Utskrift från gbg.yimby.se
....

Masthuggsstaden

 


Masthuggskajen idag - klicka för större bild

Masthuggskajen är en stor resurs i Göteborgs framtida stadsplanering. Ett enormt område mitt i centrala staden som dessutom ligger i direkt anslutning till det livaktiga Andra Långgatan och resten av Linnéstaden.

Det har ett gäng studenter vid BTH tagit fasta på i ett stadsplaneringsprojekt som de kallat Masthuggsstaden - mina drömmars kaj. Detta utmärkta planförslag hämtar inspiration från urbanteoretiker som Jane Jacobs och Jan Gehl. Målet är att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar bebyggelse med levande stadskvarter.

Läs mer om projektet här...



Korta kvarter enligt Jane Jacobs recept som anknyter till befintlig bebyggelse och nergrävd Oscarsled - klicka för större bild



Tät blandstadsbebyggelse, färjetrafiken kvar men endast persontrafik - klicka för större bild



Levande stadskvarter - klicka för större bild



  Kanal in till Masthuggstorget - klicka för större bild
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan (25 Februari 2009 15:44):
Det ser ju väldigt bra ut, med kanaler och allt. Tyvärr förutsätter ju utvecklingen av området att Oscarsleden grävs ner, vilket lär kosta en hel del pengar och få projektet att dröja. Dessutom kommer ju liknande, framtida planer för Fiskehamnen att kräva samma sak där. En Götatunnel mellan Operan och Kungssten känns ju rätt avlägsen, men man kanske får koncentrera sig på en sak i taget.
 0
Matthias H. (25 Februari 2009 15:45):
Oj, så intressant. Och som du säger Johannes, det enda man behöver arbeta vidare med är mer varierade höjder på husen.
 0
Daniel A (25 Februari 2009 16:06):
Tänk vad mycket som får plats på den ytan som än så länge är ett sorts svart hål.
 0
fetg_ (25 Februari 2009 16:36):
Man hoppas ju att detta arbete så småningom kan omsättas i praktik. Tycker det ser bra ut även om området verkar sakna en offentlig park. Exploateringstalet på 2,5 är ju ändå hyffsat för att skapa aktivitet i stadsdelen och bottenplanen med tanke på att denna stadsdel blir så attraktiv och välintegrerad att de kommer få en del flöden utifrån. Däremot skulle man få in ett par höghus/skyskrapor utmed vattnet där folk nog helst vill bo(man kan titta på när Stena åker förbi etc). Spårväg skulle nog passa bra och med tanke på den trevliga närliggande spårvägsknutpunkten; Järntorget så skulle man nog kunna få ett minimalt bilberoende.
 0
Jesper Hallén (25 Februari 2009 16:36):
Ja varierade höjder och mindre nyfunkis så är vi hemma :)
 0
Daniel Sjölund (25 Februari 2009 17:07):
Det är roligt att höra, Johannes, att Stadsbyggnadskontoret tittar på detta område nu.

För egentligen skulle vi redan idag kunna bebygga den kvartersrad precis norr om Första Långgatan? Det skulle göra upplevelsen av att Järntorget-Masthugget-Stigberget är en och samma stad.
 0
Viktor (25 Februari 2009 17:21):
Ser mycket bra ut! Synd att kommersen inte finns kvar i deras förslag bara, det är ju den mest "alternativa" verksamheten som finns i området idag.
 0
Christian Nützel (25 Februari 2009 18:07):
Tack för alla positiva kommentarer! Även om en del av våra övergripande idéer och angreppssätt framgår finns det alltid mer att visa och säga, både vad det gäller offentliga parker och varierade byggnadshöjder. Vill ni titta på hela arbetet kan ni gå in på http:​/​/​www.​davidlindqvist.​se/​masthuggsstaden/​ .
 0
Martin (25 Februari 2009 19:10):
Fint! Jag har en allmän fundering ang det här med tätstad vilket jag ändå tror jag föredrar hur som. Vi känner nog alla till hur viktigt det är för hälsan att komma ut i naturområden och utomhus i största allmänhet, gärna i kombination med raska promenader eller annan aktivitet. Jag har bott mycket i kungsladugård och Majorna och trivts väldigt bra med de fina innergårdarna inom landshövdingehuskomplexen. Men redan nu är det ju ibland trångt på dem under somrarna. Om man bygger tätare och högre så kommer ju "utomhusområdena" bli ännu mindre. Slottsskogen blir mer och mer trångt under somrarna nu.

Är tanken att alla skall färdas iväg för att kunna uppleva natur och utomhus utan trängsel? Jag kan köpa att det är ett pris värt att betala med mer social tätstad men undrar om alla är beredda att göra det. Läste att sannolikheten för att en person kommer ut i den harmoniska och avstressande naturen minskar betydligt på avstånd redan efter 400 (tror jag det var) meter...
 0
Tipsa Media (25 Februari 2009 19:30):
Snälla. Tipsa GP, Expressen och lokala medier om ert fantastiska projekt. Det är för bra för att Göteborgarna ska gå miste om det!
Trygg
 0
Hans H (25 Februari 2009 19:53):
Martin: Vill du inte umgås med folk så har du ju Änggårdsbergen några stenkast från Slottsskogen, Slottsskogen väljer man om man vill se andra människor. Och hade staden varit tät, så hade Änggårdsbergen till och med kunnat vara riktig vildmark och storskog, men nu är den ju inte det för att Mölndal ligger på andra sidan...fast det är ju inget man stör sig på väl inne i Änggårdsbergen, som känns som riktig skog och som faktskt är riktig skog på många sätt.

Men befolkningen i Mölndal hade med lätthet kunnat bo centrumnära på Ringön, Backaplan och norra och södra älvstranden nära Nordstan om staden hade planerats som en ganska tät stad från början. Men nu får man åka några mil från Majorna för att komma till riktiga naturen, istället för att kunna gå 5-6 km till naturen i ett mer tätbebyggt Göteborg med samma befolkning.

Men sedan kommer "din" typ av favoritstad (jag ber om ursäkt för att jag tillskriver dig lite åsikter tagna ur luften, hoppas du inte misstycker), den där staden är ganska gles, alltid finnas även i en storstad eftersom storstaden blir glesare längre ut från centrum och det kommer finnas lite glesare bebyggelse någonstans även om staden förtätas. Men i takt med att en stad växer, eller krymper, så kommer "din favoritstadstyp" inte nödvändigtvis finnas på samma plats hela tiden.
 0
Johannes Hulter (25 Februari 2009 20:01):
@ viktor: Ja, det vore intressant att höra Christian och gänget berätta om hur de tänkt där...

@ christian: Ja, helst hade jag citerat hela arbetet i inlägget, så bra är det. Men det fick räcka med en smakbit och en länk till er hemsida (missade du den?) :) Vill du berätta mer om ert arbete får du gärna göra det...

@ martin: Yimby är definitivt för stadsparker, som en del av en kontinuerlig stadsväv. Man kan enkelt lämna en tomt, ett eller ett par kvarter och skapa en attraktiv stadspark av det. That's the urban way to do it. Central Park brukar ofta framhållas som ett föredöme. Men de ska vara tydligt definierade och inte flyta ut i det här sly-aktiga mellantinget som vi har så mycket av i Sverige. I realiteten är nämligen hus-i-park hus-på-överbliven-mark. Och det syns.

Nej, deffade, välskötta och inbjudande stadsparker (a la Slottis) i staden och orörd natur utanför.
 0
Johannes Hulter (25 Februari 2009 20:03):
@ tipsa media: Du får gärna tipsa media!
 0
Martin (25 Februari 2009 21:21):
Hans: Ja, det här var känsligt märker jag ;-). Det kanske framgick otydligt men jag är egentligen för mer tätstad, ville bara problematisera lite då jag inte var riktigt klar med hur ni tänkte kring detta. Det fungerade alldeles utmärkt och jag köper argumenten. För övrigt har jag säkerligen avverkat 4-500 mil löpning i änggårdsbergen vid det här laget så känner till området, det jag har reflekterat över under alla mina löppass där är att inte fler hittar dit men nu svävar jag ut, fint är det i alla fall!

Johannes: Det sly-aktiga mellantinget är förskräckligt ineffektivt utnyttjad mark! (jag är yimbymedlem - om jag nu fortfarande får vara det ;)

Tack för svar!
 0
Johannes Hulter (25 Februari 2009 21:53):
@ martin: Klart du är med! :) Bygger vi tätt där vi bygger, så får vi plats med riktiga stadsparker, istället för utströsslade gräsremsor och busksträngar. (Jfr vårt yttrande om Marconigatan http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​9/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​)

YimbyGBG är för grönt i stan men just ödslighet är ingen kvalitet som vi förespråkar inne i stan. När man verkligen vill slippa andra människor finns det betydligt bättre ställen att att sig till än just den lilla yta i vårt land som är någorlunda tättbebyggd. :)
 0
Martin (25 Februari 2009 23:11):
Har bara ett ord om detta: WOW!!! Vore fantastiskt om det förverkligades och om även några märkesbyggnader ingick i planen.
 0
Hannes Johansson (25 Februari 2009 23:16):
Rätta mig om jag har fel, men inte är det väl så att detta område idag har några fina grönytor eller parker? Alltså skulle det inte vara någon förlust av värdefulla grönytor om man genomförde detta förslag. Visst skulle man kunna använda området till att etablera nya grönområden eller parker som är efterskötta och trevliga, men jag tycker inte det känns speciellt motiverat i ett sånt här attraktivt och vattennära område.
 0
Nicholas Lusack (25 Februari 2009 23:27):
Tycker om kvartersstrukturen men det kommer att krävas en större variation av byggnadernas detaljutformning med avseende på deras form och ytskikt för att göra området mer harmoniskt. Det verkar råda någon form av absolut fyrkantshysteri sedan Hammarby sjöstad började byggas? Våga bryta skolådeformen på hus och detaljer såsom fönster. White arkitekter har ju bevisat att det går att bygga snyggare till rimliga hyror då man alldeles nyligen byggde ett hus vid Överåsvallen. Huset har en klart definierad egenkaraktär. Danskarna brukar vara lite mer vågade, de fegar inte utan satsar på vinst eller förlust vad gäller design. De är ju numera i världstopp vad gäller design i olika former. Kan danskarna så kan väl vi, Jante var väl dansk? ;)
-Våga bygga så det sticker ut, det skapar en stimulerande stadsmiljö. Det i sin tur kan nog bidra till ökat välbefinnande för folk som bor och vistas i området (personlig spekulation).
 0
Daniel Sjölund (25 Februari 2009 23:34):
@Johannes, Martin och Hans H:
Ville egentligen bara säga att jag gillar ert resonemang om det gröna.

Balansen mellan hårdgjord respektive grön stadsmiljö är viktig att slå vakt vid - Höjer vi citykvaliteten på det hårdgjorda måste kvaliteten på det gröna följa med. Förhoppningsvis är detta en mekanism som är självreglerande genom att behovet av lugna gröna ytor ökar när vi blir mer trångbodda. (!?!)
Vet någon om det finns studier på detta?
 0
Hans H (25 Februari 2009 23:37):
Martin: Nej nej, det är inte känsligt. =)

Självklart ska man problematisera och se andra sidor på myntet, och jag menade inte att det skulle vara något fel att föredra en typ av bebyggelse framför en annan, bara att om man inte vill bo i tätare delar så hittar man nog en plats med lagom många grannar även om staden skulle förtätas.
 0
Daniel Sjölund (25 Februari 2009 23:56):
@Hannes: Tänk på dagens Göteborgska centrala gratisparker som tex. Vasaparken, Bältesspännarparken, Kungsparken. De är smockfulla så fort solen tittar fram! Vi behöver mer av den typen.

Förslaget varvar olika offentliga rum rätt bra, men med tanke på vilken stor ny volym stad som presenteras skulle området verkligen må bra av en något större park att hänga i. Av det gröna på bilden tolkar jag bara ett ställe som en park, resten av grönytorna har en mer halvprivat karaktär ála Eriksbergsmodellen på andra sidan älven.
 0
Hans H (26 Februari 2009 00:06):
Hannes: Nä, jag håller nog med dig och var inne på samma spår. Jag tänkte först också att det var en gnutta för lite grönt men alla stadsdelar måste ju inte vara för alla, och de bör ha olika karaktär. Och vissa (såsom jag) älskar vatten, båtar och kajkanter och är därmed helt nöjda utan större grönområden, och sedan är ju Slottsskogen dessutom rätt nära om man ändå skulle flippa ut på allt vatten och civilisation.

En annan reflektion som jag gjorde var att ohindrad åtkomst till kajkanten och vattnet inte fanns hela vägen, men kom fram efter en kort stunds funderande att jag nog inte tyckte det var ett problem heller. Att man inte kommer åt det överrallt gör att de platser där allmänheten kommer ända fram blir lite mer speciella, attraktiva och kommer dra till sig fler så fort vädret blir hyggligt, och att göra vattnet lite mer exklusivt är nog ett plus. De kvarter som har egen kajkant får ju också något litet som gör att de boende/arbetande där känner sig lite priviligerade (också bra, alla borde känna sig speciella =). Stadsdelar med bryggpromenad har vi ju dessutom redan för den som vill ha just det.
 0
Sven Renquist (26 Februari 2009 00:25):
Gött jobbat! Personligen skulle jag gärna se att fler gator ner mot älven var helt raka så att man kan se hamnen även inne i området. Jag gillar skarpt att det finns en hel del platsbildningar med tighta mått. Man skulle kunna utveckla det ännu mer, gatorna är ganska smala så då finns det goda förutsättningar till att skapa helt slutna torg, Gbg har tyvärr väldigt få sådana intima torg idag.

Det finns dock en sak som jag tycker helt har missats. Husen har skrynklats till med utkragningar över vattnet. Det skulle ge en spännande miljö och fina utblickar över älven för de boende. Ok, men allmänheten då? Hur kommer de att uppleva vattenfronten? Det finns inga bra ställen att gå ut för att se panoramat över älven och det finns inget genomgående promenadstråk längs kajkanten. Jag gillar iofs den här intima miljön med skyddade hamnar men jag tror att det går att kombinera det med bättre offentliga stråk. Lite mer allmän tillgänglighet till hela älvrummet skulle inte ha skadat.

Och jag skulle gärna ha sett något högre hus, något landmärke och någon viktig offentlig funktion som låg vid kajen. Kvartersstad är finfint men det behövs lite mer än så för att Göteborg på allvar ska vända sitt ansikte ut mot älven.
 0
Daniel M A (26 Februari 2009 00:28):
Hannes, Daniel S et al:
Det finns grönytor runt St Johannes kyrka och vidare upp mot Masthuggskyrkan. Med lite möda kan man ta sig i en grönkil längs bergsslänten ovanför Bangatan hela vägen till Slottsskogen. Vill man utveckla detta 'stråk' skulle det kunna förlängas ner till ett promenad-/joggingstråk längs älven antingen via den rätt gröna Amerikaplatsen eller parken i förslaget. Som boende i övre Masthugget ser jag annars att det är än viktigare att minska barriäreffekten som huskropparna och terassen i nedre Masthugget utgör för syd-nordlig rörelse (utöver höjdskillnaden i sig).
En fortsättning på grönstråket längs Allén ut mot älven utgör lämpligen också ett grönt inslag i området.
 0
Sven Renquist (26 Februari 2009 00:39):
Hans H och jag hade ungefär samma fundering där om vattnets tillgänglighet för allmänheten. Håller bara delvis med. Exklusivitet är bra om den åstadkoms genom intimitet. Men exklusivitet är inte bra om det bara handlar om att utesluta allmänheten.
 0
Hans H (26 Februari 2009 01:10):
Ja, det var givetvis initmitet och caféer/vackert-väder-verksamheter i anslutning till folkmyllret som jag var ute efter. Att de boende med privatkaj får en liten dos av exklusivitet ser jag inte alls som ett självändamål, utan som en sekundär positiv bieffekt av att allmänhetens tillgång till kajen begränsas, men kanske bör allmänhetens tillgång ökas lite från hur det ser ut på kvarterskartan.
 0
Jesper Hallén (26 Februari 2009 01:32):
Tror inte att vi ska ha som mål att utestänga allmänheten från kajerna, tvärtom är det ju kajerna som folket åter ska få ta del av.
 0
Christer (26 Februari 2009 01:57):
Intressanta reflektioner ni kommer med. Jag håller med Sven om att en stor variation av byggnader är bidragande till upplevelsen av spännande tät stad. En annan sak ni varit inne på är parker och grönytor. Slottskogen som flera hänvisar till är en fantastisk park, men vilka ytor använder vi när vi väl är där, till 90 % gräsytorna tror jag. De stråk och höjder vi hittar lite överallt i Göteborg används och fungerar nog bra som landningspunkter och spridningskorridorer för vår kära stadsfauna, men de är kanske inte alternativet för ett skönt lunch-häng.
Mindre parker av hög kvalitet som tillåter mycket människor likväl som enstaka betraktelseplatser är behövliga vardagsrum i staden. En viktig faktor är närheten, att känna att det är din lokala park som du ofta passerar, går genom, stannar till i, börjar känna för när du ser hur den förändras med årstiden. Ett förhållande skapas och parken får en identitet i vårt kollektiva medvetande. Som Brunnsparken
De finns många exempel på väl fungerande små stadsparker och fickparker och förslaget visar en del öppna gårdar(som förhoppningsvis inte kommer att vara privata) och kvartersparker. Det är spännande och jag hoppas också att det uppmärksammas av media.
 0
Sven Renquist (26 Februari 2009 02:37):
Viktoriapassagen. Där har vi ett bra exempel på en miljö som lyckas vara exklusiv, unik, speciell, halv-privat men ändå inbjudande och tillgänglig på samma gång. Det är inte så lätt att skapa sådana miljöer. Speciellt inte när det handlar om moderna betongbyggen vid en blåsig kaj...
 0
Sven Renquist (26 Februari 2009 03:33):
Christer, några kommentarer till det du skrev.

Jag är inte så positiv till gröna stadsparker á la 1800-tal som många andra Yimbyister är. Kvaliten ligger nog mest i att de ger en vacker stadsbild med sina fullvuxna träd. Och vi gillar ju hela paketet med den täta 1800-talsstaden. Men jag tycker oftast att de parkerna har låg kvalitet i sin funktion, de används inte så mycket.

Slottsskogen funkar bra att hänga i eftersom parken är tillräckligt stor, den känns som en lugn oas. Mindre parker som t.ex Vasaparken funkar inte som oaser, de är inte tillräckligt avskärmade från stadens rörelser och buller. Att ödsla mark motsvarande flera kvarter här i Masthuggsstaden på en sådan park skulle mest bara förvaga de urbana värdena, som Hannes var inne på.

Om vi snackar platser för "lunchhäng" så tror jag att man hellre ska jobba med intimare mått, hårdgjorda ytor och små hus (kiosker). Ungefär som man tänker sig på Skeppsbron. Ja, vi kan sortera in det under kategorin "fickparker".

Men att U-formade gårdar ska kunna bli till trevliga platser för allmänheten... nej, aldrig. Senast kollade jag på studenbostadshuset på Lindholmen, man känner sig mest bara illa tillmods på sådana mörka halvprivata gårdar. Om man i innerstadsmiljö inte vill skapa helt slutna gårdar så är det bättre att man använder lamellhus som då får två helt publika sidor. Centrumhuset (det stora funkishuset vid Kopparmärra) är ett exempel på ett sådant hus.
 0
Sven Renquist (26 Februari 2009 04:10):
Angående Oscarsleden. Jag tror en nedgrävning är realistisk. Det handlar om övergivna hamnytor som utan problem kan grävas upp för att bygga en "billig" cut-and-cover-tunnel. Värdet av de byggrätter som kan skapas ovanpå kommer ju att betala en stor del av kostnaden. Om man kollar på bilden ovan så rör det sig om c:a 17 kvarter... money money money! SBK har ju själva skissat på en nedgrävning av Mårten Krakowgatan då Gullbergsvass ska förnyas, så nog finns det realism i tunnlar!

Men jag tycker absolut att Götatunneln/Oscarstunneln behöver en nedfart bakom Järntorget, annars skulle den förlora mycket av sin funktion.
 0
Sven Renquist (26 Februari 2009 05:24):
Ok, nu läste texten i planförslaget också. Tydligen så föreslår dom att tunnelnedfarten blir kvar bakom Järntorget men de lyckas smyga in den i stadsmiljön. Men man får tänka på att mynningen i princip är en skorsten som vädrar ut alla avgaser. Det är nog bäst att området runt den förblir ganska öppet så att vinden kan svepa. Och varför inte bygga ett höghus strax väster om mynningen? Äntligen kan man bemöta höghushatarnmas eviga argument "Det blir så blåsigt runt höga hus" med "Nämen? Det är ju helt perfa!" :-)
 0
Marre (26 Februari 2009 10:49):
Bra!
Dock vill jag verkligen att akitekturen inte blir den banala nyfunkis som syns på bilderna. Vad är det för fel på att bygga in en "gammaldags, inbodd" känsla genom att bygga t ex i jugendstil...?
Sedan kan man ju gott ha lite högre hus närmast vattnet och längs Första Långgatan där spårvagnen går.
Är även skeptisk till pelargången mellan Masthuggstorget och Hamntorget. Risken är att en sådan blir mörk, skuggig och kall. Hellre då vanliga hus längs gata med träd närmast kanalen, så som det ofta ser ut i Amsterdam.
 0
Olle Jansson (26 Februari 2009 11:01):
Marre: För att nyfunkis är den enda tillåtna pastischen...

Om parker: Via mötet jag var på med ÄU fick jag reda på att detta förslag vid sin presentation fick kritik för att innergårdarna var för små. Det är en rådande dogm att alla innergårdar skall vara gigantiska och släppa in mycket sol, annars får de stackars barnen en massa sjukdomar som kolera och så. Även sammanbyggda huskroppar är skadligt för barnen.

Nu anser jag inte att det finns något värde i att tvunget acceptera sådana dogmer som av gudarna givna. Många innergårdar i de äldre delarna av Gbg har små, mörka innergårdar utan att detta gör platserna obeboeliga. Men om man bygger trånga innergårdar så behövs det rimligen mer parkmark någonstans inom rimligt gångavstånd.

Om vi ger upp tanken på att gårdarna skall vara soliga lekplatser för några av innergårdarna inom planområdet kan dessa exploateras ytterligare, ge utrymme för större park inom området och samtidigt inte försämra exploateringstalet (som är viktigt för att ge underlag och liv till området).
 0
Hannes Johansson (26 Februari 2009 12:16):
Min personliga erfarenhet är att innergårdar sällan utnyttjas speciellt mycket oavsett storlek. När solen tittar fram verkar de flesta ändå bege sig till stadsparker. I förhållande till dess ytor känns det som att innergårdar utnyttjas dåligt.
 0
Martin (26 Februari 2009 13:05):
Hannes: Min personliga erfarenhet är att innergårdarna utnyttjas speciellt mycket av barn som leker jage, kurragömma, spelar fotboll, basket mm i Majorna/kunsladugård.

Ju mer tätt vi bygger desto mer antar jag att även barn kommer att växa upp i tädstad.

Så om innergårdar minskar i relation till både längd och höjd på hus ställer detta särskilda krav på stadsparker att de tillgodoser utrymme för barnens rörelse så att inte denna rörelse hamnar ute på gator.

Eller så får det ideala uppväxtförhållandet inbegripa villa eller ytterområden och innerstaden fyllas av barnlösa karriärister.
 0
P-O (26 Februari 2009 13:38):
I Hammarby Sjöstad, där jag bor, är de flesta innergårdarna gigantiska. Samtidigt har det det klagats över att det inte finns tillräckligt med parker, för dåligt med lekplatser och att det inte finns någon fotbollsplan.

Jag tycker i och för sig att de två parker som finns är fullt tillräckliga (men tror också det kommer behövas fotbollsplan) och funktionella men det jag och många andra småbarnsföräldrar upptäckt är att man kan gå runt på "parkturné" på alla gigantiska innergårdar. På grund av att nästan alla innergårdar är öppna med "utblickar" känns det inte som dessa lekplatser är privata. Lite skummt är det ju emellertid, inte minst när det också ligger många marklägenheter på dessa gårdar.

Totalt sätt tycker jag att det är ett fruktansvärt slöseri av det gemensamma utrymmet när det finns hur många överdimensionerade innergårdar som helst men inte en enda allmän fotbollsplan.
 0
Olle Jansson (26 Februari 2009 13:46):
I jämförelse med många förorter är Kungladugårds exploateringstal högt. Däremot har stadsdelen måhända lite för lite invånartäthet för att fylla sina lokaler. Att sedan inte alla innergårdar kommer att bli så pass stora är förstås tråkigt för barnen som bor där. Det behöver dock inte betyda alla innergårdar behöver vara små. Barnens föräldrar har trots allt ett val. Om de finns två kvarter att välja på så förstår jag förstås om de väljer kvarteret med en större innergård som lämpar sig mer för lek. Förhoppningsvis kan vi även lära oss att utnyttja till exempel tak för att ge mer plats för park i tätbebyggda områden. Man kan även försöka vara innovativ och mellan de två kvarteren bygga en gång mellan gårdarna, över trafiken, så att barnen (och vuxna) i det trånga kvarteret kan ta sig över till den större innergården. Det skulle kunna borga för en mer effektiv användning. Så många gårdar står öde mest hela tiden.

Ett problem i modern stadsplanering är att alla skall få allt hela tiden. Det har sin grund i det moderna projektets vilja att lägga livet tillrätta för medborgaren med den implicita följen att medborgaren inte anses vuxen att själv välja vilka värden hon eller han prioriterar.

Sedan hade jag personligen tänkt både en och två gånger på de mentala skador som villaförorter ger barn.

P-O: den tänkta nyinflyttade har småbarn, därför vill man appellera till deras behov. Som curlingförälder vill man förstås ha en sandlåda med mjuka kanter till sin lilla guldklimp två meter från dörren. Att barnet växer upp och blir ett finnigt monster som vill sparka boll - h å r t - är förstås svårt för föräldern att förutse. :)
 0
Martin (26 Februari 2009 13:47):
Innergådar tappar naturligtvis mycket när höga hus skuggar dem och de i stort är asfalterade. Jag tänker på mindre barn som gärna spelar fotboll på en gräsmatta samt leker på innergårdarnas lekplatser.

Tror fortf på parker men innergårdar måste inte vara korkat för de föräldrar som inte har råd att flytta till villa. Barn kommer lättare ut på en gård än iväg till en park.
 0
Martin (26 Februari 2009 13:54):
Det viktigaste är väl att barn från tidig ålder får chans att röra på sig ute i solljuset - gärna på gräs, det är lite ett evolutionärt måste för välmåendet.
 0
Jesper Hallén (26 Februari 2009 13:57):
Dagens föräldrar är så beskyddande mot sina barn att de lär nog få se solen om de vill det, eller vänta lite, det kan ju vara farligt, barnet kan få cancer. Bäst att vi bygger tak över innergårdarna.
 0
Erik Sandblom (26 Februari 2009 13:59):
Apropå mentala skador så anser jag att barn måste kunna röra sig fritt i stan, inte bara inom parker, innergårdar, eller till och från skolan. När jag var tio år var det en självklarhet att jag själv kunde gå eller cykla till skolan, parken och kompisar.

Artikeln nedan visar hur farfar kunde ströva fritt i en radie på två kilometer när han var liten. Idag får pojken inte gå längre än 200 meter från huset. Det är nästan så att sprätthöns har större frihet än barn idag.
http:​/​/​www.​dailymail.​co.​uk/​news/​article-​4620​91/​How-​chi.​.​
 0
Martin (26 Februari 2009 14:08):
Jesper: Kan bara hålla med, cancerdebatten är lite farlig då man naturligtvis inte skall utsätta sig för direkt solljus mitt på dagen under en längre tid utan solskydd men i övrigt är ljuset livsvikigt för immunförsvar, D-vitamin, serotonin osv. Något som kan minska dagens psykiska ohälsa.

Erik: Det är väl bra att barn rör sig fritt i stan men underskatta inte naturens hälsogivande effekter. Vad konservativ jag känner mig men människan anpassar sig inte över en natt till nya levnadsförhållanden. Men självklart blir det en klassfråga. Vissa kommer ha mycket tid att spendera i sina dyra sommarstugor mm medan andra inte kommer ha den möjligheten.
 0
Nicke (26 Februari 2009 14:47):
Ja det här är ju ett fantastiskt bra arbete! Hoppas författarna får anställning på SBK :)

Kul att de inte enbart ser Stenas färjetrafik som något negativt som bara ska bort punkt slut, utan alla dess positiva sidor också och försöker hitta lösningar.

Jag håller med om vad som tidigare sagts att högre exploateringstal, en del höga byggnader och mer variation i husens utformning hade gjort susen. Sen tycker jag också sträckan utmed kajkanten inte är helt optimalt. Det är ganska mycket Norra Älvstranden-känsla över det. Även om det nog skulle bli bätrre än motsvarigheten på norra sidan känns det endå lite som glassätar-kaj för sommarsol och lediga dagar. Jag hade föredragit en mer storstadsaktig kaj för vardagsstad året runt, nåt i stil med tex (från Hamburg):
http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​3/​34/​Als.​.​

Ang diskussionen om grönområden, etc. Tycker det är kanon att de inte tänkt in fler sådana i visionen. Ingen skulle på allvar kunna påstå att den som vill promenera i grönområde inte med allra största lätthet kan ta sig till ett sådant i Gbg idag, och så gäller även detta område. De allra flesta t.o.m i centrala delar av Gbg har nog någon form av större skogsparti närmare till hands än tex en mataffär. Möjligen nyttjar majoriteten grönområden oftare än de köper mat, men jag skulle inte tro det. Personligen brukar jag stadens utbud betydligt mer och finner riktig stad mer harmonisk och avstressande än att traska genom skogspartier, gräsmattor och buskage.

Jag är helt med Olle, man kan inte i varje läge bygga en typ av stad som passar precis alla. Är högsta prio grönområde runt hörnet eller om man har småbarn och man inte tycker gården och lekplatserna i närheten räcker, ja då finns oändligt med andra alternativa områden att välja. Riktig stad har vi det däremot sämre med. Därmed inte sagt att man inte ska göra vad man kan med bättre gårdar, använda taken, osv, men det kan inte alltid i alla lägen få bli på bekostnad av den riktiga stadens värden.
 0
Marre (26 Februari 2009 15:27):
När man var liten på 70/80-talen så fanns inte fenomen som gängmisshandel, personrån, "bötning", gruppvåldtäkter etc.

Sedan tänker väl i o f s alla föräldrar att de aldrig skulle låta de egna barnen göra lika farliga saker som de själva gjorde som barn...
 0
Johannes Hulter (26 Februari 2009 15:36):
@ marre: Jodå, det fanns. Men föräldrar drog inte i samma utsträckning den irrationella slutsatsen att deras barn skulle bli utsatta så fort de vände ryggen till. Media har hjälpt till att skrämma upp folk. Men en kriminalstatistisk diskussion är väl lite offtopic här.

Den främsta risken för barnen är ju biltrafik i dödliga hastigheter (+30kmh). Det kan vi komma åt om vi bygger tätare och mer blandad stad med lägre hastigheter.
 0
Hans H (26 Februari 2009 15:39):
Marre: När jag växte upp på 70/80-talet fanns det i alla fall gängmisshandel och säkerligen rån och våldtäkter med (även om de två sistnämnda sakerna inte var något jag kom i kontakt med under min ungdomstid). Och på 80-talet fanns det styckmord och andra otrevligheter med, men att tro att det som står på kvällstidningarnas löpsedlar är vardag utanför hemmets trygga väggar är att göra sig en otjänst.
 0
Martin (26 Februari 2009 15:59):
Om kriminalstatistik är lite offtopic kan jag kontra med ekonomisk kris. Den har knappt börjat!! Visst är det en bra byggstimulanstid men man får också göra beräkningar kring scenarier som ger bostadspriser ner 90 % och först under år 2010 kan en riktigt långdragen DEPRESSION komma att inledas.
 0
Johannes Hulter (26 Februari 2009 16:09):
@ martin: Enligt keynesianerna är det väl då man ska trycka gasen i botten. ;) Jag pratade med en kille på SBK om det där för ett tag sedan som tyckte att kommunen ofta kommer in fel i konjunkturerna, man bygger när det är som dyrast och har inga pengar kvar när det är som billigast att bygga.
 0
Martin (26 Februari 2009 16:12):
Johannes: Ja, självklart är det dags att börja bygga! Men är vi alla keynesianer här? ;)

Gillar ditt argument med tätstad och hastigheter! Förhoppningsvis skulle det fungera i Sverige eftersom vi är relativt konforma och laglydiga. Men när man besöker kontinentala täta städer på kontinenten håller man ju på att bli halvt ihjälkörd av bilar och vespor. Hur ser det ut med trafikolyckor i t.ex. Rom? Någon som vet? Kanske inte bor så mycket barnfamiljer centralt. Men hur som, mer tätstad till folket!
 0
Johannes Hulter (26 Februari 2009 16:21):
@ martin: Därför är det viktigt att arbeta med gatubeläggning etc som tvingar ned hastigheterna.

Sedan kan jag tillägga att jag bott i Högsbo, de trottoarlösa matargatorna där kändes inte heller så säkra alla gånger...
 0
Martin (26 Februari 2009 16:31):
Johannes: Nej, sedan anpassar man ju sig också och det är väl något vi får göra i trygghetsnarkomanernas land. Men det torde vara uppenbart att ju öppnare ytor, desto bättre sikt och förvarning (men vi vill väl helst ha en bilfri stad). Kanske behövs lite "metall-lejon" som snabbt dyker upp runt hörnen för att uppdatera våra instinkter.
 0
Nicke (26 Februari 2009 16:50):
Trygghetsnarkomaner skriver jag under på. I den ohejdade tron på storebrors detaljplanering och i "trygghetens" namn överplaneras varenda korsning så den får 3 ggr så många refuger och förbudsskyltar och man inte vet varifrån någon typ av fordon kan tänkas komma. Var tog stadsgatans vanliga 4-vägskorsning vägen?

Bilfri stad, usch så tråkigt och småstadsaktigt mys-pysigt. Nä, det vill iaf inte jag ha. Nu får jag nog Erik på mig igen.

Off-topic, men det bjöds ju in till det.
 0
Marre (26 Februari 2009 18:19):
Ingen bilfri stad för min del, tack.
 0
Erik Sandblom (26 Februari 2009 19:24):
Nicke, jag håller med om att refuger och skyltar är dåliga lösningar. I Norrköping har dom valt den radikala lösningen att ta bort alla skyltar och refuger i en femvägskorsning, Skvallertorget. Det är gatsten i hela korsningen och max 30 km/h. Olyckorna minskade när dom gjorde det. Idén importerades från Nederländerna och kallas på engelska "shared space".

Tanken är att man avsiktligt gör trafikmiljön otydlig. Om vi går tillbaka till barns rörelsefrihet så är det så att i en tät blandstad så kan både barn och vuxna dyka upp varsomhelst och närsomhelst. Dom kommer göra misstag, även om trafikmiljön tydligt anger hur folk ska bete sig. Därför är det ingen mening med att göra trafikmiljön tydlig överhuvudtaget. Det man kan göra är att sänka hastigheterna så att folk får lite mer tid på sig att reagera och korrigera sina misstag.
 0
Martin (26 Februari 2009 20:58):
Erik: Jag håller med. Jag använder aldrig övergångsställen. Lägger ansvaret på mig själv istället. Detta gör att man blir mer uppmärksam och vaken och slipper oroa sig för en irrationell bilist. Visst finns det tusen argument för övrig trafiksäkerhet mot detta beteende men kommer aldrig att kunna lära om.

Det finns en stor poäng i allmänt sunt förnuft och kognitiv utveckling istället för "tydlighet" och regler. Även för barn (tror jag).
 0
Erik Sandblom (26 Februari 2009 21:00):
Nicke, New York Times rapporterar idag om att sju kvarter av Broadway ska göras bilfria. Det blir varken tråkigt eller småstadsaktigt mys-pysigt, eller vad tror du?
http:​/​/​www.​nytimes.​com/​20​0​9/​0​2/​26/​nyregion/​26broadway.​.​.​
http:​/​/​www.​streetsblog.​org/​20​0​9/​0​2/​26/​a-​bold-​and-​trans.​.​

Och såhär kan det se ut på Manhattan idag:
http:​/​/​drunkandincharge.​blogspot.​com/​20​0​8/​0​9/​new-​new-​y.​.​
 0
Fredrik Larsson (26 Februari 2009 21:12):
Välarbetat förslag, ser väldigt bra ut på flera sätt. Hade gärna kunna få varit några våningar högre för mig och gärna någon eller några skyskrapa/or.

En liten fundering:
Hur har ni tänkt att Stenas terminal skall fungera med så oerhört mycket mindre yta?
 0
Erik Sandblom (26 Februari 2009 21:30):
Fredrik Larsson, jag tror inte det är realistiskt med en färjeterminal för enbart persontrafik. Färjetrafiken behöver både passagerare, taxfree och godstrafik för att löna sig. Man får flytta hela terminalen helt enkelt. Kanske tränga ihop danmarks- och tysklandsterminalen på samma ställe.
 0
Jesper Hallén (26 Februari 2009 21:39):
Jag tror att Stena får finna sig i att inte få göra vad de vill med våra kajer utan acceptera liten yta eller flytta på sig. (Alternativt köpa in vackrare fartyg)

(Förtydligande, det är alltså inte vi på YimbyGbg som lagt fram arbetet om Masthuggsstaden utan några duktiga tjommar på BTH. )
 0
Erik Sandblom (26 Februari 2009 21:48):
Jesper, jag läste i GP för några år sen att Stenas kontrakt med kommunen under oklara omständigheter hade förlängts. Jag minns inte hur många år förlängningen gällde, men ganska länge var det.
 0
Hans Jörgensen (26 Februari 2009 22:48):
Intressant vad som sagts om parker i olika former.
Tveklöst har Gbg mycket grönytor (i allafall på den gröna årstiden), det är väl en anledning till stans gleshet. Men grönytor kan väl ha rätt olika karaktär speciellt inom vår stad: kargare bergsgrönska a la västkustlandskap, klassiska parker, tillsedda fält, och de trista "grönytorna" som mest är överbliven mark som naturen tar över.
Vad det är brist på är kanske riktigt trivsamma grönområden inräknat allt från parker till "bara" lummiga gator eller torg.

Människor gillar grönska - kanske speciellt vi som bara har det 5 månader om året - så det är naturligt att det ofta ropas på "mer parker" när stadsbor tillfrågas om förändringar.
Den stora kvantiteten vi har räcker tydligen inte. Man får gissa att bättre grönområden är lösningen. Jag tror en bra början är att ordna bekväma gångvägar - breda, jämna, grusade, lagom öppna. En slaskig stig med göteborgslera kan få många att skippa promenaden genom parken och ta gatan eller bussen istället.
Fina enklare alléer eller annan gatuplantering med välförsett med sittplatser kan säkert väga upp en hel Kungspark. Gångvägen längs Hedens västsida är ett av de bästa exemplen i stan för flanerande tycker jag.
 0
Jesper Hallén (26 Februari 2009 22:57):
Erik, ja jag minns också det där. Det var väldigt lång tid det handlade om minns jag, riktigt irriterande att sånt där kan slinka förbi bara så där.
 0
Nicke (27 Februari 2009 10:33):
Ang Stena kanske det inte skulle vara omöjligt att överdäcka även viss påfartsyta till färjorna ifall det nu visar sig möjligt att överdäcka hela Oscarsleden. Om Stena vill ligga där det gör och är villiga att vara med och betala hade jag gärna sett att de var kvar.

Hans: Ja, alléer är ett jättebra sätt att få mer grönska utan att det sker på bekostnad av själva stadens värden. Mindre kvalitetsparker också, kompletterat med några få större av mer typen "natur" (som Slottskogen/Änggården, Keillers, Delsjön - alla nära till hands från centrum och personligen tycker jag de hade räckt). Att folk ropar efter grönt när något ska förändras, trots att det redan finns så mycket och dessutom dåligt utnyttjat, tyder väl som du säger på att det vi har är av dålig kvalitet. Tror även till viss del det kan bero på att det finns så mycket att vi inte ens lägger märke till och uppskattar det vi har. När ett område ska utvecklas ser man framför sig hur det skulle kunna vara den där underbara sommardagen men glömmer lätt de mest-brun-ibland-grön-områden som redan ligger runt hörnet.

Erik; Ang planerna för Broadway tror jag det kommer bli bra. Det är som sagt frågan om partier av en enskilld gata (dvs inte alls bilfri stad). Bwy har på sina ställen relativt smala trottoarer och vid just Time Sq och Macy's (Herald Sq) är det packat med folk (framför allt turister). Pga hur Bwy korsar 7th resp 6th Ave bildar man på detta sätt i praktiken torg. Tack vare 7th och 6th Ave behålls NYs underbara stadspuls vid dessa torg. Trafikflödet väntas också förbättras. Så detta är ett ovanligt bra exempel på added value isf enbart reduktion. De enda som egentligen drabbas till viss del är cyklisterna som tappar sin snabba genväg de har idag iom att de måste lämna företräde åt fotgängarna. Bilden under din sista länk visar en miljö som är helt ok på sina ställen, och har man som Manhattan 27k inv/km2 och det dubbla inklusive inpendlare och besökare är potentialen för dem betydligt större. Dock visar den bara en minimal del av det NY som åtminstone jag älskar.

Intressant vad man gjort på Skvallertorget i Norrköping (och ännu mer intresssant att man vågade göra det). Det ser ut som en bra lösning på ställen med ganska låg trafik.
 0
Erik Sandblom (27 Februari 2009 12:03):
Cykelbanan på Broadway blir kvar.
http:​/​/​www.​streetsblog.​org/​20​0​9/​0​2/​26/​a-​bold-​and-​trans.​.​

Jag förstår inte riktigt varför en bilfri gata är bra men bilfri stad blir "för mysigt". En del av förvirringen kan bero på att det alltid är svårt att få någonting ner till noll eller upp till 100%. Jag vet inte om 100% av bilarna måste bort. Många gågator får ju leveranser med bil t ex.

Jag skulle gärna se en kraftig minskning av biltrafiken i stan. Mellan 1970 och 1980 halverades biltrafiken i innerstan till exempel. Det tycker jag vore en bra sak att utreda, om man inte kan göra så till 2020 i ett större område. Kanske som ett delmål till tågtunneln eller K2020.
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​posts.​asp?​forum_​id=​&topic_​id=​.​.​
 0
Marre (27 Februari 2009 12:52):
Det är en enorm skillnad på att göra några enstaka gator till gågator och att göra hela stan "bilfri". Gågatornas attraktivitet bygger ju på att många människor kan ta sig till dem på ett FÖR DEM enkelt sätt; bil, buss, spårvagn, cykel, fötter.
Unefär som att en semla är gott, men det blir inte 20 ggr godare att äta 20 stycken.
 0
Martin (27 Februari 2009 14:42):
Marre: Intressant avtagande marginalnytta resonemang. Kan inte säga att jag köper det. Alla människor vill inte vara på 20 gågator samma dag typ?! Är inte tanken med tätstad just att den skall vara så tät på människor att dessa väldigt enkelt kommer att kunna ta sig till "gågatorna"? Visst krävs undantag för handikappade/leveranser etc. Övriga borde väl klara sig med buss, spårvagn, cykel, fötter?
 0
Erik Sandblom (27 Februari 2009 15:00):
En bilfri gata behöver inte vara en gågata. Drottninggatan i Norrköping har t ex spårvagnar och fotgängare men inga bilar (förutom leveransbilen förstås!). Se bild:
http:​/​/​www.​reseguiden.​se/​forum/​bilder/​127629
 0
Jesper Hallén (27 Februari 2009 15:04):
En spännande gata ska inte vara ett mål man tar bilen till om man inte måste. Det tappar liksom lite av sin mening då.
 0
Daniel Sjölund (27 Februari 2009 15:12):
Jag gillar verligen förslaget, men det har börjat att mogna i mig och några frågor har poppat upp. Får jag ställa dessa (kritiska) frågor på detaljer till författarna? (och alla andra, givetvis..)

Jag är svag för Långgatornas struktur bla. eftersom de har en tydlig riktning. Långgateskalan ger också möjligheten att kunna bygga riktigt högt.

De föreslagna kvarteren är bara hälften så stora som de befintliga kvarteren vid Långgatorna. Vad beror det på? Har det ett väl utrett mått i stadsplaneringsvärlden? Är det flexibiliteten i ett småskaligt stadsnät som ni är ute efter?

I stort sett har alla föreslagna kvarter samma skala. Varför valde ni så liten variation i kvartersskalan?

Ni bryter siktlinjerna ut mot vattnet men anlägger raka gator längs älven. Varför inte tvärtom?

Ni har föreslagit en badplats. I Malmö har det nya stadsbadet/baden blivit en så stor succé att kommunen har varit tvungen att bygga ut fler badmöjligheter i etapper. Vart skall alla badgäster husera?
Läs: Jag vill ha park i anslutning till detta bad, dvs en stor gräsyta omgärdad av tex. en trädrad som folk kan kicka boll, sola, hänga i mm.

Den volym av bostäder, arbetsplatser och andra verksamheter som ni ritat in kräver en ganska stor trafikförsöjning. Ponera att öteborg skall uppnå målen som är satta för kollektivtrafik i K2020, har då befintligt spår den turtäthetskapacitet som detta område kräver? Eller skall området försörjas med busslinjetrafik?

Ni avfärdar att spårvagnen skall gå in i berget under kyrkan som man föreslagit i K2020. Ert förslag är att den går ner i en tunnel i kajen. Fungerar ert spårvägsalternativ, med tanke på längslutningar, under älven?
(En spårvägstunnel måste ner till minst, minst, minst 10 meters djup under lågvattennivå för att stenabåtar skall kunna passera.)

Ni behöver inte svara. Jag är mest bara nyfiken.. ;)
 0
Nicke (27 Februari 2009 17:40):
Erik, jo, cykelbanan blir kvar men eftersom den inte längre är i gata utan i gångfartszon måste cyklisterna underställa sig fottrafiken, så det blir den ju inte längre den snabbfil för cykel det varit.

Varför enstaka bilfria gator kan vara ok, men inte bilfri stad?
Ja hade tex hela NY sett ut som den bild du länkade till (http:​/​/​drunkandincharge.​blogspot.​com/​20​0​8/​0​9/​new-​new-​y.​.​) hade det inte längre varit den pulserande stad som så många uppskattar.
Dessutom, om ett större område blir bilfritt minskar spontan genomströmning och tillgänglighet på ett helt annat sätt än om det handlar om en enstaka gata, och därmed likaså förutsättningarna för komersiell verksamhet, kontor, osv. Bilfria områden tenderar att bli lugna "mysiga" ställen dit folk åker för att lördags-shoppa, söndags-promenera, eller fika soliga dagar - inte aktiv vardagsstad.
 0
Martin (27 Februari 2009 18:06):
Nicke: Med riktigt välutvecklad kollektivtrafik - ovan och under jord borde det väl kunna bli en aktiv stad? Det handlar väl om att bekväma människor måste lära sig att leva bland folk. Man kan även löpa/jogga fram och tillbaka till jobbet - vår äldsta snabba mest naturliga form för förflyttning. Alternativt promenera, cykla, mopedera osv.
 0
Erik Sandblom (27 Februari 2009 18:30):
Nicke, nej, på cykelbanor är det cyklister som har företräde framför andra trafikanter.

Ett stort bilfritt område behöver inte minska spontan genomströmning. Europeiska Manhattan grundlades på sextonhundratalet, trehundra år innan massbilismen slog igenom. Skyskraporna Chrysler Building och Empire State Building blev klara 1930/1931. På den tiden bodde sju miljoner människor i New York City, och det skulle dröja fem år till den första motorvägen blev klar. Massbilismen började inte slå igenom förrän två decennier senare. Trots det var New York City redan då en pulserande stad som många uppskattade.
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Parkways_​in_​New_​York_​Stat.​.​
http:​/​/​www.​demographia.​com/​db-​nyc20​0​0​.​htm

Egentligen har massbilismen fortfarande inte slagit genom på Manhattan. Det är bara 25% av hushållen som har bil och bara 18% kör bil till jobbet. Det är ungefär samma andel som cykeln har i Umeå idag.
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Manhattan#Transportation
 0
Erik Sandblom (27 Februari 2009 18:35):
Martin, folk kör inte bil för att dom är bekväma, dom gör det av gammal vana. Hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än fem kilometer, och hälften av befolkningen bor inom fem kilometer från sina arbeten. Källa infrastrukturpropositionen 2008 sidan 150. Det tar 15-20 minuter att cykla.

När jag pratar om cykling får jag ofta höra att det på olika sätt är en uppoffring, och det visar väl hur långt det har gått. Att cykla 15-20 minuter bör inte vara jobbigare än att gå 15-20 minuter.
 0
Martin (27 Februari 2009 18:54):
Erik: Nja, håller inte med till hundra procent. Kollektivtrafik kan vara rätt stökigt och smutsigt ibland och jag kan förstå att man vill ha lite lugn och ro i sin bil även om det inte på något sätt är försvarbart! Annars kan jag verkligen rekommendera att springa fram och tillbaka till jobbet om man har duschmöjlighet. Fantastisk härligt och existentialistiskt. Löpningen finns djupt inom oss och vi är alla naturligt födda löpare - nämn ett barn som aldrig sprungit barfota på gräset eller i sanden. Fritzels kom jag på, huh!
 0
Martin (27 Februari 2009 18:55):
Men cykla glömde jag! Klart vi ska!
 0
Erik Sandblom (27 Februari 2009 19:28):
Bilar kan också vara ganska smutsiga. Man får ha koll på kläderna när man går förbi eller sätter sig i bilen, så att dom inte kommer mot smutsen. Och lugn blir man ju knappast av att snurra runt i enkelriktningar och fickparkerande!
 0
Martin (27 Februari 2009 19:49):
Erik: Håller med. Bilfri innerstad! Det viktigaste är väl att verkligen bygga ett jämlikt samhälle, det är hemskt otrevligt med alla hemlösa, utslagna och alkoholister på spårvagnarna i Göteborg. Den utdöende socialdemokratin har ju misslyckats totalt de senaste decennierna. Men nu blev det offtopic igen.
 0
Nicke (28 Februari 2009 05:10):
Erik:
"Broadway will now be considered a 'pedestrian priority' street and Sadik-Khan said she expected the bike lane would mainly be used by tourists and pedicabs" ... "Fast cyclists are not going to be interested in going through this. Messengers will be directed to use 7th Avenue"

Sen har vi ju tidigare varit inne på den jämförelsen att städer var levande även för bilen fanns. Det är helt irrelevant. Det är lika fel som att påstå att cykel, tåg, spårvagn och buss lika gärna kunde avskaffas. Städer och samhällen funkade ju innan de kom också. Folk nyttjar de transportmedel som finns tillgängliga.

Att massbilismen inte slagit igenom på Manhattan är just poängen. I tät stad blir bilberoendet lågt utan att man förbjuder trafiken. Trafiken kanske blir tätare men totalt lägre. Det är så jag vill ha det, tät stad med fart och rörelse, där man inte behöver bil om man inte vill, men som också är maximalt tillgänglig, även för de i periferin. NY är en bra förebild.

Martin:
Visst, med riktigt välutvecklad kollektivtrafik och tät stad ökar potentialen för fler bilfria gator utan att de blir ödsliga till vardags. Dock är vi är ett par ljusår därifrån i Gbg och majoriteten kommer bo i gles stad och periferi utan storstadsmässig bra kollektivtrafik åtminstone under lång tid framöver. Jag tror inte ett dugg på att de kommer ställa bilen om innerstan blir bilfri utan enbart att de blir än mer benägna att göra sin shopping i det externa köpcentrat, inmundiga sin mat och kultur i hemmet, och jobba på kontor som hamnar i företagsparker. Kalla dem bekväma eller vad du vill.

Och personligen vill jag endå inte ha bilfri stad. Det stör mig inte att det är bilar på gatorna, tvärt om, jag gillar det liv och rörelse de ger. Dessutom minskar otryggheten efter mörkrets inrott på gator med en jämn trafikström.

Att "bekväma människor måste lära sig att leva bland folk" kan precis lika väl tillskrivas oss fotgängare (jag är en av dem, har ingen bil). Vi fotgängare har redan företräde nästan överallt och endå ska det has mer. Ärligt talat, hur stort bekymmer är det att stanna till och se sig om vid ett övergångsställe och då och då vänta på grön gubbe och låta någon annan komma förbi?

Och låt mig fråga er båda, skulle tex området Masthuggsstaden räknas in i "innerstaden" som ni vill ha bilfri? Snackar vi bara om smågatorna innanför vallgraven så fine, bilfritt där skulle jag väl kunna vara med på. Ett litet begränsat område med smala småstadsgator och i princp bilfritt redan.
 0
Sven Renquist (28 Februari 2009 06:49):
När Masthuggsstaden är redo att börja bygas om kanske 30 år så kommer nog Göteborg ha en borgerlig majoritet i kommunfullmäktige, alla storstäderna går ju i den riktningen. Och då kommer ju vi slippa Miljöpartiets stadsfientliga inflytande.

Men Skeppsbron kommer att börja byggas snart. Där gäller det att se upp med det bilfria flummandet. Att Erik nämner Broadway uppe vid Times Square förvånar mig inte med tanke på det eviga flummandet från honom. Du tror väl inte på allvar att värdens mest urbana plats går att jämföra med Göteborg? Kom tillbaka till verkligheten och titta på relevanta exempel från vår egen stad.

Till exempel:

Tredje Långgatans västra del. Otrygg och sunkig plats, helt befriad från stadspuls trots sitt integrerade läge i innerstaden och trots att verksamhetsentréer riktar sig mot gångstråket. Cyklister och fotgängare väljer hellre Andra Långgatan som är levande tack vara biltrafiken.

Allmänna vägen vid Hängmattan. Från att förr ha varit en levande stadsgata så har den blivit en helt död bakgata. Delvis beroende på att inga butiker byggdes här. Men det finns ändå ingen potential att etablera butiker längs cykelvägar. Även Karl Johansgatans stadspuls försvinner efter den bilfria delen vid Hängmattan.

Båda dessa exempel har samma förutsättningar som Masthuggsstaden, dvs kvartersstad och många passerande på väg västerut. Men det räcker inte för att ge stadspuls. Det behövs bilar också.
 0
Gunnar Nyström (28 Februari 2009 19:30):
Studenternas förslag till Masthuggskajen är fint. De små kvarteren ger förhållandevis mycket gatumark, vilket är bra för det urbana livet. Bottenvåningen i huset får rejäl yta mot gatan vilket är bra för affärer och entréer. En gata är väldigt användbar, flexibel och dynamisk till skillnad mot torg som idag mest fylls av folk som mumsar på mat. Små kvarter ger valmöjlighet för de gående, man vill ju ha omväxling på sina dagliga promenader och ha möjlighet att undvika obehagliga situationer.
 0
Erik Sandblom (28 Februari 2009 21:04):
Nicke, "Folk nyttjar de transportmedel som finns tillgängliga."

Ja men så bra, då behöver vi inte bilar eftersom det finns andra transportmedel som finns tillgängliga.

"Att massbilismen inte slagit igenom på Manhattan är just poängen. I tät stad blir bilberoendet lågt utan att man förbjuder trafiken."

Ja, och en annan poäng är att bilarna ges mest plats på gatorna trots att de har minst betydelse. Var ligger logiken i det?

Bilar är som helikoptrar. En och annan helikopter är bara bra, men vi kan inte tillåta storskalig helikoptertrafik överallt i stan. Det blir för blåsigt och för bullrigt, de stoppar allt liv på gatan där de landar. Ska helikoptrarna dessutom stå på gatan oanvända medan ägaren är på krogen, så kommer helikoptrarna ta mer plats än själva krogen.

Vi har inte helikoptrar överallt i stan och vi kommer klara oss utmärkt utan bilar också. Det får ta lite tid bara, t ex halvera trafiken i centrum i samband med K2020 och tågtunneln.

"Vi fotgängare har redan företräde nästan överallt"

Så bra, då behöver vi inga övergångställen, röda gubbar eller gångbroar. Precis som på Drottninggatan i Norrköping där spårvagnar och fotgängare delar på gatan utan att det behövs en massa skyltar och regler.
http:​/​/​www.​reseguiden.​se/​forum/​bilder/​127629
 0
Johannes Hulter (28 Februari 2009 23:19):
@ erik: Booyaka! Helikopter-metaforen har jag också tänkt på - great minds think alike? :) Skönt att slippa det eviga bilflummeriet, tänk om fler kunde lägga ned bilflummandet och försöka tänka rationellt istället... ;)
 0
Nicke (1 Mars 2009 10:11):
Men den metaforen bygger på vad man subjektivt drar gränsen för "bra", "dåligt" och "lagom mycket". Att i argumentationen likna en företeelse vid en annan med liknande men mykcet mer påtagliga egenskaper är ganska klassiskt. Som att argumentara emot ölservering med "vi skulle ju inte tillåta att alla sitter och drar i sig ett helrör sprit överallt".

Jag trivs helt enkelt bättre i miljöer där det finns blandtrafik än på bilfria gator. Johannes, vet inte om du din kommentar om bilflummerier inkluderade mig, men jag misstänkar det? Isåfall på vilka punkter anser du att jag flummar?

Och Erik, finns det möjlighet att du kan svara på min fråga ifall som exempel Masthuggsstaden skulle räknas in i den bilfria innerstaden?
 0
Sven Renquist (1 Mars 2009 11:25):
Att göra gator bilfria är inget flum, det är praktisk trafikplanering. Ibland är det bra, ibland inte bra. Flummeriet består i att man använder förebilder som inte är relevanta, precis som Erik gjorde med Broadway-exemplet. Om man tror att sådana exempel går att överföra på stadsdelar i Gbg som inte alls har samma urbanitet så bäddar man för misstag som bara tar kål på stadslivet.

Jag argumenterar inte för högt bilanvändande, jag argumenterar för hög biltillgänglighet. Det är två ganska olika saker. Erik har många sunda idéer men han skulle tjäna på att sortera lite i sina förslag. Ibland förespråkar han gågator och ibland pratar han om Skvallertorget, det är två ganska olika principer. En har flyttat undan bilarna medan den andra har integrerat bilarna.
 0
Erik Sandblom (1 Mars 2009 13:02):
Sven, man kan ha urbanitet även i små städer. Sigtuna har t ex Stora Gatan, som namnet till trots är en pyttegata där husen bara är två-tre våningar. Det är en populär gågata. Här är en bild på Broadway 1885 utan bilar. Husen är fem-sex våningar höga, ungefär som i Masthuggsstaden:
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​File:​Broadway-​1885-​APL.​jp.​.​

Det betyder förstås inte att alla gator kommer fyllas med hippa människor. Städer funkar inte så. Ibland blir det inget, precis som när man planterar frön. Ibland kommer det massor, nästan av sig självt.

Nicke,"Som att argumentara emot ölservering med "vi skulle ju inte tillåta att alla sitter och drar i sig ett helrör sprit överallt"."

Nej, det vet du väl att man inte får dricka alkohol på allmän plats.
http:​/​/​www.​polisen.​se/​inter/​util%5Cnodeid=​21434&pageve.​.​

Om Masthuggsstaden kan bli bilfri handlar om den politiska viljan. Vill man så kan man. Finns inte viljan så tycker jag man ska halvera biltrafiken till 2020 inom ringen Linnéplatsen-Korsvägen-Redbergsplatsen-Backaplan-Lindholmen-Stigberget.
 0
Planförfattarna (1 Mars 2009 21:51):
Till Daniel S, Sven Renquist och övriga intresserade

Kritiska frågor välkomnas. Det är intressant att läsa alla kommentarer. Projektet ”Masthuggsstaden” är en vision över områdets framtida utveckling framarbetad i kursen ”Projekt i stor stad” (ej ett examensarbete) under en begränsad tid och många detaljfrågor i detta projekt tåls att studeras ytterligare.

Ang. kvartersstorlek och skala: Vårt syfte var att skapa en gatustruktur som möjliggör levande gaturum. Korta kvarter skapar många mötestillfällen och en varierad gatustruktur. Små kvarter ger större andel offentlig yta (gator) i förhållande till stora kvarter som ger större andel halvprivat mark i form av innergårdar, detta kan motiveras med Masthuggsstadens centrala läge. Gatorna är till för alla göteborgare men innergårdarna endast för dem som bor i huset. Gatorna längs med kanalerna är bilfria och kompletterar de små innergårdarna som vistelseytor.

Ang. gatustruktur och siktlinjer: Oscarsgatan och Masthamnsgatan bygger vidare på Första Långgatans sträckning för att bil- och cykeltrafik till och genom området skall vara gen och binda ihop Majorna med innerstaden och kunna fördelas jämt på dessa tre gator. Gatorna i nord-sydlig riktning är brutna för att skapa en mer varierad rutnätsstruktur. Siktlinjerna mot vattnet är inte raka men vi tycker dessa gator där man ser vattnet från vissa punkter eller kan följa en kanals riktning är lika intressanta som att se vattnet från varje möjlig punkt.

Ang. Kollektivtrafik: I K2020:s vision om en spårvägstunnel utgår ifrån att Oscarsleden inte grävs ner. I vårt förslag där en biltunnel byggs ser vi en möjlighet att skapa en ny spårvägshållplats och ser ingen anledning till att spårvägstunneln ska gå en omväg in i berget. Om spårvägstunneln byggs med samma lutning som t ex den befintliga spårvägsdragningen på Stigbergslidens lutning är det fullt möjligt att nå en fallhöjd på tio meter, om detta räcker och är förenligt med biltunnelns begynnande mynning lämnar vi åt en expert att bedöma…
Troligen kommer områdets framtida kollektivtrafikförsörjning behöva kompletteras med busslinjetrafik.

Ang. Kajstråket och kajkanten: Tanken med kajstråket, gatan närmast vattnet, är att skapa en levande gata som kan fungera året om och vi tror att en gata som öppnas upp mot vattnet på vissa punkter är mer intressant än ett brett stråk längs med kajen som på exempelvis Norra Älvstranden. Gatan blir också mindre utsatt för stark blåst med u-formade huskroppar jämfört med lammelhus. Kajkanten är tillgänglig för allmänheten i hela planområdet, där husen skjuter ut i vattnet föreslås öppningar för passage.

Ang. Hushöjder: Husens höjd begränsas av gatrummen och innergårdarnas storlek, högre hus hade krävt större kvarter och bredare gator för att inte bli för mörka. Husen i området varieras mellan 4-9 våningar och längs med Första Långgatan och i områdets västra och östra del föreslås högre hus, uppemot 10-13 våningar.

Ang. Funkispastich: Projektet förslår egentligen bara varierade fasader och boendeformer vilket kan uppnås av att varje kvarter bebyggs av olika fastighetsägare. Perspektivbilderna över området var tänkta att ge en ungefärlig bild över hur området fullt utbyggt skulle kunna se ut vilket kanske skulle uttryckts mindre funkisaktigt…

Vi tycker det är väldigt roligt att intresset för Masthuggskajens framtid är så stort och fortsätter gärna att diskutera dess utveckling.

Vi vill avslutningsvis uppmärksamma att vårt planförslag sträcker sig utanför det områdes som Älvstranden Utveckling tillsammans med Stadsbyggnadskontoret arbetar med.

http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​default.​aspx?​id=​74&navId=​30​

Vi ställer oss frågande till den avgränsning och tror att Matshuggskajens utveckling skulle gynnas av ett större grepp.

Johan Filipsson
Frida Forsman
Anders Johansson
David Lindqvist
Christian Nützel
 0
Daniel Sjölund (1 Mars 2009 22:30):
Tack för att ni orkar svara på frågor och oklarheter. Helt klart intressant att höra era argument. Jag kanske inte håller med er i allt, men det känns inte så nödvändigt heller. -Ert arbete gör mig trygg. Göteborg har mycket att vinna om man låter Masthuggskajen gå i den riktning ni föreslår!

Jag kan bara hålla med er i att HELA området ända ut till kajkanten (och kanske ännu längre?) bör tas med nu när man äntligen har tagit itu med denna stadsdel.

Även om utbyggnaden sker etappvis, med området som Älvstranden Utveckling definierat som första etapp, måste man väl ha en aning om hur det skall/bör se ut när Stenas yta flyttas alt. begränsas?
 0
Daniel Sjölund (1 Mars 2009 22:36):
Ett sätt att fortsätta med en dialog är ju att ni bli medlemmar i YimbyGBG och lägger upp en tråd om Masthuggskajen på vårt forum. ;)

Då kan vi grotta ner oss i massa goa detaljer..
 0
Johannes Hulter (2 Mars 2009 09:36):
@ nicke: Jag tycker inte du flummar och det var inte menat åt dig. Det var mest en skämtsam passning till Erik - han får väldigt ofta höra att han flummar (fast han inte gör det). Jag försöker undvika att använda nedsättande ord om de jag diskuterar med - dels är det ohyfsat och sänker man sina egna argument. Anyway - tillbaka till ämnet!
 0
Jan Jörnmark (2 Mars 2009 19:22):
Tycker att Masthuggstaden är ett av de bästa exemplen på hur Gbg missar chanser gång efter annan. Att inte tunneln grävdes ned hela vägen bort till Amerikahuset är obegripligt. Dessutom ståt ju det lilla området som trots allt frigjordes borta vid Otterhällan oanvänt år ut och in.
Vi har gott om Hedar i stan, men det kanske är det som gör oss till goa göbbar.
 0
Matthias H. (3 Mars 2009 07:35):
Jan, det finns mycket att läsa om Skeppsbron här, programmet för området nedanför Otterhällan ser trots allt ok ut, det som fattas är att bl a att man sluter kvarteren.

Annars håller jag helt och hållet med om att tunneln naturligtvis skulle gått minst bort till motet vid Stigbergstorget. Kan ett alternativ nu vara att kulvertera leden så att Masthuggstaden ändå kan börja byggas och fullföljas inom en 5-10 årsperiod? Det är en öppen fråga.
 0
Petter (3 Mars 2009 11:16):
Bra förslag förutom en mycket viktig sak. Det förstör möjligheten till en skön strandpromenad som finns här. Ge plats för ett gångstråk utmed kusten!
 0
Jan Jörnmark (3 Mars 2009 13:51):
Mattias: Inte meningen att låta så negg, mest en reflektion runt behovet av positivt tänkande i sådana här frågor.

Göteborg är remarkabelt otätt. Vid ingången av 2008 hade Sthlm 810 000 invånare, Gbg 500 000. I Sthlm innanför tunnlarna bodde nästan exakt 300 000 pers, i SDN Centrum+SDN Linne bodde cirka 85 000. Skillnaden i densitet är frapperande, och vi behöver verkligen göra vad vi kan för att stärka debatten runt behovet av ökad täthet här i stan. Därför är YIMBY otroligt glädjande.

För ingenting gör sig av sig självt här. Kolla Södra Älvstrandsområdet: Här har vi tre-fyra kvarter som står tomma trots att leden varit klar i flera år nu. Olika planer presenteras varje år, vi får se vad som händer till slut. Det gemensamma verkar i alla fall vara att man inte går på höjden.
Dessutom har vi det andra strategiska misstaget med tunneln: när du ändå bygger, varför inte göra plats för spårvagnsspår där nere? Nej för katten, lägg i stället spåren uppe på den svindyra marken vid älven, och sedan är snart det mesta området upptaget av kraftverk och spårvagnar. Låt sedan tunneln komma rätt upp vid Järntorget, och så kan det området fullständigt dränkas av leder, gatstumpar och färjor.
 0
Johannes Hulter (3 Mars 2009 14:04):
@ jan: Du har helt rätt i att det behövs nytänkande här i stan - det är det vi vill åstadkomma. Grundproblemet tror jag är att stadsplanering under lång tid handlat om att inte göra någon sur - istället för att göra någon glad. Vilket bara har lett till att alla blivit sura.

Men jag tycker mig se en förändring, bara under tiden vi hållit på känns det som det börjat lossna. Ibland behövs det kanske några som går före och vågar svära i funkiskyrkan för att det ska hända grejer... ;)
 0
Erik Sandblom (3 Mars 2009 14:48):
Visst är det konstigt att det fortfarande inte byggts något ovanför tunneln. Kanske beror på att man vill bygga stora projekt istället för att nöja sig med ett hus i taget?
 0
Jan Jörnmark (3 Mars 2009 15:15):
Rättelse: Det blev fel, SDN Centrum+SDN Linné har knappt 85 000 invånare. 135 000 (som jag skrev först, redigerat nu) är det antal dessa båda stadsdelar hade 1950.
Fast det är ju egentligen rent deprimerande siffror. Kanske skulle målet vara att komma tillbaks till 1950 års siffra igen.
 0
Matthias H. (3 Mars 2009 21:59):
Petter, var det mig du svarade? Du menar att en kulvertering förstör möjligheten att få till en skön strandpromenad där i framtiden? Det tycker inte jag en kulvertering behöver innebära, det går väl att göra små backar över kulverteringen och låta husen följa dessa backar?
 0
Erik Sandblom (3 Mars 2009 22:10):
Problemet med alla biltunnlar är att dom kommer upp nånstans. Bygger man en ny biltunnel vid Masthugget tycker jag man ska försöka minska på kapaciteten. Götatunneln gjorde tvärtom, så medan vi slipper bilar på det stället så har vi nu fått mer biltrafik på andra ställen. +15% på Oscarsleden.
http:​/​/​www.​trafikkontoret.​goteborg.​se/​statistik/​statis.​.​

Storskalig biltrafik bör köra runt stan, inte genom eller över. Egentligen inte under heller, om någon frågar mig...
 0
Matthias H. (3 Mars 2009 22:36):
Håller med dig Erik men att få bort den antingen i tunnel eller kulvertering måste vara att föredra framför dagens situation tycker jag.
 0
Mikael Kreutz (3 Mars 2009 23:34):
Precis, gräv ner skiten!
 0
linda (4 Maj 2009 14:54):
Hej, jag tycker ni har fina ideer, roligare än många andra arkitekter överlag, men inte när det gäller masthuggstorget!
ni verkar helt glömma/tänka bort historian och arvet och i mina ögon ser det ut som en borgelig variant av typ västra hamnen i malmö och dylikt; man bygger bort det rustika värdefulla mot stekiga lägenheter vid vattnet.
vad händer med de öppna ytorna, det gemensamma, det symboliska värdet masthuggstorget med sin länk till hamnen och vattnet har? (som ignorerats sen 70-talet, men iaf inte byggts bort!) jag ser visioner runt masthuggstorget att det kan bli mera av en (göteborgsk dock) piazza, ner mot hamnen. att vi tar fasta på det. man får tänka lite organiskt, hur vi kan sammanlänka masthuggsberget (och historik!) med havet och torget. tycker era ideer snarare verkar sluta till detta och dela upp, än sammanlänka. (även om det ser fint ut, kanske skulle funka höger och vänster om torgarealen, men inte blocka ner mot älven!!) http:​/​/​www.​vaiavela.​com/​barca/​gallery/​fotografie/​varie.​.​ fast större yta. mer åt det hållet iaf. jag tycker det skulle vara jättetråkigt om man tänkte bort och ignorerade arbetarhistorian och hur masthuggsberget hör ihop med torget, hamnen, öppna ytor och älven, men man kan ju tänka nytt och modernt för det. bara inte täppa till en del av de viktiga öppna ytorna och förborgeliga kvarteren, tack.
 0
linda (4 Maj 2009 15:36):
Mina är ju mest från masthuggsberget nu men det finns en hel del om hamndelen för den ivrige. :P
 0
linda (4 Maj 2009 15:40):
Menar mycket att kvarteret har ju en mycket bra potential att bli något väldigt fint..! om vi samarbetar runt det och inte toppstyr..?
 0
Johannes Hulter (4 Maj 2009 15:45):
@ linda: Tyvärr har ju det här inlägget försvunnit (av okänd anledning) men dina idéer låter bra tycker jag. Om du blir medlem kan du lägga upp en tråd på forumet och så kan vi bolla mer idéer (skisser) och möjliga lösningar där.
 0
linda (4 Maj 2009 15:47):
Ha, ett par till, hoppas ni tar tillbaka platsen jag spammat sen; http:​/​/​hem.​passagen.​se/​rogern/​masth/​m297.​htm
http:​/​/​hem.​passagen.​se/​rogern/​masth/​m747.​htm

vill väl lite visa på hur romantiskt det är med branta backar ner mot hamnen a la prag (om de hade haft en hamn) samt tät bebyggelse, även om jag kanske verkar vara någon som inte gillar moderna hus nu, vilket jag dock gör.
 0
 0
linda (4 Maj 2009 15:50):
Johannes; sorry att det blev spamming av det hela bara. :P
ja, jag är intr av era ideer och att ni har ett samtal om detta, bra initiativ och att ni skapat en grupp runt det. ska se vad jag kan göra med registreringen. :)
 0
Johannes Hulter (4 Maj 2009 17:40):
@ linda: Tack! Så länge det är intressanta och relevanta kommentarer är det bara att "spamma" på. :)

ha det bra!
 0
Sven R (5 Maj 2009 09:06):
Linda, på Lindholmen har man på 80- och 90-talet byggt en hel del trähus i modern tappning. Jag tycker det har varit ganska lyckat, både som ett sätt att bevara varvshistorien men också eftersom den lite småskaligare stilen funkar bra där. Masthuggsstaden har andra förutsättningar, det ligger ju mellan Långgatornas stenstad och vattnet. Det känns ju då naturligt att man fyller på med modern kvartersstad i 5-8 våningar för att så många som möjligt ska få bo här och för att vår lilla innerstad ska få expandera. Jag ser inte riktigt att t.ex moderna tolkningar av landshövdingehus i tre våningar ger rätt förutsättningar för innerstadskänsla, dom hör hemma i stadsdelar utanför innerstaden.

När det gäller att behålla kontakten mellan Masthuggsberget och älven så är det väl ganka kört redan? Ska man få till en sådan kontakt så får man nog bygga om 70-tals bebyggelsen på berget och affärscentrat vid torget.

Du behöver inte vara orolig över att det blir för borgerligt, i GBG är vi alla proletärer.
 0
E K (5 Maj 2009 15:54):
Tråkigt att det här inlägget har försvunnit tycker jag. Området är ju ett av de allra sämst utnyttjade i Göteborg, och det hade varit spännande att läsa tankar och visioner om det.

Det finns ingen möjlighet att slänga upp texten en gång till?
 0
Johannes Hulter (5 Maj 2009 16:09):
@ ek: OK, eftersom det verkar finnas efterfrågan ska jag lägga upp ett lite bilder och text. Det ursprungliga inlägget har dock blåst iväg i cyberrymden...
 0
Jesper Hallén (5 Maj 2009 16:21):
Antagligen var det en nimby boendes i kvarteret Kostern som lejt någon att radera ut inlägget :)
 0
E K (6 Maj 2009 15:14):
Tack så mycket, Johannes!

Överlag mycket bra idéer i förslaget!

Det är främst två saker jag tycker är problematiska (i likhet med flera av kommentatorerna ovan):

- Området närmast vattnet blir privat i stor utsträckning. Detta är en enligt mig en mycket dålig idé, som dessutom rimmar illa med en av de punkter som radas upp i inledningen: "Göta älvs kaj ska åter bli tillgänglig för Göteborgarna". Allmänheten bör få tillgång till stranden, istället för att några få utvalda ska få ensamrätt att vistas nära vattnet.

- Oscarsleden läggs i tunnel. Jag tycker det är märkligt att man inte ens diskuterar en annan lösning. Min egen uppfattning är att ifall området görs om till stad bör det inte finnas en motorled här överhuvudtaget. Det är en felaktig tanke att nuvarande leds egenskaper måste konserveras, och dessutom är vi smärtsamt medvetna om att en nedgrävning är dyr och tidskrävande. Istället kan nuvarande led bli en stadsgata som förses med korsningar, övergångsställen och en lägre hastighetsgräns. Trafiken bör också uppmuntras att välja andra vägar, så att trafikvolymen sprids ut mer jämnt på gatorna i området.

Annars är det väl bara i mindre frågor man har en annan åsikt än författarna, jag tycker t.ex. att man borde se till att bygga högre hus närmast spårvägen, samt att ett eventuellt bad med fördel kan kombineras med en park.
 0
Mikael Kreutz (6 Maj 2009 15:41):
E K: Vi har en sprillans ny vägtunnel för 3,4 miljarders kronor som går under city, hela projektet var ju i så fall helt i onödan om tunneln eventuellt ska anslutas till en stadsgata.
 0
E K (6 Maj 2009 17:17):
Mikael:

Du har såklart en poäng, och kanske var min kommentar en smula orättvis mot projektförfattarna, eftersom den är lite väl knuten till min principiella uppfattning om biltrafik i städer. Götatunneln skulle sannolikt förlora viss trafik om den anslöt till en stadsgata (vilket dock inte vore ensidigt negativt eftersom tunneln ju stundom lider av köer), men alla leder genererar trafik och ju längre sträcka Götatunneln/Andréegatan/Oscarsleden fungerar som motorled, desto mer biltrafik genom staden får vi. Tunnlar måste också, som Erik Sandblom påpekar ovan, alltid komma upp någonstans.

Jag tycker att Götatunneln överhuvudtaget är ett tveksamt projekt, och min allmänna uppfattning är att motorvägstunnlar under täta städer är dåliga idéer. Ska det byggas tunnlar så ska de vara för spårbunden kollektivtrafik. Diskussioner om att skala ner centrala motorleder istället för att konservera dem i tunnlar, ser vi tyvärr sällan. Ett aktuellt men tragiskt utspel är gårdagens debattartikel signerad Stockholmsmajoriteten, där vägsatsningar dominerar men tunnelbanan lyser med sin frånvaro: http:​/​/​www.​dn.​se/​opinion/​debatt/​nya-​trangselskatter-​be.​.​
 0
Hans Jörgensen (10 Maj 2009 00:52):
E K, m. fl.
En tanke är att om möjligt dra spårväg på 1-2 av de 6 filerna i Götatunneln. Då får vi en önskad effektiv öst-västlig spårvägslänk och tunneln kan bli mer "lönsam".
(jo, spårväg är tänkt på södra älvstranden men den kommer få liknande hastighet som dagens linjer genom city)
Är det tekniskt möjligt med lutningar i tunneln?
 0
E K (11 Maj 2009 13:43):
Jag har ingen aning om ifall det är möjligt att dra spårvagn i Götatunneln utan stora komplikationer, men jag gissar att idén inte kommer att vara politiskt möjlig förrän tidigast om något decennium. I vilket fall som helst är nuvarande Götatunnel inte den bästa rutten för spårväg under centrala Göteborg, eftersom varken Hisings-, Angered- eller Bergsjöbanorna skulle kunna använda den utan att köra omvägar. Förmodligen är det en bättre idé att bygga en helt ny spårvägstunnel med mynningar vid Stampen (för Angered-/Bergsjövagnarna) samt vid Nordstadshållplatsen (för Hisingsvagnarna) bort mot Järntorget, och kanske kan spåren sedan fortsätta i grunda tunnlar under Linnégatan och Första Lång (alternativt då Andréegatan/Oscarsleden).

Men visst är det god gissning att det lite längre fram i tiden, kanske om 20-25 år, kommer att börja läggas spår i många av dagens centrala motorvägstunnlar i Stockholm och Göteborg. Vad ska man annars ha tunnlarna till, när massbilismens paradigm definitivt är över?
 0
Peter Sörensen (27 Juni 2009 13:23):
Rawhide! Vilken tråd och vilken oerhört intressant debatt. Massor av lysande idéer. Ni har förstört hela min förmiddag :-) Kunde inte sluta läsa. Mina drömmars kaj är ett lysande förslag och inspel i stadsmiljödebatten. Med de förbättringsförslag som kommit fram här, mer variation i höjd och stil, mer tillgänglig kaj, bort med u-gårdar och in med några offentliga byggnader som tar arkitektonisk höjd och bryter rutmönstret, så kan det bli ännu bättre. Speciellt gillar jag skisserna från gatunivå. Så vill jag bo! Och Lindas inlägg är mycket bra. Inspirationsbilder är jätteviktiga redskap. Mer sånt i stadsbyggandet och i planprogrammen. Och platsens historia får aldrig glömmas bort i stadsplaneringen. Det blir sällan lyckat i längden. Jag älskar den här webbplatsen :-)
 0
Olle Jansson (27 Juni 2009 14:07):
Peter Sörensen: Med tanke på vår besöksstatistik på måndag förmiddag är YimbyGBG påväg att bli en riktig tidstjuv och ett regionalt hot mot mervärdeskapandet i tjänsteproduktionen (trasproletärer som undertecknad får nöja sig med att läsa efter arbetstid). Synd att du skulle drabbas en så här solig och varm lördag.
 0
Johan Nilsson (13 Oktober 2009 08:26):
Jag har inte läst igenom hela den digra tråden ännu, men det förtjänar att påpekas att en liknande överdäckning av Oscarsleden och länkning Masthugget-älven var föreslagen redan i slutet av 70-talet. Det var Riksbyggens arkitektkontor m.fl. som i samband med att Spännbalkssystemet togs fram, visade på att en sådan betongkonstruktion (vattentät, stora spännvidder osv) med fördel skulle kunna användas för överdäckning. Tyvärr finns det inte - vad jag kunnat upptäcka - någonting tillgängligt på nätet.

En kortfattad beskrivning av byggsystemet finns på sidan 24 i den här avhandlingen av Emma Jones och Cecilia Stål: http:​/​/​documents.​vsect.​chalmers.​se/​CPL/​exjobb20​0​7/​ex20​.​.​

Hela Kärra Centrum (1978) är byggt med detta system och där har man byggt hus och busshållplats ovanpå betongdäcken. Det är alltså inte bara lämpligt för parkeringshus som dock är vanligast.
 0
Olof Antonson (16 April 2010 21:18): Online
Jag hoppas verkligen att de gör något åt de tråkiga rivningstomterna/parkeringarna.
 0
Magnus M. (17 April 2010 12:01):
Åh, vilken liten bild. Många fler kvarter bakom folkets hus, och höghuset har krympt (*chock*), men svårt att se hur det ser ut mot masthuggstorget. Nån som har en större bild??
+1
Matthias H. (26 April 2010 08:48):
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​357454-​sa-​ska-​norr.​.​

Ja, är det Gert Wingårdh som ritat kvarteret Kostern? Är du inne här o tittar ibland Gert? Hur kunde du rita detta kvarter? Nu när man här kan se hur stadsmässigt allt runtomkring kan bli så ligger din skapelse Kostern mitt i som en heltigenom värdelös del utav Göteborg. Det framgår nu så oerhört.
 0
Lukas (28 April 2010 00:12):
Riktigt intressant! Bra sida Yimby!
 0
Johannes Hulter (28 April 2010 08:33):
@ lukas: Tack!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee