Nya Norra Guldheden

Jag håller både med och mot. Det är vansinnigt att vi inte har hittat bra sätt att förtäta och utveckla hus-i-park-områden. Men det betyder väl inte att kvartersbebyggelse är den enda fungerande staden? Som uppvuxen i miljonprogrammets Landala vågar jag påstå att stadskvaliteter kan fås även utan slutna hörn.

Det spännande nu är ju att diskutera hur man kan utveckla ett område som Guldheden, och inte att låsa sig vid att hus-i-park var fel från början. Har du några exempel på hur man har förtätat liknande områden på ett bra sätt?

Man ska vara försiktig med både n och s Guldheden, men visst tror jag att det går att bygga längs Egnahemsvägen och dess fortsättning. Detta område upplevs som ganska otryggt när det är mörkt, och grönskan upp mot n Guldheden är ganska risig. Dessutom har det tidigare varit bebyggelse här, på gamla Landalas tid. Om bebyggelsen utformas så, att den upplevs som en fortsättning på Landala Egnahem, så kommer det inte att störa n Guldheden ett dugg. Sedan behöver ju inte all grönska huggas ned. Om den fixas till lite, så blir nog området att kännas attraktivare än det gör idag.
Vad gäller övriga Guldheden tror jag att det går att göra kompletteringar på ett sätt som skapar trevliga gaturum, men att ändå inte "stad-i-park"-känslan går förlorad. Sedan behöver torgen i Guldheden mer underlag för att inte utarmas (ännu mer). Berget ned mot Annedal ska man nog däremot lämna fritt. Vyn från Annedal upp mot n Guldheden är rätt härlig.

Wow Ragnar, det var utmanande att skriva "men att ändå inte stad-i-park-känslan går förlorad" i detta forum.

Av mej får du hursomhelst inte heller något medhåll beträffande det. Jag mår uppriktigt sagt oftast dåligt när jag ser den typen av byggnation där det istället hade kunnat vara en levande stadsmiljö med möten människor emellan.

Egnahemsvägen går längs landshövdingehusen i Landala egna hem ned mot Landala, slutar i en vändplan. Stumpen ned mot WP heter också Egnahemsvägen. Det är sluttningen från n Guldheden som föreslås bebyggas, samt dess fortsättning (som nu är en gång- och cykelväg längs tegelhusen i Landalabergen).
Håller med Elias ovan: hur ska områden som Guldheden utvecklas som de är, vi behöver kanske inte låsa oss vid att hus-i-park bara är dåligt. Men jag håller med om, att det nu finns rätt mycket hus-i-park, så nya områden ska inte utformas så. Men bygger man nytt i tex Guldheden, så är det ju inte bra att bara bygga några punkthus eller lamellhus till. Då tror jag mera på kompletteringar som skapar gaturum (dvs något av "stadsmässighet") i den befintliga bebyggelsen, som berikar området, utan att förstöra dess grundkaraktär. Detta ställer krav på arkitekturen. (Har en känsla av att om Guldheden skulle föreslås bli kvartersstad à la Vasastan, så skulle det bli protester.)

Johannes: Jo, det verkar ju vara en bra utgångspunkt. Att bygga stadslikt nära torget och ut mot Wavrinskys Plats och Guldhedsgatan. (Den byggnad som i planen föreslås ut mot WP tror jag är en utbyggnad av affären, och kommer troligen då att vända baksidan mot WP. Fast det går ju att ändra på). Hur blir det med buller, där är ju rätt mycket trafik, både bilar, busssar och spårvagnar?

Ok, några synpunkter från en kille som bor på Norra Guldheden: Jag uppskattar hus-i-park bebyggelsen. Fördelen är att stadsdelen är lummig men ändå hyfsat exploaterad på de flesta ställen. Men det finns helt klart plats för förtätning enligt mig. Förtätning kan ske på bra eller mindre bra sätt.

Först och främst: kvartersstad, nej inte här. Det finns helt enkelt ingen plats för detta. Tänk på att det finns en anledning till att man valde friare planformer här på Guldheden, marken är väldigt bergig och kuperad. Om man inte ens bygger kvarter i Gbg där marken är platt, varför ska man då trycka in kvarter här? Det går ändå inte att få kvartersstadens fördelar då bergsbranter klipper av rörelserna i stadsdelen.

Jag tycker inte heller det är så intressant att placera lägre hus i direkt kontakt med gatorna. Den modellen valde man när man byggde ett studenhem för några år sedan. Det är emot områdets karaktär, gaturummet sluts men väggarna tillför inte gatan någon ökad stadsmässighet, väggarna är ändå helt slutna.

Istället bör man bygga punkthus där det finns plats för flera stycken. Raketgatans utkant kan kanske passa, men helst bör de då dras ner längs bergets sidor. Jag tycker inte det branta berget är speciellt vackert sett från Linnéstaden. Tyvärr är det nog bara uppe på toppen som det är realistiskt att bygga, bergssidorna är för branta. Bakom Mikrobiologen (mellan vattentornen) är en annan bra plats.

Men intressantast ändå är att förtäta vid torgen så att servicen samtidigt kan byggas ut. Vid Guldhedstorget kan man bygga ut mataffären med ny entré mot Wavrinskys plats. Guldhedstorget kan bli parkeringstorg, hellre det än att Reutersgatan knölas till med snedparkering (enligt SBK:s förslag). Och ett högre punkthus kan samtidigt byggas som landmärke. Varför inte ett hus på 25 våningar? Och ett lika högt vid Dr.Fries? Dom skulle synas över hela staden, ett steg mot att skaffa Gbg en skyline.

Johannes nämner också Guldhedsgatan. Jag håller med, här finns det faktiskt förutsättningar till bebyggelse med offentlig karaktär som har direkt kontakt med gatan, stadsmässighet liknade kvartersstad alltså.

Jag ser en stadsbyggnadsmässig poäng i att staden slutar vid Chalmers och man passerar en "paus" i den nersprängda kurvan med Egnahemsvägens viadukt. Men sedan när man kommer upp till Wavriskys plats så är det som ett antiklimax. Här skulle man kunna skapa en mycket intressantare stadsbild som är mycket modern och djärv. Något annat än kvartersstad. Jag blir glad varje gång jag ser den pågående tillbyggnaden av vårt norra vattentorn. Redan nu ser man hur välgörande den är för stadsbilden.

När Guldheden byggdes för 50 år sedan så var den "state of the art". Även de senare delarna på Södra Guldheden var häftiga med lite större skivhus. Då är det logiskt att vi fortsätter och bygger ännu häftigare på 2000-talet. Ännu högre höghus alltså. Då kan områdets karaktär bevaras och utvecklas. Några småputtriga förtätningar vill inte jag se, varken som hus-i-park eller kvartersstad.

För att förtydliga mig lite, man bör i regel inte bygga hus med direktkontakt med gatan i Guldheden. Endast om det handlar om att tillföra stadsmässighet, t.ex butiker eller annan publik karaktär så är det ok. Och då bör detta ske vid torgen. Och med högre hus än hittills.

Här var mycket olika åsikter om Guldheden. Intressant. Fast (som boende i Landala Egnahems landshövdingehus) vill jag ju helst slippa se något "modernistiskt" vid Wavrinskys Plats. Kanske ett höghus i tegel mot WP med affären i botten, som matchar mot det fd kollektivhuset, och som sagt, varför inte stadsliknade bebyggelse nedåt mot Medicinarberget och Sahlgrenska?
Jo, torgen behöver verkligen nytt underlag. Men förslag om höghus vid Dr Fries torg utlöste väldigt mycket protester häromåret. För att hålla butiker, restauranger och kaféer (kaféet lades ned för något år sedan, och fd postlokalen står tom sedan länge) vid liv skulle det egentligen vara bra med en del arbetsplatser i närheten, men då dras ju också en del biltrafik in i området, och var ska den ta vägen? Det är väl sådana här dilemman som måste lösas. Döda torg gör ju ingen glad.
Sedan måste jag nog tillstå, att jag uppskattar tystnaden här. Det är skönt att inte bo "mitt i smeten". Ändå uppskattar jag stad, och jag tycke att när det byggs, ska det byggas stad och inte förort. Men en stad har olika kvalitéer. En del områden ska få vara tysta och lugna, men det är bra om det finns liv och rörelse "i närheten".

Johannes, om du har några förslag på platser där man kan bygga kvartersstad så är jag inte den som är den. Men jag tror inte det finns plats. Längs Dr. Allards gata mellan Wavrinskys plats och Dr. Fries torg t.ex, var skulle kvarteren få plats här? På norra sidan så är det brant, på södra sidan så skär banvallen av kontakten med gatan och skolan är i vägen. I den s.k Dalen på Södra Guldheden finns det platt mark att bygga på om skogen tas bort. Men jag anser det är klokare att bygga höga punkthus så att så mycket av skogen får vara kvar.

Hur hade Guldheden sett ut om stadsdelen hade byggs ut några decennier tidigare? Kanske som Övre Masthugget, kanske som Landala egnahem. Någon kontinuerlig kvartersstad hade det inte varit, branter hade brytit av på många ställen. Jag säger inte att det hade varit fel men nu valde man en annan modell och då vinner man inget på att peta in ett kvarter här eller där. Jag har sett på Yimby Stockholm hur en del tror att socialt rik blandstad uppstår bara för att en huset byggs runt en sluten gård. Nja, så enkelt är det inte. Utgör Landala egnahems landshövdingehus en rikare stadsmiljö än Guldheden? Butikslokalerna där ligger lika offside och har byggts om till bostäder en efter en.

Här är förresten en bild på det relativt nybyggda studenthemmet:

http://w1.312.telia.com/~u31214343/h1e.htm

Fler förtätningar som det här så kommer Guldheden bli fult som stryk. Man har försökt bygga vidare i samma funkisstil men p.g.a av platsbrist så får man inte känslan av hus i park. Det blir något som börjar påminna om kvartersstad. Men den här arkitekturen funkar inte som kvartersstad, den är för händelselös både stilmässigt och funktionsmässigt (i bottenplanet).

Bevara Guldheden är fundamentalister, helt klart. De hade en gästbok men de stängde den eftersom det var så många som postade Yimby-åsikter! Själv postade jag några synpunkter där, konstruktiva förslag på hur stadsdelen kan utvecklas. Men det är klart, det försvagar ju deras åsikter om det visar sig att vi boende inte alls är motståndare mot all utveckling här.

Johannes, det här med stadskvaliteter... det är inte så säkert att vi boende vill ha det här på Guldheden. Parkstadskaraktären är i regel populär bland oss, man har ju själv valt att bo här. Parkstad och stadskvaliteter går liksom inte så lätt att kombinera. Det beror på vad man menar med stadskvaliteter också. Om man tittar på Norra Guldheden t.ex så ser man att det finns lokaler av olika slag på flera ställen. Idag hade man definitivt inte byggt så i ett motsvarande punkthusområde. Låt säga så här, stadskvaliteter är bra men stadskaraktär är inte så bra på Guldheden.

Jag vill inte heller att de fortsätter strössla ut punkthus. Egentligen vinner jag inget på nya sammanhållna grupper av bostadshus i Dalen eller på Raketgatan men jag tycker det är ok eftersom staden i stort behöver förtätas. Och på de platserna kan det ske utan att man bygger mitt ibland befintliga hus.

Men den modell som jag främst förespråkar är att bygga ett par riktigt höga hus vid torgen. Då får man plats med många bostäder. Och man får ekonomiska förutsättningar till att samtidigt bygga fler lokaler, i höghuset eller friliggande. Och parkstadskaraktären kan behållas och stadsbilden blir mer spännande. Hur man sedan ordnar fler p-platser vid torgen blir förstås en knepig fråga.

Angående Bevara Guldheden. Wallenstam ville genomföra en stor renovering i området (Raketgatan osv) men de boende satte sig på tvären. Efter flera års dödläge såg Wallenstam ingen annan möjlighet än att sälja husen till de boende i en bostadsrättsombildning. Det har säkert inspirerat dem till att fortsätta köra sitt Nimby-race.

En annan sak, det här med lokaler i bostadsrättsföreningar. I min förening har vi en liten lokal som hyrs ut till en hantverkare. Det sägs att bostadsrättsföreningar inte vill ha kommersiella lokaler eftersom det är mer jobb att administrera med t.ex olika momssatser. Det där tror jag mest är krokodiltårar, så krångligt är det inte.

Snarare är det nog så att föreningen inte ser värdet i lokalen, en hantverkare t.ex är ju inget som riktar sig direkt till de boende (till skillnad mot en restaurang, en mataffär). Och hyresintäkterna är försumbara i jämförelse med de boendes avgifter. I min förening så är lokalhyran snorbillig, man tänker inte affärsmässigt.

Men för staden i stort så är det ju ovärderligt att sådana här små billiga lokaler får finns. Kommunen borde höja ambitionerna här, fler lokaler i detaljplanerna!

Olle: Vad menar du med "..(rullator-ligor undantaget i en minst sagt åldrande befolkning).."? Är det befolkningsamansättningen du menar? Att det är många äldre i stadsdelen? Men vad jag kan se verkar befolkningen åldersmäsigt ganska blandad. Visst det finns några äldre damer med rullator härnere i parken, men de är bara trevliga, och inte verkar de vara några ligister. Rullatorn har inneburit en väldig frihet för många människor. Man kan komma ut, fast man har svårt att gå! Jag tror nog att vi får vara lite ödmjuka, ändå. Sedan tror jag att det är tack vare de äldre som torgen trots allt inte är helt döda. De tar i allmänhet inte bilen till nån stormarknad. Nej, allt är inte helt nattsvart. Dr Fries fungerar som en träffpunkt för en hel del människor, det ser man när man är där. Men visst behöver torgen vitaliseras, det är helt klart. Jo, kanske skulle det vara bra med något "riktigt högt" hus där. Men bygg i så fall fantasifullt och vackert, plåt- och glasvarianten är jag riktigt trött på. (Men, som sagt, ett förslag om höghus där utlöste en hel del protester häromåret.) Men 20-vånigs skivhus på bergen är jag emot, resten av förtätningarna ska vara varsamma.

Angående det här med torgen. Det är ju sant, så himla döda är de inte, främst så funkar Dr Fries torg ganska bra. Kanske beroende på att det är ligger lite längre ifrån stan än Guldhedstorget, kanske för att det finns en lite större mataffär där, kanske för att det finns fler lokaler med bättre utbud än på Guldhedstorget. Men Guldhedstorget har något som inte Dr Fries torg har, läget vid en större genomfartsgata och kollektivtrafikhållplats. Dessutom ligger Sahlgrenskas och Medicinarebergets alla arbetsplatser i närheten, det ger potential för ett affärscentrum. Men som Johannes var inne på, torget måste annonsera sig bättre ut mot Wavrinskys plats.

Tack för kommentarerna om de äldre! Jag bara undrade..
Vad gäller Dr Allard.. det tål att tänkas på. Kanske att Landala Egnahems landshövdingeområde "brer ut" sig lite? Inte något "högt" som täpper igen all utsikt. Genom trappor och grönska kan man skapa kontakt med Egnahemsvägen och parken vid dammen. Kring Dr Fries finns också plats norr om kyrkan, där finns redan förslag om bebyggelse på parkeringen. Kyrkan "syns", så bebyggelsen där kan på något sätt samspela med den. Inåt torget kanske det kan byggas något kontorshus vid hållplatsen? Vidare i hörnet där Dr Bex gata mynnar ut? Arkitekturen är viktig, genom att med enkla medel skapa vackra gaturum kan man tillföra något av (små-)stadskvalitet i området, det tror jag vitaliserar torget. Det hela kan nog kompletteras med något "högt", exakt var någonstans vet jag inte.
Åt andra hållet, Norra Guldheden, kan jag tänka mig bebyggelse i slänten utefter Egnahemsvägen. Gärna "landshövdingestil" där också, med träfasader på husen. Kan man bygga något i "kilen" mellan Egnahemsv och Landalabergets första tegelhus, återigen landshövdingehusstil. Man kan då få ett samband mellan nybebyggelsen och Egnahemsområdets ladshövdingehus, men även med Holtermanska och det enda kvarvarande kvarteret i "gamla Landala".

Intressanta tankar där Ragnar. Jag är inte främmande för något av dina förslag. Det skulle tillföra en hel del bostäder. Och speciellt mellan Norra Guldheden och Landala, runt Egnahemsvägen, vore det intressant att bygga för att förbättra stadsbilden och göra området trevligare/säkrare för fotgängare.

Dr. Allards gata är som sagt mindre trevlig för cyklister/fotgängare. Men den tror jag är svårare att förbättra. Jag ser egentligen ingen anledning till att förändra bilgatan, den är effektivt trafikseparerad av branten och spårvägsvallen. Och därmed är den trafiksäker och snabb. Jag tror inte att folk upplever den som en störande barriär, det är inte så mycket rörelser tvärs där ändå.

Söder om Wavrinskys plats finns en bergknalle med fula sprängytor mot platsen. Den skulle man kunna ta bort och bygga ett hus. Kanske det får plats något hus mellan skolans hus också som skulle kunna göra Dr. Allards gata mer händerlserik för gående/cyklister. Men då tänker jag mig att cykelvägen görs om till bilgata hela vägen mellan WP och Dr.F, genomfartsgatan förändras inte.

Man får vara försiktig med Guldheden och ta vissa ord på allvar när det gäller riksintresse och arkitektuella värden. Så områden som betäcknas som extra värdefulla bör väl bevaras i sin helhet. Men det betyder ju inte att hela Guldheden måste bli orört, det finns ju gigantiska ytor att bebygga och förtäta. Förtäta med stil är också att föredra så att vi inte förlorar den vackra vyn av Guldhedshöjden.
Viktigare än Guldheden, förtäta och bygg om Annedal, Nordostpassagen/Nya Masthugget, Första långgatan och Södra Älvstrandens västra del, Mölndalsvägen etc.