Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Stadsplanering som politik

 
I YimbyGBG:s krönikeserie ger vi utrymme för mer personliga tankar och synpunkter, som inte nödvändigtvis håller sig inom nätverkets tvärpolitiska ramar. Dagens krönika är skriven av Jimmy Sand, en yimbyit som bland mycket annat driver den utmärkta bloggen Strötankar och sentenser  och har varit redaktör för Fria Tidningens artikelserie om Staden. Krönikan är en omarbetad version av artikelseriens inledning.

Stadsplanering som politik

När Michael Hardt, den amerikanska litteraturvetare som tillsammans med Antonio Negri skrivit böckerna Imperiet och Multituden (på svenska 2003 respektive 2007), besökte Malmö för European Social Forum i mitten av september 2008 stod idén om staden i fokus (föredraget finns att se på Youtube - del I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII).

I sin kommande bok Common Wealth – uppföljare till de båda tidigare – hävdar Hardt och Negri att staden, mer specifikt metropolen, i det postindustriella samhället intar den centrala roll som fabriken hade under industrialismen. Den industriella arbetarklassen skapades av fabrikens arbetsdelning och stämpelklocka.

Dagens motsvarighet – det som Hardt och Negri kallar ”multituden” – skapas av de livsvillkor som metropolen sätter upp: deltagandet i produktion och konsumtion av kunskap, upplevelser, kommunikation och andra immateriella ting sker inte längre enbart på arbetsplatsen utan också i hemmen och i det offentliga rummet.

För tvåhundra år sedan bodde 80-90 procent av världens befolkning på landsbygden. I dag är siffran lägre än 50 procent, och i vissa delar av världen lägre än 20 procent. En majoritet av världens befolkning, 3,3 miljarder människor, bor med andra ord i städerna – enligt FN:s definitioner. Framför allt sker urbaniseringen i de så kallade utvecklingsländerna. I länder som Sverige passerade städernas andel av befolkningen 50-procentstrecket för 70 år sedan.

Men det betyder inte att befolkningen blir alltmer jämlik – att fattiga bor på landsbygden och välbärgade i städerna. Enligt Manuel Castells, sociologen som skrev trilogin Informationsåldern (på svenska 1998-2000), har den nya informationstekniken slagit sönder det industriella samhällets maktmönster och skapat nya nätverk av unga och välutbildade.

Richard Florida, en annan sociolog, talar om framväxten av en ”kreativ klass”. Dessa söker sig till städernas attraktiva områden med alternativ prägel: där är tolerans, talang och teknologi de främsta ledorden. Men toleransen är inte större än att de små öarna av makt och rikedom i samma stad kan samexistera med svarta hål av maktlöshet och fattigdom.

Motsättningarna mellan den första världen och den tredje går ända ned till stadsdelens nivå i storstäderna. Göteborg är Sveriges mest segregerade stad: medelinkomsten i Askim, Majorna och Bergsjön är 308 000, 200 000 respektive 124 000 kr/år (2004). I Askim och Majorna är andelen utländska medborgare och svenska medborgare födda i utlandet bara omkring 10 procent.

Stockholm är inte mycket bättre: Medelinkomsten på Östermalm, Södermalm och i Rinkeby–Kista är 353 100, 289 400 respektive 195 200 kronor per år (2005). På Östermalm och Södermalm är andelen invånare med utländsk bakgrund bara 16–17 procent, att jämföra med cirka 75 procent i Rinkeby-Kista. I flera medelstora städer pekar utvecklingen åt samma håll.

Ordet ”politik” härrör från det grekiska ordet polis, ”stad”, besläktat med politieia, ”medborgarskap, statsförvaltning”. I antikens Aten skrev filosofer som Platon och Aristoteles om politik – medborgarnas självförvaltning. Medborgarskapet omfattade enbart män över tjugo års ålder som inte var livegna. Trots denna allvarliga inskränkning är den atenska demokratin ett föredöme i egenskap av en politisk sfär baserad på folkligt deltagande.

Medborgarskapets idé har sin uppkomst i handelsförbindelsernas och stadslivets undergrävande av släktbandets betydelse – där människor tidigare identifierat sig inför sin klan, såg de sig istället som medborgare med rättigheter och skyldigheter inför andra medborgare. När politiska tänkare i Europa under upplysningstiden började resonera kring demokrati och medborgarskap var det den atenska stadsstatens självförvaltning man blickade tillbaka på. Den moderna nationalstatens medborgarskap var till en början lika snävt som antikens, men genom politisk kamp har det successivt utvidgats.

Med kriget mot terrorismen, baserat på samma medeltida idéer om rättfärdigt krig som upplysningens politiska tänkare ville bekämpa, och inte minst den komplexa segregation som urbaniseringen innebär, har ett behov uppstått som liknar det som fanns vid modernitetens början: vi måste uppfinna demokratin på nytt. Och jag skulle bli förvånad om inte Michael Hardt har rätt i att det är staden som står i fokus för den förvandlingsprocessen. Då måste också stadsplaneringen finnas med.

Kom ihåg att staden inte är en plats som helt enkelt bara finns. Den blir till i mötet mellan människor. Stadsomvandling formas genom maktutövning, och som människor och medborgare är det vår rättighet att vara delaktiga i dessa processer. Fortsätt att diskutera. Hör av er till dem som medverkat i artikelserien, engagera er i föreningar och nätverk, kontakta ert lokala stadsbyggnadskontor. Skriv insändare och debattartiklar.

Artiklarna i Fria tidningens serie om Staden:

“Alla sjunger I love you - refrängen Långgatorna och dess körsångare” 2008-10-09

Joakim Forsemalm är forskare vid Göteborgs universitet och stadsomvandlingskonsult. Hans avhandling om maktprocesser i stadsomvandling heter Bodies, Bricks and Black Boxes: Power Practices in City Conversion och finns att köpa i den oberoende bokaffären Vänder sig om, på Andra Långgatan i Göteborg. Joakim Forsemalm skriver här om förändringarna av just dessa Långgator.

“Vem får rätt till staden - medborgaren eller konsumenten?” 2008-10-14

Catharina Thörn är forskare vid Göteborgs universitet, fil. dr i sociologi. Disputerade 2004 på avhandlingen Kvinnans plats(er). Bilder av hemlöshet och har diskuterat boende, hemlöshet, stadsplanering och det offentliga rummet i såväl akademiska som utomakademiska sammanhang. Har också deltagit i Dialog Södra Älvstranden och finns i redaktionen för tidskriften Ord & Bild.

“Bygg tätare och mer innerstad” 2008-10-20

Stockholm är en stad med problem, men också enorma möjligheter. Det råder en skriande bostadsbrist och bostadskostnaderna är bland de högsta i Europa. Infrastruktur och kollektivtrafik har sedan länge slutat hänga med i befolkningsökningen och är därför överbelastad. Segregationen är utbredd mellan innerstad och förort. Anders Gardebring, initiativtagare till nätverket Yimby i Stockholm, ställer frågan: Hur kunde det gå fel?

“Bygg urbant och klimatsmart” 2008-10-28

Stadsplaneringen har länge stått i skuggan av sitt mer extravaganta syskon, arkitekturen. Man har fördjupat sig i intrikata diskussioner om enskilda byggnaders volym, komposition och materialval, och alltför sällan uppmärksammat den övergripande strukturen, den helhet som byggnaderna skapar tillsammans. Man har så att säga inte sett staden för alla hus. Detta börjar dock sakta förändras, skriver Johannes Åsberg från nätverket YimbyGBG.

“Stadsutglesning förvärrar växthuseffekten” 2008-11-02

EU:s miljöbyrå har i en varnande rapport kallat fenomenet urban sprawl för Europas glömda utmaning, ett hot mot natur och kulturvärden och ett av de allvarligaste hindren i arbetet mot växthuseffekten. Fenomenet urban sprawl, på svenska stadsutglesning, berör oss och vår framtid. Jens Forsmark, fil.mag. i samhällsgeografi, är en fristående stadsbyggnadsdebattör som bland annat arbetat för Naturskyddsföreningen med hållbar stadsutveckling.

“Den efterfossila staden - hot eller möjlighet?” 2008-11-10

Allt fler människor i Sverige börjar ta hoten om sinande oljetillgångar och katastrofala klimatförändringar på allvar. Stort hopp står till tekniska lösningar. Men de kommer inte att räcka. Lena Jarlöv är arkitekt och forskare, tekn. dr och docent, tidigare vid Chalmers och Dalarnas forskningsråd i Falun. Lena är ”mamma” till Lövkojans koloniområde i Angered och ett liknande ”självbyggt” koloniområde, Klaras ängar i Kortedala. Hennes doktorsavhandling hette Boende och skaparglädje. Människans behov av skapande verksamhet - en försummad dimension i samhällsplaneringen (Chalmers 1982).

“Stadskonkurrens skapar dysfunktionella städer” 2008-11-12

Nittonhundratalets stadskonkurrens och stadsplanering har skapat dysfunktionella städer för alla. Hur ska vi skapa integration igen? Jan Wiklund är aktiv inom Alternativ Stad, en stadsmiljögrupp i Stockholm som bildades 1969 och sedan 1983 är en lokalförening av Miljöförbundet (numera Miljöförbundet Jordens Vänner). Alternativ Stad arrangerade 1971 den så kallade Almstriden, en civil olydnadsaktion för att stoppa byggandet av en galleria i Kungsträdgården. 1998 gav Alternativ Stad ut boken Ett hållbart Stockholm, om rättvist miljöutrymme, och 2004 kom Kampen om allmänningarna.

“Staden är ditt vardagsrum”  samt “Plantera stadens visioner” 2008-11-26

Den moderna staden vimlar av icke-platser – ytor som tycks ha blivit över när andra ytor med mer tydliga funktioner definierats. Staden tillhör alla som bor i den, och att vi har mycket att vinna på att använda den på ett mer aktivt sätt diskuterar Pål Castell, Sara Danielsson och Ilona Stehn från nätverket Plantera staden.

“Hemlösa som jobbar - livet på gatan i Paris” 2008-12-01

I landet som uppfann mänskliga rättigheter saknar minst 100 000 människor tak över huvudet. Och här betyder inte bostadslöshet droger, mentalsjukdom och arbetslöshet. I Frankrike finns det helt enkelt inte plats för alla och en madrass på gatan kan hända den bäste. Tinda Lund-Tengby är frilansjournalist verksam i Paris. Hon har tidigare jobbat för bland annat Sveriges Radio, Bohuslänningen och Allt om resor, samt varit redaktör för tidskriften Vi mänskor.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Marre (6 Mars 2009 17:50):
Tror inte att det var skribentens syfte, tvärtom, men det anmärkningsvärda i mina ögon är att det mellan invånarna i landet mest klassiska överklassområde (Östermalm) och landets kanske mest ökända problemområde (Rinkeby) endast skiljer 13 000 kr/månad i bruttoinkomst.
Efter skatt torde skillnaden vara nere i 6 000-7 000, och detta gap minskar ytterligare om man dessutom beaktar de kostnader för t ex sjukvård som bidragstagare inte behöver betala själva.
 0
Anders Gardebring (6 Mars 2009 20:15):
Marre:
Glöm dock inte att det finns en hel del hyresreglerade hyresrätter på Östermalm. Om man bara tittade på bostadsrättsinnehavare skulle det nog dra iväg en bit.
 0
Theodor Adolfsson (7 Mars 2009 12:19):
Hur kan en skillnad på 13 000 före skatt bli en skillnad på bara 7 000 efter? Hur räknar man för att komma till den slutsatsen? Jag är inte särskilt hemma i hur skattereglerna fungerar. Vid vilken inkomst börjar man betala högre skatt på det överskjutande beloppet?

Hur som helst så var väl 6 000-7 000 efter skatt 2005 nästan hälften av en medelinkomst i Sverige, vilket jag inte tycker är så lite.
[url]http:​/​/​www.​scb.​se/​Pages/​TableAndChart_​_​_​_​159845.​aspx[/url]

Sen handlar det inte om enbart Rinkeby vilket lär dra ner skillnaden. Kista är väl rätt välmående.
 0
Rolf Nilsson (26 April 2009 22:02):
De organisationer som är uppbyggda kring hemlösa har en osmaklig förmåga att göra några få utvalda till reklampelare åt sina vinstdrivande rörelser. Detta görs till exempel genom att sysselsätta hemlösa i olika projekt som sökt och fått pengar, pengar som sedan betalas ut som löner till högt uppsatta och "goda" människorna inom organisationen. Därmed blir även den hemlöse ett slags alibi för organisationens fortsatta överlevnad, dock utan att vara mindre hemlös.

En annan trend är att utse lämpliga personer till "brukarråden". Dit handplockas fogliga hemlösa av etablissemanget för att representera sin "grupp" av individer. För hur skulle det se ut om det i demokratisk anda fanns människor i rådet som uttalade sig kritiska till de system som är uppbyggda för att hjälpa hemlösa? Det skulle ju också i förlängning innebära att den sanning de allra flesta hemlösa ser och lever i, präglad av diskriminering och underkastelse, ytterst sällan kommer på tal eller förs vidare uppåt i hierarkin från dessa råd.

När någon gör detta så byts denna person helt enkelt ut efter tag, om denne inte anpassar sig, förstås. Ingenting får bryta mot våra sedan länge invanda idéburna tankesätt kring hemlöshet och hur vi bäst hjälper hemlösa. Istället behandlas frågor i dessa råd om hur bra, välvilliga och fungerande olika myndigheter och organisationers är.

Men om organisationerna nu är så välfungerande, hur kan det då komma sig att antalet hemlösa ökar från år till år, och att hemlösheten sprider sig både upp och ner i åldrarna? Detta trots att makten, med hjälp av olika definitioner på vad en hemlös är, försöker dölja den bistra sanningen. Men allt detta handlar väl bara om att förhindra kritiska röster om hur makten arbetar för att kvarhålla sin dominans.

Om vi anser att vår befolkning, de som inte är hemlösa, behöver ett tryggt hem, ett privatliv, en vid behov fungerande vård (omsorg) och en inkomst för ett någorlunda fungerande liv – hur kan vi inte se att hemlösa människor har exakt samma behov?


Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Tel: 0736-76 42 86
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6739 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.