SBK svarar om Sannegårdens Centrum

SBK:s förslag för Sannegårdens centrum

YimbyGBG har tidigare lämnat ett yttrande över detaljplanen för Sannegårdshamnen. Nu har vi fått svar från den ansvarige planarkitekten Anders Svensson:

- - - - -

Först stort tack för ert långa och ambitiösa yttrande över vårt förslag till detaljplan. Jag håller i grunden med er om det mesta. Se detta som spontana reaktioner på era tankar. Ett mer formellt remissvar kommer i antagandehandlingen där ert yttrande nu ligger med i utställningsutlåtandet.

Det är riktigt att Norra Älvstranden har en bit kvar ännu mot den täta stad som var visionen. Men Rom byggdes inte heller på en dag och de ca 25 år som man nu har byggt på Norra Älvstranden är också en kort tid ur stadsbyggnadssynpunkt. Jag tror att de tankar som nu är aktuella att knyta samman med Lundby vid Säterigatan och skapa en sammanhängande kvartersstad kan betyda mycket för integrationen.

Mycket handlar ju om att däcka över och skapa bättre skydd längs hamnbanan som ligger som en avskärande barriär längs hela området. Det är buller och det är risker med transporter av farligt gods som stökar till det, men nu är det aktuellt med en tunnel mellan Eriksbergs köpcentra och Pölsebo och då tror vi att vi kan komma loss med Säterigatan.

Norra Älvstranden förtätas succesivt med alla funktioner. Vi försöker just nu få in bostäder vid Lindholmen centrum. Studentbostäderna var första steget. En plan finns framme för ett bostadskvarter i hörnet Lindholmsallén/ Ceresgatan/Karlavagnsgatan. Överklagad till regeringen av Zinken Weland som inte vill ha bostäder alltför nära med tanke på framtida miljötillstånd. Ännu ett bekymmer i vår ambition att bygga blandstad. Ett tänkt bostadskvarter skulle bilda avslutning på Lindholmshamnen där restaurangen i den gamla infobyggnaden ligger idag.

När det gäller Sannegårdshamnen så ligger tyvärr både tågtrafik och biltrafik kvar inom överskådlig tid och ger tydliga ramar för vad som är möjligt. En förstudie för Lundbyleden och Hamnbanan mellan Kvillebangården och Eriksbergsmotet är i startgroparna men det finns tydligen inga pengar för detta inom den närmaste 10-årsperioden. Under tiden måste vi förhålla oss till det och bygga staden utifrån de förustättningar som ges. Tyvärr fungerar inte ert förslag pga just detta.

Ett kvarter med bostäder närmast hamnbanan och Lundbyleden godkänner inte räddningstjänsten, det hamnar inom riskzonen och bullernivåerna är för höga. Även kringbyggda kvarter i sådana lägen får ett antal lägenheter i hörnena som inte kan få någon tyst sida. Därmed säger miljöförvaltningen nej.

Vad det gäller handel så är inte ambitonen att skapa ännu ett köpcentra. Ägaren till Eriksbergs köpcentra ville egentligen ha in även ICA i sitt skal så att all handel kunde samlas dit. Vi (Sbk och Byggnadsnämnden) sa nej till detta med hänvisning till en mer spridd handelsstruktur nära kollektivtrafik och med möjlighet att nå åtminstone någon större livsmedelsaffär inom gångavstånd från bostäderna.

I Sannegården centrum såg vi möjligheten att ordna detta och att dessutom ge underlag för ett antal mindre butiker och caféer på sikt i bostädernas bottenvåningar och i affärshuset som komplement till ICA. En vårdcentral är ett starkt önskemål i stadsdelen. Här råder fri etableringsrätt idag så det gäller att vara först och att erbjuda något bra och attraktivt om man skall kunna planera för vården.

Sedan har vi det här med ekonomi. Där hamnar vi ofta i ett moment 22. Vi vill gärna skapa en levande stad med handel, bostäder, service och verksamheter i en salig blandning och jobbar rätt hårt för att nå detta i våra planer. Men det måste ju alltid finnas någon som betalar. Vilka pengar som finns för samhällsbyggande är beroende av vad jag brukar kalla "den ekonomiska motorn" i samhället.

Under förra högkonjunkturen på det sena 80-talet var det kontor som gällde. Då tillkom på Norra Älvstranden ett antal ambitiösa kontorsbyggen i det gamla varvsbyggnaderna. När ekonomin tog fart på slutet av 90-talet var det bostäder som gällde. Bostadsrätterna har bekostat hyresrätterna och på Norra Älvstranden har man lyckats skapa en hygglig blandning av både och.

De senast åren har det varit mycket fokus på handel. Handeln har blivit alltmer nischad på olika kundgrupper. Vill man bygga en stor livsmedelshall så skall det se ut på ett visst sätt. Med gratis parkering intill osv. Att bygga handel med hus ovanpå har vi testat i skisskedet även i Sannegårdshamnen men då sade intressenterna nej. Det blir ju en dyrare lösning husbyggnadstekniskt. Ur förvaltningssynpunkt vill man också ha rena fastigheter.

Detta har vi lyckats slå hål på i centrala lägen där man kan hävda butiker i bottenvåningarna. Vid Friggagatan har jag t ex jobbat med en plan för smålägenheter ovanpå handel. Älvstranden är duktiga på att förhandla med olika intressenter och t ex vid Eriksbergstorget (vid Hotell 11) har vi ju byggt ett blandat kvarter med kontor och bostäder ovanpå handel.

Men som sagt det gäller att ha med sig intressenterna och att kunna erbjuda bra lokaler med låg hyra för att detta skall gå ihop. Så assymetrin som ni pratar om har sina ekonomiska skäl. Att bygga den levande staden från början skulle helt enkelt kosta en hel del skattemedel som inte finns.

Social segregering har ju debatterats mycket. Enligt min mening går det inte idag att bygga nya hus så billigt att de blir tillgängliga för alla grupper. Markpriserna i attraktiva lägen gör att nya bostäder i Sannegårdshamnen och på Eriksberg hamnar väsentlig över nyproduktion i t ex Gårdsten. Att bygga bostadsrätter i de nordöstra stadsdelarna har också länge varit ett önskemål men svårt att få till.

Jag har nu i några år jobbat med Backaplan och Östra Kvillebäcken som jag tror kan vara en bit på vägen att bygga bostäder med blandade upplåtelseformer nära handel, service och kollektivtrafik. I Kvillebäcken har vi försökt jobba med kvartersstad. Även denna är litet modifierad om man jämför med Linnéstan. Nya hus ställer sina krav. Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!

Vi får se. Vi har också skrivit ett gestaltningsprogram där vi lyfter fram åtskillnad mellan gata och gård i material och utformning. Viktigt med halvprivata zoner likaväl som en tydlig offentlighet där alla känner sig välkomna.

Jag tycker inte att man skall vara alltför negativ inför den lösning som nu ställs ut. Planen för Sannegården centrum har blivit bra, tycker jag. Vi har lyckats lägga bostäder där det är möjligt med hänsyn till risker och buller i bra lägen med utsikt mot vatten och med bra ljusvärden. Vi har fått till en stor offentlig plats/strandpark som kan bli en enorm tillgång för folk i området. Vi har lagt handel, vård och bostäder vid en hållplats som även når skola och daghem. Förberett för spårvagn den dagen sådan blir möjlig (pengarna igen).

Exploateringstalet i Sannegården centrum är betydligt högre än i resten av hamnen. Husen är högre och blandningen är större. Funktionsintegrering bör man ju alltid försöka fixa på kvartersnivå i stadens centrala delar. Hela vägen fram har vi kanske inte nått men vi har ändå lokaler i bottenvåningen även mot parken och i centrat som helhet räknar jag till minst fyra funktioner utöver allmänna mötesplatser.

Vi har försökt gestalta den offentliga parken som en tydligt offentlig yta medan ytorna mellan husen blir tydligt halvprivat. De offentliga ytorna är lätt åtkomliga från allmänna gångstråk. Det handlar också om att markera gränser genom murar och nivåskillnader mm. Det är detta som ligger i kvartersstaden till skillnad från 50- och 60-talens trafikseparerade lameller och punkthus i park. Däremot kan jag hålla med om resultatet kanske inte skall definieras som "kvartersstad" i egentlig mening. Det har heller inte varit avsikten.

Anders Svensson
Planarkitekt

- - - - -

Vi är naturligtvis väldigt glada att Anders tagit sig tid att svara oss så utförligt, det lovar verkligen gott att vi har stadsplanerare som är måna om att upprätthålla en levande dialog med medborgarna. Det är också mycket intressant och upplysande att få ta del av de problem och utmaningar som planerare möter i sin vardag. Mycket kritik som riktas mot arkitekter och planerare bygger på en bristande insikt i stadsbyggandets praktiska verklighet. Det är därför oerhört betydelsefullt att även vanliga medborgare får denna typ av "inside-information".

Det är också roligt att Anders i grunden håller med oss om det mesta. På några punkter är dock resonemangen som förs i svaret något dunkla. Förhoppningsvis kan vi nå en större klarhet genom en diskussion här på sidan.

1. "Rom byggdes inte på en dag"
Det är sant att en stad är en organism med en mycket längre livscykel än en människa. Stadsdelar förändras och utvecklas under lång tid. Men för att förändring och utveckling överhuvudtaget ska vara möjlig krävs ju att det finns en grundläggande flexibilitet i bebyggelsen. Dagens byggande, bl.a. på Norra Älvstranden, saknar ofta denna flexibilitet. Har man från början omöjliggjort andra funktioner än boende så är utrymmet för utveckling mycket litet. Det är därför oerhört viktigt att bygga in flexibilitet från början.

2. Kvartersstad vid Säterigatan
"Sammanhängande kvartersstad" låter ju bra och det skulle säkert "betyda mycket för integrationen". SBK gav nyligen ut en utmärkt handbok för stadsbyggande, Stadskvaliteter, där kvartersstad beskrivs på ett tydligt och pedagogiskt sätt.



SBK:s definition av kvartersstad - klicka för större bild

Problemet är att den plan som offentliggjorts knappast kan definieras som "sammanhängande kvartersstad", lika lite som Sannegårdshamnen är det. Funktionsblandningen verkar också inskränka sig till "gångavstånd till köpcentrum" och en handelsetablering i områdets nordöstra utkant. I övrigt hänvisas man till maskinkajen på Eriksberg.



SBK:s förslag för Säterigatan

Man kan naturligtvis kalla uppbrutna bostadslameller för "sammanhängande kvartersstad", men det förändrar ju inte det faktum att det är uppbrutna bostadslameller och inget annat.



SBK:s förslag för Säterigatan - klicka för större bild

3. Hamnbanan
Det låter mycket bra att SBK arbetar för att minimera störningarna från Hamnbanan. Vad gäller säkerhetsavståndet (80m för tät bostadsbebyggelse) så ligger all bebyggelse som YimbyGBG föreslagit utanför riskzonen. Det är alltså inget motargument mot vårt förslag. Detta framgår också tydligt av MKB:n som är bifogad planhandlingen. Dessutom förmodar jag att SBK är medvetna om att både Centrumhuset och Västra Lotten kommer att innehålla bostäder. De ligger till och med närmare Hamnbanan än vårt föreslagna kvarter.



4. "Norra Älvstranden förtätas succesivt med alla funktioner"
Nej, problemet är just att man förtätar successivt med olika funktioner. Först kommer renodlade "bostadskvarter", sedan kommer "centrumfunktioner". Alternativt bygger man "kontorskvarter" som på Lindholmen och försöker sedan trycka in några "bostadskvarter" där det finns plats. Låter det bekant?

Det är för att det är så vi byggt det senaste halvseklet. Men det är inte så man bygger blandstad. Och det är SBK uppenbarligen medvetna om: "Att bygga den levande staden från början skulle helt enkelt kosta en hel del skattemedel som inte finns."

Frågan är dock om det bara finns två alternativ: antingen att låta byggbolagen göra som de vill, eller att ge dem väldigt mycket skattepengar för att göra som vi vill. Förhoppningsvis finns det fler sätt, eftersom det under mänsklighetens historia har gått alldeles utmärkt att bygga stad fram tills för ett halvsekel sedan.

Som tjänsteman är det förstås inte Anders Svenssons roll att säga vad som är önskvärt, men våra politiker skulle nog behöva lite konkreta tips om olika sätt att politiskt komma tillrätta med det här problemet. Vilka konkreta juridiska, finansiella och administrativa reformer behövs?

5. Överklaganden
Det är förstås tråkigt att samhällsnyttiga projekt stoppas av snävt egoistiska intressen. Men det är ju ingen konstig slump eller naturlag, utan ett juridiskt system som upprätthålls (och kan ändras) genom politiska beslut. Därför vore det återigen värdefullt om våra lagstiftande politiker fick tips om hur dessa system kan förändras.

6. Social segregering
Att vår kommunala förvaltning helt utesluter möjligheten av social blandning i nya områden, när detta är ett uttalat mål från våra politikers sida, tycker jag låter mycket oroväckande. Såvitt jag vet är dessutom mycket av den aktuella marken i kommunens ägo, varför det är svårt att förstå vad markpriserna har med saken att göra.

Att det finns ett fiskalt intresse av att erbjuda hushåll med god ekonomi attraktiva bostäder innanför kommungränsen kan jag förstå, men det borde ju också finnas politiska prioriteringar av vilken sorts stad vi vill leva i.

7. Kvartersstad och genomgående lägenheter
"Nya hus ställer sina krav. Som sagt, bostäder nära trafikbuller innebär genomgående lägenheter. Svårt i kvartershörn. Lösning: öppna kvartershörn med inglasade balkonger!"

Att det skulle finnas någon sorts motsättning mellan slutna kvarter och genomgående lägenheter låter väldigt underligt. Inte ens om man utgår ifrån att svensk byggindustri är oförmögen att bygga något annat än lameller så blir det begripligt. Även lameller som ställs i vinkel kan få genomgående lägenheter med rätt planering av lägenheterna.

Att lösningen på bullerproblem skulle vara att öppna upp kvarteren och glasa in balkongerna låter märkligt. Det måste väl vara bättre att skapa fysiska hinder för ljudvågorna så nära bullerkällan som möjligt. Till exempel genom att sluta kvarteren.

Det finns ju också exempel på kvarter som byggts i modern tid utan öppna kvarterhörn, ta t.ex. planen för det nya Skeppsbron - där har SBK gjort ett utmärkt jobb med att sluta kvartershörnen. Gatuhörnen är för övrigt också de bästa kommersiella lägena, fråga Seven-Eleven.

- - - - -

Sammanfattningsvis finns alltså en hel del att rikta kritik mot i det liggande förslaget. Det grundläggande problemet är dock inte bristande vilja bland arkitekter och planerare, de gör uppenbarligen så gott de kan under de rådande förutsättningarna. Problemet är de rådande förutsättningarna. De måste förändras och det är en politisk fråga.

Vi måste komma bort från den nuvarande situationen där planerare och arkitekter tvingas trolla med knäna för att få till något som i bästa fall vagt påminner om översiktsplanens intentioner. Vi behöver konkreta reformer - nu.