Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gångfartsgata

 
 

Det planeras fler gångfartsgator i Göteborg, vilket är bra. Gångfartsområden, eller gårdsgator som de kallades tidigare, regleras av Trafikförordningens 8 kapitel. Enkelt uttryckt är det en gågata som tillåter annan trafik fast på de gåendes villkor (gånghastighet, väjningsplikt). Göteborg har legat långt framme med denna gatutyp och har förmodligen flest gångfartsområden i Sverige, kända exempel är Haga Nygata och Magasinsgatan.

Gångfartsgatan är ett sätt att återuppfinna stadsgatan, som den såg ut innan massbilismen och funktionalismens separeringsparadigm. Holland var ett föregångsland, på 70-talet började man inrätta speciella trafikintegrerade zoner, så kallade Woonerf. Idag pågår utbygganden av trafikintegrerade gator i många länder, ett vanligt begrepp i sammanhanget är Shared Space.  Erfarenheterna är mycket goda. Säkerheten ökar och gatorna blir mer populära, vilket inte minst fastighetsägarna märker. Det är därför vanligt med samfinansiering mellan kommun och fastighetsägare när man genomför omläggningar

Gångfartsgator blandas ofta ihop med gågator, vilket är synd eftersom de bygger på helt olika planeringsideologier. Gågatan är ett utpräglat funktionalistiskt koncept med separering som bärande idé. Som Per Lundin visar i sin redan klassiska "Bilsamhället" (KTH 2008) var gågatan ett led i att förvandla innerstaden till bilberoende galleria.

En intressant studie från Chalmers om gångfartsområden, som också inkluderar en historisk återblick, finns att ladda ner här.

Ur GP:

"Det blir fler gator på gåendes villkor, genom ett nytt avtal mellan kommunen och fastighetsägarna. De närmaste åren kommer fler gator att bli gångfartsgator, det långa krångliga ordet för det som tidigare hette gårdsgator. Gångfart är den hastighet gående strosar i. Fordon får köra, men endast i de gåendes takt. All parkering försvinner. – Vad bra, säger Rebecka Simonsson när hon får höra om trafikplanerna.

– Jag har flera gånger tänkt på hur trångt här är på Kyrkogatan. Jag går på trottoaren, men man måste nästa väja för bilarna. Här är verkligen krångligt att gå. Ingen borde få köra bil här, bara cykla, säger hon. Trånga Kyrkogatan med minimala trottoarer är i dag fylld av parkerade bilar. Nästa år blir den gångfartsgata, så som dagens Magasinsgatan, Vallgatan, Drottninggatan och Södra Larmgatan bakom Gustaviskolan.

– Avtalet för gatorna är unikt. Det handlar om 60 miljoner kronor och det löper på fem sex år, säger Marianne Sörling, på Innerstaden Göteborg AB ägt av fastighetsägarna, kommunen och 356 medlemmar i Köpmannaförbundet. Det nya avtalet belastar fastigheten, även om den skulle byta ägare. Tidigare avtal har inte blivit av på grund av ojämna lägen mellan kommun och fastighetsägare. – När kommunen hade pengar, saknade fastighetsägarna. Och när fastighetsägarna hade pengar, ja då saknade kommunen. Det var alltid tvärtom, säger Marianne Sörling. Enligt avtalet bidrar fastighetsägarna med 25 miljoner kronor till upprustning av gatorna, medan kommunen står för 30 miljoner. Det betyder att drygt 80 procent av fastighetsägarna deltar och att endast fem sex stycken är utanför.

Kostnaderna fördelas per fasadmeter och beroende på gatans bredd. Lägsta priset, 5 574 kronor/fasadmeter, hamnar på Drottninggatan mellan Östra Hamngatan och Östra Larmgatan. Högsta priset betalar butikerna på Kungsgatan med 13 865 kronor/fasadmeter. – Kungsgatan är vår paradgata. Den kommer att få en finare beläggning med dyrare material. Vi provrullar alltid med rullatorer och rullstolar innan vi bestämmer oss. Vi jobbar mycket med tillgängligheten för handikappade, säger Marianne Sörling, som planerar en databas där tillgängligheten redovisas i detalj.

Även Domkyrkoplan kommer att snyggas upp, genom att buskagen försvinner och ersätts med låga växter och blommor. Här betalar Svenska kyrkan, kommunen och fastighetsägarna 1,5 miljon kronor vardera. – Står man utanför Domkyrkan ska det vara fri sikt till Korsgatan, Kungsgatan och Kyrkogatan, lovar Marianne Sörling. I övrigt leder avtalet till en centralisering med två sorters papperskorgar, gemensam gatubelysning samt en uppfräschad julbelysning. Avsikten är också att det ska bli en i stället för tre städentreprenörer i området."
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders (1 December 2008 13:21):
Jag tycker att det är toppen om fler gator i centrum blir gårdsgator eller gångfartsgator. Det gör ju stan mer lättillgänglig och mysig på samma gång.
 0
Sven R (1 December 2008 17:37):
Jag gillar också utvecklingen. Som det har varit hittills så har gatorna haft väldigt olika karaktär, Kungsgatan är "all pedestrians" och Kyrkogatan är "all cars". Det har över tid styrt intressanta butiksetableringar till de få gågatorna. Och de är ju som sagt få, de butiker som inte har fått plats har förmodligen hellre valt att etablera sig i en extern galleria än på en bakgata i city. Jag tycker att Göteborgs innerstad är en ganska outnyttjad resurs för ökat stadsliv och handel. Speciellt inom Vallgraven finns en pittoresk skala på husen.

Och jag tycker det är glädjande att Kungsgatan ska få en finare och mer påkostad beläggning. Det är ju så man måste resonera. Med tanke på hur många fotgängare det finns på Kungsgatan så kommer ju kostnaden ändå att bli låg per användare jämfört med den genomsnittliga gatan i Gbg.
 0
Jesper Hallén (1 December 2008 19:07):
Ja mycket glädjande att Kungsgatan får en finare beläggning(något även Avenyn borde få).
Domkyrkoplan tycker jag ska bli stenlagd som ett torg, det ger utrymme för serveringar, gatumusiker och ger kyrkorummet ett öppnare läge.
 0
aron (1 December 2008 20:55):
Jesper: en tanke som ofta kommer upp. har hört det från flera håll, bland annat tyngre namn inom svensk arkitektur -debatt/kritik/histoira/undervisning (vad nu det spelar för roll)... har själv filurat lite på den sekvens av platser som finns längs kungsgatan. därför känns det extra roligt att man också tar gågatan vidare över puckeln och mot järntorget.
esperantoplatsen är ju "fixad" nu. (synd att skejtarna körts bort dock, där är lite tomt). uppe på krönet finns ju delningen vid lasarettsgatan / kungsgatan 10, tätt och mäktigt stadsrum. Därefter kommer kaserntorget, skulle med stensättning till "en yta" (gågata) kunna bli ett väldigt fint stadsrum. allt finns ju där, en tung, f.d offentliga byggnad, trappgränder som mynnar, och så förstås lutningen som ger mycket till rumsligheten. därefeter domkyrkan, där jag håller med föregående talare. och slutligen harry hjörnes plats (?) vid fredsgatan... Heja Kungsgatan!
 0
Erik Sandblom (1 December 2008 21:35):
Jag älskar att cykla Drottninggatan, den delen som gjorts till gångfartsområde. Den kan kallas pittoresk, men den är mer än så! Den är aktuell, geniun, och saknar inte storstadskänsla. Man kan göra avstickare åt alla håll och det finns spårväg i båda ändor. Det är inte som Haga Nygata som i mitt tycke är mer som ett Disneyland, som inte känns integrerat med övriga stan. Haga Nygata känns mer som en gågata i den stora småstan. Trevlig, men inte lika äkta som Drottninggatan.

Jag håller verkligen med dig Sven om att Göteborgs innerstad har en gigantisk potential. Det håller på bli en äkta, tidlös och modern storstad på mjuka trafikanters villkor, och det är alldeles fantastiskt. Det är en skatt som håller på att vakna upp.

En superlativ ynnest som övertäffar föreställningen om... ok jag ska sluta nu!
 0
Daniel S (1 December 2008 22:19):
Kan bara hålla med er alla. Om man letar efter något som Göteborg gör riktigt, riktigt bra inom stads- och trafikplanering är de dessa gångfartsområden.
Slå ihop detta med gångfartsområdena runt Kungsportsavenyn (Storgatan, Teatergatan mfl.) Då känns det sedan som om det är Långgatornas (andra, tredje och fjärde iaf.) tur.
 0
Daniel S (1 December 2008 23:18):
Men om man nu skall gå in på små, små, detaljer..

Slump eller tajming vad gäller de föreslagna områdena i avseendet ytskikt/avvattning, stadsrum/gaturum, människan i fokus/bilen i fokus?

Definitionen är ändrad från Gångfartsgata till Gångfartsområde.

Ta Drottninggatan som exempel (som byggdes under eran gångfartsgata).
Den är faktiskt utformad som en gata: Välvd "körbana" i mitten och ränndalar, cirka 1,5 m från fasad, samt slätare beläggning "trottoar" mellan ränndalar och fasad. Även om Erik gillar att cykla på den skulle den ju faktiskt kunna ha fått en ännu slätare yta. (Ja, jag är gnällig i överkant)

Ta den del av Kungsgatan som varit gågata en längre tid (och som nu skall byggas om, områdeseran ni vet..).
Större plattor och en ränndal i mitten. Den har inga typiska gatuattribut och skall nu göras om till gångfartsOMRÅDE. Den kommer att bli utformad efter folk som går, hänger, spanar (och, nåja, leder sin cykel)

Jag är nöjd.

Måhända är detta en skitsak, men föreslagna områden som är på gång bör utformas utefter de möjligheter som ges och krav som ställs och det hoppas jag att alla planerare är överens om.

Här finns massor av möjligheter! Hur kan ett sånt här område se ut om vi suddar bort minnet av att det en gång i tiden har varit den gata för bilar? Vad vill vi kunna göra här, nu när det skall bli ett område för människor?

Det är stort om orsaken till att definitionen har ändrats inte bara är en lek med ord. Det betyder ju att Göteborg har gjort ett litet revolutionärt skutt över ränndalen och verkligen förstärker sin syn på en stad utformad ur ett mer mänskligt perspektiv.

Därför vill jag se en gåvänlig ytbeläggning och ränndalen i mitten även på Kyrkogatan 2009.. :)
 0
Sven R (1 December 2008 23:26):
Aron, interssanta tankar om Kungsgatan där. Just sträckan mellan Järntorget och Kaserntorget tycker jag är intressant, den är ganska livlös jämfört den östra delen av Kungsgatan. Främsta anledningen tror jag är att gatumiljön mellan Järntorget-Esperantoplatsen är kass. Gatan har svag kontakt med fasader.

Förhoppningsvis så byggs Folkets Hus till mot Järntorgsgatan då denna får spårväg till Lilla torget. Och Esperantoplatsen... tja... den skulle man kunna bygga ett hus på. Jag skrev i en annan tråd att man ska vara rädd om de få öppna platser som finns i innerstaden men just denna plats tycker jag skulle utnyttjas till ett hus för att stärka stråket.
 0
Johannes Hulter (1 December 2008 23:50):
@ daniel s: Ah, begreppsanalys - my favourite! Fram till 2007 hette det gårdsgata. Numera heter det gångfartsområde (gfo), termen gångfartsgata är lite mer slang. läs gärna den studien jag refererar i inlägget, enligt den är det viktigt att tänka igenom hur man utformar gfo. Det kan vara olika saker man vill uppnå på olika ställen. Jag personligen föredrar nog när gfo bibehåller gatukaraktären. :)

Den begreppsnyans som du är ute efter tror jag är tydligare i valet mellan "gata" och "väg". En väg är en gata som reducerats till transportled.

För övrigt: Är det någon som har koll på vad som gäller för cykel på gågata? Motorfordon få ju inte köra där (annat än i undantagsfall) men det verkar som om trafikförordningen tillåter cykling.
 0
Sven R (1 December 2008 23:51):
Daniel S, jag håller med dig! I Gbg använder vi oftast smågatsten och stora släta stenblock, s.k gångbanehallar, för att behålla någonslags gammaldags karaktär. Jag gillar det! Tänk t.ex på Haga, den genuina karaktären bygger mycket på just gatans stensättning. Om man ska välja mellan stockholmstraditionen med kvadratiska betongplattor och göteborgstraditionen med natursten så väljer jag definitivt vår!

Men jag tycker ändå som du att vissa stråk skulle kunna lyftas upp ur den lite ruffa gatkaraktären. Avenyns trottoarer skulle t.ex kunna få sågade och polerade stenplattor. Kungsgatan likaså. Ett bra exempel på detta hittar man på Fredsgatan som gjordes om för några år sedan. Vet inte vad de har använt för stensort men den ser röd ut. Och ännu bättre exempel hittar man i Köpenhamn och södra Europa.
 0
Sven R (2 December 2008 00:12):
Johannes, jag vet inte rent juridisk. Men jag vet att om man gör gatan helt slät, trottoarkaraktär snarare än gatkaraktär alltså, så kommer fotgängarna att drulla omkring som de ägde gatan. Cyklister och bilar ses som inkräktare. Lösningen kan bli att linjera upp en cykelfil men det ser sällan snyggt ut och fotgängarna drullar över linjerna ändå. Det fina med att behålla en ruffare gatkaraktär i ett gångfartsområde är att alla trafikslagen förstår att de rör sig i en trafikmiljö som kräver uppmärksamhet.
 0
mhean (2 December 2008 09:24):
Sven, håller med fullständigt om att vår tradition med smågatsten och stora släta stenblock är väldigt fin.
 0
Ragnar Lind (2 December 2008 09:30):
De här gångfartsgatorna, eller vad de nu heter, fungerar väldigt bra, tex i Haga. Tidigare var väl företagarna skeptiska, men det visade sig att affärslivet blomstrade. Jag tror att gatsten är en bra beläggning, det sänker hastigheten hos cyklister och bilister. De tvingas då verkligen att färdas där på de gåendes villkor, som ju är meningen.
 0
Daniel (2 December 2008 10:18):
Är det nån som kommer ihåg debatten som föregick enkelriktningen av dessa gator.
När såna gator såsom Drottninggatan och Kyrkogatan skulle enkelriktas så skulle hela centrum dö var det ju sagt.
Men det är konstigt att dessa domedagsprofeter hörs allt mindre. Det är i princip bara på GP:s ledarsida sommartid som dom hörs.
(tänker på det dagliga gnället från GP förra sommaren att det inte fanns tillräckligt med parkeringsplatser runt deras kontor).
 0
Daniel S (2 December 2008 11:49):
@Johannes: Begreppsanalys. Mums.

Svaret på din fråga hittar du i trafikförordningen kapitel 8, paragraf 1.
Däremot har man snurrat till begreppen lite i examensarbetet.

Trafikförordningen säger bla. i denna paragraf:
"På en gågata får motordrivna fordon inte föras annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för.." ..osv..

Här har man i examensarbetet kortat ner texten lite för mycket och missat den första viktiga meningen. (se kapitel 2.2.2. Gågata, andra meningen.) Där står bara "fordon"

"Sådana fordon" syftar ju på "motorfordon" och därmed är din fråga besvarad. Cykla får du (cykeln är ju ett fordon, inget motorfordon) på en gågata.

Däremot är det inte självklart var du får ställa cykeln på en gågata alt. gångfartsområde, se samma kapitel och paragraf:
"Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser."

Vad kan anses vara en särskilt anordnad parkeringsplats för en cykel? Cykelställ och pollare, helt ok. Men är en husfasad eller en bänk det? Och vad händer om du ställer din cykel på en ej "anordnad parkeringsplats"?

Sen skulle vi kunna fortsätta med begreppsanalysen med att ifrågasätta GP varför de inte skiljer på gågata och gångfartsområde i artikeln. Kungsgatan och Korsgatan skall väl fortsätta att vara gågata även i framtiden?

Men det kanske är dags att släppa begreppsanalysen för en stund?! ;)

Oavsett vad vi kallar dessa gator/områden, så är det bra grejer..
 0
Nicholas Lusack (2 December 2008 11:49):
1. Sven - Jag gillar din syn på hur man bör kombinera rå gatsten/slipad sten.

2. Det skulle vara intressant om cyklar fick ett separat körfält i motsatt körriktning på enkelriktade gator i stan i allmänhet. Det blir ju en klar konkurrensfördel gentemot bilen, cyklar får väl (juridiskt sett) inte köras mot enkelriktat i dagsläget?

3. Kvinnor i högklackat fullkomligt vägrar att ändra kurs så fort de spårat upp det Sven refererar till som "Dessa stora släta stenblock, s.k gångbanehallar". Varje dag på väg till och från jobbet kastar jag mig åt sidan när stilettklackarna slaviskt följer dessa släta block för att undgå risken att klacken fastnar det kvadratiska, klackförädiska gatstensrastret. Men snyggt är det! (stenarna alltså) ;)
 0
Johannes Hulter (2 December 2008 12:08):
@ daniel s: Mer begreppsanalys, please! ;)

Det betyder alltså att det är fritt fram att cykla på gågator, om det inte finns annan förbudsskyltning förstås och man anpassar sig till de gående. Suveränt! Nu gäller det bara att få alla fotgängare att förstå det... :)
 0
Daniel S (2 December 2008 13:29):
@Johannes: Du kan känna dig trygg i ditt cyklande, särskilt som du, besvisligen, kan vår trafikförordning, kapitel 8, paragraf 1, som ett rinnande vatten.
Beakta alltså även (som du påpekar):
Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart.
Fordonsförare har väjningsplikt mot gående.

Men sen om det skyddar dig från "civila poliser", arga gubbar, är ju en annan fråga.. ;)
 0
Erik Sandblom (6 Januari 2009 21:46):
Jag förstår fortfarande inte varför gångfartsområden är bättre än gågator. Båda tillåter cykling i gångfart, båda tillåter leveranser med bil och båda förbjuder bilparkering förutom på särskilda platser.

Enda skillnaden jag kan se är att man får köra bil på gångfartsområdet. Men om man bara får göra det i gångfart och dessutom inte får parkera, vad är då vitsen? Det funkar knappast som genomfart om man måste hålla gångfart och det funkar inte som destination om man inte får parkera.

Det låter som hårklyverier för invigda...
 0
Daniel Sjölund (6 Januari 2009 23:33):
Gångfartsområden behöver inte vara bättre än gågator. En fördel med en "gångfartsgata" är att du som bilist erbjuds samma flexibilitet som cyklisten har på en gågata.
 0
Johannes Hulter (7 Januari 2009 00:23):
@ erik: Skillnaden kan tyckas hårfin, men är dock ganska stor i praktiken tycker jag. En gågata blir mer av väldigt bred trottoar, medan en gångfartsgata behåller sin gatukaraktär. Jfr Kungsgatan med Haga Nygata... Men det kan ha med själva utformningen av gatan att göra förstås. :)
 0
Bengt O. Karlsson (4 December 2009 11:24):
"Gångfartsgator" verkar fungera bra (jag har aldrig hört uttrycket förut). Vill gärna hänvisa till ett exempel här i Wien, den s.k. Mariahilferstrasse, en lång och viktig affärsgata. Dock får man köra 30 kmh men bara en fil i vardera riktningen. En skillnad mot vad som beskrivs ovan är dock att även trottoarerna är breda vilket fått till följd att en mängd serveringar och "korvstånd" (fast man säljer oftast kastanjer och potatisplättar där). Ombyggnaden av gatan som blev klar för ett par år sedan har fått till resultat att den tråkiga genomfartsgatan har förvandlats till en levande boulevard där det är ett nöje att flanera även om man inte direkt är ute för att shoppa. Två tunnelbanestationer finns det förstås.

Skillnaden mot stadens förnämsta affärsgata, Kärntnerstrasse som är en ren gågata, är stor. Där har också beläggning och belyning nyss renoverats, där finns alla "fina" affärer men man går aldrig dit om det inte just är för att köpa någonting. Sterilt på något sätt.
 0
Bengt O. Karlsson (4 December 2009 11:25):
Ursäkta, jag såg inte att tråden var mer än ett år gammal. Av någon anledning dök den upp som ny i min rss-läsare idag.
 0
Johannes Hulter (4 December 2009 11:31):
@ bengt: Tack för initierad stadsspaning från Wien! Alla kommentarer är välkomna, även i gamla trådar.

Det var nog en länk i ett inlägg om Shared Space på YimbySTHLM som låg bakom.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter