Isitt om förorten 2

Jag hoppas att det blir en lite intressantare artikel nästa gång. För såsom han skriver nu så låter det som han har ett berg av fördomar med sig första gången han sätter sin fot i Bergsjön och gör allt för att få dom bekräftade.
För enl Isitt är Bergsjön miljonprogramförort, men Askim är det inte.

Finns det något svårare än att skriva om förorter?
Jag tror att Bergsjön, Angered, Askim, Älvsborg osv behöver mer blandning av folk, bostäder, arbetsplatser mm. Som många andra. Frågan är hur man skapar detta? Och att det består. Och utvecklas. Frågan är dock mer akut för områden med hög arbetslöshet etc. Jag är glad för flyttströmmarna av arbetande människor har minskat i från området...

Det hade varit intressant om näringidkare och boende i nordost börjat skriva här och gett sin syn på saken...

Mhean, här är en kommentar från nordost. Jag håller med i mycket av det som sägs här på detta välkomna forum med alla insikter att ta del av. Man behöver förtäta även i de glesa stadsdelarna på 5-10 km avstånd från innerstan. Efter några års boende i Kortedala ser jag både förtjänster och brister i området. Det är viktigt att påpeka att stadsdelarna i ”nordost” har olika karaktär från olika tider, men som jag förstått det har liknande idéer legat bakom, alltså att ge ett rationellt och hälsosamt boende och kombinera lantlig livskvalitet med storstadens möjligheter. Ungefär. Att områdena är mindre attraktiva än deras potential handlar kanske, som väl nämnts här, om att man inte lyckats/orkat/haft resurser till att fullfölja intentionerna. Man har antagligen också missbedömt eller inte känt till hur funktionsseparering och ”överplanering” i stort och smått undergräver stadslivet. Istället en sämre kombination av anonymitet och märkliga grönområden.

Men jag tror också att förortsområdena kan bli riktigt attraktiva med rätt åtgärder. Vad jag saknar är mer av sådant som gör att innerstaden drar, som seriösa kaféer och restauranger. Det måste väl inte vara kvartesstad för att kunna driva sådana rörelser, besöksunderlaget borde vara det väsentliga tycker jag. Förutsättningar finns på de idag avslagna lokala torgen och vägkryssen där det ändå finns naturliga rörelsemönster. Men bitvis behövs tydligare och trevligare gångstråk och att offentliga miljöer lyfts en del.
Man får vara beredd på att om sådana etableringar lyckas, så kommer underlaget för innerstadens attraktionspunkter att minska, men där kan jag känna att en överetablering råder på cafésidan.
Men det borde vara viktigare att människor trivs i sitt eget område och inte måste åka in till stan för att ha trevligt. Nu har man både funktionsseparering och centrering i den meningen. Alla kan per definition inte bo centralt och med dagens bostadsbrist finns anledning och möjlighet att se ta tillvara de områden vi har.

Tack för dina kommentarer Hanseman, jag tänkte i o f sig inte på Kortedala i första hand när jag skrev nordost eftersom Kortedala har väl 10-15 år extra på nacken jmfrt med vår 60-talsförorter. Kortedala är ju i o f sig också på sina håll storskaligt.

Håller med dig i samtligt du tar upp i alla fall, att stadsdelar kan ha egna liv ser jag bara som väldigt positivt, det ger en mer spännande stad.

Jo, större delen av stadsdelen är 50-tal (som Guldhetden). Här finns ändå en intressant variation av bebyggelsetyper och placeringen i tidigare vildmark gör området rätt unikt, detsamma då för grannen Bergsjön fast där var kanske byggandet inte lika genomtänkt. Om man får sia om framtiden så finns möjligheten för flera av dessa områden att bli hippa som andra tidigare nedgågna stadsdelar i stan. Det skulle vara en positiv effekt av bostadsbristen som ioförsig råder även här. Man märker av en tydlig generationsväxling.

Det är nog som du säger Johannes att kvartersstaden är ett bra medel för "stadsliv" men att även de funktionalistiska områdena har förutsättningarna fast där de tyvärr planerats bort. Antagligen handlar det i grunden om rörelsemönster med genomfarter för alla trafikslag och att miljön i sig är trevlig att vistas i, att det möjiggör attraktionspunkter för både boende i området och mer spontana besökare. Så har jag fått för mig att det funkar, fast det är ju något för proffsen att lägga energi på. Ja omsorgsfull förtätning borde ju öka underlaget men det viktigaste är kanske att den ger möjigheter till fler lokaler i gatuplan - det är ju en grundförutsättning för t ex restauranger, fik eller pubar. Men jag kan tänka mig sådana lösningar även utan slutna kvarter. Tycker till exempel att nedre Johanneberg eller Stampen som är både kvarters- och stenstad är betydligt mindre livlig än Bellevue, Wieselgren eller liknande lokala knutpunkter. Det är väl lite en definitionsfråga vad man menar med stadsliv också. Storstadsliv eller småstadsliv, bara det är liv :)