Utskrift från gbg.yimby.se
....

Lågbroar - ja tack!

 

En förutsättning för att Göteborg ska växa samman över älven är täta och fasta förbindelser.


Göteborg har alltid legat på båda sidor Göta Älv och göteborgare har således länge behövt ta sig över älven. Hisingsbönderna har åkt in till stan för att sälja sin potatis och arbetare har tagit färjan över till Hisingen för att arbeta på varven och så vidare. Det är dock först nu man säger sig vilja bygga ut Göteborgs centrum till båda sidor älven. För att göra detta möjligt räcker det inte med tätare turer med Älvsnabben, Älvsnabbare eller någon annan färja med fyndigt namn. Det räcker heller inte med en ny hög Göta Älvbro, en Marieholmstunnel och en överbelastad Tingstadstunnel.


Receptet för en citykärna som kan växa på båda sidor älven stavas lågbroar. Det Göteborg behöver är riktiga stadsbroar med blandad trafik. Spårväg, cykel-, gång- och biltrafik. Enkelt uttryckt, stadsgator som fortsätter över älven. Detta om något medför att staden på riktigt kan börja växa
samman över älven. Det ska vara enkelt att ta sig över och igenom staden och att man ska inte behöva känna att andra sidan är så nära men ändå så väldigt långt bort.


Göta Älvbron. På Hisingen bor drygt en fjärdedel av Göteborgs invånare men det finns bara en enda spårväg och endast en älvförbindelse med större kollektivtrafik. Det på en högbro som snart
måste bytas ut, kanske till ett par lågbroar?


Många beskriver älven och vattnet som en stor tillgång för Göteborg, staden vid havet. Det stämmer, det är ju inte för inte som staden ligger där den idag ligger. Det finns stora möjligheter med hela älvrummet och ytorna längs både den södra och den norra älvstranden. Men innan man kan utnyttja alla möjlighter måste barriären, som älven alltför ofta är, byggas bort. Annars riskerar
vi att få en uppdelad stad utan ett tydligt och stort centrum.


Att bygga lågbroar förenar. Här i Paris.


Det finns många argument för lågbroar. Förutom att de är bra och en förutsättning för stadens utveckling så är det är billigare och mer lönsamt att bygga lågt än högt. Dessutom slipper vi stora och skrymmande broramper på båda sidor om den höga bron och det går helt enkelt lättare och fortare att ta sig över. Det enda större argumentet emot lågbroar i Göteborg är hindren för fartygstrafiken uppför Göta Älv. Visst måste broarna kunna öppnas, men faktum är att det endast är åtta fartyg per dygn som i dagsläget passerar, enligt GP. Så det handlar inte om broöppningar stup i kvarten som många verkar tro. Öppningsbara broar och broöppningar kostar pengar. Pengar som jag dock tycker att man gott kan lägga ut för att låta staden kunna växa. Sen kan man ju faktiskt lösa problemet på flera sätt. Man kan låta fartygen gå upp i Nordre Älv, vilket dock kräver muddring. Det kan dock vara känsligt då stora delar av Nordre Älv är naturreservat. Man kan också göra som man har gjort på andra håll med liknande fartygstrafik. Att man håller öppet broarna vissa tider på dygnet då fartygen kan passera fritt. Så visst finns det lösningar, det finns det nästan jämt.

Det är inte rimligt att en hel stor stad måste hålla tillbaka för att några fartyg per dygn passerar på sin väg uppför älven. Göteborg har anpassat sig efter sjöfarten i många många år, det är nu dags att sjöfarten börjar anpassa sig efter Göteborg. Bygg lågbroar! 


Yimby har tidigare skrivit i ämnet bl a här:
Färjor, Fartygstrafiken, Älvtrafiken, Brobudget, Tunnelavgifter, Marieholmstunneln, Gång- och cykelbro
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (15 April 2009 13:15):
Booyaka! Klart vi ska ha en massa vackra lågbroar.

Visste ni att älven bara är 220 meter bred där GÄ-bron går, men att avståndet mellan påfartsramperna är 1 km (lika långt som hela Avenyn - från KP-platsen till Konstmuseet)?
 0
Patrik Sterky (15 April 2009 13:39):
Helt rätt! Däremot tycker jag man borde satsa på att bygga ihop Gullbergsvass med Ringön, där kanalen är smalare. Där borde det finnas än bättre möjligheter att sammanfoga de två kanalsidorna.
 0
Ola E (15 April 2009 13:50):
Ypperligt, och när man ändå håller på så kan det ju vara en idé att flytta på stena-terminalerna och faktiskt göra södra älvstranden åtkomlig.
Som på norra sidan, fast bra.
 0
Niklas Svensson (15 April 2009 14:56):
Bygg lågbroar! Beslutsfattare, take your act together och inse!

Sen finns ju även potentiellt alternativet med omlastning till låga pråmar för frakt upp/ner för GÄ såsom på kontinenten, så man helt sluppit broöppningar. Som jag förstår det har det tidigare fallit på att fartyg i Väner-trafik måste uppfylla samma säkerhetsklass som fartyg i ocean-trafik, men hörde någonstans (kommer ej ihåg var, men det var la på TV) att man håller på och försöker ändra de reglerna.
 0
Daniel Bergqvist (15 April 2009 15:08):
Dessvärre är det inte alltid "billigare och mer lönsamt att bygga lågt än högt". GC-bron är ett bra exempel på detta "fenomen". De krafter som uppstår vid en broöppning, eller då en brosektion roterar, är så stora att det krävs en rejäl brokonstruktion och kraftigt armerade kajer - speciellt i denna lerstad. Däremot är det ett mycket stort plus att man slipper alla påfartsramper och därmed erhåller större exploateringsyta, vilket lätt kan betala tillbaka lågbrons minusposter.
Sedan är det inte enbart de stora fartygen som måste förbi, utan även fritidsbåtar och kryssningsfartyg som vill lägga till vid centrala stadsdelar.

Visste ni föresten att de fartyg som går genom Götet upp mot Kungälv/Trollhättan är specialbyggda för ändamålet - med bidrag för staten. Detta för att man en gång i tiden inte skulle behöva bygga så höga broar. Båtarna kan nämligen fälla masterna och är inte lika djupgående som andra fartyg i samma klass. Kanske kan vi skjuta till offentliga medel för att byta ut alla ordinarie farttyg till stora pråmar? Men kanske är det en omöjlighet om fartygen skall västerut. Det skulle iallafall möjliggöra att nya Götaälvbron skulle kunna bli en lågbro. Tror det hänger på Nordreälv, trots allt. Om man nu inte lyckas skapa ett system där broarna öppnas vid särskilda tider.
 0
Sven Renquist (15 April 2009 15:53):
Stoppa Marieholmstunneln! Lägg dom pengarna på en tunnel vid vid Kungälv istället! Även där uppe finns det stora vinster att göra på att frigöra mark för exploatering och att bättre binda ihop Kungälvs västra delar med centrum!

Muddra Nordre älv!

Sedan, bygg lågbroar! Många! Dom behöver inte vara öppningsbara innanför Cityvarvet-Stenpiren! Segelbåtarna som inte kommer in till Lilla Bommens hamn längre får ledigt plats i de nya småbåtshamnarna som man kan skapa västerut, t.ex vid Skeppsbron!

Någon gång måste detta steg tas och varför inte göra det nu?!!!


(jag använder många utropstecken för att entusiasmera)
 0
Daniel (15 April 2009 16:12):
Den största kostnaden när det gäller byggandet av lågbroar är byråkratiskt harvande i decennier. Det liksom fördubblar kostnaderna.
Vi har haft lågbroar förut, när älven var mycket mer trafikerad.
http:​/​/​w1.​30​2.​telia.​com/​_​_​_​TILDE_​_​_​u30​20​7596/​Hisingsbro-​1967.​jpg
Och inte håller världen på att gå under för att vi har Marieholmsbron. Dess segelfria höjd är 6m och det funkar uppenbarligen. Inte heller har sjöfarten dött av den här bron.
 0
Erik Sandblom (15 April 2009 16:47):
Mellan Göteborg och Vänern ska förutom slussarna nio broar passeras. Fem av dem har lägre seglingsfri höjd än den planerade gång- och cykelbron. Dessutom är tre av dem järnvägsbroar där sjöfarten inte har företräde.
http:​/​/​www.​gp.​se/​gp/​jsp/​Crosslink.​jsp?​a=​430​760​
 0
Hans H (15 April 2009 16:58):
Jo, bortsett från att bebygga Heden är ett halvdussin lågbroar det mest uppenbara och helt självklara byggprojektet för Göteborg. Dessutom är timingen för att bygga dem ganska rätt med tanke på lågkonjunktur/depression (jag vet dock inte om det är möjligt att på kort tid omskola kickade folk från andra brancher och yrken till infrastrukturbyggare, eller om stora byggplaner bara kommer bibehålla överhettningen i byggsektorn).
 0
Daniel Andersson (15 April 2009 16:58):
Misstänker att muddring av Nordre älvs estuarium blir mycket kontroversiellt att få igenom. Men, borde det inte gå att skapa en kanal genom den mycket lågt liggande dalgången från Kornhall via Hammar, Flateby och Glose till Ryskärsfjorden och vidare mot Sälö fjord? Av all leran kan man göra mycket tegel... Kan förstås bli stabilitetsproblem med en kanal genom en lerfylld dal, men det är det ju redan längs Göta älv.
 0
Aron (15 April 2009 17:13):
Lågbroar ja!

tänk bara en koppling mellan typ gamlestadstorget - ringön... bygg bron. det räcker. sedan kommer staden sköta sig själv. bytas ut, användas, sjuda. samma mellan backa - hjällbo.. och kanske också gullbergsvass ringön. inga broar / högbroar ger ju bara döda ytor längs älven eftersom de landar så långt in på land...
 0
Aron (15 April 2009 17:32):
... och varför inte en bro i förlängningen på östra hamngatan..: ut förbi operan - över älven - landa på alla 3 pirar i frihamnen i en båge och sedan ansluta till lindholmsallén...
 0
Sven Renquist (15 April 2009 19:15):
Visst Aron! Det är ju en gammal tanke och den är klockren. Stadsplanerare i vilken världsstad som hellst skulle börja skälva av lycka om de fick chansen att göra något sådant. Men oftast går det inte eftersom den centrala staden redan är färdigbyggd. Tänk t.ex på Stockholm som sumpade möjligheten att dra fram Sveavägen till Strömmen under cityregleringen. Nu är det för sent. Men Göteborg har fortfarande chansen att skapa en boulevard som förenande länk mellan den "starka" innerstaden och den "svaga" förstaden. Sumpa inte den chansen!
 0
Stefan FN (15 April 2009 22:36):
Öppningsbara broar eller muddring... Är det de enda alternativen? Om det bara är åtta båtar per dygn som passerar så kan väl de lika gärna lasta av i Skandiahamnen? Det känns lite trist att en så obsolet näringsgren som inlandssjöfart ska diktera villkoren för stadsutvecklingen här.
 0
Anders LP (15 April 2009 22:40):
Utmärkt! Fler broar över till hisingen som blivit väldigt exploaterad på senare tid, utan att fler broar anlagts. Vatten är barriärer av dess finaste och nyttigaste form. När man bygger lågbroar är det inte bara fördelaktigt att de är billigare och att gångvägarna blir kortare hamn till hamn. Man kan även få nytta av vattnet därimellan. Broar över vattnet bör utformas för att vattnet ska bli attraktivt att roa sig med i sig(och inte bara en transportsträcka). De är ofta utmärkta att fiska på, gör då plats för strosarna i form av bänkar för dessa.

Broarna bör vara exlusiva men också välutredda. Detta borde Göteborgs kommun verkligen satsa på; investeringar som betalas tillbaks snabbt.
 0
Martin C (15 April 2009 23:01):
Jag är väldigt för lågbroar. Bara man gör dom till något annat än stela betongbroar som "fungerar". Bygg vackra broar och Göteborg blir genast mycket attraktivare som stad.
 0
björn (15 April 2009 23:17):
Ett mystiskt problem med den föreslagna g/c-bron är dom helt idiotiska säkerhetskraven. Bron skall tåla att bli påkörd av skenande oljetankers från alla möjliga riktningar samtidigt, och gestaltningen blir därefter: en klumpig dyr betongsak istället för en nätt stålbro.

Skälvklart är säkerhet viktigt, men nån jäkla gräns får det väl finnas. Om den skenande oljetanksflottan träffar en stenafärja så blir resultatet mycket värre, men bara för det kräver man inte att färjor skall vadderas i betong...
 0
Erik Sandblom (16 April 2009 06:50):
Stefan FN, inlandssjöfart är absolut ingen obsolet näringsgren. Inlandssjöfart är trafiksäkrare, energisnålare och tystare än lastbilstafik. Det finns ett förslag om att öka pråmtrafiken på Göta älv. Pråmarna skulle drivas med naturgas och kan på sikt ta hand om 700 000 lastbilslaster gods årligen. Det ska jämföras med de 500 000 lastbilar som rullar på E45 idag. Förhoppningsvis byggs pråmarna låga så att de slipper vänta på broöppningar.
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​25_​1237_​Pramar_​kan_​dubbla_​Van.​.​
 0
John T (16 April 2009 10:32):
Så klart vi måste ha lågbroar i Göteborg om staden ska kunna bli en riktigt storstad och inte bara en massa isolerade enklaver med storskaliga trafikleder emellan. Frågan är bara hur denna fråga kan fås upp på den politiska agendan, det verkar vara helt dödfött att diskutera detta i dagsläget.

Om Göteborgs stad ställer upp med mark för omlastning till pråmar samt med inköp av ett gäng dito så borde det väl gå att lösa? Det borde spara pengar som kan läggas på broar. Måste verkligen kryssningsfartg så långt in i älven? Och segelbåtarna som vill ta sig norrut på Göta Älv kan väl ta Nordre Älv, för dem behöver man knappast muddra.
 0
Johannes Hulter (16 April 2009 10:50):
@ markus mfl: Kommunen vill ha lågbroar, no doubt about it, problemet är att kommunerna uppströms inte vill att Göteborg ska ha lågbroar. Sedan är ju Vänertrafiken riksintresse gubevars.

Det bästa vore naturligtvis om Vänertrafiken gick över till pråmar och lastade om i yttre hamnen - precis som Erik säger finns det stora fördelar med det, inte minst ekologiska. Det skulle också avlasta tåg/lastbilstrafiken.

Det enda motargumentet jag hört mot pråmtrafik är att de inte är säkra att köra i Vänern. Men det borde ju gå att lösa på något sätt.
 0
John T (16 April 2009 11:04):
Johannes: I värsta fall får man väl ordna med en omlastningsplats till större båtar i Vänersborg också. Nya arbetstillfällen till en krisdrabbad (två)stad!
 0
Daniel Andersson (16 April 2009 11:07):
Erik S:
Visst är inlandssjöfart bättre för omgivningen än lastbilstrafik. Men jämfört med tåg är bilden mer komplicerad. Enligt IVA-rapporten "Energianvänding i transportsektorn" (2002) sidan 7 (pdf, 490 kB)
http:​/​/​www.​iva.​se/​upload/​Verksamhet/​Projekt/​Energifram.​.​
(statistik från www.ntm.a.se) är energieffektiviteten (kWh/tonkm) för lastbil 0.52, för godståg 0.042 och för sjöfart (mellanstort fartyg, 2000-8000 dwt) 0.078. Tåget är alltså effektivare enligt detta (om man utgår från att fartygets effektivitet inte avser mekanisk effekt utan energi i bränslet bör man jämföra med kolkondens- eller 'combined cycle'-verkningsgrad för elen från bränsle dvs 40-60 %. Då blir fartyg och tåg ungefär likvärdiga). En idé om typisk storlek på vänerfartyg kan fås från artikeln "Storsatsning på vänersjöfart" (DN, 2002-10-30) http:​/​/​www.​dn.​se/​ekonomi/​storsatsning-​pa-​vanersjofart-​.​.​
Där skrivs om nya fartyg som skall lasta 70 lastbilscontainrar. Räknat på 30 bruttoton för en 40-fots container ger det 2100 ton, dvs nedre delen av dwt-spannet för statistiken ovan. Det kan jämföras med malmtåg med uppmot 60 vagnar à 100 ton dvs 6000 ton. Tåg förefaller alltså effektivare än fartyg på sträckan. Fördelen med fartyg är väl snarare att det kan vara billigare, och att om man kan köra direkt från hamn i utlandet sliper man omlastning. Nere på kontinenten och i viss mån i Sverige talar också bristande kapacitet hos vägar och järnvägar för tex pråmsjöfart. Frågan kanske ändå skall ställas i specifika fall om vinsten med inlands- (och kustnära) sjöfart är tillräckligt stor för att motivera investering och drift i en separat infrastruktur, eller om det är bättre att göra alla satsningar för riktigt tunga transporter inom godstågsnätet.
 0
Patrik Sterky (16 April 2009 11:25):
Pråmar är bra! Förutsättningarna borde utredas mer, likaså viss trafik i Nordre Älv. En fråga som direkt kommer uppkomma är Göta Kanal, där man i dagsläget kan gå med segelbåtar (segelfri höjd 22m, tror jag) och kanalbåtar tex Juno.

Grov uppskattning är att man behöver 8-10m segelfri höjd för att släppa igenom motorbåtar, pråmar och kanalbåtar. Men det är trots allt en helt hanterbar höjd vad gäller ramper och lågbroar.
 0
Patrik Sterky (16 April 2009 11:28):
Tittar man på bilden på båten som går under Göta Älvbron ser den helt klart ut att kunna sänkas betydligt, om man tar bort master och sänker överbyggnaden ser skrovet inte ut att vara högre än 10 meter över vattnet.
 0
Erik Sandblom (16 April 2009 11:31):
Daniel Andersson, malmtåg är ett specialfall. De är längre och har 30 tons axellast. Vanliga godståg är max 750 m långa vilket blir ungefär 30 lastbilscontainrar. Axellasten är max 22-25 ton.

Sålänge lastbilstrafiken ökar och vägnätet byggs ut så måste alternativen byggas ut ännu mer för att konkurrera. (Vi har en sorts transportinflation i västvärlden, tråkigt men sant.)

Det bör inte finnas någon motsättning mellan låga fartyg och sjösäkerhet. Då kunde man inte ha ubåtar ;-)
 0
Daniel Andersson (16 April 2009 11:36):
Läste nu Eriks länk. De pråmarna är uppenbart större med 480 containrar (7 ggr större än de jag läste om). Så det bör vara energieffektivare också. Även om dessa pråmar endast klarade inlandssjöfart, borde det gå att utveckla även mer sjövärdiga skepp som samtidigt är låga. U-båtar är väl ganska tåliga tex. *Fasta* låga broar som kan passeras av tex pråmar, och förbud mot högre fartyg i älven borde vara den självklara linjen att driva!
 0
Aron (16 April 2009 16:13):
Låga fartyg, precis. kolla på europa. de har ju fartygstrafik i alla storstäder. Berlin, Paris.. mängder med kanaler och mängder med fasta relativt låga broar. någonstans runt 9 meter tror jag gränsen går..!
 0
Daniel (16 April 2009 16:32):
Det är roligt att ibland läsa Gp:s fastklammrande vid en tid som flytt. Ibland är dom så ärkekonservativa att dom famlar efter hamlstrån när det gäller vänertrafiken och båtlivet i göta älv.
Hur många städer i världen har inte varit beroende av sin flod för att utvecklas? Vi har varenda småhåla längs med missisippi och Rhen, vi har Themsens städer och Seines städer. Stockholm som kontrollstad över vatten och vi har Donau. Men så långt vill inte vissa gå, utan man vill tro att vattenleden utanför skanskaskrapan är av riksintresse och ärligt talat, hur många är det som tror att vårat näringsliv skulle gå under bara för att trafiken skulle gå på pråm eller tåg istället för dessa bökiga fartyg.
 0
Rickard Främgård (28 Juni 2009 11:55):
Jag som föredetta lidköpingsbo ställer mig väldigt kritisk till fasta lågbroar, skeppen måste fram till städerna i vänern!
Det jag ser som det verklige problemet är att politikerna inte har på allvar börjat ta fram en ny broförbindelse än, det är skrämmande!

daniel: näringslivet skulle nog få sig en ordentlig smäll, för många kommuner längs vänernsstrand kan jag tala om, inte hundra på siffran men ca: 80 % av landets import kommer från båttrafik.
omlastning är dyrt och kostar pengar, dessutom måste räls läggas vilket ger en ful bild av staden med (där man kan bygga bostäder/butiker istället)

nä mitt förslag är kanske 2 billiga öppningsbara lågbroar , och någon större med spårväg mm.
 0
Mikael Andersson (28 Juni 2009 14:01):
Nordre älv är verkligen en smal Älv om man jämför med Göta älv.

Det kommer ej att räcka med lite muddring utan för att Nordre Älv skall överta fartygtrafiken från Göta Älv måste det till en massa sprängningsarbeten och i Nordre Älvs mynnig är det någon form av naturreservat som kommer att tvinga byggnationen av Nordre Älv som transportfarled att få en ny nordligare mynning för att inte gå rakt igenom naturreservatet.

Bohusbanans järnvägsbro över Nordre Älv måste också bort eftersom det är en fast bro och bör lämpligen ersättas av en sprängd tunnel under Nordre Älv.

Den pittoreska Kornhallsfärjan måste också bort eftersom den korsar Nordre Älv med en stålwire och eftersom Nordre älv är så smal så får inget flytetyg korsa älven ovan vattenlinjen.

Göteborgs vattenintag i Göta Älv vid Alelyckan måste också flyttas uppström till norr om Bohus om Nordre Älv skall bli vattenfarled istället för Göta Älv ur säkerhetsaspekter med fler lågbroar över Göta Älv.

7-8 fartyg per dygn utgör ett mindre hot mot vattenmiljön än 1000-tals bilar och allmänheten på lågbroar över Göta Älv.
Det sade Stefan Bydén och Einar Hansson från miljökonsultbyrån Melica, när jag hörde dem på Ekocentrum i mars 2008.
När de hade en föreläsning just om att få centrala Göteborg att växa med fler lågbroar över Göta Älv och att få fartygstrafiken att istället ske på Nordre Älv i framtiden.

De förespråkade också att Ringön skall åter bli en Ö som det var före man började bygga Göta Älvbron som invigdes 1939.
Stefan Bydén (känd hos de miljöengagerade i Göteborg sedan han var aktiv i demonstrationerna 1976 mot idén om att bygga ett underjordiskt P-garage under Kungstorget) och Einar Hansson talade om sina visioner för att bygga bostäder på Ringön, ur den aspekten är det intressant att återställa Ringön till en Ö.
 0
Niklas Svensson (29 Juni 2009 10:29):
@Rickard: Öpnningsbara lågbroar är inte billiga. Framförallt pga det faktum att de just ska vara öppningsbara och som en följd av att man därmed avser att fortsätta med båttrafiken även behöver bygga för att klara påsegling utan katastrofala följder. Hurvida broarna är "större" eller "mindre" spelar därför relativt sett en mindre roll, stora kostnader blir det endå. Tex den cykelbro som MP föreslog, en bro i kategorin "mindre", skulle kosta en halv miljard.

Ska man lägga så stora resurser på ett antal broar (vilket jag tycker man ska!) bör samtliga vara "större", dvs dimensionerade att kunna klara alla trafikslag, en förlängning av stadsgatan, så de därmed också ger maximal nytta för stadsintegrationen över älven.

Att låta Vänertrafiken endast passera vid vissa tidpunkter för att minimera antalet öppningar bör vara en god kompromiss (ifall det nu då faktiskt inte är praktiskt/ekonomiskt möjligt att lasta om till tåg eller som på kontinenten pråmar, alternativt lägga om trafiken till Nordre Älv).
 0
Hans H (29 Juni 2009 11:11):
Om man satte bommarna på ett lite mer defensivt ställe för att minska konsekvenserna av en påsegling, dvs sätter bommarna vid brofästet snarare än vid broklaffarna på en öppningsbar bro, hade man kunnat spara in en hel del på att slippa göra broarna påseglingsbara in absurdum.

Kanske skulle man till och med kunna designa bron att kollapsa på ett hanterbart sätt vid en påsegling, så att det även blir "billigt" att återställa bron när det som aldrig kommer att inträffa ändå har inträffat.
+1
Johan Zenténius (24 Juli 2015 10:53):
För Göteborg hade det varit oerhört värdefullt med lågbroar. Vad som upplevs som Centrum skulle kunna innefatta Hisingen och älvstränderna kunna utnyttjas på ett mycket mer effektivt sätt. Moståndet mot broarna handlar om sjöfarten till och från hamnarna kring Vänern. För industrierna kring Vänern är transportleden central. Att leda om trafiken till Nordre Älv sägs kunna riskera att saltvatten förstör dricksvattnet i Göteborg vid högt vattenstånd.

Vad som sällan framkommer i den göteborgska debatten är de kanalplaner som genom åren funnits mellan Vänern och Uddevalla. Denna kanal skulle innebära stora fördelar för städerna kring Vänern eftersom den kan användas för att avvattna sjön vid höga vattenstånd, vilket är en risk som kan antas öka i framtiden. Att avvattna genom Göta Älv innebär risker för orterna i längs med älven. Ytterligare en fördel är att båtar som trafikerar Vänern skulle få en kortare resväg via Uddevalla än via Göteborg.

Kostnaden för kanalen sägs vara 8-10 miljarder kronor. För denna insats skulle samtliga intressenter i frågan få sina önskningar uppfyllda. Lågbroar i Göteborg, säkrare avrinning av Vänern och effektivare båttrafik. Göta Älv kan konverteras till att enbart hantera turisttrafik, vilket kan gynna orterna kring älven.

Det finns därmed goda skäl för Göteborg att göra gemensam sak med orterna norrut för att få till stånd detta bygge. Det gynnar hela regionen, men kanske allra mest Göteborg.

Källor:
http:​/​/​kanaler.​arnholm.​nu/​ofullbordade/​uddevallas.​html
https:​/​/​www.​nwt.​se/​asikter/​ledare/​20​15/​0​7/​0​9/​en-​ny-​kan.​.​
 0
Patrik Höstmad (24 Juli 2015 17:51):
Kanalen som nu har aktualiserats på Fastighetsägarnas initiativ har diskuterats i Facebook-gruppen (kräver inloggning). Initiativtagarna var med lite i diskussionen och Patrik Sjöberg tog fram fina kartor på höjdprofilerna mellan Vänersborg och Uddevalla. Höjdmässigt fördelaktigaste dragningen är genom sjöarna som tidigare förslag, men är ej längre tillåten. Så det blir till att hitta en ny sträckning, troligtvis alldeles i närheten.
https:​/​/​www.​facebook.​com/​groups/​18858735822/​permalink/​.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter