapa något liknande. En helt annan, varmare känsla infinner sig direkt eller hur?



Östra Larmgatan, en naturlig länk och framtida stråk mellan Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Gulmarkerade kvarter är de två stora klossarna som skulle behöva fasadbyte.

Östra Larmgatan skulle kunna vara ett populärt stråk vid sidan av Fredsgatan som knyter samman Kungsportsplatsen med Drottningtorget. Gatan och gatorna omkring bör göras om till stenlagda gångfartsgator, som på många andra håll västerut inom vallgraven.

Det finns ju modernare byggnader som mycket väl passar in i en äldre stadskärna om det tillför något som kompletterar och passar väl in. Som hotell Avalon till exempel, som har något så ovanligt som en slags nyfunkis på ett bra och snyggt sätt. På samma sätt kanske Perukmakarens runda hörn skulle kunna tillföra något till Östra Larmgatans framtida gatumiljö, men inte i nuvarande skick och inte med sina alltför trista grannfasader. "Det måste väl finnas plats även för 1900-talets senare arkitektur i en historisk stadskärna" kanske vissar tycker. Nej, inte om inte byggnaderna förtjänare det anser jag. Är de vackra, uppskattade och unika så ja absolut. Ingen behöver vara orolig för att vi inte kommer att ha ett avtryck från senare halvan av 1900-talet även i framtidens Göteborg. Vi kan inte spara på fasader som människor inte tycker om bara för att, eller för att inte göra någon arkitekt ledsen, eller för att vi ska acceptera tidens stilar eller annat trams. Nä, min önskan är att göra Göteborg vackrare och som vi alla vet, det är utsidan som räknas.
 


Äldre bild på Östra Larmgatan.


Äldre bild på Kyrkogatan/Östra Larmgatan.


Idag ser det ut så här på Östra Larmgatan, inte lika kul va?


Vore det inte trevligare om vi återskapade klassiska fasader i området?



Erosion av städer eller utgallring av bilar

Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
Hans vision av höghus i en park översätts i verkligheten till höghus bland parkeringsplatser. Och ändå räcker parkeringsplatserna aldrig till.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Subventionering av bostäder

Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...

Subventionerade bostäder i Pruitt-Igoe St. Louis
Mekanismerna bakom storskalig sanering, flyttade slumkvarter, inmurade slumkvarter, höghusområden, inkomstskiktning och kategorisortering har blivit så vanliga förebilder och taktiker att stadsplanerarna, och även de flesta vanliga medborgare, inte kan föreställa sig en stadsförnyelse utan dessa metoder. För att ta oss förbi det hindret, måste vi komma till insikt om det missförstånd som ligger till grund för hela det ståtliga teoribygget.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Gradvis förändrande pengar och omvälvande pengar

Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...


Sprawl i Florida
Våra vise män ville att pengarna skulle användas till omvälvningar som skapade väldiga villaförorter och svälte ut alla stadsdelar som stadsplanerarna betraktade som slumkvarter; de gjorde stora ansträngningar för att uppnå detta. Och det var det vi fick.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

På g i Gbg!

Skribent: Jesper Hallén
Januari har framtiden i sitt sikte och det finns bara en väg att gå, uppåt framåt. Jag var ute i snömyllret på Backaplan i lördags och noterade att den första nybyggda våningen på Östra Kvillebäcken börjar anas ovanför marken. Även Färgfabriksgatans nya gatuutformning var under färdigställande.

Mycket händer i stan den närmaste tiden. Vår stora filmfestivalvecka börjar på fredag och på torsdag invigs det nya hotellet i stora posthuset vid Drottningtorget. Säga vad man vill om det till synes avhuggna höghuset som sticker upp ur den kvartersstora byggnaden, men visst har man piffat upp själva originalhuset och därtill den stora fonden för Drottningtorget. Här är verkligen ett bra exempel på vikten av bra fasadbelysning vilket jag skrivit om innan. Plötsligt känns Centralstationen ganska liten när det stora ståtliga posthuset ståtar likt ett Versaille i den klara januariaftonen. Nu skulle jag ju haft en bild på just detta här men har inte hunnit ta en.







Okej, jag är fortfarande lite smått irriterad över att entrén inte är symmetriskt placerad i byggnadens mitt. Jag hoppas att det finns tekniska skäl till detta. Ett lyft för torget och entrén till Göteborg är det i alla fall, snyggt jobbat. Håll utkik här i dagarna förresten då Yimby kommer att ge er en första unik inblick inifrån det nya bygget! 
Göteborgare är positiva till fler höghus i stan.

I senaste numret av Direkt Press olika stadsdelstidningar kunde man läsa om vad folk tycker om höghus i stan. Merparten av göteborgarna ställer sig positiva till fler höghus i Göteborg. Hela 47% säger "Ja, absolut" på frågan om de vill se fler höghus i Göteborg. 22% säger "Ja, men inte för många". 13% säger "Okej, men bara i centrum". Bara 21% säger klart "Nej". Hela 77% är positivt inställda till höghus av någon form alltså. Var i stan man vill att höghus byggs är det däremot lite olika åsikter om. Bland Hisingens invånare till exempel vill många att höghus byggs men bara i centrum, medan andra tycker att just Hisingen och kanske framförallt Frihamnen med omnejd passar ypperligt för höghus. 

I centrala och i stadsdelar med innerstadsambitioner ser jag inte att ett högt hus kan vara skadligt för staden. Enkel matematik pekar på motsatsen. Högre hus rymmer fler människor = vilket skapar liv på gatan. Att det sedan kanske skapas en spännande silhuett och storstadsindikerande landmärke är ju egentligen bara bonus. Däremot om det byggs som ett ensamt punkthus i den glesa staden, blir fördelarna av ett höghus inte lika många. Då tappar det lite av sin mening.






Sen har ju tunnelbanediskussionen blossat upp en aning igen, vilket är nyttigt. Faktum är nog så här att om vi vill utvecklas som en storstad och växa oss både större och starkare så måste kollektivtrafiken tas till ny nivå. Göteborgare är ju lika stressade och vi har lika mycket att göra på dagarna som i Stockholm eller London och hinner således inte med att färdas i snigelfart. Det är ju en mindre plåga att ta vagnen förbi till exempel Hagakyrkans hållplats när man har bråttom.
Alltså, utöver spårvägen även antingen en tunnelbanevariant eller högbana, vilket Yimby för ett tag sedan visionerade om i pappers-GP.



En möjlig första sträckning på en stadsbana i Göteborg. Sedan om den går på pelare eller under jord spelar ju egentligen mindre roll.



GP:s trafikskribent Ulf Nyström skriver dock ned hela tunnelbanetanken totalt genom att säga att det är "i praktiken omöjligt". Istället kontrar han med att han med att det i år ska anläggas bussfiler på Södra Vägen, i Allén och på Övre Husargatan. Det är ju jättebra, men det räcker ju inte för att lösa det stora problemet. Det verkar som att vi har intalat oss själva att tunnelbana är något totalt omöjligt. Varför? Svårt möjligen, men aldrig omöjligt. Varken tekniskt eller ekonomiskt. Så det är bra att diskussionen förs. Det vore synd om man "glömde" bort att ens ta upp frågan bara för att det nästan blivit tabu att föra tunnelbanefrågan på talan. Det är kanske på sin plats att man gör en ny utredning i fallet, ni minns kanske utredningarna på 30- och 60-talet, tredje gången gillt? En tunnelbana under stan vore väl helt underbart. Det är ju en satsning man gör på framtidens Göteborg, men måste påbörjas idag. Så att säga att "Göteborg är för litet" biter in längre, staden ska växa och för det krävs förbättring på detta området.

När Anneli Hulthén tillträdde som kommunstyrelseordförande så uttryckte hon någonstans att Göteborg inom ett visst antal år skulle fördubbla sin befolkning. Jag minns inte hur många år det var och det var måhända uttryckt med glimten i ögat. Glimt eller inte, jag vill förstora Göteborg. På tio år har Göteborgs befolkning ökat med 48.000, vilket i sig är rätt många människor. Men det går för långsamt, vi vill väl bli ännu fler! Centrum måste både bli effektivare, tätare och rymma mångt många fler människor än idag. Folk vill bo i centrum, alltså skall vi bygga just här. Staden bygger vi inifrån och ut, så skapar vi ringar på vattnet.


Vad står Yimby för?

Skribent: Johannes Åsberg
GP Debatt har under den senaste tiden valt att publicera insändare från privatpersoner som titulerat sig med "medlem i Yimby" och som uttryckt åsikter som ligger utanför nätverkets officiella linje.

Yimby har inte tagit ställning i frågan om trängselskatt eller Västlänken, varken för eller emot. Det finns många andra specifika frågor där vi inte heller tagit ställning. Yimby är i första hand ett nätverk för allmän opinionsbildning kring stadsbyggnad, där alla som delar våra grundvärderingar ska känna sig välkomna.

Vi kan lika lite som någon annan organisation eller företag förhindra att människor skriver insändare eller vad de väljer att skriva under med för titel. Vi kan inte heller hindra medier från att publicera detta.

Det vi kan göra är att tydliggöra att Yimby i officiella sammanhang representeras av sina samordnare, vilka för närvarande är Johannes Åsberg, Jesper Hallén och Hannes Johansson. Vi har meddelat GP Debatt detta och hoppas att de - och alla andra - tar hänsyn till det i fortsättningen.

Vi uppmuntrar samtidigt alla medlemmar att skriva insändare och debattartiklar som för fram Yimbys ståndpunkter. Det är en viktig del av det opinionbildande arbetet. Det går alldeles utmärkt att diskutera hur man på bästa sätt gör det på vårt medlemsforum, så att man gör det på ett sätt som stärker nätverket.

Lyssna på politikerna!

Skribent: Johannes Åsberg
I Två Dagar i GP kan man läsa ett reportage om Kastellgatan i Linnéstaden som fått ett allt mer blomstrande stadsliv. Det är mycket glädjande att betydelsen av småskalig funktionsblandning lyfts fram. Förhoppningsvis kan det också leda till en bättre förståelse av de grundläggande förutsättningarna för urban mångfald:



Dubbel Dubbel på Kastellgatan

» Klicka här för att läsa resten av inlägget