Utskrift från gbg.yimby.se
....

Den andra Hisingsbarriären

 
Under den senaste tiden har GP skrivit en rad reportage om och kring Västlänken - en underjordisk järnväg under staden som eventuellt skall byggas. Som vanligt när det gäller så här gigantiska infrastrukturprojekt är det ingen hejd på planerande, åsikter och protester, kostnadsberäkningar samt visioner och inte minst diskussionen om vem som skall betala kalaset.

När GP slängde in en ny ingrediens i soppan blev jag faktiskt lite förvånad; jag har tydligen inte följt debatten ordentligt.

Hamnbanan på Hisingen kommer före västlänken, långt före.
- Hamnbanan är otroligt viktig och av högsta nationella prioritet, säger Katarina Norén, planeringsdirektör på Banverket. Orsaken är Hamnbanans strategiska betydelse för Göteborgs hamn och därmed för Sveriges export och import.


På banan transporteras drygt 200 000 containrar per år och stora mängder papper, pappersmassa, stål, olja och bilar. Med drygt 70 tåg per dygn är Hamnbanan en av Sveriges hårdast trafikerade järnvägar, eftersom den är enkelspårig är den dessutom mycket störningskänslig. Blockeras Hamnbanan lamslås Göteborgs Hamn.

För att komma runt dessa problem skall nya spår tas i bruk och eventuellt också täckas. Med tanke på att utvecklandet av Hamnbanan dessutom totalt skall kosta 4 miljarder, att jämföra med Västlänkens över 14 miljarder, är det kanske inte konstigt att Hamnbanan är en lättare nöt att knäcka (i alla fall innan notan verkligen skall betalas och det vissar sig att den är dubbelt så stor, något man la kan förvänta sig).

Dessutom har miljön runt Hamnbanan förändrats markant under de senaste tio, femton åren genom byggandet av bostäder vid Norra Älvstranden. Ur säkerhetssynpunkt är detta förstås problematiskt. Samtidigt skapar Hamnbanan en barriär mellan Norra Älvstranden och resten av Hisingen.

Det är måhända så att just de människor som flyttat in i Norra Älvstranden är lite ömtåligare än Hisingsbor i övrigt men oavsett detta är Hamnbanan ett problem som inte går att ignorera när man som jag gärna tittar närmare på hur Göteborg kan utvecklas och förbättras som stad. Norra Älvstranden är för närvarande klämd mellan två barriärer som försvårar en bättre integration med staden i övrigt; Göta älv i söder och Hamnbanan i norr. Norra älvstranden har inte blivit vad en del hoppades på och måhända kan en del skyllas på alla dessa barriärer.

Just barriärfaktorn är något som jag tycker är mycket viktigt för ambitionen att bygga fungerande och levande stadsmiljöer. En barriär kan vara lite vad som helst men effekten är allt som oftast densamma; den skapar öde återvändsgränder och enklaver genom att få människor kan eller vill passera. Lite människor i omlopp gör det svårt för många verksamheter att fortleva eller uppstå.

Älvstranden Utvecklings kommunikationschef Johan Ekman
tycks tänka på dessa barriärer när kritiker menar att blandstadsvisionen bara blev ett nytt Högsbo:

På Eriksberg och i Sannegårdshamnen har vi försökt att skapa attraktiva stadsdelar med närhet till vattnet som i sin karaktär skulle kunna jämföras med andra områden som ligger en bit utanför Göteborgs stadskärna. I sådana områden är det ofta svårt att skapa det levande, myllrande stadslivet som föregående skribenter beskriver. Det finns inte en tillräckligt stor dragkraft till, och köpkraft där. Idag bor man annorlunda än för 40 år sedan. Då bodde man fyra/fem personer i en lägenhet där man idag en eller två. Idag måste vi bygga annorlunda.

Nu riktar vi blicken framåt och börjar utvecklingen av mer centrala områden som Backaplan och Kvillebäcken. Där ser planerna helt annorlunda ut.

Med dessa förevändningar har det gått att bygga på som vanligt och antingen planera in bilburen dagligvaruhandel i Sannegårdshamnen eller ett typiskt grannskapsenhetscentrum i området Platån vid Eriksberg. Delvis har de förstås rimliga skäl till detta, men jag skulle vilja påstå att den inre, tredje barriären sitter i skallen på planerarna. Många av alla dessa barriärer är ju skapade av människorna i en tid då de faktiskt sågs som något positivt (något de förstås också kan vara, i alla fall delvis).

Exempel 1: Platån i Västra Eriksberg.



Centrum planeras vid den lilla torgbildningen strax ovanför texten "Platån". Dockan avskiljs genom kraftig höjdskillnad. All trafik kommer att gå förbi området via Västra Eriksbergsgatan norr om bostäderna och en parkeringsyta. Ytterligare ett stenkast norrut ligger den berömda hamnbanan. Genomströmning av människor lika med noll.

Med andra ord blir torget en angelägenhet för lokalbefolkningen allena och får flera likheter med mängder av förortstorg. Skillanden är måhända att bilen återigen introducerats vid torget, en återgång till 1940-tal eller tidigare. Om målet är blandstad skulle området egentligen må bättre av att Västra Eriksbergsgatan leds om genom området. Blandstad får inte ske på bekostnad av något annat - som smidiga trafiklösningar - och vad får man egentligen gratis? Barriären har tripplats genom kombination av väg, parkeringsplats och järnväg.

Exempel 2: Sannegårdens centrum.




Med den berömda Hamnbanan strax norr om området och diverse trafiklösningar däromkring ursäktas ett köpcentrum som riktas ut mot stora parkeringsplatser och barriärer 400 meter från ett annat bilburet köpcentrum. Samtidigt är vägen ut mot dockan endast för bussar och den gulliga miljön som där skall skapas med små butiker och fik kommer att få en genomströmning av några busspendlare som går av vid fel hållplats?

Exempel 3: Lååångt ifrån Hamnbanan i Östra Kvillebäcken.



All förbipasserande trafik dras via Gustaf Dahléngatan där de skall finnas butiker i lokalplan och Färgfabriksgatan. Men för det lokala utbudet av dagligvaruhandel tycks det planeras in att det centrumet skall ligga vid en liten park mitt inne i området. Parken kring Kvillebäcken* kommer att i viss mån verka som en barriär, även om det förstås inte är någon avsikt.

Den befintliga Hjalmar Brantingsleden är givetvis en högst påtaglig barriär**, vilket jag kan intyga som boende söder om denna. Påminner på så sätt lite om exempel 2; det skall finnas en miljö där vi gör våra dagliga inköp och den miljön skall helst döljas undan lite för utbölingar. Sedan kan man skapa en mysig miljö där vi skall strosa runt, dricka kaffe latte och titta på folk. Trafikplanering och funktionsseparering är påtagliga även i uttalade blandstadsprojekt.

Kan vi ana en trend i planerarnas sätt att tänka? Barriärer är alltså dåligt eller eftersträvansvärt? Om blandstad endast kan byggas under förutsättning att vissa av modernismens barriärskapande dogmer och planeringstraditioner behålls blir det svårt att faktiskt i realiteten bygga den goda staden enligt blandstadsprincip. Är SBK redo att försämra framkomligheten och hastigheten i halvcentrala lägen för att faktiskt skapa levande stadsmiljöer och kommer byggherrar acceptera sådant som till en början kan skrämma bort deras idealkund; det äldre paret som sålt villan och vill köpa fräsch bostadsrätt?

Det är en stor utmaning att försöka sammanfoga dessa till synes oförenliga sätt att se på stadens gator och vägar till en fungerande lösning istället för trista halvmesyrer. Ibland tror jag att Johan Ekman bara luras och att Backaplan och Kvillebäcken inte kommer att bli annorlunda...

- - - - -

* När jag var nere på Älvrummet för samrådet kring det nya Backaplan, i april förra året, var mannen - jag kan inte säga att jag kommer ihåg hans namn - som höll i talarpinnen inte så lite positiv om hur trevlig denna grönyta är redan idag men att den inte är vidare välbesökt. Att den är bortglömd är måhända inte så konstigt, placerad som den är på baksidan av affärer, bortom en parkeringsplats och sedan rinner bäcken under Hjalmar Brantingsleden...

** När Hjalmar Brantingsleden byggdes någon gång för tusen år sedan medförde det även att Kvilletorget hamnade på sidan av och förlorade sitt strategiska läge. Nu ligger torget avsides och har säkerligen förlorat en hel del dragkraft på det. Jag kan tänka mig (jag spekulerar alltså vilt här) att om någon tankemöde ens lades på det så var det att Kvilletorget skulle ses som centrum för den lokala grannskapsenheten medan all annan handel kan förläggas till Backaplan med alla sina parkeringsytor. Hisingens största och äldsta torg består medan det bilanpassade Backaplan nu skall bebyggas. Så kan det gå.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (20 Januari 2009 15:37):
@ olle: Mycket bra inlägg! Hade man gjort ordentliga rumssyntax-analyser innan hade man inte behövt misslyckas såhär. Som någon annan efterlyst tidigare - varför inte göra lite benchmarking på ställen som funkar och fundera på varför de funkar. Eller så är det som du misstänker, att de vet om att det inte funkar men gör det ändå...
 0
Olle Jansson (20 Januari 2009 15:51):
Det skall stå "Hisingens största och ÄLDSTA torg" där i slutet. Korrekturläsning är liksom bara såååå 1900-tal.
 0
Daniel (20 Januari 2009 15:52):
Hamnbanan har varit dubbelspårig. Men det fanns ju en tid då alla problem skulle lösas av fordon på gummidäck. Då rev man upp ena spåret. Om man bygger högre hus runt spåren så försvinner nog en del av den visuella och psykologiska barriäreffekten.
Ang. Hj. Brantingsgatan så var det tänkt att den skulle bli en motorväg, eller i alla fall en motortrafikled. Det syns på gamla foton. Det är samma med tuveleden och Björlandavägen.
Nu blev det ju inte så, men barriärerna och dom tomma ytorna är kvar.
 0
Johannes Hulter (20 Januari 2009 15:58):
@ olle: sådär, känns det bättre nu? :)

@ daniel: Oh yes, det är ett av Uno Åhréns (från acceptera-gänget) många bisarra bidrag till Göteborgs stadsbild.
 0
Erik Sandblom (20 Januari 2009 20:36):
"Är SBK redo att försämra framkomligheten och hastigheten i halvcentrala lägen för att faktiskt skapa levande stadsmiljöer"

Det är säkert där skon klämmer, men det är bara framkomligheten för bilister som kan behöva försämras. Framkomligheten för alla andra skulle nog öka om man slutade dra vägarna bortanför torgen. Fotgängare, cyklister och kollektivresenärer skulle få bättre framkomlighet.

När det gäller att slåss om språket så vill jag hänvisa till trafikforskaren Christer Ljungberg som menar att vi måste resa mindre, och att tillgänglighet är viktigare än framkomlighet.
http:​/​/​ljungbergsblogg.​blogspot.​com/​20​0​7/​10​/​att-​svra-​i.​.​
http:​/​/​ljungbergsblogg.​blogspot.​com/​20​0​7/​11/​bilars-​fra.​.​
 0
Daniel Sjölund (20 Januari 2009 21:06):
Blir både glad och lite nedstämd när jag läser detta inlägg, Olle!

Men mest inspirerad! Det skulle vara otroligt roligt om vi i YIMBYGBG började planera för ett endagskonvent med fokus på blandstad i Göteborg. Den nya ÖP:n behöver hjälp på vägen med all tänkbar lobbying som den kan få!
 0
Lina Lorentzon (24 Mars 2010 10:49):
Den Nya Hamnbanan blir nu alltmer en realitet. Det förslag av sträckning som nu kommer läggas drabbar många av de boende i pölsebo-eriksberg. Tanken är att en ny dubbel bana ska läggas dels i tråg/ dels i tunnel via den fina Krokängsparken. Parken skövlas, gångbanorna som leder från Bostadsområdet Pölsebo ner till de Norra Älvstranden kapas av. Detta skapar verkligen den barriär det talas om ovan, och skiljer dessutom "gamla" Göteborg från "nya". Den blandstad man kan tycka är önskvärd blir svårare att uppnå.
Dessutom ska det, genom både nya och gamla bostadsområden, fraktas mängder av farligt gods. Ett bestående miljöproblem skulle uppstå!
Hisingssidan var på god väg att bli en fin del av centrala Göteborg när staden växer, men vi får väl se hur det blir med det när dessa planer sätts i verket.
Chans finns dock fortfarande att påverka. En järnvägsutredning startar nu och slutligt beslut ska tas 2011.
 0
Sven R (24 Mars 2010 18:15):
Jag tycker att inriktningen på den nya hamnbanan är rätt, nämligen att den fortsatt kommer att gå utmed älvstranden fast mestadels i tunnlar. Att låta den göra en sväng runt Hisingen låter inte så bra. Det skulle leda till ökade transportkostnader, ökade transporttider, och en ny barriär på mark som för eller senare kommer att expolateras för bostäder.

Det skulle inte störa mig om banan kommer att titta fram i stadsbilden på vissa ställen. Jag tycker det är en del av Hisingens karaktär och själ. Men naturligtvis så är det viktigaste att vi får en bra lösning på banan så att det går att bygga tät och kontinuerlig stad på de flesta ställena.
 0
lina (24 Mars 2010 20:43):
Jag kan ha förståelse för den ekonomiska aspekten av hamnbanans betydelse, samt att det naturligtvis skulle kosta mer att lägga banan på en ny plats. Att den är en "del av Hisingens karaktär och själ" kanske stämmer för vissa, men man ska komma ihåg att den anlades vid en tidpunkt när t.ex. Eriksbergsområdet inte alls var avsett för bostäder. Idag är där tätbebyggt med allt vad det innebär med både bostäder och infrastruktur i form av förskolor, gång-/cykelbanor, rekreationsområden m.m. Att då ytterligaren TILLFÖRA stor mängd tung och farlig godstrafik anser jag oförsvarligt.
Den tänkta tunneln genom Krokängsberget förbättrar inte sträckningen för oss boende där, utan för snarare trafiken närmare vårt område och skär av den naturliga länken mellan egnahemsområdet (byggt i slutet av 30-talet) Pölsebo och den moderna bebyggelsen nere vid älven.
Det känns i luften att starka ekonomiska intressen styr frågan, utan vidare hänsyn till miljön för de boende.
 0
Sven R (24 Mars 2010 21:11):
Så vad föreslår du istället?
 0
Ingemar Persson (31 Mars 2010 09:26):
Säg nej till en utbyggnad av hamnbanan via krokängsparken!
Skicka en protest till Projektledare för Hamnbanan samt till Kommunstyrelsen i Göteborg. Kopiera nedanstående gruppmail och skicka in din protest.

Vidarebefordra gärna detta till vänner och bekanta.

Mailadresser:
inger.ranheim@banverket.se, anneli.hulthen@stadshuset.goteborg.se, jan.hallberg@stadshuset.goteborg.se, owe.nilsson@kommunfullmaktige.goteborg.se, agneta.granberg@stadshuset.goteborg.se, helena.nyhus@stadshuset.goteborg.se, helene.odenjung@stadshuset.goteborg.se, dario.espiga@stadshuset.goteborg.se, kia.andreasson@stadshuset.goteborg.se, susanna.haby@stadshuset.goteborg.se, marie.linden@stadshuset.goteborg.se, jonas.ransgard@stadshuset.goteborg.se, marina.johansson@stadshuset.goteborg.se, carina.liljesand@stadshuset.goteborg.se, ann.lundgren@stadshuset.goteborg.se, kristina.tharing@stadshuset.goteborg.se, mats.arnsmar@stadshuset.goteborg.se, mikael.janson@stadshuset.goteborg.se, anna.johansson@stadshuset.goteborg.se
 0
Johannes Hulter (31 Mars 2010 09:48):
@ ingemar: Vanligtvis accepterar vi inte den här typen av spam-inlägg men det är OK för denna gång. Ni som är för en utbyggnad av Hamnbanan kan använda samma lista för att skicka in ett positivt inlägg.
 0
Rune Johansson (10 April 2010 15:21):
Ett av Hamnbanans arbetsskisser är att dra järnvägen via tunnlar och nedsänktheter längs Eriksberg. Då marken i detta område är till stora delar av lera, skapar detta då inte vibrationer som färdas via nedsänktheter och tunnlar, tilll omgivande hus (något som redan sker via den befintliga järnvägsrälsen. Då förslag om att påla marken för att lindra nuvarande vibrationerna (liknande det som gjorts i Varberg), förkastas av banverket/trafikverket med motivation om att det är för dyrt. Visst har det satts upp bullerplank från Pölsebo till Ivarsbergsmotet (dock "glömdes" en del av sträckan, som ger en nedsänkt djuddämpning). Mätning av ljudnivå mättes (även då tågen bromsade in eller stod på tomgång?) Kommer de delar av den nuvarande arbetsplanen med nedsänkningar att ge en godtagbar bullerdämpning?

Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Då en stor inverkan på miljön kring och i Krokängsparken bör järnvägsutredning med vidhängande miljökonsekvensbeskrivning underställas regeringen för beslut. Samråd ska vidare hållas med länsstyrelsen, berörda kommuner, miljöorganisationer och berörd allmänhet m.fl.

Västra Lindholmen har ju byggt ut en del den sista tiden och boendet i områden vid järnvägen har mångdubblats. Då vissa delar av det som transporteras via järnvägen är farligt gods, borde detta inte fraktas via en järnvägslinje som går inom ett mindre tätbebyggt område (ex. via Säve).

Tja.... En individs tanke (eller är det fler som tänker i samma banor). Citatet från Inger - är inte detta en stående kommentar som redan finns på banverkets hemsida? De tre förslagen verkar vara rätt så närliggande varandra (tre liknande varianter (är då inte järnvägens sträcka redan klar).

MVH

Rune

P.S.
Jag är utbildad bilmekaniker och insatt i vikten av en bra industriutveckling (med hjälp av en välfungerande tågbanesystem).
 0
Nya Hamnbanan Skövlar Krokängsparken (24 April 2010 14:50):
Nu är intresserade välkomna att ta sig en promenad genom Krokängsparken! Avspärrningsband är uppsatta så att man kan se vart tågen ska gå i öppna tråg med en tunnel genom parken.
Informationsskyltar ska också komma upp inom kort.
Som ni kommer att se påverkas parken, samt de som bor nära, väldigt mycket.
För de som motsätter sig sträckningen genom parken finns en facebook grupp: "Nya Hamnbanan skövlar Krokängsparken".
Välkomna att gå med och ta del av löpande information och annat.
 0
Johannes Hulter (24 April 2010 23:36):
Min spontana reaktion är att starta en FB-grupp för byggandet av nya Hamnbanan.

Är det någon som har koll på det här projektet som inte är aktiv i Nimby-gruppen? Var är alla tågnördar när man behöver dem? :)
 0
Matthias H. (25 April 2010 01:01):
Ja alltså, går den inte därigenom redan idag mer eller mindre? Kanske Sveriges viktigaste spårlänk någonsin och jag har då mycket svårt att säga nej till byggandet av den. Byggandet av den är nödvändig för regionen och nationen.
 0
Lina (26 April 2010 16:09):
Man behöver inte säga nej till utbyggnaden av Hamnbanan, det är ju däremot inte säkert att lösningen genom Krokängsparken mycket nära befintlig bebyggelse är den bästa.
Andra dragningar har varit aktuella, men de har väl ansetts för dyra och då måste något offras.
Tyvärr blir det då människors närmiljö och ett rekreationsområde.
Matthias H: Spåren går idag alldeles utanför parken, en dragning vi anser bättre men som kanske inte fungerar nu när banan ska bli dubbelspårig. Istället vill man flytta in de i parken, spränga genom berget samt lägga tunnelmynning 1 alldeles under en förskola, tunnelmynning 2 alldeles vid ett antal bostäder.
 0
Matthias H. (26 April 2010 17:11):
Nej men Lina, problemet är ju då var ska den dras? Tror du inte att det är oerhört mycket mindra kostsamt för alla inblandade finasniärer att lägga ett spår bredvid befintligt än att bygga t e runt Hisingen eller i tunnlar? Det är så lätt att ropa att här ska inget byggas men hur mycket ska det få kosta att inget ska byggas på ett visst ställe?
 0
Daniel (27 April 2010 10:07):
Det finns flera förslag på var hamnbanan ska gå. Det billigaste är att låta den gå där den går nu. Så mycket uttrymme kommer det inte att gå åt som folk får för sig. dessutom så kommer det bli en standardhöjning vilket gör att tågen kommer att bli tystare (samma problem i lerum, dom är också emot tystare godståg).
Krokängsparken är ganska trevlig, men eftersatt i underhållet.
Pölsebobangården kanske tom kommer att användas mindre när det blir dubbelspår, det kanske är positivt för dom närboende?
Lite naggande i parken och tystare i området. Man kan dra om vissa gångstråk så blir det kanske bättre? För stor del av parken används inte utan vissa stråk går längs med spåret (som har legat där innan parken blev en park).

I alla fall så har man också föreslagit att den ska dras i tunnlar från hamnen, under hela hisingen och titta ut lagom till älven i backa industriområde.
Ett annat alternativ är att man vill dra spåren förbi volvo torslanda och låta den ansluta till bohusbanan ute på landet för att sedan gå i en båge förbi brunnsbo.

Men dom projekten kommer att vara så dyrare att beröra människor kanske ska titta på en alternativ finansiering på det, om man inte vill ha spåren där man bor.
 0
Daniel (27 April 2010 10:18):
http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​16310​/​Orientering.​.​

Där ser man dom olika alternativen.
Och där ser man också att om man inte naggar parken i kanten, så kommer dom att bo med konstanta sprängningar under dom i kanske 5 år.
 0
Ingemar Persson (26 Maj 2010 21:19):
Hamnbanan skall byggas ut till dubbelspår i fyra etapper. Marieholm-Kville inklusive ny järnvägsbro över Göta älv, Kville-Eriksbergsmotet-Pölsebo och Pölsebo-Skandiahamnen.

Tre etapper byggs under planperioden 2010-2021 om Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen stårvid löftena att förskottera pengar.

Kostnaden beräknas till 2,7 miljarder kronor. Göteborgs stad satsar 150 miljoner kronor.

Etapperna Marieholm-Kville och Eriksbergsmotet-Pölsebo kan troligen påbörjas 2013-2014.

Enligt en prognos kommer hamnbanan att trafikeras av 124 tåg per dygn år 2022.

(GP 2010-05-17)

Planerna på hur utbyggnaden av hamnbanan ska ske är långt framskridna. Trafikverket ska under hösten utreda ett förslag som innebär att dubbelspår går rakt igenom ”centrala” delar av Göteborg, det vill säga delar av Hisingen som idag till största delen har bostäder. Sammanlagt 30 000 bostäder blir det utmed befintlig utsträckning.

Godstrafiken kommer enligt prognos att tredubblas de närmaste åren, risken med miljöfarligt gods och därmed olyckor är hög. Dessutom innebär järnvägsspåren en, icke önskvärd, fysisk och social barriär på Hisingen.

(GP 2010-05-10: Fria ord)

Exempel på lagar som berör transport av farligt gods:
Lag om transport av farligt gods (2006:263), Förordning om transport av farligt gods (2006:311), Lag om undersökning av olyckor (1990:712), Lag om skydd mot olyckor (2003:778), Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, Järnvägslag (2004:519), Järnvägsförordningen (2004:526), Lag om byggande av järnväg (1995:1649), Förordning om byggande av järnväg
(1995:1652), Plan och bygglag (1987:10), Miljöbalk (1998:808)
Arbetsmiljölagen (1977:1160)

(Utdrag ur: Säkra järvägstransporter av farligt gods: Banverket & Räddningstjänsten)

Att transporter med tåg är bra för miljön och att man vill förstärka industrin/infrastrukturen i regionen förstår alla, men att så lättvindigt offra en expansiv del av vår stad kan inte accepteras.

Bara för några år sedan fanns det planer på att flytta spåren från Norra älvstranden (artikel i GP 2005). Kommunplitikerna var då emot en utbyggnad åt detta håll. Hur kommer det sig att åsikter så drastiskt ändrats?

(GP 2010-05-10: Fria ord)

Hamnbanan är den transportlänk som förser bl.a. Göteborgs Hamn med gods via tåg. Att minska transport på väg är positivt, men att lägga tågtransporterna i tätbebyggt område är fel!
Frågan om Hamnbanan är nu mycket aktuellt då projektet tidigarelagts p.g.a. nya möjligheter till finansiering. Sträckningen ska utredas hösten 2010 och slutgiltigt beslut tas 2011, byggstar 2012-13. Vill man påverka är det hög tid!
Rådande förslag är att utnyttja fördelarna med befintliga spår, bl.a. utmed Norra Älvstranden och eventuellt dra en tunnel rakt igenom Krokängsparken.
Nackdelarna är många för de boende; ökad tågtrafik, skövlade rekreationsområden och framförallt BETYDANDE MILJÖRISKER. Farliga gaser och vätskor samt explosiva varor ska fraktas utmed sträckan, i mycket högre utsträckning än idag. Boende, företag, förskolor och skolor drabbas.

(Lobbyingforum)

Att flytta hamnbanan bort från Lundby har flera positiva värden då mycket brandfarliga gasoltransporter kommer bort från detta tätbebyggda område och att tillgängligheten till älvstranden blir bättre.

(http:​/​/​www.​mail-​archive.​com/​miljo@socialdemokraterna.​s.​.​)

Projekt utreds också om att SPRÄNGA NER ETT DUBBELSPÅR rakt genom Krokängsparken, som är naturskyddad (den hänsynen tar man inte) närmare skolor, dagis och bostadshus, samt fylla igen en nyanlagd konstgräsplan (som kostat flera miljoner att iordningställa) och låta farliga godstransporter passera ännu närmare befolkningen. DET FINNS ANDRA ALTERNATIV!!!

(GT 2010-05-15: Tyck till)

Krokängsparken är, förutom att det är historisk mark, unik med sin flora och fauna! I eklunden med månghundraåriga hamlade ekar, finns en uppsjö rara växter, bor hackspett, olika sorters ugglor, skogsduva, duvhök och mängder av andra ovanliga och vanliga fåglar, grävling, hare, ekorre och rådjur. Tidiga vintermornar hoar berguven för den som går här! För alla dessa växter, djur och oss folk som bor i detta skulle ett järnvägsbygga vara en katastrof. Stoppa detta vansinne nu!!

(P.S. 2010-05-02: Älvstranden Blogg)

Eventuella fridlysta arter ingår enligt:
Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens författningssamlingar, NFS 1999:12 (NFS 1999:4) och 14FS 2000:177. De meddelas med stöd av 1§ artskyddsförordningen (1998:179) och 8 kap. miljöbalken (SFS 1998:1252).

(Naturvårdsverket)

År 2005 spårade ett godståg lastat med 700 ton giftig klorgas ut utanför Kungsbacka. Tack och lov höll vagnarna, men ett läckage hade kunnat få svåra konsekvenser.

I Fria ord den 10 maj uppmärksammar… riskerna meden utbyggnad av Hamnbanan genom centrala delar av Göteborg.
Med mer än en fördubbling av transporterna av farligt gods de kommande åren, ökar risken för olyckor.

Hur kalkylerar egentligen Göteborgs stad med riskerna, när samtidigt en förtätning av staden ska ske på Hisingen?

Är det ett klokt beslut att utöka hamnbanan längs befintlig sträckning och därmed riskera att utsätta tusentals boende för olyckor liknande den i Kungsbacka?

(GP 2010-05-18: Fria ord)
 0
Johannes Hulter (27 Maj 2010 00:16):
@ ingemar: Your point being...?
 0
Mikael Kreutz (27 Maj 2010 03:46):
Johannes: Eftersom detta är Yes In My Back Yard antar jag att Ingmar vill skryta med vad som kommer att byggas på hans bakgård, för att göra oss andra yimbyiter avundsjuka. Eller har jag missuppfattat något?
 0
Matthias H. (27 Maj 2010 11:04):
Ingemar, det kan ju ha med nätkultur att göra men oftast brukar ju man inte här bara lägga in något utklipp som du gjort utan att kommentera det. Det är ju inte vidare konstruktivt. Du skulle ju t ex kunna tycka att Yimby borde engagera sig för att Hamnbanan ska dras nån annanstans. Är det vad du är ute efter?

Själv håller jag inte alls med dig i sådana fall vilket jag också skrivit på Älvstrandens hemsida. Att lägga Hamnbanan på norra Hisingen kommer bli mångfalt mycket dyrare för oss skattebetalare.
 0
Daniel (27 Maj 2010 12:06):
@Matthias H.

För att inte tala om alla naturvärden som förstörs där istället. För man kan komma överens om att en tunnel vill ingen betala för. Dom flesta grejerna som man hittar i Krokängsparken hittar man också i andra parker på hisingen. Själv anser jag att Klare Mosse är viktigare att bevara, men vill man höra hackspetten så räcker det ju att ta sig till flunsåsparken.

Som sagt är det välmenat av dom som bor i närheten av järnvägen att man vill flytta på den för att kunna förtäta staden. Men för att kunna flytta banan så behövs det än mer pengar.
 0
Peter Larsson (22 Augusti 2010 16:12):
Läs Direktpress - Göteborg (Hisingen) - Nummer 13, 21-27 Augusti 2010 så kanske ni förstår infallsvinkeln från Ingemar Persson. Ur point being...? - att rädda Krokängsparken och hitta en vettig lösning. Jag har arbetat med IT-utveckling i 10 år - tycker Matthias att även jag har dåliga kunskaper och att du har svårt att förstå sammanhanget? Direktpress - Göteborg kan du skriva i rutan högst upp och du kan därefter lotsa dig fram.

MVH

Peter
 0
Mikael Kreutz (22 Augusti 2010 20:57):
Peter: Jaha, ytterligare en gnälligt NIMBY-artikel.
 0
Sven R (23 Augusti 2010 03:45):
Dom som klagar på att några träd kommer att fällas i Krokängsparken är folk i Pölsebo småstugeförening, alltså folk som har egen trädgård och ett överflöd av allmän parkmark runt om sig. Sedan så är de knappast ensamma om att bo nära vägar för farligt gods. Tiotusentals göteborgare bor nära dessa motorvägar och järnvägar som skär rakt genom stan. Den här Nimby-gruppen ödslar sin tid i onödan, det finns inte en sportkeps att de kan stoppa den nya hamnbanan.
 0
Jimmy (23 Augusti 2010 21:06):
Inte? Tror du (Sven) att protesterna slutar för att du inte "tror" att det finns möjligheter? En ökad oponion har all möjlighet att påverka politiska beslut.
 0
Matthias H. (23 Augusti 2010 21:29):
"inte en sportkeps" hehehe
 0
Sven R (23 Augusti 2010 22:17):
Jimmy, jag tror inte, jag vet.
 0
Rune (20 September 2010 21:14):
Sportkeps? Du är riktigt roligt, sportkeps, oj, oj, oj, oj - ha, ha ha, ha ha - oj vad ont jag fick i magen - sportkeps - du vet...... ha, ha ha ha - oj - oj oj, to m. work make Jake a d. boy, to m. work make Jake a d. boy, to m. work make Jake a d. boy, to m. work make Jake a d. boy, to m. work make Jake a d. boy
 0
Ingemar Persson (23 Januari 2011 19:20):
Synpunkter på järnvägsutredning för dubbelspår Eriksbergsmotet – Pölsebobangården

http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​Privat/​Projekt/​Vastra-​Gotal.​.​–Polsebobangarden/

Krokängsparken är en kulturhistoriska plats – kulturmiljö
Krokängsparkens fysiska förändring mellan 1923-1999 (http:​/​/​www.​gvc2.​gu.​se/​ngeo/​bjorn/​g40​/​edgren.​pdf)
Naturhistoriska museet (http:​/​/​www.​gnm.​se/​Kultur_​Default.​aspx?​id=​58450​).

Kulturmiljölagens portalparagraf säger i 1 kap. Inledande bestämmelser:
1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljö.

Påpekande: Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.

Ädellövsskog
Inventering av ädellövskog (Länsstyrelsen, naturvårdsenheten) – Nr 34 SPM. Koordinater: x = 126770 - y = 640430 Areal ca 10 ha. Här innefattar gegrafin: Krokängsparken, klen till medelgrov ek, enstaka al och ask (http:​/​/​www.​lst.​se/​NR/​rdonlyres/​A1C0​BC2E-​F24D-​4EA3-​8234.​.​). Sedan 1984 gäller en särskild ädellövskogslag (SFS 1984:119) vars syfte är att för framtiden bevara landets ädellövskogar (http:​/​/​www.​notisum.​se/​Rnp/​sls/​lag/​19840​119.​htm).

Påpekande: Det är av största vikt att bevara landets ädellövsskogar

Behovet av skydd av värdefulla tätortsnära naturområden
(http:​/​/​www.​naturskyddsforeningen.​se/​Regional%20​Office%.​.​).

”Sans och balans”
Kommunfullmäktige beslutade 2001 om ”Sans och balans – miljöhänsyn i detaljplaneringen”. Enligt beslutet ska balansering prövas vilket innebär att ingrepp som inte kan undvikas kompenseras med åtgärder som t.ex. plantering av nya träd. Det handlar om kvalitet snarare än yta. Även enligt senare års budgetbeslut ska borttagna naturvärden i tät bebyggelse ersättas. Det pågår ett arbete med att formulera en kommunal tillämpning.

Påpekande: För att också framtida generationer skall få chansen att ta del av värdefulla tätortsnära naturområden är det av största vikt att vi skyddar Krokängsparken från överexploatering.

Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar

En central fråga för samhällsbyggandet är att jämka ihop kommunernas fysiska planering med planeringsprocesserna för att bygga vägar och järnvägar (http:​/​/​www.​boverket.​se/​Global/​Webbokhandel/​Dokument/​20​.​.​).

Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen enligt Plan- och bygglagen (1987:10, PBL), och ska ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan där de övergripande planeringsfrågorna och de allmänna intressena finns behandlade…

Beträffande planer enligt PBL som bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska

miljöbalkens regler för miljöbedömning av planer och program i 6 kapitlet tillämpas. (http:​/​/​www.​boverket.​se/​Global/​Webbokhandel/​Dokument/​20​.​.​).

Påpekande: Då sannolikheten att betydande miljöpåverkan kommer att göras på Krokängsparken ska miljöbalkens regler för miljöbedömning av planer och program i 6 kapitlet tillämpas.

Bullermätning
Det kanske största hälsoproblemet av alla är buller. Det visar sig att omkring 25 procent av befolkningen i Västra Götaland är direkt störda av buller, framför allt från trafik av olika slag, men också – kanske överraskande – från grannar. Bullerstörningar från grannar är vanligare i Göteborg än i övriga delarna av Västsverige. Bullerstörningarna är värst för befolkningen på Hisingen. Där är 30 till 35 procent av innevånarna bullerstörda i sina bostäder och ingen egentlig förbättring har skett sedan 1999. Jämförelse
(http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​383864-​luftfororen.​.​)
http:​/​/​www.​banverket.​se/​pages/​4190​/​Hamnbanan_​kapacitet.​.​

Bullermätning enligt Naturvårdsverkets rapport 4935 (http:​/​/​www.​swedishepa.​se/​sv/​Verksamheter-​med-​miljopave.​.​–och-berakningsmodeller—buller-fran-jarnvagstrafik/).

Riksdagen har fastställt följande riktvärden för vägtrafikbuller vid bostäder:
Ekvivalentnivå inomhus 30 dBA
Maximalnivå inomhus nattetid 45 dBA
Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 55 dBA
Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 70 dBA (http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​images/​uploads/​file/​pdf/​3.​m.​.​)

Föreläggande att vidta bullerdämpande åtgärder utmed järnväg—– Banverket
MÖD 2005:12
(http:​/​/​notisum.​se/​rnp/​domar/​mo/​MO0​0​50​12.​htm)
MÖD 2005:63
(https:​/​/​lagen.​nu/​dom/​mod/​20​0​5_​_​_​KOLON_​_​_​63).
MÖD 2007:48
(https:​/​/​lagen.​nu/​dom/​mod/​20​0​7_​_​_​KOLON_​_​_​48).

Påpekande: Det är av stor vikt att bullervärden och bullerdämpande åtgärder följs enligt riksdagens riktvärden. Utredning kan eventuellt utföras av Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin – Institutionen för medicin (http:​/​/​www.​medicine.​gu.​se/​avdelningar/​samhallsmedicin_​.​.​).

Vibrationer
I områden med lösa och mäktiga lerlager kan vibrationer alstrade av trafik medföra störningar. Det rör sig då oftast inte om vibrationer av den storleksordningen att byggnadsskador kan uppträda, utan om subjektivt upplevda irritationer och komfortstörningar hos boende. Vibrationernas storlek hänger nära samman med passerande fordons massa och hastighet. Tåg, särskilt godståg, med för normalt högre vibrationsnivåer än tunga lastbilar och spårvagnar; personbilar orsakar jämförelsevis obetydliga vibrationer. Vibrationsnivåerna ökar i regel rätt kraftigt med stigande hastighet. Ojämn heter, t ex på grund av dålig grundläggning eller broskarvar, kan medföra vibrationstoppar. Byggnadernas grundläggning, konstruktion och antal våningsplan har stor betydelse. Grundläggning på berg, direkt eller via pålar,

eliminerar i stort sett vibrationer i byggnaden. Vibrationsnivåerna är normalt lägst på första våningen och ökar sedan i högre våningsplan. Detta gäller i synnerhet vid byggnader med vek stomme (http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​images/​uploads/​file/​pdf/​3.​m.​.​)
http:​/​/​www.​banverket.​se/​pages/​4190​/​Hamnbanan_​kapacitet.​.​

Flytbenägen lera (http:​/​/​epubl.​luth.​se/​140​2-​1617/​20​0​5/​149/​LTU-​EX-​0​5149-​S.​.​). Pålning i lera (http:​/​/​www.​uppsatser.​se/​om/​P%C3%A5lning/​), markförstärkning (http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​P%C3%A5lning_​(markf%C3%B6rst%C3%A4rkning)

Påpekande: Det är av största vikt att vibrationerna (enligt ovanstående textavsnitt) från en dubbelspårsutbyggnad av Hamnbanan minimeras, ex. med markförstätkning av pålning. Det är även av största vikt att förebygga byggnadsskador på befintliga byggnader i närområde till Hamnbanan.

Transport av farligt gods
Lag om transport av farligt gods (2006:263)
Förordning om transport av farligt gods (2006:311)
Lag om undersökning av olyckor (1990:712)
Lag om skydd mot olyckor (2003:778)
Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, Järnvägslag (2004:519)
Järnvägsförordningen (2004:526)
Lag om byggande av järnväg (1995:1649)
Förordning om byggande av järnväg (1995:1652)
Plan och bygglag (1987:10), Miljöbalk (1998:808)
Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Mängder av farligt gods kommer transporteras i princip genom bostadsområden och utanför förskolor/skola.
Transporter av klass 2-produkter (gasol, klor och ammoniak).
Transporter av klass 3-produkter (bensin och brännolja).

Påpekande: En riskanalys ska göras avTrafikverket. Riskanalys för trafikfarligt gods bör också göras av trafikverken av dubbelspårsutbyggnad gällande hamnbanan, för området Eriksbergsmotet – Pölsebobangården.

http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​etjans.​.​

Riskavstånd gällande trafikfarligt gods bör vara likvärdigt (80 meter) både från befintliga byggnader och nybyggnation.

Politiskt beslut?
Med drygt 70 tåg per dygn är Hamnbanan en av Sveriges hårdast trafikerade järnvägar, eftersom den är enkelspårig är den dessutom mycket störningskänslig (http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​113369-​hamnbanan-​p.​.​)

Enligt artikel i GP 2005-02-28 var kommunpolitikerna är eniga om att dubbelspår på hamnbanan är otänkbart samt att man ville ha bort störande tågtrafik genom Norra älvstranden.(http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​10​2151-​hamnbanan-​g.​.​). Enligt översiktsplanen ÖP 99 reserverades mark i Säve (http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​wcm/​connect/​433a3f0​0​4216593.​.​). I ÖP 99

Näringslivet har tryckt på om att hamnbanan måste rustas upp för att klara ökningen av gods inom handel och industri
(http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​10​.​.​).

Påpekande: Det är av stor vikt att trafikverket klart och tydligt visar de dokument som ligger som politiskt beslut av de nuvarande förslagen av Hamnbanans utbyggnad – Krokängsparken – Eriksbergsmotet – Pölsebobangården.

Förutom att närboende påverkas både av byggnationen (beräknas till ca 2-3 år av bl.a. sprängningar).

Påpekande: Att det ska finnas en befintlig handlingsplan i området vid olycka eller skada.

Då både kommunfullmäktige och fastighetsnämnden uttalat sig:
Utdrag ur tilläggsyrkande, Fastighetsnämnden 2004-12-13 (Ärende 25).

”Banverket ser en utbyggnad av Hamnbanan till dubbelspår som nödvändig, samtidigt som man i framtiden kan tänka sig utreda om man skall bygga ett nytt spår i de reservat utefter Norrleden vilka redovisas i ÖP-99. Detta trots att både kommunfullmäktige och fastighetsnämnden tidigare uttalat, att Hamnbanan inte får byggas ut till dubbelspår, samt att den på sikt skall läggas ner, så att marken kan frigöras för bostadsbebyggelse. Då, och först då, kan södra Älvstranden på ett naturligt sätt knytas till sitt administrativa centrum.” (http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​dalis2.​.​)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6739 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.