Krönika: Stadsplanering som politik

I YimbyGBG:s krönikeserie ger vi utrymme för mer personliga tankar och synpunkter, som inte nödvändigtvis håller sig inom nätverkets tvärpolitiska ramar. Dagens krönika är skriven av Jimmy Sand, en yimbyit som bland mycket annat driver den utmärkta bloggen Strötankar och sentenser  och har varit redaktör för Fria Tidningens artikelserie om Staden. Krönikan är en omarbetad version av artikelseriens inledning.

Stadsplanering som politik

När Michael Hardt, den amerikanska litteraturvetare som tillsammans med Antonio Negri skrivit böckerna Imperiet och Multituden (på svenska 2003 respektive 2007), besökte Malmö för European Social Forum i mitten av september 2008 stod idén om staden i fokus (föredraget finns att se på Youtube - del I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII).

I sin kommande bok Common Wealth – uppföljare till de båda tidigare – hävdar Hardt och Negri att staden, mer specifikt metropolen, i det postindustriella samhället intar den centrala roll som fabriken hade under industrialismen. Den industriella arbetarklassen skapades av fabrikens arbetsdelning och stämpelklocka.

Dagens motsvarighet – det som Hardt och Negri kallar ”multituden” – skapas av de livsvillkor som metropolen sätter upp: deltagandet i produktion och konsumtion av kunskap, upplevelser, kommunikation och andra immateriella ting sker inte längre enbart på arbetsplatsen utan också i hemmen och i det offentliga rummet.

För tvåhundra år sedan bodde 80-90 procent av världens befolkning på landsbygden. I dag är siffran lägre än 50 procent, och i vissa delar av världen lägre än 20 procent. En majoritet av världens befolkning, 3,3 miljarder människor, bor med andra ord i städerna – enligt FN:s definitioner. Framför allt sker urbaniseringen i de så kallade utvecklingsländerna. I länder som Sverige passerade städernas andel av befolkningen 50-procentstrecket för 70 år sedan.

Men det betyder inte att befolkningen blir alltmer jämlik – att fattiga bor på landsbygden och välbärgade i städerna. Enligt Manuel Castells, sociologen som skrev trilogin Informationsåldern (på svenska 1998-2000), har den nya informationstekniken slagit sönder det industriella samhällets maktmönster och skapat nya nätverk av unga och välutbildade.

Richard Florida, en annan sociolog, talar om framväxten av en ”kreativ klass”. Dessa söker sig till städernas attraktiva områden med alternativ prägel: där är tolerans, talang och teknologi de främsta ledorden. Men toleransen är inte större än att de små öarna av makt och rikedom i samma stad kan samexistera med svarta hål av maktlöshet och fattigdom.

Motsättningarna mellan den första världen och den tredje går ända ned till stadsdelens nivå i storstäderna. Göteborg är Sveriges mest segregerade stad: medelinkomsten i Askim, Majorna och Bergsjön är 308 000, 200 000 respektive 124 000 kr/år (2004). I Askim och Majorna är andelen utländska medborgare och svenska medborgare födda i utlandet bara omkring 10 procent.

Stockholm är inte mycket bättre: Medelinkomsten på Östermalm, Södermalm och i Rinkeby–Kista är 353 100, 289 400 respektive 195 200 kronor per år (2005). På Östermalm och Södermalm är andelen invånare med utländsk bakgrund bara 16–17 procent, att jämföra med cirka 75 procent i Rinkeby-Kista. I flera medelstora städer pekar utvecklingen åt samma håll.

Ordet ”politik” härrör från det grekiska ordet polis, ”stad”, besläktat med politieia, ”medborgarskap, statsförvaltning”. I antikens Aten skrev filosofer som Platon och Aristoteles om politik – medborgarnas självförvaltning. Medborgarskapet omfattade enbart män över tjugo års ålder som inte var livegna. Trots denna allvarliga inskränkning är den atenska demokratin ett föredöme i egenskap av en politisk sfär baserad på folkligt deltagande.

Medborgarskapets idé har sin uppkomst i handelsförbindelsernas och stadslivets undergrävande av släktbandets betydelse – där människor tidigare identifierat sig inför sin klan, såg de sig istället som medborgare med rättigheter och skyldigheter inför andra medborgare. När politiska tänkare i Europa under upplysningstiden började resonera kring demokrati och medborgarskap var det den atenska stadsstatens självförvaltning man blickade tillbaka på. Den moderna nationalstatens medborgarskap var till en början lika snävt som antikens, men genom politisk kamp har det successivt utvidgats.

Med kriget mot terrorismen, baserat på samma medeltida idéer om rättfärdigt krig som upplysningens politiska tänkare ville bekämpa, och inte minst den komplexa segregation som urbaniseringen innebär, har ett behov uppstått som liknar det som fanns vid modernitetens början: vi måste uppfinna demokratin på nytt. Och jag skulle bli förvånad om inte Michael Hardt har rätt i att det är staden som står i fokus för den förvandlingsprocessen. Då måste också stadsplaneringen finnas med.

Kom ihåg att staden inte är en plats som helt enkelt bara finns. Den blir till i mötet mellan människor. Stadsomvandling formas genom maktutövning, och som människor och medborgare är det vår rättighet att vara delaktiga i dessa processer. Fortsätt att diskutera. Hör av er till dem som medverkat i artikelserien, engagera er i föreningar och nätverk, kontakta ert lokala stadsbyggnadskontor. Skriv insändare och debattartiklar.

Artiklarna i Fria tidningens serie om Staden:

“Alla sjunger I love you - refrängen Långgatorna och dess körsångare” 2008-10-09

Joakim Forsemalm är forskare vid Göteborgs universitet och stadsomvandlingskonsult. Hans avhandling om maktprocesser i stadsomvandling heter Bodies, Bricks and Black Boxes: Power Practices in City Conversion och finns att köpa i den oberoende bokaffären Vänder sig om, på Andra Långgatan i Göteborg. Joakim Forsemalm skriver här om förändringarna av just dessa Långgator.

“Vem får rätt till staden - medborgaren eller konsumenten?” 2008-10-14

Catharina Thörn är forskare vid Göteborgs universitet, fil. dr i sociologi. Disputerade 2004 på avhandlingen Kvinnans plats(er). Bilder av hemlöshet och har diskuterat boende, hemlöshet, stadsplanering och det offentliga rummet i såväl akademiska som utomakademiska sammanhang. Har också deltagit i Dialog Södra Älvstranden och finns i redaktionen för tidskriften Ord & Bild.

“Bygg tätare och mer innerstad” 2008-10-20

Stockholm är en stad med problem, men också enorma möjligheter. Det råder en skriande bostadsbrist och bostadskostnaderna är bland de högsta i Europa. Infrastruktur och kollektivtrafik har sedan länge slutat hänga med i befolkningsökningen och är därför överbelastad. Segregationen är utbredd mellan innerstad och förort. Anders Gardebring, initiativtagare till nätverket Yimby i Stockholm, ställer frågan: Hur kunde det gå fel?

“Bygg urbant och klimatsmart” 2008-10-28

Stadsplaneringen har länge stått i skuggan av sitt mer extravaganta syskon, arkitekturen. Man har fördjupat sig i intrikata diskussioner om enskilda byggnaders volym, komposition och materialval, och alltför sällan uppmärksammat den övergripande strukturen, den helhet som byggnaderna skapar tillsammans. Man har så att säga inte sett staden för alla hus. Detta börjar dock sakta förändras, skriver Johannes Åsberg från nätverket YimbyGBG.

“Stadsutglesning förvärrar växthuseffekten” 2008-11-02

EU:s miljöbyrå har i en varnande rapport kallat fenomenet urban sprawl för Europas glömda utmaning, ett hot mot natur och kulturvärden och ett av de allvarligaste hindren i arbetet mot växthuseffekten. Fenomenet urban sprawl, på svenska stadsutglesning, berör oss och vår framtid. Jens Forsmark, fil.mag. i samhällsgeografi, är en fristående stadsbyggnadsdebattör som bland annat arbetat för Naturskyddsföreningen med hållbar stadsutveckling.

“Den efterfossila staden - hot eller möjlighet?” 2008-11-10

Allt fler människor i Sverige börjar ta hoten om sinande oljetillgångar och katastrofala klimatförändringar på allvar. Stort hopp står till tekniska lösningar. Men de kommer inte att räcka. Lena Jarlöv är arkitekt och forskare, tekn. dr och docent, tidigare vid Chalmers och Dalarnas forskningsråd i Falun. Lena är ”mamma” till Lövkojans koloniområde i Angered och ett liknande ”självbyggt” koloniområde, Klaras ängar i Kortedala. Hennes doktorsavhandling hette Boende och skaparglädje. Människans behov av skapande verksamhet - en försummad dimension i samhällsplaneringen (Chalmers 1982).

“Stadskonkurrens skapar dysfunktionella städer” 2008-11-12

Nittonhundratalets stadskonkurrens och stadsplanering har skapat dysfunktionella städer för alla. Hur ska vi skapa integration igen? Jan Wiklund är aktiv inom Alternativ Stad, en stadsmiljögrupp i Stockholm som bildades 1969 och sedan 1983 är en lokalförening av Miljöförbundet (numera Miljöförbundet Jordens Vänner). Alternativ Stad arrangerade 1971 den så kallade Almstriden, en civil olydnadsaktion för att stoppa byggandet av en galleria i Kungsträdgården. 1998 gav Alternativ Stad ut boken Ett hållbart Stockholm, om rättvist miljöutrymme, och 2004 kom Kampen om allmänningarna.

“Staden är ditt vardagsrum”  samt “Plantera stadens visioner” 2008-11-26

Den moderna staden vimlar av icke-platser – ytor som tycks ha blivit över när andra ytor med mer tydliga funktioner definierats. Staden tillhör alla som bor i den, och att vi har mycket att vinna på att använda den på ett mer aktivt sätt diskuterar Pål Castell, Sara Danielsson och Ilona Stehn från nätverket Plantera staden.

“Hemlösa som jobbar - livet på gatan i Paris” 2008-12-01

I landet som uppfann mänskliga rättigheter saknar minst 100 000 människor tak över huvudet. Och här betyder inte bostadslöshet droger, mentalsjukdom och arbetslöshet. I Frankrike finns det helt enkelt inte plats för alla och en madrass på gatan kan hända den bäste. Tinda Lund-Tengby är frilansjournalist verksam i Paris. Hon har tidigare jobbat för bland annat Sveriges Radio, Bohuslänningen och Allt om resor, samt varit redaktör för tidskriften Vi mänskor.