Utskrift från gbg.yimby.se
....

Reflektioner kring Backaplan efter en stadsvandring med Socialdemokraterna

 

Tisdagen den 30/5 bjöd Socialdemokraternas områdeskrets i Backa in till en stadsvandring runt Backaplancentrala Hisingen, vars befintliga karaktär av bilcentrerad handelsplats håller på att fullständigt omstöpas till en tät innerstadsmiljö. Om man får tro visionsdokumenten så handlar det på sikt om 20.000 boende och lika många arbetstillfällen. Det rör sig med andra ord om en oerhörd förändring!

Som guide på vandringen hade Backakretsen fått med tidigare samordnaren för Yimby Göteborg, Johannes Hulter, numera socialdemokratiskt kommunalråd samt ordförande i byggnadsnämnden. När något sådant dyker upp i flödet får man väl gärna passa på, och lägga eventuella politiska trätoämnen åt sidan, i synnerhet när väderprognosen var god och det dessutom låg på vägen hem från jobbet för egen del.

 

 

Och medan människorna gick där förvandlades också de kända kvarteren, blev främmande. Ty: staden växer och växlar ständigt, så mycket blir nytt, så mycket försvinner. Innan vi ännu märkt det går vi i en annan stad, har vi hunnit förvandlas till främlingar. 

 

– Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad

 

De omfattande framtidsplanerna ledde för mig ofrånkomligen även till en spaning efter den tid som flytt. Det är på något sätt lite vemodigt att Backaplan, en av de absoluta konstanterna i tillvaron, kommer att ändras så drastiskt. Å andra sidan skall det bli spännande att följa denna process, och se en stadsmiljö växa fram som bättre korresponderar med det centrala läget.

 

Kompletterande yimbyvandringar i närområdet:
2009: Backaplan
2010: Centrala Hisingen

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Inbjudan: Stadsvandring och seminarium sön 3/9 om stadens form idag och i framtiden

 

Datum: Söndag 3 september 2023

Tid: 13:00-16:00

Plats: Vi möts först upp på konstmuseets trappa för stadsvandringen, sedan har vi ett efterföljande seminarium vid trappscenen inne på stadsbiblioteket.

Kostnad: Gratis

 

Det pågår en intensiv debatt kring arkitektur och stadsbyggande, där många ger uttryck för en längtan efter vackra miljöer och byggnader med ett mer traditionellt, förmodernistiskt stiluttryck. Det finns också en målsättning från politiskt håll att bygga mer i "klassisk stil". Finns det samtida exempel på vad detta skulle kunna innebära?

Samtidigt finns en parallell strävan från arkitekthåll mot att istället för skönhet tala om kvalitet. Men vilka kriterier har vi att ställa upp och förhålla oss till, för att avgöra vad som är kvalitet, och huruvida vi uppnår detta?

Välkommen på en guidad stadsvandring i Lorensbergs villastad samt ett efterföljande seminarium om stadskvaliteter, arkitektoniska värderingar och medborgarinflytande!



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsvandring i Frölunda med Föreningen för Samhällsplanering

"Från rekord till jubileum"

 

Tisdagen den 9 maj arrangerade Föreningen för Samhällsplanering (FFS) en välbesökt stadsvandring i Frölunda. Syftet var bland annat att titta närmare på några av de färdigställda projekt, som var en del av satsningen BoStad2021, där totalt 7000 bostäder skulle stå färdiga mellan 2014-2021. Som en ingång till ämnet kan man med fördel läsa Patrik Höstmads analys från 2018 av den då pågående bostadssatsningen: Det känns lite som miljonprogram.

 

Frölunda Torg 1967: Då Europas största köpcentrum under tak med 3000 parkeringsplatser och spårvagnslinje i direkt anslutning. Foto: AB Flygtrafik (klicka för att förstora)

 

 

... från 1950-talets storskaliga stadsplanering, genom rekordårens bostadsproduktion, förbi omvandling av gaturum från SCAFT till stadsgata och nyproduktion kopplat till Göteborgs 400-års jubileum!

– Utdrag från inbjudan till stadvandringen

 

Ett flertal arkitekter och planerare, som arbetat med några av dessa nybyggen, delgav oss vandringsdeltagare sina erfarenheter från jubileumssatsningen när vi kom fram till respektive projekt. Med start vid Nymilsgatans spårvagnshållplats gick vandringen vidare genom Flatås, längs Marconigatan, förbi Mandolingatan och slutade vid Stjärnhusen och Speldosegatan.

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby Göteborg 15 år!

 

Idag den 7 juni är det 15 år sedan det första inlägget publicerades på Yimby Göteborgs blogg 2008. Sedan dess har det skrivits hundratals inlägg, debattartiklar, yttranden och kommentarer. Vi har ordnat 45 stadsvandringar, varit med i många olika sammanhang och växt till omkring 7000 medlemmar i Facebookgruppen.

Många människor har kommit och gått genom åren, och vi vill passa på att tacka alla som bidragit på något sätt; det känns som att vi var med och förändrade mycket när det var som mest kritiskt, när monofunktionella hus-i-parkeringsplats var standardlösningen på alla problem.

 



15 år! Det känns lite vemodigt när man går igenom material så här på spaning efter den tid som flytt. Det är förvisso omöjligt att sammanställa en någorlunda uttömmande sammanfattning, men det kan ändå vara på sin plats att lyfta några av de förslag och samarbeten vi haft genom åren.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Yimby Göteborg om: , ,

Bloggar om: , ,

Omdaning i norra skärgården, del 1: Planererad expansion av bilverkstad blev oplanerad "externhandel"

Under min exil på fastlandet har jag genom årens lopp följt förändringen på öarna i Göteborgs norra skärgård lite på avstånd: en tilltagande hemlängtan blandas med frustration och bedrövelse över de ihärdiga rivningsvågor som sköljer in, och de många mindre lyckade bygg- och infrastrukturprojekten i kölvattnet efter ivern att modernisera. Jag hade helst sluppit att behöva göra detta, men det krävs en kritisk blick på vad som sker – vilket lokaltidningarna helt enkelt inte förmår, eller vill på grund av risk att förlora reklamintäkter – på vad som är bra, mindre bra eller fullständig katastrof; på vad som går förlorat, och – inte minst – vad som skulle kunna bli givet mindre klåfingrighet, och med ett större mått av ömhet, känsla och försiktighet inför skärgårdens egenart.

 

HÖNÖ PINAN. Sedan hösten 2022 har det pågått ett byggprojekt vid färjeläget som vållat såväl huvudbry som livlig debatt. Att byggen väcker bitvis hätsk diskussion är knappast ovanligt, och det är heller inte den aktuella byggnaden i sig som är uppseendeväckande. Den är snarare chockerande alldaglig, och av en typ som det går tretton på dussinet i våra genomsnittliga industriområden.

Vad som dock skiljer detta projekt från många andra är att det från plan till byggnation skett en metamorfos med avseende på byggnadens innehåll. I detaljplaneskedet handlade det om en expansion av en befintlig bilverkstad med närbesläktade verksamheter som bilbesiktning och -tvätt, men där även viss försäljning av skrymmande, fordonsrelaterade sällanköpsvaror medgavs – och detta är kruxet.

Projektet skulle i sin tur möjliggöra en flytt av en befintlig bussdepå samt utökad pendelparkering. Detta var i alla fall bilden som förmedlades till allmänheten, och det var få som hade några direkta synpunkter på detta eller invändningar emot. Men vad hände sedan?

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Vad ville man bygga 2022?

Beroende på hur man räknar var det 11-12 detaljplaner som gick ut på samråd 2022.

 

Sedan 2009 har vi gjort en årlig sammanställning av de detaljplaner som gick ut på samråd, för att få klarhet i var det skall byggas, hur många bostäder det rör sig om, i vilken typ av struktur, samt huruvida planerna bidrar till funktionsblandning. Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb, och  sedan byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan.

Därför är detta ett lackmustest på vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Kulturnyheterna special: Fint eller fult?

Från vänster: Rahel Belatchew, Mark Isitt, Albert Svensson samt programledare Hannes Fossbo

Den senaste tiden har frågan om klassisk arkitektur kontra modernism (i vid mening) återigen blivit mycket omdiskuterad. Sedan en tid tillbaka driver socialdemokraterna i Göteborg en ny, om man så vill, kvartersstadstraditionalistisk linje, där exempelvis delar av den framväxande stadsdelen vid Backaplan skall utformas i "klassisk" stil. Det här väcker såklart reaktioner, såväl hopp om en vackrare stad som hätsk kritik. Det väcks också många tankar och funderingar kring genomförbarhet.

SVT har gjort ett 30-minuters inslag på ämnet, som tar sig an frågan med hjälp av en panel bestående av arkitekterna Rahel Belatchew ("samtida arkitektur") och Albert Svensson ("traditionell arkitektur") , GPs arkitekturkritker Mark Isitt samt programledare Hannes Fossbo. Medverkar i inslaget gör även bland annat Gert Windgårdh, Johannes Hulter och Donald Trump (kan ses tills 2023-09-02).

 

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Outtalade värderingar styr stadens form

Inlägget är en reflektion utifrån Fastighetsägarnas arkitekturseminarium "Hur bygger vi staden som gör oss glada?". Fredrik Rosenhall, arkitekt på Inobi, medverkade som föredragshållare.

Inobis idéskiss för östra Heden söker harmoni och anpassning till stenstadens grammatik, till skillnad från mycket annat som byggs idag (klicka för att förstora).

 

Runt om i Göteborg pågår en byggboom. De nya husen byggs högre och tätare än tidigare. Vare sig vi är Gamlestaden, Gullbergsvass, Lindholmen, Gårda eller Masthuggskajen är det en hisnande skala och maximala kontraster som gäller. Det är dags att tala klarspråk om vilka värderingar som ligger bakom detta, och börja släppa fram även harmoni och samordning när vi bygger nytt.

Arkitektur är frusen ideologi. Det som byggs nu planerades för tiotalet år sedan, i samband med att byggandets värderingar genomgick ett paradigmskifte. Under flera decennier drevs det svenska stadsbyggandet av försiktighet. Perioden 1975-2010 var en slags baksmälla efter miljonprogrammet, där stor kraft ägnades åt anpassning och topografi, men byggtakten släpade efter och städerna glesades ut. Bostadsbristen och segregationen växte.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

«
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee