Utskrift från gbg.yimby.se
....

Duospårvagn i Göteborg?

 


På en del orter i Tyskland har man sedan åttiotalet kört med speciella spårvagnar som kan gå på såväl vanlig järnväg som på spårväg. Genom att spårvagnarna går på järnväg utanför stan och sedan växlar över till innerstans spårvägsnät kan man erbjuda resor med färre byten, utan att behöva bygga så mycket nya spår.

Bland duospårvägens fördelar är kapacitetsfrågan framträdande. Järnvägen är fortfarande öppen för vanlig tågtrafik, vilket gör att man kan utnyttja kapaciteten på ett bra sätt. Spårvagnen kan vika av från järnvägen bortanför överbelastade järnvägsträckningar närmast centrum, som t ex Getingmidjan i Stockholm och Midjan i Göteborg, för att istället utnyttja stadsgatornas spårvägsnät.

I Sverige har duospårvägens möjligheter utforskats framförallt i Östergötland. Norrköping har redan ett spårvägsnät, och i järnvägsnätet finns några lågtrafikerade sidobanor som kan integreras med spårvägsdrift om man bygger några kompletterande spårsträckningar. I planerna ingår att bygga spårväg även i Linköping.

Göteborg intresserar sig också för duospårväg. En utredning ska bland annat titta på hur man skulle kunna förbinda Kungälv med Göteborgs spårvägsnät via Bohusbanan. Bohusbanan går idag någon kilometer utanför Kungälv, via Ytterby, och genom en spårvägslänk skulle man alltså kunna köra direkt från Kungälv centrum exempelvis till Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Vad som behövs är cirka tio kilometer ny spårväg samt fjärrblockering på Bohusbanan.

Under 2006 gästades Sverige av en tysk duospårvagn från tillverkaren Alstom.Trafik bedrevs på sträckorna Linköping–Kisa, Linköping–Åtvidaberg samt på spårvägsnätet i Norrköping. Fordonet visades också upp i Finspång och Västervik där kortare turer genomfördes. Trafik bedrevs även på sträckan Göteborg–Älvängen, på spårvägsnätet i Göteborg, sträckan Helsingborg–Åstorp samt på sträckan Lund–Eslöv. Syftet med projektet var att på ett konkret sätt visa duospårvägens egenskaper och potential för politiska beslutsfattare, tjänstemän och handläggare inom kollektivtrafikområdet men också för allmänheten.

En personlig reflektion är att spårvägsresorna i Sverige idag är korta. Genomsnittliga spårvägsresan är inte längre än 4,5km (källa Sika Bantrafik 2006), vilket tar 15-20 minuter att cykla. Samtidigt anses spårvägen av många vara ett långsamt färdmedel. Duospårväg är därför ett bra sätt att utveckla spårvägen till ett snabbare transportmedel för lite längre resor. Genom att det blir färre byten blir resorna snabbare utan att höja hastigheten, och utan att behöva genomföra dyra megaprojekt.

Folkbladet: Framtiden kom på besök

VTI: Demonstrationstrafik med duospårvagn
Rapport från demonstrationskörningarna 2006. VTI betyder Statens väg-och transportforskningsinstitut.

VTI: Duospårväg – innovativ kollektivtrafik, slutrapport

Beslut om duospårvagnsutredning i Göteborg (MS Word)

sv.wikipedia.org/wiki/Duospårvagn
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel A (16 Februari 2009 11:57):
Om jag inte minns fel så var det ett problem med just den vagnen som dom provkörde med. Det var egentligen ett designproblem för det visade sig att spåren låg för tätt i vissa delar av göteborg så dom fick köra på vissa utvalda spår där det inte fanns risk för att vagnarna krokade i varandra.
Men det problemet har åtgärdats förut så många gånger. Jag är för att dom integreras mer, bara man löser problemen på ett bra sätt med perronger, ramper, strömstyrkor o.s.v.
Men samtidigt så tror jag inte att man ska se det som en ersättning till västlänken, för det har inte spårvagnsnätet kapacitet till att ta hand om alla spårvagnslinjer, samt även 4-5 pendeltågslinjer.
 0
Erik Sandblom (16 Februari 2009 12:13):
Jag håller med om att duospårvagnar inte är en ersättning för Västlänken. Men man skulle kunna komma igång med duospårvagnar betydligt snabbare än Västlänken, t ex till Kungälv, så jag tycker inte man behöver vänta. När sedan Västlänken blir klar kan man flytta duospårvagnen så att den kör till Frölunda, kanske via ett nytt spår Lindholmen-Stigberget. Ännu längre fram kan duospårvagnar gå på ett nytt spår Frölunda-Mölndal och sen ner mot Kållered på järnvägen, eller på Boråsbanan efter att Götalandsbanan är klar.

Duospårvagnen och Västlänken är mycket förtjusta i varandra!
 0
Nicke (16 Februari 2009 13:29):
Erik, för ovanlighetens skull har jag inget att invända denna gång, bra artikel!
 0
Erik Sandblom (16 Februari 2009 13:38):
Nicke, det gläder mig särskilt att höra det från dig! :-)

Daniel, vilka problem finns med perronger? Om det handlar om plattformshöjden så kanske man kan lösa det med utskjutande trappsteg som pendeltågen har? En lite djärvare lösning vore att ha egen räls omlott i rätt höjd för duospårvagnen vid perronger längs järnvägen... skulle det funka?
 0
Daniel A (16 Februari 2009 14:49):
@Erik

Det är höjden som kan vara lite svår att ändra.
Problemet kommer nog vara att duospårvagnarna kommer att vara anpassade till tågens plattformshöjd vilket leder till trappsteg. Men problem är ju till för att lösas. Man kan ha ramper, liftar för det som inte klarar av trappor eller kanske nigning för vagnarna (låter urlöjligt då boggierna antagligen kommer att vara för höga, men det är i alla fall en idé).
När det gäller dom andra problemen så får man hoppas att dom konstruerar en typ som går i fler led än den sorten som åkte i Sverige senast för det blir lite för trångt annars.
 0
Erik Sandblom (16 Februari 2009 18:41):
På Öresundstågen har dom en plåtramp som konduktören lägger ut för hand.
 0
Matthias H. (16 Februari 2009 21:08):
Väldigt intressant artikel Erik. Tror dom har detta i ganska många städer runt om i Rhen-Ruhr-konurbationen.

Det är rätt intressant förresten att Tyskland som ska vara bilens förlovade land ofta har fantastiskt bra utbyggda spårnät i sina storstäder och då tänker jag inte främst på de 4 största (Berlin, Hamburg, Muenchen o Köln) utan de som kommer därefter och är i Göteborgs storlek.
 0
Patrik Sterky (16 Februari 2009 22:28):
Bra artikel! Tycker generellt att man ofta ställer allt för stora förväntningar på duo-vagnar när man diskuterar dem, men just Kungälv-Göteborg är en intressant linje att utreda som alternativ till pendeltåg via Kärra med Kungälvstunnel (troligen mycket dyrare). Fördelen med att leda om pendeltågen från Stenungsund/Uddevalla via nya spår är att befintliga linjer blir mycket bättre utnyttjade och på så sätt bäddar för tätare trafik.

Det stora problemet med Duo-vagnar är deras låga hastighet (max 100 km/h) i förhållande till övriga tåg på spåren. Trafiken skulle inte kunna bli vidare tät. Det innebär att kapacitetsproblematiken blir än större än vi redan har. Bohusbanan håller på att byggas ut med fjärrblockering, men troligen kommer det minst krävas dubbelspår till Kungälv (nu har som bekant 30min trafik Gbg-Stenungsund påbörjats).

Marieholmsbron är också ett stort problem, redan före duo-spårvagnarna. Det skall bli mycket intressant och se hur man hanterar bron (dyrast att bygga ut?) i samband med utbyggnaden av Hamnbanan.
 0
Markus T (17 Februari 2009 08:03):
Håller med föregående talare. Det behövs lite nytänkande i Göteborgs kollektivtrafiksystem, och just Gbg - Kungälv bör väl vara ett intressant projekt att titta närmare på även om det finns en hel del invändningar utifrån kapaciteten på sträckan.

Vad gäller Marieholmsbron så har jag för mig att den finns med i utredningen om ny älvförbindelse som ligger ute för samråd nu. Verkar som planen är att den ska finnas kvar som bro i ungefär samma läge som idag.
 0
Ragnar Lind (17 Februari 2009 16:50):
Utan att vara någon expert på olika trafiklösningsdetaljer, så verkar ju det här vara ett väldigt intressant sätt att bygga ut kollektivtrafiken. Tyskarna nämndes. De verkar ju ligga långt i framkant vad gäller miljöteknik. Förutom spårvägar etc, som nämnts ovan, så är det tydligen en stark utveckling av elbilar med laddnigsstationer (i Berlin). Sen hörde jag på radion i morse, att tyskarnas vindkraft producerar lika mycket el som hela den svenska kärnkraften! (Kan det verkligen stämma, utanför ämnet dock!).
 0
Theodor Adolfsson (18 Februari 2009 22:21):
Ragnar Lind:

Jag har sett siffror som talar om knappa 20 TWh tysk vindkraft. Detta var 2004. Eftersom den svenska kärnkraften producerar 70 TWh så kan det knappast stämma. Men man ska komma ihåg att tyskarna har byggt upp nästan all sin vindraft under 90- och 00-talet. Om Sverige vill så finns det alltså möjlighet att ganska snabbt förstärka vindkraften rejält.
 0
Theodor Adolfsson (18 Februari 2009 22:31):
Nej, enligt denna pdf verkar den ha legat på 26 TWh 2004. Det kanske inte är omöjligt att de kommit upp över 50 numera, och då är det ju nästan lika mycket som Sveriges kärnkraft.

http:​/​/​mainweb.​hgo.​se/​projekt/​cvi.​nsf/​0​/​80​9352DDD27879.​.​
 0
Richard Jacobsson (19 Februari 2009 19:35):
Det som finns i Rhein-Ruhr är "stadtbahn", dvs. snabbspårväg av en hög teknisk standard, dock inte på järnvägsspår.

Duospårväg, eller tram-train, är starkt kopplat till just Karlsruhe och även till viss del Saarbrücken, men ambitiösa planer finns i Strasbourg, Mulhouse och Lyon.

(http:​/​/​www.​strasbourg.​eu/​accueil?​ItemID=​411486711)
 0
Ragnar Lind (19 Februari 2009 20:47):
Även om det "bara" är 20TWh, så är det ju fantastiskt! Mer än en fjärdedel av svensk kärnkraft! Vad har vi i Sverige sysslat med de senaste 20 åren? Det har ju alltid hävdats att vindkraft bara kan stå för någon promille av energiproduktionen. Lägg inte ner SAAB! Här finns mycket att göra (dvs även elbilar!)
Redan i skiftet 70/80-tal hade det dåvarande Västtysklands huvudstad Bonn ett väl utbyggt nät av snabba, effektiva spårvagnar, jag tror även sammankopplat med grannstaden Köln. Sedan har det tydligen hänt mycket därnere. Vi har mycket att lära...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.