YimbyGBG i Göteborgs Fria Tidning

Apropå det här med lokaler - finns det verkligen så stort behov av fler sådana? Till och med på Andra Långgatan, som ju är en populär gata, finns det ju tomma lokaler vid Masthuggstorget som tycks vara svåra att hyra ut. Har Yimby några belägg för att det finns en stor efterfrågan från företagarna på den typ av integrerade lokaler som ni förespråkar?

En del fastighetsägare kommer alltid att knorra över att affärsläget är för dåligt i just deras hus. Men det är ju inte hela sanningen, det tycker att det är enklare att administrera ett rent bostadshus som parasiterar på blandstaden omkring. Frågan är dock om det är så himla svårt. Frågan är om inte det bara ligger i tiden att företag försöker specialisera sig och definiera en tydlig affärsidé. Om det sedan verkligen är så mycket rationellare är en annan femma. De har helt enkelt bara bestämt sig.

Så jag håller med Johannes i synen, man behöver inte grubbla så mycket på om det finns behov av lokaler i varje läge, det gäller bara att för staden bestämma sig för var alla dessa verksamhetslokaler ska allokeras. För staden finns ju till för oss medborgare, den ska byggas efter vad vi tycker är rationellt.

Jag har också funderat i dom där banorna. Då får man fundera på hur stor utbredning ett sådant område ska ha, för man kan ju rimligen bara kräva detta hyfsat centralt i staden och kanske i lokala centra i periferin. Risken blir kanske att det blir mindre attraktivt att bygga precis innanför gränsen.

Men jag tycker nog att området ska vara ganska stort. Johan Ekman på Älvstranden tyckte att Norra Älvstranden är så stort att det borde innehålla lite av varje, även radhus. Det tycker inte jag, Göteborg är mycket större idag än för 100 år sedan då t.ex Örgryte växte ut med småhus bara någon km från centrum. Det håller inte i en modern storstad och det insåg ju redan funktionalisterna som övergav egnahemsidén för flerbostadshuset. Sedan hade iofs funktionalisterna en överdriven tro på att folk vill bo utanför staden. Men jag gillar iallafall den rationalitet som fick styra planeringen under den funktionalistiska eran.

25% låter kanske rimligt och man skulle också kunna tänka sig att det inte behöver gälla varje hus utan en siffra som kan disponeras fritt över ett visst område. Då finns ju viss frihet kvar för aktörerna och man kan jobba med att skapa verksamhetsstråk.

Man kan också definiera innerstadens utbredning. Här måste man ha en ännu högre ambitionsnivå, man får man inte bygga annat än slutna kvarter om man inte har ett mycket gott skäl. Man kan reglera hur stor andel av fasadlängden som utgörs av skyltfönster. 50%? Jag undrar om inte Jan Gehl har utformat sådana principer i Danmark. Om det var i Köpenhamn...? Hmmm... minns inte. Hade vi redan haft en sådan reglering eller ialla fall riktlinje som var förankrad bland byggnadsnämndens politiker så hade vi sluppit Kv. Kostern.

Man har ju infört någon slags norm som gör att gröna ytor som bebyggs i staden måste ersättas av gröna tak. Det är ju bara miljöflum som i praktiken inte har någon avgörande effekt i svenska städer. Titta på flygbilder, våra städer göms i grönskan. För jag tror inte att sedumtak producerar speciellt mycket syre per kvm jämfört med riktig skog. Men att man har inför denna norm tyder väl på att det faktiskt går att införa regleringar bara man får politikerna med på tåget.

Frågan om det finns behov av lokaler är lite glidande eftersom verksamheter drar till sig andra verksamheter. Så en lokalnorm behöver inte nödvändigtvis vila helt på efterfrågan.

Problemet med en lokalnorm så låg som 25% är att det kan ge väldigt utspridda lokaler som inte kan dra till sig en kritisk massa av folk. Antingen får man se till att lokalerna koncentreras på nåt sätt, eller så får man ha en betydligt högre lokalnorm.

Man kanske ska diskutera fasadyta och inte fastighetsyta? En lokal behöver inte alltid vara så stor, skyltfönstret är ofta viktigare.