Utskrift från gbg.yimby.se
....

Återbesök på Örebrogatan

 


Örebrogatan dagen innan nyårsafton


För ett halvår sedan började jag en oregelbunden serie om nybyggen i Göteborg. Det första av dessa inlägg var om Örebrogatan på Hisingen där bygget redan var i full gång. Tre punkthus uppfördes strax nordöst om korsningen Långströmsgatan/Hjalmar Brantingsleden.

Nu är husen sedan en tid klara och folk torde ha flyttat in för några månader sedan i 96 nya, fräscha hyreslägenheter. Lite som ett infall cyklade jag förbi häromdagen och gjorde en okulär besiktning. Jag kan inte säga att det jag såg föll mig i smaken och jag återvände därför igen dagen efter, denna gång med kameran i högsta hugg.



Kommunens felaktiga karta

Det visade sig nämligen att den vision jag fått av platsen genom Göteborgs kommuns hemsida inte fullt ut stämde ihop med verkligheten. Delvis beror detta på att detaljplanen ej står att finna och den enkla beskrivning och direkt felaktiga kartan över området - som fortfarande ligger kvar på goteborg.se - helt klart var inaktuell redan från början. Denna bild hade tidigare gett mig en del vanföreställningar, främst att bollplan skulle bevaras inom området. Det skulle snart visa sig uppenbart att så inte är fallet och i jakten på kompletterande information hittade jag en mer sanningsenlig skiss på byggherrens hemsida. Se nedan:



Byggherrens korrekta karta


Nu har jag nog svamlat på länge nog för att hälften av er läsare ska ha tröttnat och slutat läsa. Först har vi en bild från motet och vi ser de tre peppar- och saltströarna på lite håll. Framför dem ett rejält bullerplank i trä med en del glaspartier. Det går även att skymta taket på en cykelparkering för pendlare, som fanns där innan bygget. Där bakom finns det en mindre öppning in i området.



Örebrogatan från distans

Väl inne på området kan man inte låta bli att överväldigas av alla de små militärgröna träbodar som täcker stora delar av området. Jag tycker mig ana dessa på byggherrens karta men uppifrån sett ser de inte ut att ta upp så mycket plats. från markplan är de dock tämligen iögonfallande och tar upp en massa plats, i alla fall visuellt. De flesta av dem tycks innehålla lägenhetsförråd, någon tvättstuga och någon för sopor. De två senare funktionerna kan jag la ha en viss förståelse för men i övrigt känns lösningen mycket, mycket märklig. Vet inte om det handlar om ekonomi, bygglov eller vad men nog skulle det finns bättre sätt att ge hyresrätter förråd på än att täcka halva gården med små friggebodar?



Militär mobförråd? Notera den snygga cykeln!

Vi rör oss vidare till nästa bild och myten om Hus i park. I den övergripande informationen jag lyckades få tag på i juni så var det meningen att den befintliga parken i mesta möjliga mån skulle bevaras. Min invändning var redan då att det inte var frågan om någon park från första början utan en gräsmatta med några träd på. Nedan kommer först en bild från eniro som visar hur det såg ut innan.



Före nybygget, notera cykelparkering till vänster och växtlighet till höger

Och därefter följer en bild på den bevarade parken. Två halvvuxna träd. Punkt. Det var inte att kalla park till att börja med och det blev inte mer sedan. För rättvisans skull bör dock påpekas att vintersäsongen har hindrar förvaltaren att färdigställa allt och på lite sikt kanske det kan se lite trevligare ut i den mån som en gräsmatta i helvetet gör någon större skillnad.



Detta är tydligen en park

Förutom de friggebodarna är det som jag framförallt lägger märke till insynen i lägenheterna. Bilden nedan är ett milt exempel och på fönster ut mot parken. Det kändes faktiskt lite obekvämt bara att gå runt och kolla i området då jag snart kunde se exakt allt i lägenheter runt omkring mig. Det var pinsamt att plocka upp kameran och jag kände mig lite som en ful gubbe (utan eventuell upphetsning). Om nu jag tyckte det var jobbigt så kan jag bara föreställa mig hur pinsamt det är att bo där. Grå, kal cementvägg i bottenplan hade faktiskt varit att föredra framför denna ogenomtänkta lösning. Vad skall man ha sol för några timmar om dagen om man inte kan gå runt naken i sin lägenhet utan att anklagas för förargelseväckande beteende?!



Maximal insyn

Den främsta villfarelsen jag fick av kommunens felaktiga karta var att bollplanen skulle bestå. Ett radikalt och lite oväntat grepp tänkte jag. Nu blev motsvarande yta istället täckt av kanske framförallt röda små stugor. Men misströsta icke ni barn och unga som vill ut och röra på er innan middagen, förvaltaren har ställt i ordning en lekplats för er! Bortsett från gräsmattorna är detta en komplett bild av de rekreationsmöjligheter som finns inom området.



Gårdsidyll

Nej, ärligt talat. När jag lite röd om kinderna av skam stoppar undan kameran och cyklar därifrån framstår plötsligt femtiotalsområdet på andra sidan Långströmsgatan, med sina öppna storgårdar, som ett mycket attraktivt alternativ. Detta område har näppeligen några kvalitéer från vare sig trädgårdsstad, grannskapsenhet eller kvartersstad. Jag propagerade för att ett sådant synligt och lättillgängligt läge (se hänvisning till space-syntax undersökning nedan) måhända kunde vara ett bra läge för en affär som riktar sig mot kunder utanför närområdet eller kanske kontor ut mot motet och bostäder mot Örebrogatan. Kanske hade det varit för mycket begärt att faktiskt blanda funktioner - hyreslägenheter i ett halvcentral läge är trots allt i sig positivt - men nog kunde någon kommit på ett bättre öde för platsen än detta!

- - -

Bortsett alla brister så är ju i alla fall kommunikationerna bra så att de är lätt att ta sig där ifrån. Hur är det då med den lokala servicen? Jo, i tröstlös jakt efter detaljplanen så ramlade jag på en trevlig magisteruppsats från Blekinge Tekniska Högskola (vad är KTH mot BTH!?) - Tillgänglighet och offentliga rum - Torgbildning på Jättestensgatan - av Anna-Karin Jeppson, som själv bor i närheten. Även om jag inte håller med henne i allt så innehåller den flera intressanta foton och en utvärdering av det lilla 1950-talscentrum som ligger en bit bort med bland annat space-syntax analys av området. Detta är relevant inte minst då det nya området vid Örebrogatan kan tänkas bättra på underlaget för dessa näringar och ger en bra överblick över platsen samt några förslag till förtätning kring Jättestensgatan värda att beakta. Inte minst då dessa bostäder skulle ha i princip alla Örebrogatans fördelar, få av dess nackdelar och dessutom bättre anknytning till brukbart grönområde.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (2 Januari 2009 17:25):
@ olle: Tack för denna skakande skildring. Det är bra att hålla koll på de här punkthusmattorna som krälar sig fram över hela staden. Vad är det vi gör med vår stad? Vad bygger vi för samhälle?
 0
Mikael Kreutz (2 Januari 2009 18:43):
Man behöver något antidepressivt för att kunna se på bilderna!

Varför denna trend med rödvita hus? Vet att de har byggt något nästan identiskt uppe vid Östra Sjukhuset, ironiskt nog precis bredvid nya psykiatriakuten.
 0
Martin (2 Januari 2009 19:27):
Fy fan säger jag bara. Hur tänkte man med friggebodarna egentligen? :D
 0
Sven R (2 Januari 2009 20:55):
Jag tycker de har lyckats bra med fasaderna. De här husen är inte större än att nyfunkisen funkar. Att man har två fasadfärger är ju ett sätt ge en klumpig form lite mer smäckerhet. Jag tycker det ser bra ut.

Att lägga kallföråd i bodar är en bra lösning. Om de förläggs i husen så hamnar de i källaren, det är sunkigt och opraktiskt. Eller om husen inte har källare (som dessa?) så skulle de hamna i markplanet med slutna fasader som följd. Och hyran hade nog blivit högre också, kallföråd behöver ju inte finnas inom det uppvärmda skalet.
 0
Peter B (2 Januari 2009 21:17):
Ger inte mycket för småbarnsoverall-estetiken på fasaderna. Och varför måste husen se exakt likadana ut? Är ju det som bidrar till "projects"-känslan.
 0
Olle Jansson (2 Januari 2009 22:06):
Tycker själv att fasaderna är helt ok. Kanske inte wow, men ok.

Däremot förråden, även om man vill ha dem utanför huset så måste man kunna lösa det på ett vettigt sätt. Upplevelsen är lätt bisarr. 10-12 små bodar, nä, utemiljön är ogenomtänkt och på grund av detta förslösas de öppna fasaderna till någon obehaglig peep-show.

Om det blir billigare så är det ju bra, men jag är nog nöjd med mitt äldre hus med kallförråd och parkering i källaren och någon tusenlapp lägre i hyra.
 0
Johannes Hulter (2 Januari 2009 23:14):
@ sven: Haha, nu försöker du bara vara kontroversiell. Jag tror inte ett ögonblick på att du tycker de "lyckats bra". Och att förråden är en bra lösning... Nejdu, den gubben går inte ;)

Om det här är bra, vad är i så fall dåligt?
 0
Sven R (3 Januari 2009 00:13):
Om vi pratar stadsplanenivå så är t.ex Sannegårdshamnen sämre eftersom det är samma reducerade estetik men i större skala. Blir enformigt. Och det är byggt på ett ställe som hade kunnat bli tät kvarterstad. Den här tomten är däremot bara en smutt som byggs ungefär som omgivningen. Observera att jag inte säger att punkthuslösningen är bäst här heller, bara att det inte är så mycket att hetsa upp sig för.

Om vi pratar arkitektur så ser jag ett projekt med tight budget. En del saker ser taffligt ut, t.ex gården. Annat ser bra ut, t.ex natursten runt entrén. Jag har sett betydligt värre nya hus. Klart att allt skulle kunna varit bättre, men då hade det ju kostat desto mer också.

Personligen skulle jag gärna se att vi la mer pengar på nya hus i Sverige. Men vi har ju vår tradition med hyresregleringen. Jag håller dock med Olle, jag bor hellre i ett gammalt hus med likadan eller bättre standard till lägre kostnad.

Jag ville inte vara kontroversiell, bara vara lite positiv. Vilka lösningar tycker du de borde ha valt?
 0
Daniel Sjölund (3 Januari 2009 00:41):
Japp, Sven! Utemiljön är klart bantad.

Har man tagit med att bodarna också kan tjänstgöra som en liten verkstad och inte bara förråd? Då är ju den idén inte bara dålig. Hade deras dörröppningar vänts in mot "lekplatsen" skulle faktiskt en möteszon mellan vuxna och barn kunnat skapats.

Tänk er själva in i när ni var små. Den där gubben som alltid låg under en bil och meckade, eller killen med den där häftiga moppen, eller Olle när han byter däck på sin järnhäst. -Det var ju oerhört spännande att som 4 åring (och uppåt och fortfarande(?)) fråga tusen frågor till dessa förebilder. Man lärde känna de som bodde i området. De var en skön trygghet.

Vi behöver bli bättre på det. Oavsett om fasaden är nyfunkis eller inte så har stadsplanerare mfl. en viktig uppgift framöver:
-Att underlätta för människor att mötas IRL.

Det behöver inte alltid, som sagt, bli dyrt, Sven.
I detta fall ser det ut som om en del av lösningen skulle vara att ge planerarna mer tid. Det är uppenbart att landskapsarkitekten (läs: troligtvis ingen landskapsarkitekt ens) fått en kafferast på sig att rita utemiljön och samråda med husarkitekten om tankarna kring husen.

Säg att det hade tagit sammanlagt 10 timmar extra. En mycket, mycket, mycket bra arkitekt får man lätt för 960kr/timman (typ 95% av Göteborgs arkitektkår). 9600kr utsmetat på 96 lägenheter..

Hundra spänn per lägenhet för att få tid med en mer levande närmiljö. Är det dyrt?
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2009 00:50):
@ sven: Nej det är rätt Sven, vi ska vara konstruktiva. Jag blev bara lite överraskad eftersom du annars brukar vara ganska... kritisk. ;)

Planen är väl det jag framför allt ogillar här men det är väl knappast någon överraskning. :) Vad gäller husen så är de ju orimligt tjocka, färgsättningstricket funkar inte enligt min mening, det blir servicehem-arkitektur ändå.

Då hade jag föredragit ett enda hus som var tre gånger högre, proportionerna hade blivit bättre. Dvs. om man nu ska envisas med dessa jämrans punkthus (som ju bara borde få användas om terrängen kräver det).

Positivt: Nyfunkis-färgschemat (vitt tillsammans med svart, eller som här rött) gillar jag bättre än de hiskeliga hudnyanserna som var vanliga tidigare. Takterrasserna (är det väl?) är fina inslag.

Även jag har sett värre hus (kostern, jankowitz) men bara för att standarden i dagens arkitektur är så låg tänker jag inte sänka mina kriterier. Ser jag lite god vilja kan jag ha överseende även med tydliga brister i utförande, men någon sådan vilja ser jag inte här.

För min del är materialvalet (naturstenen) mindre intressant än byggnadernas samverkan med resten av staden.

Ett sådant här område är kanske sak samma, men när det här är det enda som byggs... Då har vi problem.
 0
Olle Jansson (4 Januari 2009 00:17):
För att lite ta sig an Sven R.:s utmaning att göra något bättre med denna gräsplätt, så hade jag till att börja med inte valt punkthus. Detta handlar inte enbart på min personliga aversion mot dessa, utan för att jag finner ytan olämplig för punkthus.

Var kan punkthus tänkas fungera bra? Jo, där det finns mycket ytor och helt intressanta höjdkurvor, vilket Johannes varit inne på. Det är måhända därför jag avskyr punkthus; på grund av deras behov av sol, yta och uppmärksamhet. Det som en Pippo Inzaghi och tycker undan andra hus och kräver livsrum. Ytan är egentligen inte så värst liten - inte mätt med innerstadsmått, men för tre punkthus är det otillräckligt och utemiljön blir så fruktansvärt misslyckat som i detta fall; i realiteten en parkering och lite oanvändbara ytor.

Istället hade jag slagit mig in på två huskroppar längst med Örebrogatan. Husen skiljs åt av gångstråket från spårvagnshållpatsen in mot Lundby Egnahem. Denna sträcka kantas av häckar eller staket som skapar två bakgårdar åt husen. Det västra huset har lite av en L-form och bortom foten, mot Långströmsgatan, finns det lite extra parkeringsplatser utöver den rad av parkeringar som finns ut mot Örebrogatan. Örebrogatan är mycket lugn och i brist på naturens Potemkinkulisser är det la inte helt fy skam att få utsikt över ett villaområde - i alla fall bättre än Hjalmar Brantingsleden, Punkthus och militärgröna friggebodar. Mot söder och bakgårdarna finns balkong och hyfsade uteplatser för de som bor på bottenplan och givetvis kan ju översta våningen kan dras in och förses med uteplats på tak också. Samtidigt är bakgårdarna öppna för alla och träd planteras framför allt mot bullerväggen till. Det är en trygg och bra miljö för barn och förhoppningsvis trevlig även för andra under Göteborgs 4-7 soldagar under sommar- och semestertid.

Nu tror jag la att ritningen till dessa punkthus var något som botrygg hade liggandes i byrålådan och det var billigast så. Däremot torde ett stort aber för allt - och nu spekulerar jag eftersom jag inte kan finna detaljplanen - solstudier. Då husen ligger ungefär sydväst om ett egnahemsområde så allt som kan tänkas slänga en skugga en gigantisk nimby-utlösare; måhända en delförklaring till kallförråden på gården?
 0
Anders (4 Januari 2009 23:35):
Jag gillar husen i sig. Lagom antal våningar och takterasser. Mer sånt. Men miljön runt omkring lämnar mycket att önska...
 0
Daniel A (5 Januari 2009 09:02):
Jag tyckte att det en gång i tiden var positivt att dom bebyggde den där bortglömda gräsmattan vid örebrogatan.
Planen såg dessutom bra ut o.s.v. Men resultatet är inte direkt bra. Inte för att husen är fula, utan det är för den otroligt dåliga planeringen av ytan som johannes ovan påpekar. Dom här gröna fula bodarna är det första man ser när man kommer in mot husen. Dom tar upp såpass mycket av blickfånget att man tror att dom har glömt kvar byggbarackerna.
Det här är ett riktigt dåligt jobb av arkitekterna och landskapsarkitekten.
Och varför ska man ha så mycket bullerplank när man ändå ska asfaltera hela insidan?
 0
Daniel A (5 Januari 2009 09:03):
Jag vill korrigera mig själv.

Det är givetvis olles poängterande. :)
 0
Michael S (21 Oktober 2010 15:41):
Flyttade in på Örebrogatan 6 i oktober 2008. Det här med att ha förrådet i ett litet hus på gården eller i källaren kvittar mig, fördlelen med de små gröna bodarna är att du kommer intill med bilen. Utemiljön ser inte jättekul ut, men den funkar. De stora gräsytorna användas sommartid till både kubb och brännboll, bord och bänkar vid lekplatsen är alltid upptagna vid gott väder. Hyran är hög, å andra sidan höjdes den inte 2010. Området är inte klart än, det planeras buskar och träd, just nu ramas hela området in med kantsten. Arkitektoniskt och stadsplanemässigt går området knappast i bräschen, men det funkar! Sen undrar jag också hur någon kan bo på första våningen, med gångvägen 2 meter bakom nacken
 0
Daniel (22 Oktober 2010 09:13):
@Michael. Botrygg började anlita en landskapsarkitekt som gick igenom deras områden, för att sedan föreslå förbättringar. Det är dom du ser.
 0
Joel M (27 April 2012 22:08):
Det luktar lite fuskbygge om de där husen, efter denna vintern kunde man se mängder av fuktskador på fasaden av ett av husen.
Nu har dom skrapat bort putsen på en hel vägg på huset närmast spårvägen(tror jag), och verkar göra om hela ytan. Är det någon som vet vad som ligger bakom=
 0
Olle Jansson (30 April 2012 09:23):
Det behöver inte vara frågan om byggfusk per se utan att husen har enstegstätad putsfasad som många andra hus byggda under de senaste 10-15 åren. Flera rättsprocesser pågår kring dessa fasader, som godkändes av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut någon gång i mitten av 1990-talet och sedan blivit lite av standard i nybyggda hus. Byggbolagen har alltså uppfattad dessa fasader som ok, då det finns ett godkännande, och upplever inte att de har ansvaret nu när det visar sig att de väldigt ofta får problem med mögel och fuktskador.

Verkar vara speciellt problematiskt på platser som utsätts för mycket nederbörd och fukt så Hisingen kanske inte är idealiskt.
 0
Olof Antonson (30 April 2012 12:23):
När jag var i Västra hamnen i Malmö i somras fanns byggställningar uppe på vissa av radhusen med putsfasad. Jag misstänker att det var samma problem som skulle åtgärdas.
 0
Johnnie Rolin (30 April 2012 13:16):
För mig är ett punkthus mellan 8-12 våningar, skulle aldrig ens drömma om att kalla dessa för punkthus utan bara
"stads-hus" eller nåt.

Hur definieras ett punkthus? Kan ett punkthus vara tre våningar högt om omgivande bebyggelse är en våning?
+1
Johannes Hulter (30 April 2012 14:22):
Johnnie: Vad jag vet definieras punkthus av att man har ett centralt trapphus och ensidiga bostäder runtom.

Edit: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Flerbostadshus
+1
Johnnie Rolin (2 Maj 2012 10:58):
Jaha, så då spelar egentligen inte antalet våningar någon roll i det begreppet som jag trott innan utan mer på sättet byggnaden är uppförd, intressant. Dock måste jag säga att jag personligen inte ser ett hus under 6 våningar som punkthus även om det är friliggande. :-)
+1
Olof Antonson (2 Maj 2012 11:43):
Dvärgpunkthus kanske?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter