Utskrift från gbg.yimby.se
....

SBK svarar om Sannegårdens Centrum

 


SBK:s förslag för Sannegårdens centrum

YimbyGBG har tidigare lämnat ett yttrande över detaljplanen för Sannegårdshamnen. Nu har vi fått svar från den ansvarige planarkitekten Anders Svensson:

- - - - -

Först stort tack för ert långa och ambitiösa yttrande över vårt förslag till detaljplan. Jag håller i grunden med er om det mesta. Se detta som spontana reaktioner på era tankar. Ett mer formellt remissvar kommer i antagandehandlingen där ert yttrande nu ligger med i utställningsutlåtandet.

Det är riktigt att Norra Älvstranden har en bit kvar ännu mot den täta stad som var visionen. Men Rom byggdes inte heller på en dag och de ca 25 år som man nu har byggt på Norra Älvstranden är också en kort tid ur stadsbyggnadssynpunkt. Jag tror att de tankar som nu är aktuella att knyta samman med Lundby vid Säterigatan och skapa en sammanhängande kvartersstad kan betyda mycket för integrationen.

Mycket handlar ju om att däcka över och skapa bättre skydd längs hamnbanan som ligger som en avskärande barriär längs hela området. Det är buller och det är risker med transporter av farligt gods som stökar till det, men nu är det aktuellt med en tunnel mellan Eriksbergs köpcentra och Pölsebo och då tror vi att vi kan komma loss med Säterigatan.

Norra Älvstranden förtätas succesivt med alla funktioner. Vi försöker just nu få in bostäder vid Lindholmen centrum. Studentbostäderna var första steget. En plan finns framme för ett bostadskvarter i hörnet Lindholmsallén/ Ceresgatan/Karlavagnsgatan. Överklagad till regeringen av Zinken Weland som inte vill ha bostäder alltför nära med tanke på framtida miljötillstånd. Ännu ett bekymmer i vår ambition att bygga blandstad. Ett tänkt bostadskvarter skulle bilda avslutning på Lindholmshamnen där restaurangen i den gamla infobyggnaden ligger idag.

När det gäller Sannegårdshamnen så ligger tyvärr både tågtrafik och biltrafik kvar inom överskådlig tid och ger tydliga ramar för vad som är möjligt. En förstudie för Lundbyleden och Hamnbanan mellan Kvillebangården och Eriksbergsmotet är i startgroparna men det finns tydligen inga pengar för detta inom den närmaste 10-årsperioden. Under tiden måste vi förhålla oss till det och bygga staden utifrån de förustättningar som ges. Tyvärr fungerar inte ert förslag pga just detta.

Ett kvarter med bostäder närmast hamnbanan och Lundbyleden godkänner inte räddningstjänsten, det hamnar inom riskzonen och bullernivåerna är för höga. Även kringbyggda kvarter i sådana lägen får ett antal lägenheter i hörnena som inte kan få någon tyst sida. Därmed säger miljöförvaltningen nej.

Vad det gäller handel så är inte ambitonen att skapa ännu ett köpcentra. Ägaren till Eriksbergs köpcentra ville egentligen ha in även ICA i sitt skal så att all handel kunde samlas dit. Vi (Sbk och Byggnadsnämnden) sa nej till detta med hänvisning till en mer spridd handelsstruktur nära kollektivtrafik och med möjlighet att nå åtminstone någon större livsmedelsaffär inom gångavstånd från bostäderna.

I Sannegården centrum såg vi möjligheten att ordna detta och att dessutom ge underlag för ett antal mindre butiker och caféer på sikt i bostädernas bottenvåningar och i affärshuset som komplement till ICA. En vårdcentral är ett starkt önskemål i stadsdelen. Här råder fri etableringsrätt idag så det gäller att vara först och att erbjuda något bra och attraktivt om man skall kunna planera för vården.

Sedan har vi det här med ekonomi. Där hamnar vi ofta i ett moment 22. Vi vill gärna skapa en levande stad med handel, bostäder, service och verksamheter i en salig blandning och jobbar rätt hårt för att nå detta i våra planer. Men det måste ju alltid finnas någon som betalar. Vilka pengar som finns för samhällsbyggande är beroende av vad jag brukar kalla "den ekonomiska motorn" i samhället.

Under förra högkonjunkturen på det sena 80-talet var det kontor som gällde. Då tillkom på Norra Älvstranden ett antal ambitiösa kontorsbyggen i det gamla varvsbyggnaderna. När ekonomin tog fart på slutet av 90-talet var det bostäder som gällde. Bostadsrätterna har bekostat hyresrätterna och på Norra Älvstranden har man lyckats skapa en hygglig blandning av både och.

De senast åren har det varit mycket fokus på handel. Handeln har blivit alltmer nischad på olika kundgrupper. Vill man bygga en stor livsmedelshall så skall det se ut på ett visst sätt. Med gratis parkering intill osv. Att bygga handel med hus ovanpå har vi testat i skisskedet även i Sannegårdshamnen men då sade intressenterna nej. Det blir ju en dyrare lösning husbyggnadstekniskt. Ur förvaltningssynpunkt vill man också ha rena fastigheter.

Detta har vi lyckats slå hål på i centrala lägen där man kan hävda butiker i bottenvåningarna. Vid Friggagatan har jag t ex jobbat med en plan för smålägenheter ovanpå handel. Älvstranden är duktiga på att förhandla med olika intressenter och t ex vid Eriksbergstorget (vid Hotell 11) har vi ju byggt ett blandat kvarter med kontor och bostäder ovanpå handel.

Men som sagt det gäller att ha med sig intressenterna och att kunna erbjuda bra lokaler med låg hyra för att detta skall gå ihop. Så assymetrin som ni pratar om har sina ekonomiska skäl. Att bygga den levande staden från början skulle helt enkelt kosta en hel del skattemedel som inte finns.

Social segregering har ju debatterats mycket. Enligt min mening går det inte idag att bygga nya hus så billigt att de blir tillgängliga för alla grupper. Markpriserna i attraktiva lägen gör att nya bostäder i Sannegårdshamnen och på Eriksberg hamnar väsentlig över nyproduktion i t ex Gårdsten. Att bygga bostadsrätter i de nordöstra stadsdelarna har också länge varit ett önskemål men svårt att få till.

Jag har nu i några år jobbat med Backaplan och Östra Kvillebäcken som jag tror kan vara en bit på vägen att bygga bostäder med blandade upplåtelseformer nära handel, service och kollektivtrafik. I Kvillebäcken har vi försökt jobba med kvartersstad. Även denna är litet modifierad om man jämför med Linnéstan. Nya hus ställer sina krav. Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!

Vi får se. Vi har också skrivit ett gestaltningsprogram där vi lyfter fram åtskillnad mellan gata och gård i material och utformning. Viktigt med halvprivata zoner likaväl som en tydlig offentlighet där alla känner sig välkomna.

Jag tycker inte att man skall vara alltför negativ inför den lösning som nu ställs ut. Planen för Sannegården centrum har blivit bra, tycker jag. Vi har lyckats lägga bostäder där det är möjligt med hänsyn till risker och buller i bra lägen med utsikt mot vatten och med bra ljusvärden. Vi har fått till en stor offentlig plats/strandpark som kan bli en enorm tillgång för folk i området. Vi har lagt handel, vård och bostäder vid en hållplats som även når skola och daghem. Förberett för spårvagn den dagen sådan blir möjlig (pengarna igen).

Exploateringstalet i Sannegården centrum är betydligt högre än i resten av hamnen. Husen är högre och blandningen är större. Funktionsintegrering bör man ju alltid försöka fixa på kvartersnivå i stadens centrala delar. Hela vägen fram har vi kanske inte nått men vi har ändå lokaler i bottenvåningen även mot parken och i centrat som helhet räknar jag till minst fyra funktioner utöver allmänna mötesplatser.

Vi har försökt gestalta den offentliga parken som en tydligt offentlig yta medan ytorna mellan husen blir tydligt halvprivat. De offentliga ytorna är lätt åtkomliga från allmänna gångstråk. Det handlar också om att markera gränser genom murar och nivåskillnader mm. Det är detta som ligger i kvartersstaden till skillnad från 50- och 60-talens trafikseparerade lameller och punkthus i park. Däremot kan jag hålla med om resultatet kanske inte skall definieras som "kvartersstad" i egentlig mening. Det har heller inte varit avsikten.

Anders Svensson
Planarkitekt


- - - - -

Vi är naturligtvis väldigt glada att Anders tagit sig tid att svara oss så utförligt, det lovar verkligen gott att vi har stadsplanerare som är måna om att upprätthålla en levande dialog med medborgarna. Det är också mycket intressant och upplysande att få ta del av de problem och utmaningar som planerare möter i sin vardag. Mycket kritik som riktas mot arkitekter och planerare bygger på en bristande insikt i stadsbyggandets praktiska verklighet. Det är därför oerhört betydelsefullt att även vanliga medborgare får denna typ av "inside-information".

Det är också roligt att Anders i grunden håller med oss om det mesta. På några punkter är dock resonemangen som förs i svaret något dunkla. Förhoppningsvis kan vi nå en större klarhet genom en diskussion här på sidan.

1. "Rom byggdes inte på en dag"
Det är sant att en stad är en organism med en mycket längre livscykel än en människa. Stadsdelar förändras och utvecklas under lång tid. Men för att förändring och utveckling överhuvudtaget ska vara möjlig krävs ju att det finns en grundläggande flexibilitet i bebyggelsen. Dagens byggande, bl.a. på Norra Älvstranden, saknar ofta denna flexibilitet. Har man från början omöjliggjort andra funktioner än boende så är utrymmet för utveckling mycket litet. Det är därför oerhört viktigt att bygga in flexibilitet från början.

2. Kvartersstad vid Säterigatan
"Sammanhängande kvartersstad" låter ju bra och det skulle säkert "betyda mycket för integrationen". SBK gav nyligen ut en utmärkt handbok för stadsbyggande, Stadskvaliteter, där kvartersstad beskrivs på ett tydligt och pedagogiskt sätt.



SBK:s definition av kvartersstad - klicka för större bild

Problemet är att den plan som offentliggjorts knappast kan definieras som "sammanhängande kvartersstad", lika lite som Sannegårdshamnen är det. Funktionsblandningen verkar också inskränka sig till "gångavstånd till köpcentrum" och en handelsetablering i områdets nordöstra utkant. I övrigt hänvisas man till maskinkajen på Eriksberg.



SBK:s förslag för Säterigatan

Man kan naturligtvis kalla uppbrutna bostadslameller för "sammanhängande kvartersstad", men det förändrar ju inte det faktum att det är uppbrutna bostadslameller och inget annat.



SBK:s förslag för Säterigatan - klicka för större bild

3. Hamnbanan
Det låter mycket bra att SBK arbetar för att minimera störningarna från Hamnbanan. Vad gäller säkerhetsavståndet (80m för tät bostadsbebyggelse) så ligger all bebyggelse som YimbyGBG föreslagit utanför riskzonen. Det är alltså inget motargument mot vårt förslag. Detta framgår också tydligt av MKB:n som är bifogad planhandlingen. Dessutom förmodar jag att SBK är medvetna om att både Centrumhuset och Västra Lotten kommer att innehålla bostäder. De ligger till och med närmare Hamnbanan än vårt föreslagna kvarter.



4. "Norra Älvstranden förtätas succesivt med alla funktioner"
Nej, problemet är just att man förtätar successivt med olika funktioner. Först kommer renodlade "bostadskvarter", sedan kommer "centrumfunktioner". Alternativt bygger man "kontorskvarter" som på Lindholmen och försöker sedan trycka in några "bostadskvarter" där det finns plats. Låter det bekant?

Det är för att det är så vi byggt det senaste halvseklet. Men det är inte så man bygger blandstad. Och det är SBK uppenbarligen medvetna om: "Att bygga den levande staden från början skulle helt enkelt kosta en hel del skattemedel som inte finns."

Frågan är dock om det bara finns två alternativ: antingen att låta byggbolagen göra som de vill, eller att ge dem väldigt mycket skattepengar för att göra som vi vill. Förhoppningsvis finns det fler sätt, eftersom det under mänsklighetens historia har gått alldeles utmärkt att bygga stad fram tills för ett halvsekel sedan.

Som tjänsteman är det förstås inte Anders Svenssons roll att säga vad som är önskvärt, men våra politiker skulle nog behöva lite konkreta tips om olika sätt att politiskt komma tillrätta med det här problemet. Vilka konkreta juridiska, finansiella och administrativa reformer behövs?

5. Överklaganden
Det är förstås tråkigt att samhällsnyttiga projekt stoppas av snävt egoistiska intressen. Men det är ju ingen konstig slump eller naturlag, utan ett juridiskt system som upprätthålls (och kan ändras) genom politiska beslut. Därför vore det återigen värdefullt om våra lagstiftande politiker fick tips om hur dessa system kan förändras.

6. Social segregering
Att vår kommunala förvaltning helt utesluter möjligheten av social blandning i nya områden, när detta är ett uttalat mål från våra politikers sida, tycker jag låter mycket oroväckande. Såvitt jag vet är dessutom mycket av den aktuella marken i kommunens ägo, varför det är svårt att förstå vad markpriserna har med saken att göra.

Att det finns ett fiskalt intresse av att erbjuda hushåll med god ekonomi attraktiva bostäder innanför kommungränsen kan jag förstå, men det borde ju också finnas politiska prioriteringar av vilken sorts stad vi vill leva i.

7. Kvartersstad och genomgående lägenheter
"Nya hus ställer sina krav. Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!"

Att det skulle finnas någon sorts motsättning mellan slutna kvarter och genomgående lägenheter låter väldigt underligt. Inte ens om man utgår ifrån att svensk byggindustri är oförmögen att bygga något annat än lameller så blir det begripligt. Även lameller som ställs i vinkel kan få genomgående lägenheter med rätt planering av lägenheterna.

Att lösningen på bullerproblem skulle vara att öppna upp kvarteren och glasa in balkongerna låter märkligt. Det måste väl vara bättre att skapa fysiska hinder för ljudvågorna så nära bullerkällan som möjligt. Till exempel genom att sluta kvarteren.

Det finns ju också exempel på kvarter som byggts i modern tid utan öppna kvarterhörn, ta t.ex. planen för det nya Skeppsbron - där har SBK gjort ett utmärkt jobb med att sluta kvartershörnen. Gatuhörnen är för övrigt också de bästa kommersiella lägena, fråga Seven-Eleven.

- - - - -

Sammanfattningsvis finns alltså en hel del att rikta kritik mot i det liggande förslaget. Det grundläggande problemet är dock inte bristande vilja bland arkitekter och planerare, de gör uppenbarligen så gott de kan under de rådande förutsättningarna. Problemet är de rådande förutsättningarna. De måste förändras och det är en politisk fråga.

Vi måste komma bort från den nuvarande situationen där planerare och arkitekter tvingas trolla med knäna för att få till något som i bästa fall vagt påminner om översiktsplanens intentioner. Vi behöver konkreta reformer - nu.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (1 April 2009 15:15):
Bör väl tillägga att detta inte är ett aprilskämt. :)
 0
Olle Jansson (1 April 2009 16:13):
Att hänvisa till den föreslagna bebyggelsen vid Säterigatan som blandstad är la lite av ett självmål - jag har dock funnit annorstädes att i SBK:s nyspråk är blandstad i princip detsamma som grannskapsenhet. Kritiken mot modern stadsplanerings dogmer har dragit tillbaka klockan till 1950-tal snarare än skapat förutsättningar för blandstad. Något man kanske kan bygga någon institutionell hypotes kring.

Säkerhetsavståndet är ju tvetydigt sedan tidigare och det finns redan bostadshus på samma avstånd en bit västerut. Bara för att han upprepar det som vi redan tillbakavisat en gång till gör det ju inte mer rätt.

En bifråga kring det här med genomgående lägenhet i närhet av trafikbuller. När infördes den lagen/normen? Jag bor i en hörnlägenhet utan genomgång i ett hus från 1970-tal och det är nog inte mindre trafikbuller här än vad det kommer att bli eller är på många platser på NÄ.
 0
Johannes Hulter (1 April 2009 17:02):
@ olle: Yup. Jag föredrar nog slutna kvarter och bullerfri innergård framför öppna kvarter och inglasad balkong. Det är ju trevligt att kunna sova med öppna fönster... But that's just me... :)
 0
Daniel Bergqvist (1 April 2009 17:58):
S-y-s-t-e-m-f-e-l
Hela det massindustriella stadsbyggandet är snart standardiserat. Buller, partiklar, riskzoner och andra tekniska parametrar som vi lekmän inte har en aning om sätter käppar i hjulen i varje idé. Som grädde på moset fattas kapital både hos stat och kommun men framförallt vilja/kapital hos privata byggherrar. Sistnämnda vågar bara satsa om man med god marginal ligger innanför de krav myndigheterna ställer, annars blir det svindyrt. Ett sätt att helgardera sig är att bygga och sedan sälja till privatpersoner. SBK tvingas ta fram standardkoncept för att privata aktörer skall våga. Där är ett av grundproblemen. "Fort in snabbt ut".
Sedan vore det superbra om byggkostnaderna var 70% lägre ;)

IVA (Kungl. IngenjörsVetenskapsAkademien) hade stormöte på CTH idag. Tyvärr fick jag förhinder, men ett av huvudämnena på denna välbesökta tillställning var just dilemmat; "vi vill ha en tät blandstad men vi bygger inte på det sättet". Skall höra mig för med min "apostel" vad "professionen" drog för slutsatser kring just detta.
 0
Johannes Hulter (1 April 2009 21:26):
@ daniel: Oh yes. IVA ja, jag kunde inte heller gå tyvärr men jag vet att minst en yimbyist var där. Hörde att det var väldigt intressant - särskilt Erik Linns grejer. De som var där får gärna kommentera... :)
 0
Johannes Hulter (1 April 2009 21:33):
@ daniel: Just det, kan inte låta bli att tillägga om byggkostnaderna. Enligt Byggkommittens slutrapport var 30% av byggkostnaderna slarv (50mdr/år), så där finns ju lite att ta av. Men den slutnotan drabbar ju inte PEAB...
 0
Ann-Louise Pettersson (1 April 2009 23:15):
Intressant med Anders Svenssons förklaring och beskrivning på hur diskussionerna låter på SBK och jag håller med Yimby ang att en del av förklaringarna verkar lite tveksamma...

Ang IVA så sades det en hel del kloka saker både av Christer Larsson från SBK i Malmö och Erik Linn. Malmö verkar har kommit oerhört mycket längre än Gbg när det gäller att tänka om bilens roll i staden och där de valt att ta avstånd från parkeringsnormen i nybyggen och istället satsa på långsiktiga bilpooler. Just nu driver de även en kampanj riktat mot att få bort folks korta och fullkomligt onödiga bilresor.
Erik Linn lyfte framförallt vikten av att ha enkla men flexibla stadsplaneringslösningar ex som the Gride i NY istället för specifika en-funktionslösningar som vi sett för mycket av i Sverige. Linn tryckte oxå på fler lågbroar över Älven med jämförelser med Köpenhamn och London som har dubbelt resp fyrdubbelt fler förbindelser på samma stäcka jfr med Gbg. Tillslut tog Linn även upp hur viktigt det är för en levande stad att återge gatan alla dess tidigare funktioner som mötesplats, lekplats, skyltfönster mm som den hade före modernismen, istället för att bara vara den biltransportstäcka som den är idag. Bra Erik!
 0
Johannes Hulter (1 April 2009 23:29):
@ ann-louise: Spännande! Det var ju attans att man missade det. Erik Linn är good people. :)
 0
Daniel Bergqvist (1 April 2009 23:44):
Att bygga lågbroar kräver att sjöfarten leds om upp över Nordre Älv. Det blir svindyrt att muddra, men troligen vinner man i längden då möjligheterna att integrera södra och norra älvstranden ökar. Stort tack Ann-Louise för avrapportering! :)
 0
Hans H (2 April 2009 00:15):
Daniel: Nä, lågbroar kräver inte en omledning av sjöfarten. Övriga lågbroar i Göta Älv (5 stycken) är ju öppningsbara och det bör de fyra-fem framtida lågbroarna i Göteborg också vara. Visst kan jag redan föreställa mig insändarna i GP om hur frustrerande det är att behöva vänta vid det 20-talet broöppningar (högt räknat antagligen) som kommer ske varje dag, men för staden och traffikanterna på broarna är de öppningarna ett litet pris att betala för att få vettiga kommunikationer över älven om man jämför med dagens jätteavstånd för att komma över.
 0
Jesper Hallén (2 April 2009 00:42):
Man kan även lösa det med att låta sjötrafiken endast passera nattetid, då det inte är lika tjockt med stadstrafik. Sen så kan säkerligen modern broteknik minska öppningstiderna en del i jämförelse med dagens Göta Älvbro som kommer att försvinna.
 0
Niklas Svensson (2 April 2009 04:20):
Kul att yttrandet besvaras även utanför de officiella handlingarna, det ska Anders ha stort cred för! Man förstår att det inte är en helt lätt situation att försöka skapa något bra och samtidigt arbeta under alla mer eller mindre vettiga normer och regler (som ibland i förlängningen motverkar sina grundläggande syften), svag politisk uppbackning, tryck från byggbolag som blivit vana att själva kunna ställa skåpet där de vill, osv.

Ang öppna kvartershörn och att det där skulle vara svårt att bygga genomgående lägenheter: Jag får inte heller ihop den logiken. Kan man bygga genomgående hål kan man väl bygga genomgående lägenheter. Dessutom är det faktiskt inte utrymmet i själva hörnen (där man möjligen kunde förstå om det vore något mindre lätt) man lägger öppningarna i de exempel på kvasi-kvarterstad vi sett i planer sedan en tid (typexempel Ö Kvillebäcken - och innan dess såg vi väl i princip inget som kunde liknas vid kvarterstad ens med den godaste viljan). Man tar ju faktiskt bort en bit ur husens långsidor, i angränsning till själva hörnen - öppningar 90 grader in från gatans längdsträckning. Att det där inte skulle gå att bygga genomgående lägenheter kan jag inte tro.

Själv bor jag i lägenhet just där det förmodligen varit hål ifall, gud förbjude, huset byggts idag istället för kring sekelskiftet 18-1900 - dessutom är lägenheten genomgående. Känner mig mycket nöjd med såväl planlösning som det faktum att kvarteret är just slutet.

Nej, det måste handla mer om ljusmaximeringen av varje lägenhet, odyl. Man är så fixerad på den inre och materiella standarden i våra (nybyggda) lägenheter att det yttre försummas (ja, såvida det inte handlar om omdelebar tillgång till "härliga" grönytor då).
 0
Sven Renquist (2 April 2009 05:17):
Cred till Anders S för svaret. Det mest intressanta var ju det här med att alla lägenheter måste ha en tyst sida. En exempel på hur hopplöst byggandet har blivit i Sverige p.g.a av vettlösa normer. Alla som tänker sig in i problematiken inser ju att något som rör en enskildhet inte kan få diktera vilken karaktär och kvalitet en hel stadsdel kommer att få.

Och varför skulle det vara så viktigt ens för de berörda lägenheterna? Moderna fönster är väldigt tysta och man kommer ju iallafall ha utsikt åt två håll. Det är ett feltänk och därför ska man inte föja den principen längre.

Johannes, du borde maila Mats Arnsmar och Annelie Hultén om den här saken. Ju förr vi rensar ut funktionalistiskt tankegods som dödar staden desto bättre.
 0
Sven Renquist (2 April 2009 08:42):
Här är föresten en bild från ett projekt som kallas "Soho" i Vilnius. I Litauen alltså. Ett litet land som inte alls har samma ekonomiska förutsättningar som oss. Och som ligger en bra bit efter oss på det mesta om man ska vara ärlig... Dom har inte ens förstått att det man inte får bygga slutna kvarter! (Obs ironi)

http:​/​/​foto.​miestai.​net/​inkelti/​20​0​70​316/​Untitled8.​jpg

Varför inte låta den här bilden tjäna som inspiration till dom kommande kvarteren längs Lindholmsallén? Gärna med ett och annat högre hus också. Varför man byggde SGS hus som ett U som öppnar sig mot den allt mer trafikerade Lindholmsallén har jag väldigt svårt att förstå. Formen fungerar som en tratt som fångar upp allt buller som sedan får studsa runt mellan de tre hårda fasaderna.
 0
Daniel Bergqvist (2 April 2009 09:16):
# Hans H, varken TK, hamnen, sjöfartsverket eller spårvägen vill ha öppningbara lågbroar. Visst kan man bygga så som vi önskar utan att leda om trafiken via Nordre Älv, men det finns en mycket stark ståndpunkt om detta bland nämnda parter. Man har skissat på vad som krävs för att leda om sjöfarten och slutnotan hamnar på 1-2 miljarder kronor. Å andra sidan kan man spara in detta då lågbrokonstruktionerna över götaälv är relativt billiga jämfört med högbroar.

Men jag ser ju precis som du att vi prioriterar gångare, cyklister och spårbunden trafik över älven och låter den lätta sjöfarten vänta. Tyvärr finns ju "risken" att även småbåtarna drar sig för att segla in till centrala kajer, men kanske får dessa hänvisas till framtidens nya Rosenlund.
 0
Hans H (2 April 2009 11:29):
Daniel: Nä jag har hört det, men det är inte en anledning till att okritiskt ta över deras ståndpunkter som sina egna. En lågbro har ju redan Göteborg, så någon dramatisk förändring borde det inte bli för sjöfarten i alla fall.
Att hamnen, och spårvägen har invändningar mot lågbroar kan jag också förstå, friheten för hamntrafik kommer begränsas något och punktligheten för spårvägen kommer bli påverkad (men det borde inte bli mycket värre än idag tycker jag, jag har aldrig sett en båt åka under Göta Älvbron utan att den öppnas även om det naturligtvis händer).
Och att göra Nordre älv till farled kan ju fortfarande vara en bättre lösning kostnadsmässigt och därmed mer rationellt (även om jag personligen gillar att älven genom Göteborg är trafikerad av sjöfart, men det är ju inget rationellt argument), men alternativet till en Nordre Älv-farled borde absolut inte vara högbroar.
Och TK borde inse att fler lågbroar gör större under för trafikflödena än en enstaka högbro, även om trafiken riskerar stoppas upp ibland. Sedan är ju gatorna egentligen bara trafikerade med större flöden under fyra timmar om dygnet till och från arbeten, och om sjöfarten minimerar passager under de timmarna kommer påverkan bli betydligt mindre för trafiken.

Och om högbroar anses vara för dåliga lösningar för storstäder som Trollhättan och Vänersborg (*), så borde de vara det även för en småstad som Göteborg...

(* ok, de har varsin högbro också, varav den i Vänersborg är i ett ganska centralt läge)
 0
Johannes Hulter (2 April 2009 11:47):
@ hans/daniel: Man bör väl tillägga att det rör sig om ett mycket litet antal passager där broöppning skulle vara nödvändig - enligt uppgift 8-10 per årsmedeldygn. Kan man köra de i konvojer två-tre ggr per dygn så bör det inte vara några större problem. Lågbroar är också bättre för spårtrafiken pga lutningen. Plus att de kräver mycket mindre anslutningar (=exploateringsyta i centrala lägen). Översiktsplanen förordar lågbroar. Me to.

Vi har skrivit om lågbroar tidigare på YimbyGBG, bl.a.:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​7/​meeting-​across-​the-​river_​5.​.​
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​7/​pa-​vastkusten-​intet-​nytt_​5.​.​
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​6/​brobeslut_​50​4.​html
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​6/​alvstranden-​utvecklas_​499.​.​.​
 0
Daniel Bergqvist (2 April 2009 11:47):
# Olle, "...men det är inte en anledning till att okritiskt ta över deras ståndpunkter som sina egna". Så sant! Men vad jag ville belysa är hur svårt det är att vända en sådana "opinion" utan att leda om trafiken över Nordre Älv. TK har skissat på ett antal lågbroar, de är införstådda i lågbroarnas fördelar och vad det skulle betyda för älvens båda sidor (diskuterades en hel del på IVA-mötet igår). Men de har problem från tunga aktörer och tvingas därför tänka om så länge politiker inte går emot hamnen, sjöfarten mfl...
Sedan finns en annan aspekt: bygger man tunnlar/broar så är det vägverket som är med på noterna och betalar en del. Skulle vi bygga lågbroar för stadstrafik är det kommunens sak att betala.

# Johannes, tack för länkarna!

Ps. sedan saknas pengar till kommunala lågbroar öht. Jag söker: privata aktörer som går in som finansiärer. Det kommer aldrig gå att realisera flera större kommunala infrastrukturprojekt utan privata åtaganden! Folkhemssverige har nu blivit ett uppenbart problem på denna punkt, tyvärr.
 0
Daniel Sjölund (2 April 2009 16:04):
Apropå lågbroar och båttrafik i Nordre älv:
Ibland tror jag att det viktigt att Göteborgs stad kollar vem som skall betala kalaset och kör lite taktik i frågan.

Sannolikheten är större att staten kan vara med och betala Nordre älv med muddring och en tunnel som behövs där än att betala en massa broar över älven inom Göteborg.

Får man över båttrafiken till Nordre älv öppnas möjligheten att Göteborgarens skattepengar räcker till fler billigare broar över älven.
 0
Matthias H. (2 April 2009 18:41):
Lustigt hur SBK och politiker omdefinierat begreppet blandstad. Var det inte Annelie Hulten som sa att blandstad var en blandning av bostads- och hyresrätter?

Hur ska vi i Yimby kunna kommunicera med SBK och politiker om ett ord betyder flera olika saker?
 0
Johannes Hulter (2 April 2009 19:17):
@ matthias: I nya ÖP:n är det helt tydligt att blandstad betyder det vi säger: "Visionen om blandstad rymmer mer än bara blandade funktioner. /.../ Det är gatans miljö som är utgångspunkten, där blandningen inte bara bör vara i olika funktioner utan även visuell. Variationen kan bestå av finmaskiga kvarter, funktionsblandning inom kvarteret, en blandning mellan äldre och nyare bebyggelse och en variation av upplåtelseformer. /.../ Det bör finnas ett samspel mellan ute och inne, och bottenvåningarna bör vara publika och kunna förändras i användning över tid."

Problemet är nog mer att politikerna inte läst den...
 0
Johan (6 April 2009 03:43):
Jag förstår inte riktigt vad Anders menar med öppna kvartershörn. Om man ser på planen för Östra Kvillebäcken så finns faktiskt själva hörnen på kvarteren där även om öppningarna ligger nära dem.
Sedan blir jag fundersam när det gäller hur byggbolagen sagt nej till att bygga den bättre men husbyggnadstekniskt dyrare lösningen på Sannegårdsplanen (den med hus ovanpå handel). Byggbolagen gör ju stora vinster så rimligtvis borde de ha råd att ändå bygga dyrare än vad de gör. Om de hotar med att inte bygga så borde lösningen vara att alla planer som läggs fram ställer högre krav på dem, vilket leder till att de inte har någon möjlighet att välja skräplösningar framför stadslösningar. De ska helt enkelt inte ha några skräpfunkisområden att fly undan till när kommunen ställer de krav som riktig stad fordrar.
 0
Daniel Sjölund (8 April 2009 10:43):
@Johan: Är det denna mening du menar?
"Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!"

Jag tror att han avser att kravet på att en lägenhet inte måste ha fönster mot ett icke bullerstört håll.

Mina frågor till Anders Svensson, i just denna fråga, är:
Om vi nu skall bygga blandstad. Vad är det som säger att ett hus/kvarter inte får innehålla BÅDE bostäder och kontorslokaler?
Skulle man inte kunna fylla hörnen med kontorslokaler i så fall?
 0
Johannes Hulter (8 April 2009 10:52):
@ daniel: Men varför skulle det vara svårt att bygga genomgående lägenheter i slutna kvarter? Var kommer den idén ifrån? Det förutsätter att alla slutna kvarter har ettor i kvartershörnen. Antingen är det så och då har han rätt. Eller så är det inte så och då har han fel. Jag skulle vilja hävda att han har fel. And that's that.
 0
Daniel Andersson (8 April 2009 11:05):
OM hörn är ett stort problem, borde de minska om hörnen görs mindre vassa, tex med sexkantiga kvarter eller fasade hörn. Det senare även bra för exponerade lokalentréer.
 0
Daniel Sjölund (8 April 2009 11:08):
@Johannes: Ja, jag har också svårt att begripa vad han menar och vad som är problemet. Anders Svensson resonemang tillåter ju i sådanafall bara lamellhus i en stad (förutsatt att staden har gator..) om man hårddrar det något. ;)

Den enda förklaringen som jag har är att jag tror att Anders är rädd för att en byggherre (som vill tjäna storkovan på att bara bygga dyra små studentlägenheter med hög tolvmånadershyra) kommer att säga att SBK är "ena riktigare skojare" som föreslår kvarterstad. Eller vad?
 0
Johannes Hulter (8 April 2009 11:25):
@ daniel: Ja, vem vet? Jag förstår bara inte var han fått själva idén ifrån. Förmodligen är det något NCC har hittat på för att inte "krångla till det för gubbarna på bygget".
 0
Jesper Hallén (8 April 2009 12:38):
Äsch, det är bara att ta en riesen och bygga igen hålen.
Dags för en granskning av dessa byggjättar.
 0
Anders_S (3 Juni 2009 19:41):
Lite läskigt med en arkitekt anställd i staden som har samma namn som jag (coh fotbollspelaren förstås) och dessutom inte smma uppfattnign som saker och ting.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter