Tredje dimensionens ironi i Johanneberg

Olle, hade varit kanon med en debattartikel från dig i GP med detta som grund. Det hade kanske tagit skruv och möjligen hade somliga börjat inse hur motsägelsefullt dom argumenterar.

Detta är ju inte precis något unikt exempel; gång på gång skyddas byggnader som står på platser där äldre kvarter sanerades utan större eftertanke. Man kan tycka vad man vill om det, ironin är dock emellanåt påtaglig.

Se även tidigare raljerande tirad i ämnet:
http:​/​/​sjalvgodochbitter.​blogspot.​com/​20​0​8/​12/​satsning.​.​

Sedan vet jag inte det där med debattartikel. Klart att det kan vara intressant och tankvärt att försöka lyfta blicken mot det stora perspektivet, men jag vet inte om jag tror att gepe eller Karl i Kallebäck är intresserade av psuedo-akademisk idéhistoria; det finns ju hjul att hitta på namn på!

@ henrik: Det är förstås förståeligt att folk klagar, de är rädda för att värdet på deras lägenheter ska sjunka, precis som du säger. Men de som klagar hade ju inte kunnat bo där in the first place om man inte hade byggt deras eget hus. Och det sänkte kanske värdet på någon annans hus. Som hade lika stor anledning att klaga. Och så vidare och så vidare.

Så länge vi bor inom synhåll från varandra finns det anledning att klaga. Eller snarare lika stor anledning att glädjas. Åt att man får nya roliga grannar, bättre underlag för service och en mer levande stadsmiljö. Om man nu gillar sådant. Och det gör man väl om man väljer att bosätta sig mitt i stan?

Henrik: Självklart skall boende i områdets åsikter tas i beaktande. Det är dock en öppen och i grunden subjektiv fråga vilka och vems åsikter och värden som väger över. Att bostadsrättsinnehavarens värdeutveckling och eller prisstablitet på sin egendom skulle vara prio ett för stadsplanering är la på inget sätt en självklarhet.

Kan vi utifrån dina sista två meningar ana att just du bara råkar ha en bostadsrätt där?

Henrik: många tycker nog att det är förbannat arrogant att försöka hindra folk från att bosätta sig i en trevlig stadsdel. Det finns tillräckligt många krafter som kämpar emot stadsbyggande, Yimby kämpar däremot för en stad där alla kan och vill leva.

Värdet kommer definitivt att, allt annat lika, öka värdet på omkringboendes bostadsrätter.

Det är märkligt att många i höghusdebatten fortfarande inte kan nyansera begreppen höghus och miljonprogram. Höghus idag, oftast när vi här på Yimby diskuterar dom, har inget med miljonprogrammet att göra.

Att attraheras av höga hus är en helt naturlig känsla speciellt om din åsikt dessutom har pushats av reklam som målar upp en drömbild. Det ruset består tills dess att man har bott och sett dom ett tag vilket i sin förlängning leder till att man tröttnar precis som man gjorde med dom där jeansen man köpte för 10 år sen. Det är olyckligt om arkitektur drivs av kommersiella intressen som modevärlden. Kläder är enkla och billiga att hålla sig ajour med, en kåk står minst 100 år och då kan konservatism faktiskt vara en fördel innan man sätter spaden i backen.
Att centralgaraget med fördel kan rivas och omvandlas till bra boende råder det väl knappast tvivel om. Men jag tycker ju inte det finns någon anledning att bygga högre än befintliga fastigheter i närområdet. Ett höghus kan aldrig göras vackert och proportionerligt och bör undvikas om det inte absolut måste som tex på Manhattan som är en ö, i Göteborg finns det alternativ. Argument som att sätta Göteborg på kartan med ett höghus med denna typen av monument är bara tafatta, trångsynta och fjantiga. Vi borde kunna profilera staden på andra mer fantasifulla sätt.

@ johan: Jag vet inte riktigt vem du riktar dig till, men jag tar gärna handsken :) Om jag förstår dig rätt så tycker du att man ska bygga i samma höjd (eller lägre?) som omgivande bebyggelse. Det enda argumentet du anger är att höghus aldrig kan vara vackra eller "proportionerliga".

Nåväl, du har naturligtvis rätt till din subjektiva åsikt. Smaken är som baken. Men som argument betraktat är ditt subjektiva tyckande ju ett ganska svagt stöd.

Det finns ju en hel del objektiva fördelar och nackdelar med höga hus. Det är kanske bättre att utgå från dem istället.

Höga hus kan skugga andra hus och skapa kortare siktlinjer. De kan vara dyrare att bygga och ställer högre krav på brandsäkerhet etc. Å andra sidan är de yteffektiva och ger en högre täthet. Fler människor får chansen att bo i området och underlaget för service etc ökar. Ja, för att bara nämna några för- och nackdelar.

I just det här fallet ser jag ingen anledning att inte bygga högre än omgivande hus.

Diskussionen om ikonbyggnader och huruvida de är bra eller inte är förvisso också intressant men är knappast aktuellt i det här fallet. Här gäller det inte ett nytt Turning Torso eller en ny Chrysler Building utan ett vanligt hus, bara lite högre än de runt omkring.

@ johannes: Jag har själv varit förförd av höga hus och tyckt att det hade varit coolt och effektivt med avseende på ytanvändning. Och riktigt höga hus tycker jag fortfarande är intressant som turistsevärdhet eller ur tekniska aspekter. Men efter att med egen erfarenhet ha bott i ett hus med drygt 20 våningar och strålande utsikt där jag snart insåg att det är ganska tråkigt och framförallt anonymt. Inget vidare att sätta sig på gården och ta en kaffe med grannarna precis eller sätta sig och läsa en bok i skuggan av vårsolen. Det konstlade gigantiska sänder ut kalla vågor och gör att människor som inte bor där strävar efter att undvika närheten och väljer andra områden att vistas i som tex Långgatorna som du pratar så gott om. Det är just det som är lite jobbigt med höghus, att om det blir fel får väldigt många människor lida väldigt länge och i värsta fall blir det ett segregerat område där de som inte har andra möjligheter blir förpassade. Förtätning måste väl inte tvunget betyda förhöjning?

Jag antar att skissen i ursprungsinlägget är något sånär korrekt och då kan man ju tycka att huset sticker upp en aning. Att funkishusen i Johanneberg är ganska höga är helt rätt och därför finns det väl ingen anledning att bygga högre eller?

Min personliga erfarenhet om att bo i höga hus gäller inte någon förort utan centralt i en 6 miljonstad. Men paralleller kan dras till förortskänsla

@ johan: Jag tror (precis som matthias/daniel ovan) att många här i Sverige kopplar höghus till miljonprogram/fulfunkis och därför är skeptiskt inställda. De verkar ju inte tänka på kungstornen i sthlm eller otterhall här i gbg i alla fall.

Det avgörande är den urbana integreringen. Jag tar hellre ett 20 våningars höghus som är urbant integrerat än 7 trevåningshus som inte är det.

Men du har helt rätt i att förtätning inte måste innebära förhöjning. Fast våningsantalet måste nog höjas generellt, vi bor på fler kvm/person idag, det innebär färre personer/kvm om vi inte bygger uppåt.

Långgatorna är fantastiska stadsmiljöer, men jag tror inte de skulle bli sämre om de hade varit ett par våningar högre - tvärtom!

Problemet är att det inte blir urbant integrerat. Ett fyrkantigt 20 våningshus bestående av stål, betong och glas kommer aldrig att bli accepterat av majoriteten i dess närområde. Därmed blir denna typ av projekt fördröjda eller inte av alls och det slutar med att staden inte utvecklas som den borde. Att ha helt fria marknadskrafter är bra, men en parameter som tyvärr inte betalar sig är att bygga ett vackert hus som även omgivningen kan njuta av, därför kan det aldrig bli fria marknadskrafter med dagens monetära system. Hade man kunna sätta en peng på all den njutning som folk känner medans dom går på tex Vasagatan och tittar på dess arkitektur och de pengarna hade gott byggherren till godo hade det hela sett annorlunda ut. Att betala inträde för en konsert som ger dig njutning ses som normalt. Att betala inträde för att beskåda vacker arkitektur går väl knappast att genomföra men njutningen finns där och det är ju just i sådana lägen som en gemensam icke marknadskraft som kommunen skall ställa upp. Den fria marknadskraften idag består i princip av en bostadsbrist där det gäller att klämma in så många som möjligt på samma yta till en så liten byggkostnad som möjligt.

Sen kan man undra varför man inte väljer att bygga i exakt samma stil som funkishusen runt omkring? De är ju faktiskt ett område med relativt hög bebyggelse som är undantaget som bekräftar regeln att höga hus blir misslyckat? Troligen en kostnadsfråga då de befintliga kåkarna är byggda av riktig hantverkarkänsla, ritade med penna och bestyckade med kvalitetsmaterial istället för gjuten betong, aluminium fönster, faner täckta ytor och autocad ritningar.

Det jag vill komma till är att får man med sig omgivningen är det enklare att bygga på fler ställen och staden blir förtätad som är målet. Så länge det byggs just denna typ av hus kommer det alltid fördröjas av "gnäll".

För att återkomma till husets höjd så har jag full förståelse för de närboendes klagomål. Att det inte skall bli högre än det högsta huset säger ju väldigt lite just pga av att området är kuperat. Skillnaden till dess grannhus tycker jag är för stor.

Notera att jag inte "vet" vilken som är den optimala höjden för ett hus på denna plats. Vad jag tycker är viktigare är att se är att husets höjd i hög utsträckning tycks präglas av rädsla för negativa reaktioner. Det är ingen vidare konstruktivt klimat att bygga under.

Vidare tycker jag denna estetiska anpassningssträvan i sin förlängning blir tråkig och inte heller vidare konstruktiv. Om vi inte längre får bygga hus som sticker ut eller syns så blir det inte mycket till upplevelse för någon någonstans. Marknad och politiker tycks gemensamt sträva mot en så tråkig stadsbild som möjligt.

Sedan håller jag la i grunden med att det är bättre att förtäta staden på många ställen för att uppnå en urban miljö. Speciellt om solvinklar och annat innebär att höga hus tvingas ut i ett fält av impediment, trafiklösningar och parkeringsytor.

Sedan har jag förbokat in dig Johan Carstens i en lägenhet högst upp i det där höghuset som någon ville bygga mitt i Rödastensmotet. Jag förfalskade din namnteckning - hoppas det är ok för utsikten blir ju underbar! :)

:-) Tack Olle!

Röda stenmotet skulle faktiskt kunna fungera med ett höghus då det inte har några grannar och ändå är förstör av all asfalt. Men ett bättre alternativ skulle ju kunna vara att helt bygga in vägarna låta flera hus klättra upp längs med bergsklippan från havsnivå och sammanbindas med Sandarna. Skogs partiet som i princip är helt avklippt mellan motet och nya varvet skulle också kunna accessas för bebyggelse

@ johan: Låt oss göra ett tankeexperiment. Om det här höghuset hade byggts redan när de andra husen i Johanneberg byggdes, hade du då velat att det skulle rivas?

Där jag bor är min utsikt skymd av ett antal hus. Hade det varit bättre om de inte funnits? Där finns det olika svar beroende på vad man som individ prioriterar främst. För mig är en levande stadsmiljö betydligt viktigare än maximala siktlinjer. Det är därför jag bor i en stad. Annars hade jag väl bosatt mig på en klippa någonstans (röda sten?) för mig själv.

Bor du tillsammans med en massa andra människor så kommer de att komma ivägen för dina siktlinjer. C'est la vie urbaine!

Men visst ska vi se till att huset blir så snyggt som det bara går. Och framförallt, att det lever!

Johannes,

Jag bor inte där men jag tror det är en missuppfattning att det handlar om utsikt med avseende på vidsträckt. Det det handlar om är att som ersättning för den landskapsbild de människorna som bor där idag har att vila ögonen på ersätts av något som är så fantasilöst som en gigantisk kub i glas, betong och stål. Skulle man lägga lite mer krut på det estetiska skulle man göra många glada. Dessutom är det villakvarter på andra sidan som får sina insynsskyddade sommargrillkvällar ersatta av att nyfikna människor i skrapan kan glo ner på dom. Och ju högre hus desto fler kan titta ner och längre bort kan dom se.

Johannes,
Angående ditt tanke experiment. Jag har idag hus på andra sidan när jag tittar ut. Men de husen är så pass vackra att jag faktiskt med flit valde att bo där av just det skälet att det ger mig glädje att bara titta på dom.

@ johan: Vi människor är ju olika så vi prioriterar olika, det är OK. Frågan är vilka prioriteringar som ska styra vår stadsplanering. Att en villaägare i centrala Göteborg riskerar att bli sedd av andra människor är ärligt talat inget jag tycker vi behöver bekymra oss om.

Vi lever i Sveriges andra stad, den femte största i Norden. Risken finns att någon kommer att se dig. Tycker man det känns jobbigt kanske man ska välja en annan plats att bo på.

Vad gäller husets utseende så tycker jag att det är OK, men som sagt - det är en smaksak.

@ henrik: Vid vilket våningstal skulle huset bli bra då, tycker du? Om det var 12 våningar? Eller 7? Eller 3?

Jag är inte lika säker som du på att Unos snart 75 år gamla plan är den eviga och tidlösa sanningen om hur Johanneberg ska se ut i all framtid tills solen slocknar.

Jag hoppas vi har kommit lite längre 2084. Vem vet, kanske har vi till och med lyckats bygga ett 17 våningars hus då?

Henrik, jag bor själv bredvid ett hus som är byggt ett par decennier efter att mitt hus byggdes, dessutom är det tre gånger så högt som det huset jag bor i. Men jag kan inte påstå att mitt liv har påverkats speciellt mycket av detta faktum, jag går inte i terapi för att beklaga mig över hur huset på andra sidan gatan inte harmoniserar med resten av bebyggelsen. Fungerar det på min bakgård blir det säkert också bra i ett poshigt hus i park område som Johanneberg!

Har ett parkeringshus utanför fönstret. Ser inga problem för egen del att bebygga det med ett högre hus. Då det är norrut så skulle ju inte ens solvinklarna störas.

Notera att jag i mitt inlägg i första hand inte vill försvara att byggnaden skall vara just 17 våningar eller något annat våningstal. jag ironiserar över att just förväntat gnäll styr planeringen i ett så tidigt skede och framförallt att Uno Åhrens verk - en man som ansåg att det nya inte behövde ta någon hänsyn till det gamla - nu till varje pris skall skyddas från det ännu nyare.

Att säga att våningsantalet står i någon slags direkt motsatsförhållande till andra boendes intressen verkar vara ett resonemang med en hel del brister. Att markägaren vill maximera sin vinst är la inte heller direkt förvånande.

Det är sant, att höghus inte behöver betyda trist betongförort eller nybrutalism utanför fönstret. Det skulle lika gärna kunna vara Kungstornen (i Stockholm) eller Otterhällan här i Göteborg. Det finns också mer sentida exempel på vad höghus skulle kunna betyda, tex Södertorn, 28 våningar, vid Medborgarplatsen i Stockholm (som på den platsen skulle passat att vara ännu högre, men det är en annan historia).
Tyvärr har inte arkitekterna bakom Johannebergshöghuset inte heller tänkt på Kungstornen eller Södertorn. De har tänkt nybrutalism. Inte konstigt att det blir protester.
Ty det är inte höjden som är problemet. Johannebergs vattentorn, med studentbostäder, höjer sig rätt högt över, och syns väl över omgivande bebyggelse. Det både samspelar och berikar stadssilhuetten. Skulle inte ett "Södertorn" eller två på 28 våningar på samma sätt berika Johannebergs stadssilhuett. En stadsmässig lägre byggnad mellan tornen med kontakt med gatan. Det skulle dessuton kunna ge platsen en stadsmässig identitet, som den idag (och med det föreslagna brutalistiska höghuset) saknar.

@ ragnar: Jag håller verkligen med dig. Nu är förvisso inte det aktuella huset brutalism utan snarare nyfunkis (supermodernism) - dvs. den där neutrala, "generiska" modernismen som alla ritat de senaste 15-20 åren.

Men tänk om man hade gjort något vackert och originellt istället! Förmodligen hade reaktionerna blivit annorlunda, som Johan Carstens var inne på tidigare - http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​3/​tredje-​dimensionens-​ironi_​.​.​

Det är kanske inte exploateringstalet i sig som folk stör sig på, utan känslan av att området förfulas. Vem vet, om byggbolagen la lite mer pengar på utförandet - så skulle de kanske tjäna desto mer på bl.a. kortare plantider.

Sedan tycker jag personligen att det viktigaste är vad som händer i gatuplanet, fasaden är sekundär för mig.

Johannes, Tack för att du förstår vad jag försökt förklara!

http:​/​/​www.​byggvarlden.​se/​byggprojekt/​article573550​.​ece

"Från början var planerna på ett betydligt högre hus på 28 våningar men kommunen motsatte sig detta.

– Ja, det var inte att tänka på. Området med funktionalistiska lamellhus är av riksintresse och den nya bebyggelsen måste passa in. Dessutom finns det redan ett vattentorn och en kyrka på plats och det är de byggnaderna som ska dominera stadsbilden, säger Malin Häggdahl, planchef på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad."

När man läser sådana där kommentarer så undrar man ju bara vem som har ensamrätten att bestämma att något så föga upphetsande som Johannebergs kyrka och vattentorn är det enda som får dominera stadsbilden... Det är å andra sidan inte konstigt varför Göteborg till stora delar känns som en ytterst tråkig stad.

Finns det en enda trist dussinbyggnad i stan som inte "är av riksintresse", förresten?

Det känns som att antingen får politikerna och tjänsemännen ändra på sig i mångt och mycket, eller så får vi byta ut dem!