Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Norra Guldheden och stadens förtätning

 
Birgitta Kyrö Mattsson, stadsmiljöarkitekt och tidigare stadsarkitekt i Halmstad, skriver speciellt för YimbyGBG om planerna för Norra Guldheden. Kyrö Mattsson är positiv till en förtätning av området, men kritisk till vissa delar av förslaget. Enligt Kyrö Mattsson borde utgångspunkten vara att bidra till stadsdelens liv och utveckling, inte bara att bygga exklusiva bostäder.

Det är intressant att man kommit fram med ett förtätningsförslag för Norra Guldheden från SBK. Det har väckts ganska stor oro bland de boende beträffande förslaget. I följande text argumenterar jag för att man skall förtäta stadsbygden men att förtätningen måste ske med utgångspunkt från befintliga förhållanden så att man inte förstör de kvaliteer som finns i området. Lokaliseringen av nya byggnader är känslig och man måste placera nytillskotten så att dessa bidrar till en levande miljö, inte bara placera dem där det finns en bit mark över och man kan få utsikt från köksfönstret. I detta avseende finns det en hel del att ha synpunkter på i SBK:s nuvarande förslag.




Stadsbyggnadskontorets förslag

Norra Guldheden byggdes som Sveriges första grannskapsenhet och är som sådan i dag ofta omskriven i litteraturen som svenskt bostadsbyggande när det är som bäst. Grannskapsplaneringen utvecklades under andra världskriget, främst i Storbritannien. Idéerna var en reaktion mot tidigare stadsbyggande på kontinenten och reaktion på nazismens genomslagskraft. Tanken var att man ville slå vakt om och utveckla demokratin genom att i storstaden skapa självständiga enheter med bostäder, arbete och service. Individen skulle uppmuntras att ta ansvar och delta i förvaltningen av sin grannskapsenhet. Grannskapsplaneringens tanke var att planera för de små stadsdelarnas stad och detta är särskilt tydligt i de tidiga områdena i Göteborg som Norra Guldheden, Torpa och Högsbo.
Norra Guldheden byggdes, sommaren 1945 som en bostadsutställning "Bo bättre", för att visa framtidens bostadsbyggande.
 
I dag finns de välhållna bostadshusen kvar och också en grönskande uppväxt utemiljö. Guldhedstorget har genom åren fyllts med olika funktioner, som speglar stadssamhällets utveckling. Handeln har omstrukturerats sedan 1945 från småbutiker till köpmarknader och därmed har småbutikerna för bilburen befolkning spelat ut sin roll. I området bor dock många äldre och andra som har stor glädje av närbutikerna. Torget är entrén till området och nu finns ett antal vitala verksamheter, förutom närlivs, blomsterbutik, restaurang, tandvård, videobutik m fl. Under årets mörka delar upplevs torget tämligen tomt och mörkt medan det under sommartiden upplevs trivsamt mycket tack vare parkmiljön vid dammen. Ett större köpunderlag till närbutikerna vore välkommet, liksom mer belysning och fler bostadshusentréer och människor som rör sig i torgmiljön. Ytterligare bostadshus i detta läge vore ur dessa synpunkter att välkomna.

Dagens klimatsituation innebär att förtätning av staden är den enda rimliga möjlighet som finns för att skapa fler bostäder. Det är viktigt att minska transportbehov och kommunikationer och låta staden fungera med kortare avstånd så att människor kan gå, cykla och åka kollektivt mellan olika områden. Att minimera trafikbehovet är centralt i ett klimatperspektiv. Norra Guldhedens backiga terräng skapar dock behov för många att kunna ta sig fram med bil. Lokal hänsyn bör tas till detta behov.

De mest utnyttjade grönområdena måste sparas. Nya bostadshus måste lokaliseras till de lägen där man inte tar bort de mest utnyttjade grönområdena. Närmast bostadsentréerna kan man tydligt se hur boende värnar om och sköter sin miljö med planteringar. Vissa grönområden är i dag omtyckta och välutnyttjade miljöer. Andra är mer svårtillgängliga och outnyttjade. Ett problem är att de mer outnyttjade också kan vara svåra att försörja med biltrafik vid mer bebyggelse.

Trafikfrågorna måste klaras. Det är en förutsättning i förtätningsplaneringen att man inte belastar smala trånga och redan hårt belastade gator för att trafikmata nya hus. Man måste se till att placera nya hus där det är möjligt att trafikmässigt ha bra lösningar. Parkeringsbehov som alstras av nytillkommen bebyggelse måste klaras på den egna fastigheten. Förslaget att använda Daniel Pettersons gata och Raketgatan för att trafikmata ytterligare bostadshus på Raketgatan är definitivt omöjligt att genomföra. Gatan är så trång med sidparkeringar att det redan är en svår trafikmiljö för cyklister och bilister. Detta omöjliggör en matning till JM:s område 1 från Raketgatan. Om det är möjligt att mata en bebyggelse i det läget från Carl Grimbergsgatan eller Lövskoggatan är också högst tveksamt. Föreslagen bebyggelse i detta läge förefaller olämplig.



Raketgatan

Guldhedstorget passeras av boende i Norra Guldheden och av dem som är på väg ner mot Annedal och Linnéstan. Genom kollektivtrafikens nuvarande dragning med hållplats Wavrinskys torg är Guldhedstorget den naturliga entrén in till bostadsområdet. Ytterligare hus vid Guldhedstorget (område 4) är ett förslag som skulle förstärka köpunderlaget för torgets butiker och öka upplevelsen av trygghet under den mörka årstiden. Trafikmatningen skulle ske på befintliga gator som är proportionerade att klara ytterligare trafik. Parkering kan ske i Guldhedsgaraget och i källarplan i nytillkomna hus. Husen bör dock inte inkräkta på grönområdets dammanläggning utan förläggas i periferin på grönområdet och mot Wawrinskys plats.



Guldhedstorget

Området närmast Landalahusen (område 3) kan bebyggas och trafikförsörjas så att befintliga bostadshus i Landala inte störs. Det förutsätts att hushöjderna hålls nere så att inte den identitetsbärande Norra Guldhedensiluetten in mot centrala stan förstörs.
 
Området i sluttningen från Guldheden ner mot Annedal (område 1) går inte att genomföra eftersom det inte går att trafikmata utan att man skapar farliga trafiksituationer på befintliga gator. Det området stryks. Dessutom skulle det ta bort Norra Guldhedens typiska siluett mot staden, vilket inte är acceptabelt då området är av Riksintresse för Kulturvården. För att bebygga detta område finns en intresserad byggvilja eftersom man här kan bygga hus med attraktiva lägenheterna med utsikt mot väster. Men förtätning i detta läget ger inte något tillskott till stadsbygdens liv och utveckling i Norra Guldheden utan är enbart ett tillskott med attraktiva bostäder. Nackdelarna i form av ökad trafik, buller, luftstörningar på befintliga smala gator och reducerad utsikt för de befintliga husen är så stora så förslaget att bebygga här måste helt förkastas. Daghemmet (område 2) stör inte miljön.
 
Grannskapsplaneringens ideologi bygger på planering i demokratisk anda. Det är önskvärt med nära samverkan mellan SBK och  grannskapsenhetens berörda parter. Det är i linje med grannskapsplaneringens ideologi att i demokratisk anda planera tillsammans för fortsatt god utveckling av området Norra Guldheden. Området är av Riksintresse för kulturvården och de planeringsideer som låg till grund för Sveriges första grannskapsenhet bör utvecklas i samverkan mellan SBK och boende och verksamma i området. En arbetsgrupp föreslås därför tillskapas i planeringsskedet.

Birgitta Kyrö Mattsson
Arkitekt SAR/MSA och boende i Norra Guldheden
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (4 Augusti 2008 11:06):
Bra inlägg! Jag delar dina slutsatser, men kanske av lite andra anledningar. Att Raketgatan är svår att trafikförsörja stämmer, men varför måste man utgå från att alla ska ha bil? Det finns många medborgare som inte har bil men gärna skulle bo på Norra Guldheden. Och att utsikten kan bli reducerad måste man lära sig leva med om man bosätter sig i en stad av Göteborgs storlek. Den typiska silhuetten "förstördes" första gången på 40-talet när punkthusen byggdes - det blev jättefint. Vi kan fortsätta utveckla den.

Men visst borde den främsta prioriteringen vara att bygga stadsmässigt där det finns förutsättningar för blandstad, dvs. vid stråk (Guldhedsgatan) och noder (Wavrinskys plats). Där håller jag verkligen med dig. Att strössla ut dyra bostadsrätter löser inga problem utan skapar bara nya. Bygg tät blandstad vid Wavrinskys plats och längs med Guldhedsgatan istället.
 0
Anders Gardebring (4 Augusti 2008 11:50):
Själv tycker jag att den föreslagna planen för Norra Guldheden ser allt annat än spännande ut. Man sysslar här återigen med punkthusförtätning i områden som från början planerades som "färdiga". Att planera ett område som färdigt från början är naturligtvis ogörbart, förutsättningar och önskemål förändras alltid över tid, men det är också här som problemet finns. De förortskvaliteter som området har, med stor grönytetillgång, minskas genom en förortsmässig förtätning, utan att något nytt, i form av urbanitet, tillförs. Dessutom fortsätter man med det trista markslöseriet genom att fortsätta med "strösselplanering". En förtätning borde utgå från torget och där skapa nya stadsmässiga kvarter för att skapa en naturlig central och mer urban samlingspunkt i området, utan att förstöra de gröntillgångskvaliteter som de hus som är mer förortsmässigt planerade har. På sikt kan det säkert förtätas även där, men den utvecklingen måste ta den tid den tar.

Argument om områdets typiska siluett mot staden köper jag överhuvudtaget inte. Enskilda byggnader kan definitivt ha ett kulturhistoriskt värde. Staden som helhet kan däremot inte ses på med sådana krasst antikvariska ögon. Staden är någonting som ständigt förändras, där siluetten av Guldheden en gång innebar en förändring, kommer framtidens stad att innebära andra förändringar.
 0
Mikael Kreutz (4 Augusti 2008 13:10):
Ett väldigt enkelt sätt att eliminera bilen ur ekvationen är att bygga studentlägenheter och unga hem bostäder — Nästan alla Göteborgs lärosäten ligger inom gångavstånd från Guldheden.
 0
Sven R (4 Augusti 2008 16:57):
Område 1 är ganska spännande faktiskt. Det finns förutsättningar att skapa en spännande avslutning på Raketgatan där, vilket den helt saknar idag. Gatan avslutas idag med en liten dyster parkering som ligger nersprängd nedanför bergknallen. Tyvärr ser man inte det fantastiska panoramat över Linnéstan från gatan p.g.a detta. I vissa lägen borde man inte vara så rädd för att spränga bort berg, detta är ett sådant läge.

Jag köper inte heller Birgittas invändningar om stadsbilden. Att läget är exponerat talar väl bara för att SBK har en hög ambitionsnivå när det gäller utformningen. Här finns det förutsättningar till något karaktärsfullt! Och personligen tror jag att stadsbilden kan vinna på att fler hus tillkommer. Det förutsätter att de nya husen harmonierar med de gamla förstås. Jag gillar den rustika tegelkaraktären. Inten smäckig nyfunkis här tack!

Gatorna är väldigt smala, sant. Lösningen på det problemet torde vara att man breddar gatan en halvmeter eller så, jag tror det är genomförbart. Att man bygger fler hus gör varken till eller från eftersom antalet nya lägenhenheter är få jämfört med de befintliga antalet längs gatan. Det blir en liten trafikökning men det är ju inte trängsel som är problemet, det är en mycket lugn gata vi talar om. Vissa säger att det är svårt att hitta p-plats. Men jag har hört det omvända också. Hursomhelst så är ju parkering något som får ordnas vid de nya husen, det ser jag inga problem med.

Trafikmatning enligt bilden är nog enda sättet som Birgitta skriver. Jag har själv promenerat där uppe och sett hur brant det är utanför platån på toppen. Man kan även fråga sig om det ens är möjligt att spränga och bygga nära branten när minsta lilla sten trillar ner kan bli en dödlig projektil för de som bor på Carl Grimbergsgatan vid bergets fot. Men JM löser väl det med rejäla barriärer kanske...

Kul att Birgitta skriver här! Göteborg behöver ett stadsbyggnadsfora där även folk i branchen kan vädra sina åsikter.
 0
Johannes Hulter (5 Augusti 2008 11:31):
Det vore kanske en bra idé att starta en arbetsgrupp om Norra Guldheden, det kan vara smart att vara ute i god tid innan alla skakat hand och allt är klart. En alternativ plan skulle väl fokusera på förtätning vid Wavrinskys plats/Guldhedsgatan. Hade man inte lagt Geovetarcentrum så osmidigt hade det kvarteret varit en given plats för stadmässig förtätning.
 0
Sven R (5 Augusti 2008 15:34):
Angående Geovetarcentrum... Jag nämnde att man inte ska vara så rädd för att spränga bort berg. Då menar jag inte att 60-talets plansprängningar var en bättre modell, t.ex som Nilssons berg. Norra Guldhedens hus och gator är ju huvudsakligen anpassade efter bergets former.

Nej, jag menar bara att då man ändå spränger i berget så ska man inte lämna efter sig halvt bortsprängda bergknallar. På Norra Guldheden är det fullt av sådana. T.ex så lämnade man kvar en klippa mellan Geovetarcentrum och huset vid Guldhedstorget. Den marken är svåranvänd, det känns inte urbant att lämna impediment i staden på det viset.

Och vid spårvagnarnas vändslinga finns också en ful avsprängd knalle. Det talas om "den meningslös gräsmattan" men på Guldheden har vi också "den meningslösa bergknallen".
 0
Johannes Hulter (5 Augusti 2008 18:37):
@ sven r: Det finns en hel del infills waiting to happen där absolut. Det är bl.a. det som är så märkligt med funktionalismens strösselplanering, det är som att marken inte är värd någonting. Man får några kvadratmeter gräs över här, några avsprängda knallar över där. Det spelar liksom ingen roll att man slarvar bort värdefull mark.

Känslan det ger är inte "åh, vad lyxigt med så mycket bortslösad mark" utan "hmm, här är marken tydligen inget värd, vad beror det på?".
 0
Sven R (5 Augusti 2008 23:23):
Ord!
 0
Anders Gardebring (5 Augusti 2008 23:34):
@Johannes:
Det där var banne mig klockrent. Du satte fingret på en känsla som jag nog inte förut riktigt kunnat formulera för mig själv. Men där är det.
 0
Olle Jansson (6 Augusti 2008 17:29):
Min främsta invändning mot område 1 är att det, återigen, är frågan om en bostadsenklav i återvändsgränd. En avsiktligt inslag i funktionalismens hierarkiska trafikplanering. Sedan är det kanske inte så konstigt på just denna plats, på grund av topografin. Oavsett så är platsen i stort sett oanvändbart till annat än bostäder eftersom nästan ingen utom boende rör sig där. Att bygga bostäder där ger förvisso mer bostäder men är samtidigt inte särskilt roligt för någon annan och skapar definitivt inte mer stad.

Därför känns det för min del intressantare att försöka skapa stadsmiljöer vid grannskapscentrumet. Där finns dessutom lite utrymme att inte bara följa den gamla grannskapsidéns principer till punkt och pricka. Guldhedsgatan används ju av andra än boende i området.

Vad är det för butiksutbyggnad mot W. plats som det står om? Likt de flesta andra moderna områden är N. Guldheden inneslutet mot sig själv för oss utbölingar. Att rikta verksamhet ut mot staden verkar positivt och intressant. Men krockar inte detta med vändsspåret?

Sedan förstår jag inte riktigt varför allt överallt är ett riksintresse för kulturvården. Det är trots allt en stad och inte ett museum. Jag försvarar verkligen inte skövlingar av hela områden, men genom att inget får röras centralt så uppmuntrar man istället sprawl.

När jag då och då traskar upp till Rambergets topp och tittar ut över staden har jag nog aldrig riktigt brytt mig om Norra Guldhedens silhuett.
 0
Johannes Hulter (6 Augusti 2008 21:35):
Om någon är intresserad av att vara med i en arbetsgrupp om N:a Guldhedens förtätning så mejla mig - johannes@yimby.se - så drar vi igång det.
 0
Sven R (7 Augusti 2008 21:14):
Olle, jo vändslingan är i vägen för butiksutbyggnad mot Wavrinskys plats. Men det finns vändslingor både vid Sahlgrenska och vid ändhållplatsen på Södra Guldheden. Spåret vid WP måste gå att fimpa.
 0
Daniel Sjölund (23 Augusti 2008 11:52):
Mycket bra skrivet, Birgitta!
Jag skulle vilja se en ny bostadsutställning "Bo ännu bättre", för området. Säg sommaren 2015. 70 år efter den förra.

Den skall visa på goda exempel på hur det skulle kunna gå att utveckla, modernisera och förtäta granskapsplaneringsområden.

Mer lämpad plats för det än Norra Guldheden går väl inte att hitta?

Tänk om vi återigen kan låta stadsdelen inspirera arkitekter, stads- och trafikplanerare såsom den gjorde då det en gång begav sig.
 0
Anders K (7 Mars 2009 00:04):
Var nu inte så negativa till område 1. Jag bor precis invid det
och tycker det kunde ge chans till förbättrad trafikmiljö!

Tänk lite kreativt. Ett problem idag är att all trafik som leds in i området måste ledas ut via endast en gata (idag Dalheimersgatan) eftersom alla gator av nöden är enkelriktade och det finns bara tre gator. Men om man förbinder område 1 med Lövskogsgatan får man 4 gator!, och kan då skapa 2 enkelriktade slingor med minskad trafik förbi de flesta husen totalt.
 0
Daniel Sjölund (7 Mars 2009 15:44):
@Anders K: Det är helt klart en bra idé att förbinda/sprida trafiken. Jag har själv kollat lite på en liknande idé, men rent höjdmässigt är den svår att genomföra. Gatan skulle inte uppfylla de krav som ställs på en ny gata (bla. pga start backe/vinterväglag) om man nu inte gör en serpentinväg genom parken ner mot Lövskogsgatan. En serpentinväg känns exotisk, men riskerar att bli en lite väl kontroversiell lösning?

Är du Yimbyit (eller vill bli), förresten? Som Yimbyit får du vara med i vår yttrandegrupp i denna fråga. Som medlem hittar du denna arbetsgrupp under: "Forum>Arbetsgrupper>Yttranden"
 0
Johan (1 September 2009 15:19):
Planer för Egnahemsvägen:

http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c1/​0​4_​SB8K8xLL.​.​

Kanske inte tillför området så jättemycket, men skapar centrala bostäder och gör en aningen otäck gångväg lite tryggare. Dessutom anknyter husen bra till gatan och det är skönt med lite Klippanarkitektur istället för nyfunkis.
Räkna med hysteriska utbrott från "Bevara Guldheden".
 0
Johan (1 September 2009 15:22):
Blev ingen jättesuccé med länken ser jag. Planen finns iallafall under "aktuella planprojekt" under "bygga & bo" på Göteborgs hemsida.
 0
E K (1 September 2009 18:06):
Här är en fungerande länk till samma sida: http:​/​/​bit.​ly/​18h2K9
 0
Daniel Sjölund (1 September 2009 21:26):
Tycker att planen visar upp goda intentioner från SBKs sida. Särskilt förtjust i att de skriver "Om behov av bostadsnära handel eller mindre kontor uppkommer medger planen även detta i markplan mot gata." Dock nämns inget om minsta takhöjd i bottenplanet, vilket det givetvis borde om har på sig Yimbyögonen.

Sedan kan man ju alltid fråga sig varför planen inte medger kontor på en våning högre upp eller varför planen utesluter dagis i bottenplan även "vid behov". Gillar man inte skrikiga barn och tangentbordsknatter, or what?!?

Helst av allt skulle jag vilja se att man svarade upp den föreslagna bebyggelsen med hus även på den östra sidan av Egnahemsvägen (Precis norr om den där jäkligt branta gångvägen mellan Egnahemsvägen och Holtermansgatan) Då förstärks ju känslan ännu mer att Egna hem och Landala faktiskt är stadsdelar som angränsar till varandra.

Helst, helst av allt skulle jag önska att man började angripa Guldhedsgatan från Chalmers spårvagnshållplats och upp till Wavrinskys plats och sen tar aktuellt område.
 0
Ragnar Lind (1 September 2009 22:14):
Men måste det vara svarta fasader jämt? bygg landshövdingehus!
 0
E K (2 September 2009 11:22):
@Daniel S: Håller med om det du skriver.

Läge för Yimby-yttrande? Isf borde vi bl.a. argumentera för att den lägsta takhöjden i bottenplanet bör vara reglerad i detaljplanen.

Det vore fint om man kunde förlänga Holtermansgatans två återvändsstumpar/parkeringsplatser till Egnahemsvägen respektive Chalmersplatsen och bygga ett slutet kvarter Egnahemsvägen/Guldhedsgatan/Holtermansgatan, men jag är rädd att SBK har för stor respekt för potentiella nimbys i Landala för att våga föreslå någon bebyggelse överhuvudtaget på denna yta.
 0
Sven R (2 September 2009 19:58):
Ragnar, svart tegel finns inte, såvida det inte är glaserat. Däremot finns mörkbrunt tegel, s.k Helsingborgstegel. Man kan se det inne på Chalmers. Jag tycker det är väldigt läckert! Och onekligen är mörkt tegel lika typiskt göteborgskt i denna delen av stan som landshövdingehus.
 0
Johannes Hulter (2 September 2009 20:51):
För er medlemmar finns nu en arbetsgrupp på forumet: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​132

Gå in och diskutera så sätter vi ihop ett yttrande!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter