Nybyggen i Göteborg 4: Varmfrontsgatan

Den fjärde planerade bostadsbyggnationen i denna serie är långt ifrån igång. Det är frågan om en förskola vid Varmfrontsgatan som skall rivas och ge plats till flerbostadshus med 70 lägenheter. Plansamråd skall enligt uppgifter ske under hösten men för närvarande finns inte så mycket mer information att hämta från kommunens hemsida. Markägare och byggherre är företaget Stamsjöns Fastighets AB. Jag har utan framgång sökt efter företagets hemsida, så exakt vad de har i kikaren är svårt att sia om.



Nybygge i den röda figuren?

Anledningen till mitt intresse för detta nybygge hänger delvis ihop med att jag för inte så länge sen bodde i närheten, en hållplats bort på Temperaturgatan. Detta är alltså i Länsmansgården, norr om Biskopsgården på Sveriges Manhattan. Avståndet från min gamla lägenhet är la inte mycket mer än femhundra meter. Men som tidigare erfarenheter har visat så rör man sig sällan i funktionellt planerade områden utan anledning (se tidigare tirad om problem att cykla genom dem) och antalet gånger jag varit på platsen kan nog räknas på ena handens fingrar. De flesta av dessa gånger berodde det på att jag var trött eller hade näsan i en bok så att jag missade min hållplats och kom till sluthållplatsen Varmfrontsgatan (vändslingan från 1964 syns till vänster på bilden). Jag har i alla fall några förstahandsintryck av området, men om någon mer insatt finner direkta sakfel i mitt resonemang så får ni gärna påpeka detta.

Eftersom det inte tycks finnas så många planer att reagera på så lämnas utrymme för fantasin. Vad kan göras här? Som en anhängare av blandstad är det knivigt att komma på vad man kan göra med detta bygge för att förbättra, inte bara för de nyinflyttade, utan för hela närområdet. Även om jag tycker att det finns många brister med stadsbyggandet efter kriget så har jag samtidigt inte inställningen att alla problem kan lösas genom att riva det gamla och bygga en ny, vacker värld. Med det förhållningssättet upprepar man lätt några av tidigare begågna misstag. Det är till att gräva där vi står och genom små förbättringar göra det bästa av Göteborg.



Solstaden, notera spårvagn i bakgrunden

Närmast det planerade bygget ligger tre stora, långa hus med terrasser som halvt om halvt böjer sig ut mot  grönområdet Svarte Mosse. Tidigare har jag alltid trott att dessa hus varit relativt nybyggda men när jag letat reda på lite information så visar det sig att det för 20 år sedan var tre nedgångna fastigheter som Poseidon sålde till Skanska som i sin tur byggde om och sålde vidare till en nybildad bostadsrättsförening 1986 (skulle tro att ombyggnaden var omfattande). Den fristående bostadsrättsföreningen heter Solstaden (ligger vid Solstrålegatan). Notera här hur ordet stad är positivt laddat trots att det här inte direkt är frågan om någon stadsmiljö, utan en förort där utsikt och närhet till grönområden är det säljande argumentet. Det är tyvärr möjligt att det hos några av dessa bostadsrättsinnehavare kan finnas nimbyister som motsätter sig att området exploateras ytterligare, som på Norra Guldheden. Detta trots att området redan är bebyggt med en tom förskola och inte är mycket mer än ett odefinierat stadsrum mellan husen och Sommarvädersgatan samtidigt som det finns stora ytor av skog med stigar och stråk åt det andra hållet.

För min del skulle de gärna få riva ner och bebygga hela den angivna ytan. De träd som finns kommer troligen ändå försvinna i byggprocessen, så något försök till en mer försiktig exploatering med fler menlösa gräsmattor känns inte särskilt spännande. Men jag bor ju inte området, vad kan ett nybygge göra för de som redan bor där? För att försöka föra in de positiva kvaliteterna från blandstaden till förorterna så krävs det krav och ett visst mod från politikernas håll. Att kräva blandade funktioner är ett sätt, men till skillnad från till exempel de tre punkthusen nära Eketrägatan så är detta verkligen inte något idealiskt läge för något. OK, förbindelserna är egentligen inte dåliga med Sommarvädersgatans och Björlandavägens T-korsning runt hörnet och med spårvagnstrafik precis utanför dörren. Men eftersom det är en bostadsenklav vid en ändhållplats är det näppeligen den första plats som ett företag vill etablera sig på. Om planerare och politiker inte har ork att propsa på andra funktioner, och byggherrar inte något intresse av det, kan jag förstå om saken inte kommer upp. Samtidigt kommer det nya huset (eller husen) ligga nära gångstråket mellan den existerande bebyggelsen och hållplatsen - kanske plats för en kiosk eller något liknande i bottenvåningen?

Ja, kiosk. Just kiosk och Varmfrontsgatan är en kombination som relativt nyligen förekom i media i samband med ett rånmord på en kioskanställd av några påtända ungdomar i den fristående kiosk som finns vid vändslingan. Det är därför inte konstigt att det på Solstadens hemsida bland annat står att "[v]i har låg brottslighet i området, mycket på grund av att alla är måna om säkerheten. Dagmammorna som är många, hjälper till att ha koll under dagarna.". Själv har jag aldrig varit rädd för att röra mig i förorter, om det inte finns någon synbar anledning. Texten påminner mig dock om Jane Jacobs mantra att det behövs ögon på gatan för att upprätthålla säkerheten i området. Smart planering allena eliminerar inte brottslighet men nog hade det varit bättre om kiosken legat i bottenvåningen på ett bostadshus nära hållplatsen istället för i en liten barack vid sidan av, funktionsuppdelat och fint (för att vara riktigt ärlig tror jag i och för sig att några boende på ena kortsidan möjligen kan hålla ögonen på vändslingan och kiosken). Jag vågar knappt närma mig frågan om dagisplatser (ja, man får la inte ens säga dagis längre), men från ett blandstadsperspektiv är det i mitt tycke positivt att barnpassningen är integrerad i bebyggelsen  istället för funktionsseparerad.

Jag vet inte om det bara är ett resultat av mitt fördomsfulla intryck, men nog verkar det av någon anledning finnas underlag för mycket fler kiosker (att det inte är någon Pressbyrån-kiosk avslöjar la att det inte är någon plats med stora vinster då Pressbyrån tycks ha ett "naturligt monopol" för kollektivtrafiksnoder; Hjalmar Bratingsplatsen, Eketrägatan, Marklandsgatan, Korsvägen, Järntorget... vad har jag missat?) och liknande i mer traditionellt planerade stadsdelar. Planeringen påverkar folks vanor och beteende, kioskbesök inkluderade. Därför skulle det säkert finnas en stark oro och ovilja från byggherrens sida att tvingas bygga för någon form av verksamhet i bottenvåningen i en förort likt denna, där ingen förflyttar sig annat än från hållplats eller parkeringsplats till sin bostadsenhet. Om det skall bli bostadsrätter kommer denna förening troligen att ogilla idén eftersom det verkar vara en utbredd uppfattning att det är bökigt att förvalta annat än bostäder. Man skulle önska att marknaden och boende kunde se att mer blandade funktioner kan ge många fördelar för de boende, men det tycks nödvändigt att politiker ställer krav. Tyvärr är det inte troligt att några krav kommer att ställas (annat än från nimbyiter).

Förhoppningsvis finns det dock underlag för en kiosk i området (förutsatt att hyran i en nybyggd lokal inte dödar alla möjligheter). Speciellt med 70 nya bostäder på tomten. Länsmanstorget är det lokala förortscentrumet, men jag undrar om det inte är i längsta laget för att fungera för de boende vid det här nybygget. Måhända acceptabelt när man skall handla mat till middagen men lite väl långt bort för att köpa tobak, godis eller en pizza.