Isitt om förorten 3

Det blev inget magplask i den avslutande delen av Mark Isitts serie om miljonprogrammet. Vi var många som befarade att det bara skulle bli ännu fler gnälliga litanior om hur usel boendemiljön i förorten är, vilket varit det dominerande fokuset för de senaste 40 årens stadsplaneringsdebatt. Det finns problem överallt, men det viktigaste är inte problemen utan lösningarna. Och glädjande nog tog sig Isitt an lösningarna i sin tredje artikel. Tolv konkreta och konstruktiva förslag som är väl värda att ta till sig, några guldkorn ur förslagen:

Lova och svär att inte utbilda brukarna i franska arkitekturteorier utan låta brukarna utbilda dig.

Stadsbyggnadskontoret kritiseras av såväl politiker som fastighetsägare och arkitektkontor. Hjälp dem.

Att bygga om en miljonförort är dyrt, men att inte bygga om är ännu dyrare.

Det är inte bara Göran Johansson som vänder ryggen åt nordost. Hela Göteborgs stadsplan gör det. Den självklara lösningen heter fler broar över älven.

– I förorterna har man separerat de få verksamheter som finns från stråken där människorna faktiskt rör sig, menar Mats Franzén, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Skylta i stället upp stadsdelen mot denaktiva ringvägen genom upplysta fotbolls eller basketplaner. Skapa en stadig ström av besökare genom att leda in långsamt körande biltrafik. Och inte minst, bebygg de otrygga skogsdungarna. Som en bosnisk man sa till mig: ”Jag tittar hellre på folk än fåglar.”

– Tillåt de största familjerna att bygga ut sina trånga lägenheter genom att fästa holkar på fasaden. Sådana parasiterande rumsvolymer skulle skänka liv åt de enformiga ytterväggarna, minska slitaget på lägenheterna och maximera containerhusens kanske enda fördel – de är åtminstone robusta.

I miljonförorterna finns många skogsområden. Men inga bilvägar.
– Trots att undersökningar visar att vi hellre går tre gånger så långt längs en upplyst bilväg än genom ett skogsområde, säger Gerd Cruse Sondén på Tryggare och mänskligare Göteborg. Enligt henne är ökad trygghet en förutsättning om miljonförorterna ska kunna utvecklas till fungerande grannskap.

Precisera stråk där människor rör sig, komplettera med flexibla affärslokaler där utbudet är anpassat till de boende och ger anledning att frekventera området från morgon till sen kväll.
– Med fler folk på gatorna ökar tryggheten och grannsämjan och det kulturella kapital som finns i överflöd i dessa stadsdelar synliggörs, säger Jan Christiansen, stadsarkitekt i Köpenhamn.

En av få faktorer som förenar nysvenskarna är deras tro. En av många faktorer som förenar gammelsvenskarna är vår brist på tro. I Bergsjön finns tre kyrkor men noll moskéer. Konvertera! Kyrkorna alltså.