Igår var en stor dag för Göteborgs stadsplanering. Byggnadsnämnden återremitterade slutligen rivningsförslaget för Södra Gårda med ett tydligt yrkande på att vårda den äldre bebyggelsen i området. Samma dag skickade också Yimby Göteborg in ett yttrande över den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen. Yttrandet är en sammanställning av den synpunkter som kom upp då vi studerade området under vår cykelvandring.



Yimby diskuterar stadsutveckling utanför 421

Yttrande - Ladda ned som pdf

Yimby Göteborg är mycket positiva till att Göteborg och Mölndal nu gemensamt planerar för den övergripande utvecklingen av Fässbergsdalen. Det har saknats en genomtänkt strategi för detta stora och strategiskt viktiga område. Med framsynt och hållbar planering så finns stora möjligheter att skapa en attraktiv och levande stadsmiljö som binder samman Mölndal och Göteborg. Särskilt kopplingen mellan Frölunda och Mölndal har stor potential och kan ge många dynamiska effekter.

Yimby Göteborg vill lyfta fram ett antal centrala punkter som är särskilt viktiga att beakta i detta arbete:

1. Blandstad. Skapa strukturella förutsättningar för blandstad (olika funktioner) i alla olika delar av planområdet. En finmaskig blandning av bostäder och verksamheter är inte bara möjlig utan också önskvärd. Med klok planering kan även storskalig volymhandel och bostäder rymmas inom samma kvarter.

2. Effektivt markutnyttjande. Slösa inte med marken även om området är stort. Exploatera effektivt och skapa större funktionella och mer sammanhållna grönytor istället för utströsslade gräsremsor. Bygg sammanhållna kvarter mot gata och samla grönytorna till innergårdar och kvartersparker, istället för att sprida ut grässnuttar över hela området.

3. Stråkbildning. Frölundagatan har potential att bli områdets centrala stråk om man omvandlar den från transportled till grönskande och livfull esplanad. Här bör man också sikta på att dra spårväg, från Frölunda till Mölndal. Längs med Frölundagatan är det därför särskilt viktigt att ha hög exploatering, många bostäder och blandning av funktioner.

4. Grönstruktur. Det är mycket positivt att det finns en tydlig plan för områdets grönstruktur, med många kloka idéer. Den föreslagna passagen från Änggårdsbergen söderut är dock alldeles för smal och har inte förutsättningar att fylla sitt syfte som garant för den biologiska mångfalden. Den nuvarande bredden på passagen bör därför bibehållas. Det är bättre att bevara och förädla den strategiska grönytan i denna passage och istället öka exploateringen på redan hårdgjord yta i det övriga området. Det ger ökade stadskvaliteter i den bebyggda miljön och ökade friluftskvaliteter i den obebyggda.

5. Undvik totalsanering. Ta tillvara på den bebyggelse som redan finns, istället för att riva allt gammalt. Genom att skapa en blandning av gammalt och nytt får inte bara området mer karaktär och liv, utan framför allt så uppstår förutsättningar för social blandning, då kapitalsvaga människor och verksamheter får en möjlighet att etablera sig i området tillsammans med kapitalstarka människor och verksamheter

Häromdagen lämnade Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Marieholmsförbindelse. Tack alla som var med och bidrog!

Läs yttrandet som PDF

YTTRANDE

Yimby Göteborg ställer sig positiva till infrastruktursatsningar i Göteborg. Vi ser särskilt positivt på nya förbindelser mellan Hisingen och fastlandet som ett sätt att minska älvens barriäreffekt, och det behövs för att förtäta Göteborg stadsmässigt och inåt. Dock anser vi att en bättre balans behövs till förmån för större hänsyn till stadsutvecklingspotential kontra trafiktekniskt effektiva lösningar jämfört med tidigare decenniers infrastrukturutbyggnad.

För älvförbindelsen vid Marieholm anser vi att trafikapparaten har onödigt stort fokus på den trafiktekniska biten på bekostnad av potentialen för framtida stadsutveckling i området. Framförallt negativt för detta är de föreslagna ytkrävande klöverbladsformade ramperna mellan Partihallsviadukten/älvförbindelsen och Marieholmsleden. Då trafikmängden på Marieholmsleden är relativt begränsad för att vara en motorled anser vi att det bör finnas möjlighet att låta Marieholmsleden börja utvecklas från motorled mot att bli en större stadsboulevard in mot Mårten Krakowgatan, något som skulle vara till stor fördel för en framtida stadsutveckling.

Det bör då finnas tekniska möjligheter att istället för utrymmeskrävande klöverblad ansluta Partihallsviadukten/älvförbindelsen till Marieholmsleden i en signalreglerad plankorsning, alternativt via smäckra ramper i ett mot av rutertyp. Partihallsförbindelsens direktramp mot centrum ser vi däremot som acceptabel då den, till skillnad från flera av klöverramperna, kommer få stor trafikbelastning och samtidigt är klart mindre utrymmeskrävande än dessa. Diametern på de nya cirkulationsplatserna på Tingstadssidan bör hållas nere så mycket som möjligt med tanke på framkomligheten för gående och cyklister (och ytåtgång).

Vägverket bedömer att trafiken i den föreslagna Marieholmstunneln kommer uppgå till 34 000 fordon/dygn och på Marieholmsleden 32 000 fordon/dygn om biltrafiken inte ökar generellt, vilket är marginellt mer än vad som idag kör på Göta älvbron (28 000) eller Ullevigatan (33 000). Det innebär att trafikmängden bör kunna klaras med korsning utan klöverblad och i plan på Marieholmsleden. Vi uppmanar således till att säkerställa att alla rimliga möjligheter verkligen undersöks och utvärderas för att minska omfattningen på den trafikapparat som uppkommer av älvförbindelsen, till förmån för framtida stadsutveckling i området.



Idéskiss över alternativ älvförbindelse med lågbro för alla trafikslag.

Vi vill också framhäva att en lågbro av flera anledningar, inte minst ekonomiska, hade varit att föredra framför en tunnel. Med tanke på att villkoren för vänertrafikens framtid är osäkra, bl.a. genom att Sjöfartsverket för närvarande ej har för avsikt att hålla slussarna i Göta älv öppna bortom år 2030 och att antalet fartygspassager och deras tider på dygnet diskuteras i samband med andra lågbroar i Göteborg, anser vi att en lågbro bör ha plats som ett alternativ i den fortsatta planeringen fram tills dess att ett slutgiltigt beslut om byggstart fattas. Vi anser att det vore olyckligt att helt låsa sig vid ett tunnelalternativ om byggstarten skulle dröja och villkoren för vänertrafiken under tiden skulle ändras och därmed förutsättningarna för en lågbro.

Genomfartstrafiken genom älvsnittet är inte särskilt omfattande. Tidigare analyser indikerar att av trafiken i Tingstadstunneln har 70-75 % start eller mål på centrala eller västra Hisingen. Trafiken är alltså till övervägande del lokal. (Källa Älvförbindelser i Göteborg - tillstånd och sårbarhet. Vägverket 2007). Då större delen av trafiken är lokal bör en bro vara för alla trafikslag inklusive gång och cykel, för att ge alternativ till bilresor så långt det är möjligt.

Eftersom många av resorna är korta bör bron byggas för alla trafikslag, inklusive gång, cykel och kollektivtrafik, för att ge alternativ till bilresor så långt det är möjligt. Som framgår av "Resvanor i Göteborgsregionen 2005" så är 40% av bilresorna i göteborgsregionen, inklusive inpendlande från kranskommuner, kortare än sex kilometer. Det tar 20 minuter att cykla. Exempel på prioriterad snöröjning av cykelbanor vintertid finns i Linköping och Köpenhamn, där 70% av sommarcyklisterna fortsätter året runt. Många av dagens bilresor kan också föras över till en förbättrad och utbyggd kollektivtrafik.

Angående anslutningar och korsningar gäller tidigare nämnda förslag för sydsidan oavsett bro- eller tunnelalternativ (för norra sidan har vi inga synpunkter på programmet för ett tunnelalternativ). För ett broalternativ föreslås för norra sidan anslutning i en korsning i plan vid Salsmästaregatan samt en korsning i plan med förbindelsevägar till Kungälvsleden och Lundbyleden. Det behövs också en gång- och cykelförbindelse i gen sträckning mellan Salsmästaregatan och Ringögatan.

Vi vill också ta tillfället att understryka att det behövs flera nya förbindelser över och under älven. Dessa bör allmänt utformas som förlängningar av befintlig gator. Spårvägen kan utvecklas med en ny tunnel under älven till Lindholmen. Detta skulle ge snabbare resor i genare sträckning och med förbättrad punktlighet.

För ett tag sedan lämnade Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Kvibergs Ängar. Planområdet är ungefär lika stort som Haga och ligger mittemot Kvibergs kaserner.

Vi har tidigare skrivit om Kvibergs utveckling här:
Bellevue revisited
Kvibergsstaden
Anti-stad Kviberg
Kvibergs Ängar
Det våras för Kvibergs marknad

Läs Yimby Göteborgs yttrande som pdf

YTTRANDE

Yimby Göteborg ställer sig mycket positiva till att utveckla området Kvibergs Ängar genom bebyggelse med bostäder och verksamheter. Med stora natur- och kulturvärden i den omedelbara närheten, och mycket korta restider till Göteborgs mest centrala delar, har Kvibergs Ängar potential att bli en populär plats att bo, vistas och verka på. Det liggande planförslaget visar en ambition att bevara och ta tillvara de stora natur och kulturvärden som finns inom och i direkt anslutning till planområdet, vilket vi uppskattar.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby har nu lämnat in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Opaltorget. Vi är mycket positiva till det mesta i detta ambitiösa och arkitektoniskt intressanta förslag. Det är väldigt roligt att man vill satsa på Tynnered och att man väljer att göra det med spännande arkitektur och smart stadsplanering.





Opaltorget idag (bilder från Yimbys stadsvandring)



Opaltorget i framtiden

Förhoppningsvis försvinner inte förslagets goda idéer i den segdragna planprocess som väntar. Det finns till och med utrymme för ytterligare förbättringar av planförslaget. Yimby har föreslagit några sådana i vårt yttrande. Det handlar främst om att ta tillvara den blandstadspotential som uppstår som en följd den ökade rumsliga integreringen i planen.

Läs aktuellt planförslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG är mycket positiva till att området till kring Opaltorget skall förtätas. Det är mycket bra att planens inriktning har varit att ge stadsdelen ett attraktivt torg och nya mötesplatser, försöka utveckla befintliga kvaliteter och att skapa god tillgänglighet till kommunikationer. Allt detta med en identitetsskapande utformning.

Den utformning och det uttryck som byggnaderna har givits på skisserna och modellerna i planförslaget är bara att applådera. Det är glädjande att man från byggnadsnämndens och fastighetsnämndens sida har velat höja blicken och ge Opaltorget med omgivning ett nytt formspråk för att skapa identitet och markera en positiv förändring. Att man även brutit upp delar av det SCAFT-tänk som är en av stadsdelens starkaste begränsningar ser vi också som oerhört positivt.

När man nu har höjt blicken och krävt utmärkande husarkitektur undrar vi varför man inte gjort detsamma inom trafikplanering, bullerfrågor, integrering inom området fysiskt som socialt, eller följt de riktlinjerna som ställts upp för förtätning av ”Mellanstaden” i gällande översiktsplan för Göteborg? Vi anser att föreslagen detaljplan har lyckats bra med att uppfylla den vision som tagits fram av stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret i samarbete med de utsedda exploatörerna.

Visionen sammanfattades så här: "Opaltorget med omgivningar ska utvecklas till ett attraktivt och tryggt område av hög arkitektonisk kvalitet med goda förutsättningar för boende, sociala kontakter, kulturaktiviteter och rekreation, och goda förbindelser till staden, havet och grönområden. Opaltorget skall stärkas som stadsdelstorg för närhandel, verksamheter och service."

Visionen uppfyller många av de punkter om framtida planering som återfinns i gällande översiktsplan för Göteborg, vilket är mycket glädjande. Enligt översiktsplanen ska framtida planering i Mellanstaden åstadkomma följande:

1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

På några punkter känns planen otydlig och därför måste man fråga sig om det går att uppfylla visionen ännu bättre och samtidigt få med fler av de punkter om framtida planering som är uppställda i stadens översiktsplan?

Vi har valt att diskutera områdesvis och ta ut några exempel på möjligheter:

Tankarna kring funktionsblandningen i de nya byggnaderna vid Opaltorget är mycket bra. Livsmedelsbutik, café och småbutiker i markplan och stadsdelsförvaltningen och vårdcentral samt bostäder i våningarna ovanför.

Att det omslutna torget öppnar upp mot kollektivtrafikhållplatsen är också positivt. Däremot påminner den slutna torgutformningen väldigt mycket om alla de döda grannskapsenhetstorg vi har i Sverige idag. Det finns bara ett sätt att korsa torget, vilket ökar risken för att torget inte blir levande. Nu kommer nästan enbart de som har ett ärende till torget att gå här.

Skulle man kunna erbjuda en shared spacemöjlighet rakt över? Är det möjligt att flytta kvarteret ännu närmare hållplatsen så att fler gående fångas upp av torget på sin väg till och från hemmet? Finns det lokaler över till ålderdomshem, föreningsliv och kultur? Skulle husen kunna göras något högre?

Terrasshusens utformning och läge är fantastiskt. Det är roligt att man tagit hänsyn till de befintliga husen på Rubingatan. Höjdskillnaden mellan terrasshusen och Opaltorget utgör dock en barriär. När man nu gör detta stora ingrepp i berget, är det helt omöjligt att låta husen terrassera ner till nivå med parken? Detta skulle länka samman Rubingatan med Opaltorget på ett ypperligt sätt samt ge de boende i husen en gen väg till kollektivtrafik och annan service. De utvändiga trapporna och snedhissarna till de olika nivåerna/våningarna i husen kan då användas av andra som bor i stadsdelen.

Det höga huset ovanpå spårvägshållplatsen är ett fantastiskt initiativ. Det är viktigt att detta byggs i ett tidigt skede. Det borde även vara möjligt att lämna utrymme för annat innehåll än enbart bostäder.

Vi anser att det är mycket positivt att man åtgärdar den totala trafikseparering som råder i området genom att en genomfartsgata anläggs. Den nya lokalgatan och cykelvägen gör Opaltorget lättare att nå. Förmodligen skulle stadsdelen upplevas som ännu mer levande om spårområdet görs om till en stadsgata med blandtrafik. Då bryter man ner den barriär som den instängslade makadamkorridoren utgör idag, vilket möjliggör att terrasshusen kan trappas ner några våningar till och få lokaler i markplan längs den nya gatan.

Nya bostäder med lokalanpassade bottenplan skulle kunna byggas mittemot terrasshuset, längs den nya gatan. Då får man samma effekt som detaljplanen önskar eftersom att de nya bostäderna vänder sig mot parken och allén, vilket ökar insynen och tryggheten i parken. Dessutom minimerar man bullret från den nya gatan, vilket också bidrar till tryggheten i parken.

En sådan gata skulle ge förortsstadsdelen Tynnered runt Opaltorget en mer välkomnande stadsmässig karaktär. Bättre förutsättningar för lokaler i området (gata med längsgående hus) skapas, terrasskvarteret integreras bättre med ny och befintlig bebyggelse samt exploateringsgraden för området ökas markant. Eftersom hållplatsavståndet mellan Opaltorget och Smaragdgatan är kort blir restidsförlusten för spårvagnen med ett sådan förändring försumbar (ca 5 sekunder).

Med ovanstående förbättringsförslag tror vi att parken med Kastanjeallén kommer bli områdets viktigaste och mest uppskattade tillgångar, tillsammans med terrasshusen med lokaler i bottenplan, höghuset med bostäder och kontor, den nya stadsgatan och det levande torget.

Igår lämnade Yimby in sitt yttrande över föreslagen detaljplan för Stora Torp. Det finns mycket som kan bli bättre i detta förslag från Älvstranden Utveckling. Att använda central och attraktiv mark till isolerade och bilberoende bostadsenklaver är oförsvarbart utifrån översiktsplanens beskrivning av målen för denna del av Göteborg (den s.k. "Mellanstaden"). Detta förslag visar att Älvstranden Utveckling är duktiga på att bygga exklusiva bostadsenklaver, men det visste vi ju redan. Det ökar dock knappast förtroendet för Älvstranden Utvecklings förmåga till klimatsmart blandstadsbyggande.



Aktuellt förslag från luften




Aktuellt förslag från Delsjövägen - barnen leker mellan bullermur och vägren

Förhoppningsvis tar man till sig våra synpunkter i utvecklingen av området. Yttrandet kommer också att skickas till alla ledamöter i Byggnadsnämnden personligen, så att de får tillfälle att reflektera över hur översiktplanen bäst kan förvaltas i den konkreta stadsplaneringen.

Läs aktuellt förslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna att åter bebygga platsen för TV- och Radiohuset, den så kallade Synvillan. Med närhet till stadens centrum, god kollektivtrafik och det populära grönområdet har detta område goda möjligheter att bli en populär plats att bo på. Vi ställer oss dock tveksamma till vissa aspekter av planeringen, hur lösningarna presenteras och kanske framförallt hur planen inte förhåller sig till den rådande översiktsplanen.

Översiktsplanens riktlinjer
Det berörda området kategoriseras i den nya översiktsplanen som "Mellanstad". Nedan är ÖP:s egen sammanfattning om framtida planering i dessa delar av Göteborg:
1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

Handlingarna och den faktiska planen förhåller sig nästan inte till några av de ovan refererade punkterna. På några punkter tycks detaljplanen till och med gå stick i stäv med översiktsplanen utan att detta förklaras eller problematiseras. Istället förhåller sig planer och gestaltningsprogram till befintlig bebyggelse och gamla regler och normer.

Genom att endast förhålla sig till och i så hög grad anpassa sig till det befintliga utan att relatera detta till det nya innebär det i praktiken till att äldre planer och ideal realiseras. Planen föreslår i praktiken en bostadsenklav av funktionalistisk typ som inte går i linje med den rådande ambitionen att skapa blandstad i Göteborg.

Överhuvudtaget finner vi flera brister i hur det subjektiva blandas med det objektiva på ett sådant sätt att planen ges illusion av objektivitet. Att stadsplanering inbegriper värderingar är i sig inget problem men när dessa inte tydliggörs och problematiseras samt i realiteten leder till planering som går emot översiktsplanens uttalade värderingar är detta beklagligt. Man frågar sig vad funktionen med en översiktsplan är när denna inte har några synbara återverkningar på detaljplanerna.

En central aspekt av detta i detaljplanen för Stora Torp är relationen till Delsjövägen, där påståendet att den "upplevs som grön och vidsträckt" används för att legitimera fasthållande vid förlegade SCAFT-principer i närområdets trafikplanering utan att på något sätt försöka komma tillrätta med de problem för stadsmiljön som denna slags funktions- och trafikseparerande planering innebär. Dessutom, med tanke på den direkta närheten till populära Delsjön, är det tämligen tveksamt om ytterligare grönytor är vad området behöver. Speciellt då gräsmattor kring Delsjövägen inte kan förväntas användas för rekreation utan endast ger fri sikt till bilister med högre hastigheter, buller, försämrad markexploatering och tomma ytor som följd.

YimbyGBG:s förslag till ändringar
Vi föreslår istället att planen ändras så att Delsjövägen blir en resurs istället för ett problem. Trafikmängden på vägen leder till buller i området men med tanke på att denna minskat under flera år och med tanke på avståndet till Brunnsparken finns det möjligheter att göra undantag från bullernormerna genom att säkerställa en tyst sida, vilket också påpekas i handlingarna.

I liggande förslag byggs lamellhusen längst in mot skogen och radhusen mot Delsjövägen. Mellan radhusen och Delsjövägen anläggs gräsbarriärer och en mur. Ett enkelt sätt att förbätta planen vore att byta plats på lamellhusen och radhusen. Lamellhusen kan sedan byggas samman utmed Delsjövägen. Det skulle fylla en bullerdämpande funktion bättre än muren, exploateringen skulle öka och funktionsblandning skulle kunna skapas.

Det slutna kvarteret bör flyttas närmare både Delsjövägen och lokalgatan. Om man placerar ut byggnader i direkt anslutning till Delsjövägen skapas ett smalare gaturum, vilket sänker tempot och därmed bullernivån. Byggnaderna tjänstgör då som bullerskydd för området innanför och är samtidigt ett mycket mer effektivt sätt än att med hjälp av gräsvallar, placerade långt från den bulleralstrande källan, endast öka avståndet mellan bostadsenklaven och kollektivtrafikhållplatsen.

Bebyggelsen närmast vägen bör i första hand innehålla andra funktioner än bostäder i gatuplanet. Detta av flera skäl: För det första innebär närheten till vägen att åtminstone de nedre våningarna troligen är mer lämpade för andra funktioner än bostäder.

För det andra är trafiken på Delsjövägen inte något problem för andra verksamheter utan en tillgång. Att synas från bil-, cykel- och spårväg innebär att andra än de som bor i lokalernas direkta närheten kan se och få tillgång till dessa verksamheter. Detta skapar definitivt bättre förutsättningar för olika verksamheter än att, vilket planen lite löst antyder, placera verksamheter inne i bostadsenklaven. Verksamheter som med största sannolikhet skulle få mycket svårt att nå utanför enklaven.

För det tredje kommer en sådan lösning närmare blandstadsidealet. Oavsett om byggnaderna närmast vägen innehåller både bostäder och verksamheter eller endast verksamheter leder en sådan planering till en en rumsligt integrering av flera funktioner.

För det fjärde innebär en sådan lösning bättre förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik genom att boende och anställda använder samma hållplats men i olika riktningar.

För det femte ger detta ett stadsrum nära hållplatsen som kan hjälpa till att ge ökad trygghet. Att som i handlingarna skriva att det planerade området får "befolkning dygnet runt" genom att människor bor där och detta leder till trygghet är att allt för lättvindigt negligera den rumsliga planeringens betydelse för människors upplevda trygghet och mångåriga erfarenheter från liknande bostadsenklaver där ensligt placerade hållplatser knappast upplevts som en fördel.

För det sjätte öppnar en sådan princip upp för framtida exploatering norrut längs Delsjövägen, vilket skulle binda ihop områdena Skår, Bö, Munkebäck och Kålltorp samt även skapa fler större och mindre, lättillgängliga, trygga och icke bullerstörda, stadsparker mellan husen.

För det sjunde öppnar en exploatering nära Delsjövägen upp för att detta nya området integreras naturligt med befintlig bebyggelse och Bö affärscentrum på andra sidan spårvägen vilket är attraktivt både för de boende och gamla och nya affärsidkare där.



Idéskiss till alternativ gruppering av bebyggelsen för att öka blandstadskvaliteter

Vi är medvetna om att rådande efterfrågan på marknaden och dess struktur kan göra det problematiskt att planera in bostäder och andra verksamheter i samma detaljplan. Som en alternativ lösning om ett simultant genomförande inte är möjligt är att planera för framtiden. Genom att i förväg planera in tomter närmast vägen men tills vidare lämna dem tomma skulle i en sådan situation ha ett antal fördelar.

Dels skulle det innebära att detaljplanen framstår mindre som ett beställningsjobb och mer som planering utifrån samhällets behov samt innebära en mer dynamisk planering som relaterar den aktuella detaljplanen med översiktsplanens vision. Dels skulle en sådan tydlig markering om framtida planer för markanvändning underlätta framtida exploatering och dra ner på antalet överklaganden och förseningar i planeringsprocessen.

Stora Torp marknadsförs som ett "miljömedvetet" och "klimatsnällt" boende med gång- och cykelavstånd till centrum. Det är därför märkligt att man väljer att bygga ett stort parkeringsgarage under hela området. I programhandlingen från 2007 sägs att: "Det är i dagens Göteborg, med ökande biltrafik och ökande utsläpp av avgaser till följd, viktigt att inte planera in för många parkeringsplatser."

I de aktuella planhandlingarna kan man dock se att parkeringsnormen har ökats från 0,52 år 2007 till 0,77 idag. 77% av hushållen förväntas alltså äga bil, trots att endast 36% befintliga hushåll i Örgryte äger bil. Det är anmärkningsvärt att man valt denna överkapacitet. Varje p-plats i källargarage ökar dessutom byggkostnaderna med flera hundratusentals kronor. Det är kostnader som hamnar hos slutkunden vilket i sin tur sannolikt leder till minskad social blandning i området.

Idag skickar YimbyGBG in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Skeppsbron. Tack till alla som deltog på forumet. Det har redan blivit en del debatt kring projektet, som kantats av mycket rabalder. Som helhet är planen för Skeppsbron fantastiskt bra. För första gången på mycket, mycket, mycket länge tänker man nu bygga riktiga, levande stadskvarter. Några uppenbara skönhetsfläckar finns. De har vi påtalat i vårt yttrande.

Så nu kommer naturligtvis SBK att åtgärda dessa brister och se till att Skeppsbron tar sig hela vägen från vision till verklighet - utan att urvattnas på vägen. Klarar SBK, politikerna, byggbolagen och alla vi andra av att förverkliga detta så har vi inlett ett nytt kapitel i Göteborgs stadsutveckling.

Grattis Göteborg!

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för Skeppsbron. Det finns väldigt många glädjande aspekter av denna plan som är värda att lyfta fram. För det första är det oerhört viktigt att man nu, i detta centrala läge, för en gångs skull vågar bygga konsekvent stadsmässigt.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Tidigare i veckan lämnade YimbyGBG in sitt yttrande över förslaget till ny Bangårds- och älvförbindelse. Det är ett stort och viktigt projekt för Göteborg. Tyvärr hade SBK redan på förhand uteslutit vissa alternativ, såväl lågbroar som alternativa dragningar över bangården hade försvunnit på vägen.



Förslag till älvförbindelser - klicka för större bild

Av de föreslagna lösningarna valde YimbyGBG att stödja alternativet A: Mellanbro i Stadstjänaregatans förlängning. I valet mellan tunnel under eller viadukt över bangården valde vi det senare. Vi betonade också vikten av att bangårdsförbindelsen inte blir en ny barriär i centrala Göteborg, utan så långt som möjligt anpassas till det omgivande stadslivet, exempelvis med lokaler i gatuplanet.

Tack till alla som var med och diskuterade fram yttrandet på vårt forum!

Läs mer om förslaget

YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

Det aktuella området är av oerhörd vikt för Göteborgs stadsutveckling. Det är det första som många besökare ser av Göteborg och det är Västsveriges största kollektivtrafiknod. Samtidigt anges som ett av projektmålen att förbindelserna kapacitetsmässigt ska klara dagens biltrafik med bibehållen framkomlighet. Eftersom lågbroalternativet, i likhet med alternativa bangårdsförbindelser, tyvärr på förhand har strukits ur förslaget förespråkar YimbyGBG "Alternativ A: Mellanbro för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning" och anser att det bästa alternativet över bangården är en viaduktlösning.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget