Utskrift från gbg.yimby.se
....

Begreppet blandstad

 

Det finns uppenbarligen en viss osäkerhet om vad som egentligen menas med begreppet "blandstad". Eftersom det är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen, inte minst i det här forumet, kan det kanske vara bra att försöka förtydliga det. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande:

Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. Finns det inga eller få lokalytor finns det heller inget underlag för funktionell blandning. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. För att uppnå funktionsblandning är följaktligen trafikplanering avgörande.

Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Det kan dock uppnås på många olika sätt. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig.

Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade.

Dessa olika former av blandning har naturligtvis effekter på varandra och hänger nära samman. En högre estetisk blandning kan t.ex. påverka den sociala blandningen som i sin tur påverkar den funktionella blandningen osv. Att ge en exakt definition på hur stor blandning som är nödvändig för att en urban miljö ska definieras som blandstad är alltså svårt. Det borde dock gå att ange minimikrav på exempelvis förhållandet handelsyta/kontorsyta/bostadsyta, variationsgrad på prisnivå och lägenhetsyta, variationsgrad på våningsantal, antal fastigheter/tomt etc.

Täthet är en annan efterfrågad stadsbyggnadskvalitet som dock inte ingår definitionsmässigt i begreppet blandstad. Med hög "täthet" kan avses olika saker. De vanligaste sätten att mäta täthet är antingen genom exploateringstalet, vilket är relationen mellan fastighetsytan och tomtytan (en tomt som är helt täckt av ett envåningshus har ett exploateringstal på 1), eller genom befolkningstätheten, dvs. antal boende per hektar. För det mesta avser man dock ett mer allmänt intryck av urban densitet, som inte behöver vara direkt kopplat till exploateringstal eller befolkningstäthet. Traditionell kvartersstad ger t.ex. ofta intryck av en högre täthet än husipark, även om exploateringstalet och befolkningstätheten kan vara desamma. Blandstadens mix av funktioner och sociala grupper ökar dock generellt förutsättningarna för en hög täthet eftersom antalet människor som av olika anledningar uppehåller sig i området ökar. Blandstaden kommer i det avseendet att vara såväl tätare som mer levande än funktionsseparerade områden.

Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter diskuterar dessa frågor på ett klokt och informativt sätt.

I den nya översiktsplanen för Göteborg finns en tydlig medvetenhet om dessa samband, vilket är glädjande. Den stora utmaningen är dock att omsätta de goda föresatserna i praktisk verklighet. Där kan säkerligen forum som detta göra en icke obetydlig insats genom att höja medvetandenivån i stadsplaneringsfrågorna och därigenom förbättra diskussionsklimatet.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
mhean (9 Oktober 2008 13:50):
Med detta i åtanke (tack Johannes för din redogörelse) känns somliga svar ifrån Byggnadsnämnden verkligen inkompetenta. Ska politikerna i Sveriges näst största stad besluta om en Översiktsplan där blandstad är ett centralt begrepp när dom inte har förstått vad blandstad är?

Jag tycker det är ursvagt av berörda politiker och det borde vara snudd på kriminellt att vara så okunniga samtidigt som man ska ta stora beslut om Göteborgs framtid. Detta borde uppmärksammas i media så att medborgarna blir medvetna om det.
 0
Olle Jansson (12 Oktober 2008 11:27):
Söndagsmorgon gav oss gepe-läsare ännu ett exempel på nysvenska. Artikeln - som inte tycks finnas på gp.se - handlar om kolonilotterna i Angered, Rösered, som hotas av rivning:

-Den politiska ambitionen är att skapa en blandstad med fler villor och radhus i nordost[,...] säger Gunnel Jonsson, planchef på Distrik Norr.

Återigen en tolkning av begreppet som går stick i stäv med vår och ÖP:s definition. Jag har inte bildat mig någon bestämd åsikt om ett villaområde i Rösered men jag reagerar mycket negativt emot att kalla villaområden för blandstad bara för att villorna ligger nära flerbostadhus med dåligt rykte.

Det tycks allt mer uppenbart att den enda aspekten av blandstad som är av intresse från politiskt håll handlar om att skapa ett mer socioekonomiskt diversifierat ytterområde. Dels har det inneburit att alla andra betydelser har försvunnit och dels tycks det - från mitt håll - vara uttryck för ett utifrån-perspektiv på miljonprogammets problem och utmaningar; jag betvivlar att förekomsten av lite villor på andra sidan stora gräsmattor, lite dungar samt vägar gör vare sig till eller ifrån på gatunivå.

Dessutom tycks Rösered - och jag gör min bedömning i ett uppifrån-perspektiv; kartans - enligt den politiska definitionen snarare behöva flerfamiljshus...
 0
Johannes Hulter (12 Oktober 2008 12:01):
@ olle: Ja, begreppet har börjat användas helt godtyckligt. Vilken villamatta som helst är blandstad - det står ju olika bilar på varje garageuppfart...
 0
Mikael Kreutz (12 Oktober 2008 16:34):
Det ska byggas tät blandstad med kvartersutformning väster om Kärra. Bra med förtätning i områden med utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik. Alla arkitektkontor verkar ha varit tvingade att använda sig av just kvarter i viss utsträckning. Men ändå kan man läsa att det ska byggas -"småskalig bebyggelse i form av små flerbostadshus, grupphus och en viss andel friliggande villor". Blandstad enligt SBK = flerbostadshus och villor i samma område!

http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c1/​0​4_​SB8K8xLL.​.​

(varför så krångliga adresser på goteborg.se?)
 0
Olle Jansson (12 Oktober 2008 18:32):
Mikael K:
Till att börja med skall man tacka för länken. Jag har varit lite seg på att leta upp sådan här information själv på sista tiden, måste skärpa mig.

Efter att ha skummat igenom programmet med lågt ställda förväntningar, måste jag dock säga att de tar upp, och verkar vilja förverkliga, några viktiga saker. Några punkter nedan:

* Bebyggelse vänd mot gatan
* Trafik matas inifrån istället för utifrån
* Verksamhet i bottenplan vid huvudstråk
* Tydlig kvartersstruktur
* Lämna lediga tomter för framtida bebyggelse
* Kopplas samman med befintliga Kärra

För att sammanfatta programmet så planeras det alltså att byggas i en dalgång väster om Kärra. Ett huvudstråk skall gå igenom det nya området med hyfsad definierad kvartersstruktur och verksamhet i bottenplan med lite mindre exploaterad bebyggelse längre ut. Om det utförs och faller väl kan faktiskt alla tre former av blandstad ovan komma med, dessutom med hyfsad täthet och hus förankrade till ett gatuplan.

Ett citat som jag blev glad av:
"I det södra området skapas utmed huvudstråket och det centrala parkstråket en tydlig kvartersstruktur. Denna bebyggelsestruktur har en inbyggs flexibilitet över tiden. Kvarteren kan innehålla olika typer av bebyggelse, eller ingen bebyggelse alls och kan förändras över tiden. Vid en första utbyggnad kan tomrum lämnas kvar för att fyllas i ett senare skede.
En sådan växande kvartersstad ger möjlighet till en blandad bebyggelse, blandade verksamheter och därmed även en blandad befolkning."

Jag kanske är lite naivt positiv, men kan det lyckas med detta i en sådan avkrok som scaft-Kärra så kan det lyckas överallt. Det är dessutom planering som kan gynna även befintliga Kärra genom att ge dem ett alternativ till sitt förortscentrum.

Nu litar jag på att någon med sans och förnuft kvar hittar den gömda Brasklapp som får allt att falla samman som ett korthus!
 0
Sven R (13 Oktober 2008 03:41):
Jösses! Det där med flexibilitet över tiden var precis det jag skrev på insändarsidan på Älvstranden Utveckling. Det finns hopp för Gbg!
 0
Erik Sandblom (13 Oktober 2008 12:06):
Dagens Miljö: Så blir Angered en ekologiskt uthållig stad
http:​/​/​dagensmiljo.​idg.​se/​2.​1845/​1.​184194/​sa-​blir-​ange.​.​
- Vår vision är att förtäta bebyggelsen, bygga ihop de utspridda öarna av hus och göra Angered mer självförsörjande på mat, vatten och energi. På det sättet kan vi minska resursförbrukningen till en tredjedel. Men det förutsätter att de isolerade öarna av bebyggelse knyts ihop. Bostäder, arbetsplatser och butiker ska ligga blandat och inte åtskilda som idag.

Min kommentar: för att sälja tät blandstad och motverka nimbyism måste man dränka konceptet i grönt. De som (fortfarande) tror att grönt innebär försakelse ska man inte befatta sig med, de vill bara köra sina egna bilar och överklagar allt med hänvisning till att biltrafiken ökar. Det är en oändlig loop som man gör gott i att inte fastna i.
 0
Ragnar Lind (24 Oktober 2008 17:37):
Någonstans läste jag om Sundbyberg: "Det är ett ställe där man kan ha ett stamkafé."
Kanske är detta en bra definition på "blandstad". Man kan välja ett stamkafé, dvs det måste finnas flera olika sorts kaféer i området. För att flera fik ska bära sig, krävs också (förutom bostäder) en hel del andra verksamheter i området, tex kontor och affärer. Ett stamkafé har ju också andra kvalitéer, tex att det finns ett gatuliv utanför, som man betraktar över sin kopp kaffe och bulle. Människor i rörelse på en gata skapar blandade verksamheter.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter