Lågbroar - ja tack!

En förutsättning för att Göteborg ska växa samman över älven är täta och fasta förbindelser.


Göteborg har alltid legat på båda sidor Göta Älv och göteborgare har således länge behövt ta sig över älven. Hisingsbönderna har åkt in till stan för att sälja sin potatis och arbetare har tagit färjan över till Hisingen för att arbeta på varven och så vidare. Det är dock först nu man säger sig vilja bygga ut Göteborgs centrum till båda sidor älven. För att göra detta möjligt räcker det inte med tätare turer med Älvsnabben, Älvsnabbare eller någon annan färja med fyndigt namn. Det räcker heller inte med en ny hög Göta Älvbro, en Marieholmstunnel och en överbelastad Tingstadstunnel.


Receptet för en citykärna som kan växa på båda sidor älven stavas lågbroar. Det Göteborg behöver är riktiga stadsbroar med blandad trafik. Spårväg, cykel-, gång- och biltrafik. Enkelt uttryckt, stadsgator som fortsätter över älven. Detta om något medför att staden på riktigt kan börja växa
samman över älven. Det ska vara enkelt att ta sig över och igenom staden och att man ska inte behöva känna att andra sidan är så nära men ändå så väldigt långt bort.


Göta Älvbron. På Hisingen bor drygt en fjärdedel av Göteborgs invånare men det finns bara en enda spårväg och endast en älvförbindelse med större kollektivtrafik. Det på en högbro som snart
måste bytas ut, kanske till ett par lågbroar?


Många beskriver älven och vattnet som en stor tillgång för Göteborg, staden vid havet. Det stämmer, det är ju inte för inte som staden ligger där den idag ligger. Det finns stora möjligheter med hela älvrummet och ytorna längs både den södra och den norra älvstranden. Men innan man kan utnyttja alla möjlighter måste barriären, som älven alltför ofta är, byggas bort. Annars riskerar
vi att få en uppdelad stad utan ett tydligt och stort centrum.


Att bygga lågbroar förenar. Här i Paris.


Det finns många argument för lågbroar. Förutom att de är bra och en förutsättning för stadens utveckling så är det är billigare och mer lönsamt att bygga lågt än högt. Dessutom slipper vi stora och skrymmande broramper på båda sidor om den höga bron och det går helt enkelt lättare och fortare att ta sig över. Det enda större argumentet emot lågbroar i Göteborg är hindren för fartygstrafiken uppför Göta Älv. Visst måste broarna kunna öppnas, men faktum är att det endast är åtta fartyg per dygn som i dagsläget passerar, enligt GP. Så det handlar inte om broöppningar stup i kvarten som många verkar tro. Öppningsbara broar och broöppningar kostar pengar. Pengar som jag dock tycker att man gott kan lägga ut för att låta staden kunna växa. Sen kan man ju faktiskt lösa problemet på flera sätt. Man kan låta fartygen gå upp i Nordre Älv, vilket dock kräver muddring. Det kan dock vara känsligt då stora delar av Nordre Älv är naturreservat. Man kan också göra som man har gjort på andra håll med liknande fartygstrafik. Att man håller öppet broarna vissa tider på dygnet då fartygen kan passera fritt. Så visst finns det lösningar, det finns det nästan jämt.

Det är inte rimligt att en hel stor stad måste hålla tillbaka för att några fartyg per dygn passerar på sin väg uppför älven. Göteborg har anpassat sig efter sjöfarten i många många år, det är nu dags att sjöfarten börjar anpassa sig efter Göteborg. Bygg lågbroar! 


Yimby har tidigare skrivit i ämnet bl a här:
Färjor, Fartygstrafiken, Älvtrafiken, Brobudget, Tunnelavgifter, Marieholmstunneln, Gång- och cykelbro