Utskrift från gbg.yimby.se
....

Den sjunde Yimbyvandringen - Hammarkullen

 



Det nya förslaget till program för stadsutveckling i Hammarkullen är med Yimbyögon sett överlag positiv läsning. För att se området på lite närmre håll anordnade vi stadsvandring på Kristi Himmelsfärds dag. 15 nyfikna yimbyiter samlades på det livliga Hammarkulletorget till tonerna av Afzelius och Lennon. Daniel var dagens inofficiella och officiella guide och hade förberett en rundtur i området.

Vandringen tog sin början på Hammarkulletorget, en plats som vi hade en del åsikter om. Vi diskuterade om det inte helt enkelt var felplacerat och egentligen borde ligga direkt utanför uppgången från spårvagnarna. Dessutom tyckte flera av oss att det skulle kunna vara mindre och intimare. Förutsättningarna för ett livligt och spännande torgbildning här är stora, då det redan idag är ett ganska påtagligt liv med många människor i rörelse.
 


Hammarkulletorget idag. Vi diskuterade idén om att här bygga två mindre kvarter med butiker i bottenplan, främst längs stråket i vänsterkant. Den nuvarande låga byggnaden ersätts då med en ny högre. Själva torget placeras istället framför Hammarkullekiosken vid spårvagnsentrén.



Dagens vandringsguide





Kanske den mest kända bilden av Hammarkullen. Gigantiska monotoma grå huskroppar.



Vandringen gick vidare mot de stora huskropparna på Bredfjällsgatan vid fotbollsplanen. Ett ganska öde område för det mesta, utom under karnevalen i slutet av maj då platsen fylls med tusentals dansare och marknader.

Vi pratade om att göra om cykel- och gångvägen till en större infartsgata och att bygga ut husen med en låg våning i bottenplan. Där kunde butiker och verksamheter utnyttja lokalerna, likt Norra Gubberogatan i Olskroken med sin låga butikslänga som löper längs hela gatan.



Den gamla gång- och cykelvägen skulle kunna bli en ny port till det nya Hammarkullen. Bottenplanet skulle man kunna bygga ut fram till gatan, se skiss. (klicka för större)



Inne bland bostadshusen på Bredfjällsgatan. En frukthandel har etablerat sig och byggt ut från en lägenhet.

Vandringen fortsatte igenom Bredfjällsgatans bostadshus och genom gårdar och fram till ett av de område som föreslås bebyggas. En tanke med förtätningen är att få till genomströmningar i området och därför skapa fler vägar igenom. På skisserna är dock lamellhus utplacerade till synes åt "fel håll" eftersom de pekar rakt in i bergväggen. Frågan är om man inte istället borde placera husen på så sätt att vägarna inte blir återvändsgator.


Daniel visar upp skisser på ny bebyggelse.

Vi går vidare i riktning mot Hjällbo, som faktiskt ligger förvånansvärt nära Hammarkullen. Bara en liten vacker skogspromenad skiljer dem åt. Här i den vackra blandskogen föreslås en terränganpassad bebyggelse. En diskussion kom upp om man verkligen skulle bebygga den vackra skogen eller istället spara den som en vacker naturtillgång mitt i området.


Vacker blandad lövskog mellan Hammarkullen och Hjällbo
 


Här mitt på den gröna gården till vänster i bild föreslås punkthus. En av tankarna med förtätningen av Hammarkullen är att placera ut fler "ögon" som ska skapa ett tryggare område.



Hammarkullen har många olika sidor. Sida vid sida av miljonprogrammets stora kolosser ligger dessa färgglada radhus från slutet av förra seklet.



Vandringen led mot sitt slut och vi hade fått en bättre bild av Hammarkullen och kan nu fortsätta vårt arbete med hur vi vill förändra området. Var gärna med och tyck till på vårt forum. Nästa stadsvandring är inte planerad än men håll utkik, den är aldrig långt borta. Väl mött!

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mikael Andersson (24 Maj 2009 21:17):
Ja, vi hade i vartfall tur med vädret i Hammarkullen.

Brutalarkitekturen som är Hammarkullens signum skulle kunna vara mindre brutal och trist om putsbruk sprutades på den danska havsstenen som idag gör de enorma husen sin dystra gråbruna nyans.

Vi såg ju ett långhus norr om torget där man nu uppför nya balkonger som står delvis på egna ben utanpå huskroppen och där man har provat med att anbringa putsbruk ovanpå dagens fasadyta.

-Jag gick efter Stadsdelsvandringen till radhusområdet som ringlar sig som en snäcka nederst i bild på översta fotot.
Sandfjällskroken eller vad området heter.
Från den delen som inte syns på fotot överst går det från sin högsta punkt se vindkraftverket i Gårdsten som om det befann sig i Hammarkullen.

Trafiksituationen är besvärlig i Hammarkullen med dessa Brutalarkitektoniska långhus på 400-500 meter långa och 8 våningar höga som gör att bilvägar har tvingats läggas ut runt om husblocken.

Utmed Gång- och cykelbanan mellan Hammarkullen och Hjällbo förbi Nytorpsskolan har det ju enligt SBK:s förslag att det skulle förtätas med radhus (sutteränghus?)för att göra sträckan av GC-banan mindre obehaglig att gå på,särskilt när mörkret har infallit.
-Jag tror det är en bra idé att förtäta ett område genom att dels förtäta inom existerande område som exemplet med ett iÖgonfallande punkthus invid Hammarkulletorget.Men också att bygga mer varierande hus i området som t.ex radhus nära Nytorpsskolan.

Skall vi försöka få till ett möte med han arkitekten Peter som har gjort förslag på ändringarna i Hammarkullen?
 0
Daniel Sjölund (24 Maj 2009 23:18):
Misstänker att han (Peter Elofsson) läser det vi skriver.. :) Men om vi filar ihop ett yttrande i vanlig ordning kanske han svarar oss?

Hur hård makeover klarar Hammarkullen?
 0
Olle Jansson (25 Maj 2009 08:23):
Daniel S.: Jag tror mig veta att det fortfarande finns sprängämnen så det räcker i Kvibergs gamla mob.förråd - men jag har lust att spara dessa resurser till Kvibergstaden.
 0
Johan K. Sch. (25 Maj 2009 12:54):
Av summeringen att döma synd att man missade. En fråga bara: Hur ser jag som vanlig dödlig skillnad på en huskropp och ett hus?
 0
Per Herngren (25 Maj 2009 19:14):
Kul att läsa!
Jag har bott i Hammarkullen sedan 1971, och gick då i mellanstadiet, Nytorpskolan som nämns.
Det som jag uppfattar som Hammarkullens spännande essens är:
- Husen (höghus, låghus och radhus) är oftast byggda i fyrkanter eller i cirklar med relativt stora gårdar. Det gör att om det är fint väder och man går ut på gården så blir man snart bjuden på grillning eller kaffe. Alltså ute på gården, inte in i någon privat trädgård. Det känns för mig ovant och märkligt att gå i områden som är byggda på rader, eller där gårdarna är så små att chansen att möta bekanta är låg.
- Det är mycket familjer och folk ute och promenerar även på kvällarna jämnfört med de flesta andra stadsdelar jag besökt. Hammarkullen var helt dött på kvällarna i början av sjuttiotalet men den här "medelhavs"-kulturen uppstod någon gång i slutet på sjuttiotalet.
- Det är bra blandning på höghus, låghus, radhus, nya villor och gamla villor från 50-talet. Det var trist när Bostadsbolaget rev ett av höghusen. Det kändes som "götborgs"-politikerna putsade Hammarkullen för sina behov - inte våra. Det skulle dock behöva jobbas mycket med fasader, typ Mikaels förslag med putsbruk.
- Hammarkullen är mer transkulturellt än mångkulturellt särskiljande. Hybrider skapas hela tiden.
- Hammarkullen är inte segregerat som ex Örgryte eller Askim utan har en blandning av ca 150 nationaliteter.
- Ca 60 procent är svenska medborgare. Det svenska dominerar stort men som tur är inte alltför mycket.

Vi har flera problem som man behöver jobba med:
- Vi som bor här ser ofta Hammarkullen som samhälle och en centralort, men många utifrån ser det som förort till Göteborg. Vi definieras ut. Men även vi själva definierar ofta ut oss istället för att leva det samhälle vi vill leva.
- Beslutsordningen i de flesta områdena här är upplyst despoti. Vi boende har formellt inte del av den beslutande makten över vårt boendeområde. Undantag är några av radhusområdena (ex Västerslänt där jag växte upp) som är gemensamt ägda av de boende, en sorts socialism alltså.
 0
Daniel Andersson (25 Maj 2009 20:47):
Att använda sjösten istället för råa betongelement var väl en av de få ansatser som gjordes i en tid som annars var sparsmakad med estetiska kvaliteter. Att då dölja den med dagens modematerial funkisputs känns inte helt rätt. Transporten hit av stenen skulle ju vara bortkastad...
Samma färgskalor som sjöstenen uppvisar upplevs ofta som fantastiska när det gäller berg:
http:​/​/​trivas.​webbtidning.​se/​20​0​5-​0​3/​bilder/​Hammarkull.​.​
http:​/​/​www.​lvlg.​com/​lasvegas/​attracts/​redrock1.​jpg
Äldre stenbyggnader, tex Bohus och Carlstens fästningar, har också en grå färgskala utan att för den skull ses som vanprydande.
Kanske är det snarare den stora skalan, bristen på variation på detaljnivå och 'liv' i materialen som är mest störande?
Alternativt skulle man kunna arbeta med tex färggladare och mer varierade snickerier (fönster och dörrar). Om fasadens yta är grov borde ljusare, ev. lätt färgad, puts kunna läggas på och spolas av så att stenarna fortfarande blir delvis synliga. Puts skulle också kunna läggas på vissa sektioner av husen för variation.

En idé vore att istället för hus i park/naturmark ha hus i betesmark. Hugg ner träden, bränn av marken och sätt stängsel/färistar runt Hammarkullen (och planteringar och lekplatser) och släpp därefter fåren fria. Bergen runt Göteborg var ju länge betade och kala. Bland fördelarna märks: att folk slipper vara rädda för skogen (viket en del är enligt programföslaget); betesmark tål slitage bättre än skogsmark; gräsklippning blir onödig; lokal matproduktion; djur är kul för barnen; utsikten förbättras radikalt; många växter och insekter som trivs på betesmark gynnas.
 0
Daniel Sjölund (25 Maj 2009 23:26):
Per och Daniel: På stadsvandringen diskuterade vi just puts, färgsättning och utanpåliggandebalkongifiering av "dansk-sjösten-hus". I nordöstra Hjällbo har man tex. låtit måla husen i en bruten vit färg med mycket gott resultat (Ingen puts alltså, utan färg rakt på.)

Ett mycket intressant färgsättningsförslag som kom upp på vandringen var att låta den boende välja sin färg på sin kvadratiska del av fasaden.

De nya utanpåliggande balkongerna bryter av den långa fasaden bra, men enligt mig är det viktigt att man är noga med val av profiler till balkongerna så att dessa harmonierar med huset i övrigt.

Det blir lätt så med miljonprogramsområden att man vill "försköna" dem med aktuellt årtiondes trend. Resultatet blir mångfald. Skojigt och arkitekturpedagogiskt att se på, men rätt?: "Aha! Entréerna byggde de om på åttiotalet" "Se där, man satsade på fristående cykel/soprum på nittiotalet" osv.

Jag vill hävda att det finns värden även i en, på utsidan ful, sjuttiotalskåk (eller huskropp, Johan). Jag skulle vilja se att man jobbade mer med att förädla dessa värden med lite mer respekt.
 0
Mikael Andersson (25 Maj 2009 23:33):
@Per Herngren, det är ju kul att Du är med i nätverket!

Men det är inte min idé med putsbruk utmed fasaderna på den gråbruna danska sjöstenen, utan det har påbörjats med sådant på en huskropp som vi gick förbi.
Bakom torget mot Angeredshållet.

Förslaget till förändring av Hammarkullen har utvecklats av att det behövs ett hus som har ögonen mot torget under dygnets alla timmar.Eftersom det är på Hammarkullstorget som det har varit oroligheter tidigare.

När jag jobbade på Hammarkullsskolan,högstadiet 2000/01 som vikarie för Jonas Berggren i slöjden så fick jag veta av en av de gamla ärrade lärarna, en lärare i Svenska:2 att hon menade att Hammarkullen bestod av alldeles för få svenskar för att barnen skulle kunna ha en chans att lära sig svenska - på fritiden.
Intressant, att en lärare i Svenska:2 säger ja´ barnen lär sig faktiskt inte svenska i skolan utan på fritiden.

En vän till mig (genom mina 6 år som aktiv medlem i Hagabion) som är uppvuxen i Hammarkullen och vars ättlingar har bedrivit jordbruk i Hammarkullen i generationer anser också idag att det är för få svenskar i Hammarkullen.

Min fd.kollega på Hammarkullsskolan, på högstadiet,som var lärare i Svenska:2 sade att den bästa mixen av nationaliteter var det 1985-86.
Om man vill att Hammarkullen skall bli mer expansivt som förort då måste fler svenskar in i Hammarkullen.
Eller vad anser du, Per Herngren?
 0
Mikael Kreutz (26 Maj 2009 00:39):
Det som ger mig kväljningar av husen i Hammarkullen är varken sjösten eller skalan på husen, utan den absolut kubism funktionalismen som dominerar i området.
Till skillnad mot Johanneberg, Kallebäck, Högsbo, Torpa, och övriga lamellhusområden här i stan så saknar husen i Hammarkullen detaljer, variation, och genuint hantverk.
Bara en sån sak som att sätta en fransk balkong i varje lägenhet tror jag hade gjort mycket för intrycket man får när man ser på husen, mer än vad en vit putsfasad skulle åstadkomma i alla fall.

Skulle det vara möjligt att bygga på en våning eller två för att bryta mönstret på husen? Möjligen en terassvåning? Om jag inte minns helt fel så har ett av de högsta husen ett valmtak, vilket ger huset ett mycket bättre intryck än de andra husen.
 0
Martin C (26 Maj 2009 05:08):
Mikael: Det finns ju några exempel i gårdsten där man byggt om liknande hus. Med terasser. Tycker det ser ganska nice ut i jämförelse.
 0
Johan K. Sch. (26 Maj 2009 08:52):
Slightly OT: Balkongifiering, är det något nödvändigtvis önskvärt? Risken är väl att balkonger skulle ta död på en del av det medelhavsliga gårdsliv som Per beskriver, när folk ställer upp en elgrill på balkongen istället för att socialisera sig med Per. Överlag tycks mig balkonger ofta ganska överskattade; här i min funktionalistiska stadsdel har alla lägenheter balkonger, men de tycks mest användas för vädring och odling; kanske för att de inte är stora och insynsskyddade nog för att upplevas som ett privat rum (folk här sitter å andra sidan inte heller på gräsmattorna mellan husen och medelhavar sig).
 0
Mikael Andersson (26 Maj 2009 12:08):
@Mikael Kreutz, har du varit på Berggårdsgärdet i Hjällbo?

Husen utmed Skolspåret, de har också dansk sjösten och består av stora och höga huskroppar men endast 1/3 så långa som huskropparna i Hammarkullen.
Dessa flerlägenhetshus i västra Hjällbo har dessutom stora fina balkonger som är integrerade i fasaderna.
Dessa huskroppar känns inte alls så betungande aggressiva som flerlägenhetshusen i Hammarkullen.
 0
Frans Magnusson (26 Maj 2009 13:13):
Disclaimer:
Detta är mitt första inlägg på Yimby. Om jag slår in för många öppna dörrar, ha tålamod med en newb.

Monotona fasader åsido, de kommer troligen att totalrenoveras med miljömiljoner inom kort. Jag hävdar att det är rörelsemönstret i Hammarkullen det är fel på.
Angöringen med bil är smått barock; Från Hjällbo centrum som är en av två möjliga infarter till hela stadsdelen måste man köra 3,5km för att komma till radhusområdet Sandeslättskroken fastän det bara är ca 1,5km fågelvägen. Detta innebär inte som man kan tro att strukturen är ogynnsam för bilism utan att det endast är bilister som orkar med sådana omvägar. Fotgängarna får ta på sig stövlar om de skulle få den underliga idén att gå till en annan stadsdel. Därför uppskattar jag Sbk:s tanke om att sträcka ut spröt av bebyggelse mot omgivningen. Frågan är bara om det inte är viktigare att börja med spröt in mot centrum. Stråk med hus i närheten på båda sidor känns trygga och saknas tyvärr genomgående i Hammarkullen.
Angöringen med spårvagn är en direkt uppmuntran till ultravåld. Jag har aldrig åkt en längre rulltrappa! Otryggheten här kan bara lösas med fler människor i omlopp. Därför är det synd att det inte finns bytesmöjlighet till buss eller för den delen bil i direkt anknytning till uppgången. Trots att genomfartstrafiken uppenbarligen är en ambition från Sbk saknas livgivande gator som korsar centrum i programmet. De föreslagna bilvägarna håller sig på 200 meters avstånd från torget och betraktar det även i fortsättningen som en blindtarm.
 0
Johannes Hulter (26 Maj 2009 13:36):
@ frans: Välkommen! Du klarar dig bra tycker jag! :)
Håller med om det du säger. Gå gärna in på yttrande-tråden och var med och diskutera där: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​94
 0
Olle Jansson (26 Maj 2009 15:00):
Tja, på sätt och vis är det ju att sparka in en öppen dörr här, men kanske inte nere på trafik-kontoret - tyvärr. Att vägnätet är grovmaskigt och hierarkiskt med återkommande blindtarmar är rimligen ett större problem för Hammarkullen än hur sjöstenen ser ut.
 0
E K (26 Maj 2009 15:45):
Det verkar ofta som att trafikkontoret inte låter sig underordnas t.ex. Göteborgs ÖP och K2020, och istället försvarar hierarkisk planering i SCAFT-anda. Beror detta på att de inte har tydliga direktiv från trafiknämnden att följa ÖP, K2020 etc, eller på att det gamla tänket helt enkelt sitter för hårt i väggarna?

Finns det egentligen någon formell samordning mellan TK och SBK? Är konflikten mellan SBK:s och TK:s synsätt egentligen en politisk konflikt mellan olika nämnder? Finns det någon politisk anvisning om vilket kontors åsikter som ska väga "tyngst"? Mitt intryck är att TK ofta agerar bromskloss i sina yttranden, och tyvärr får ganska stort inflytande...
 0
Hans H (26 Maj 2009 20:28):
Problemet med trafikplaneringen är att det är vettigt ur trafiksäkerhetssynpunkt att minimera antalet trafikerade korsningar och att göra bilgatorna till riktigt trista miljöer att vistas i som fotgängare (hmm...det var nog också en öppen dörr att sparka in) och om man ska få TK på andra tankar än SCAFT så får man ändra på deras prioriteringingar. Och argumentet att man i vissa fall inte bör prioritera trafiksäkerhet så högt som idag är ju en aning svårsålt, även om det är rätt och rimligt.

Vi kan kanske trösta oss med att med tiden kommer trafikolyckor att komma väldigt nära noll, genom att man byter ut de mänskliga förarna mot datoriserade (ja inte imorgon, men om 10, 20 eller 100 år), vilket en vacker dag kommer minska de rationella argumenten för trafikseparering. Fast 100 år av döda förorter är ju ett högt pris det med.

Men skiter man i att bemöta fördelarna med SCAFT på ett rättvist sätt så finns det givetvis gott om skäl mot, som man kan framföra istället (men jag gillar egentligen inte debattstilen när man undviker motståndarens kärnargument).

Men attack är ibland bästa försvar och argument som att SCAFT ger otrivsamma områden, är oekonomiskt genom att det hämmar lokalt näringsliv och ökar reskostnader och är miljöovänligt är kanske mer lättsålda. Bilresorna blir fler genom att förorter med få närbutiker och serviceanrättningar tvingar invånarna att ta bilen (eller spårvagnen i bästa fall) och gör dessutom varje resa längre eftersom man alltid åker omvägar vart man än ska.
 0
Johannes Hulter (26 Maj 2009 20:44):
@ hans h: Men SCAFT är inte säkrare. Läs Anders Hagsons avhandling Stads- och trafikplaneringens paradigm: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​4#fp38

Trafikintegrering och sänkta hastigheter är det enda sättet att närma sig nollvisionen. Så länge folk kan blåsa på i 50kmh i ett ton plåt i tättbebyggda områden så kommer folk att dö - sedan kan man planskilja så mycket man vill.
 0
Daniel Andersson (26 Maj 2009 21:04):
 0
Hans H (26 Maj 2009 21:06):
Jo, jag förenklade en gnutta och låtsades att hastigheterna var i samma skala, fast att effekterna av de högre hastigheterna blev så stora att SCAFT till och med skulle vara mindre trafiksäkert trodde jag inte.

Men hastigheterna kan man få ner med SCAFT med om man vill, kortare rakor, fler fartgupp och smalare vägar t.ex. Fast det vill man kanske inte iom de stora avstånden.
 0
Johannes Hulter (26 Maj 2009 21:06):
@ daniel: Tack! CTH flyttar runt den där jämrans länken hela tiden...
 0
Johannes Hulter (26 Maj 2009 21:23):
@ hans h: Visst går det nog att få lika stor trafiksäkerhet med SCAFT om man sänker farterna, men då försvinner ju själva poängen med att scafta.

Den enda anledningen att scafta är om man vill ha massbilism som dominerande persontransportsystem. Då behöver man sprida ut bebyggelsen, vilket tvingar fram ökade hastigheter i förflyttningarna. SCAFT är ett sätt att försöka lösa de risker som uppkommer på grund av det. Resultatet är en gles bilstad.
 0
Per Herngren (27 Maj 2009 20:32):
Johan Karlsson: "när folk ställer upp en elgrill på balkongen istället för att socialisera sig ... Överlag tycks mig balkonger ofta ganska överskattade"
- Vi var lite oroliga för detta när Bostadsbolaget glasade in balkongerna i Sandeslätt. Det är väl för kort tid att utvärdera. Men hittills lever utegrillandet, picknickandet, och inbjudandet kvar tycks det mig. Och att familjer är ute och går med sina barn vid 23 tiden på kvällen är fortfarande kvar. Det hotades möjligen av några mopedister tidigare som kör i åttio inne på området. Några cementigelkottar tycks ha löst detta (ca fyra veckor nu).Många här är nöjda av att området är relativt bilfritt. Inga genomfartsleder!

Jag älskar de stora gårdarna. Det är en del av Hammarkullens själ,och jag skulle bli heligt förbannad om hus byggdes på rader eller inne på gårdarna. Men mellan Västerslänt och stora vägen finns ett stort område att bygga på, etc etc.

Torget är dock en katastrof i Hammarkullen. Det finns inget kaféliv, restaurangliv, schackbord på torget. Bostadsbolaget hindrar ex servicebutiken att sätta ut bord och stolar på torget. "Det skulle bli ett häng på torget..." Faaan!

Mikael Anderson: "Om man vill att Hammarkullen skall bli mer expansivt som förort då måste fler svenskar in i Hammarkullen."
- Jag tror inte fler svenskar tillför något. Det är synd att 60 procent av invånarna är svenskar. Det hade varit spännande om det inte funnits någon majoritetsgrupp. Fler och fler områden runt om i världen saknar nu majoritetsgrupper. Kul tycker jag.

Enligt en undersökning är (var) Hammarkullen det föreningstätaste området i Göteborg. Flest aktiva föreningar per person alltså. Vi behöver fler föreningslokaler, och lokaler som kan användas för musik, fester, poesi, diskussioner etc.
 0
Olle Jansson (27 Maj 2009 20:46):
"Det skulle bli ett häng på torget..." är la på något sätt symptomatiskt för hur många bolag och förvaltningar resonerar i dylika frågor. De är livrädda för något som kan upplevas som stökigt och brokigt i stadsrummet - det som med ett annat perspektiv skulle kunna uppfattas som vitalitet och liv. Nej - mycket bättre med, tomma, öde men
v ä r d i g a torg och gator. Stabilt, ordnat och förutsägbart är det som gäller. För att vara lite elak blir det lite som en paradgata i Nordkorea över det hela.
 0
Daniel Sjölund (18 Juni 2009 11:12):
@EK: "Mitt intryck är att TK ofta agerar bromskloss i sina yttranden, och tyvärr får ganska stort inflytande..."

Trafikkontorets roll i sina yttranden är att se ett förslag utifrån ett trafikteknisk perspektiv. Därför tror jag att deras yttranden kan låta mer formellt gnälliga än vad som egentligen är Trafikkontorets ståndpunkt. Vad som är positivt i SBKs förslag utelämnas ofta eftersom yttrandena skall hållas korta.

Sedan upplever jag inte att samordningen kontoren emellan är direkt dålig. Däremot kan säkert kommunikationen bli avsevärt mycket bättre på många, många punkter, men det problemet upplever vi ju överallt i samhället, som tex. samordningen och dialogen mellan stadens alla planerare och våra politiker.
 0
E K (18 Juni 2009 14:46):
@Daniel S:

På sistone har jag fått nya intryck som tyder på att kommunikationen mellan tjänstemännen på de olika kontoren fungerar bra. Jag misstänker dock fortfarande att det sitter en del SCAFT-tänk i väggarna på TK, och att detta kan dra nya planer åt fel håll under olika skeden i processen.

Men huvudproblemen tror jag snarare är dels att det inte finns tillräcklig politisk kraft och engagemang bakom övergripande mål som ÖP och K2020, och dels den okunskap hos politikerna som i brist på en genomtänkt och stadig inriktning får ökat spelrum och leder till felprioriteringar, otydlighet och inkonsekvens gentemot tjänstemännen. De aktuella SCAFT-/förortslösningarna för t.ex. Kviberg och Synvillan hade knappast kommit ifråga om politikerna hade varit förmögna att göra relevanta tolkningar av huvudinriktningen/styrdokumenten och omsätta dessa i praktisk politik.

Delar ni andra denna analys, och vad kan vi isåfall göra åt problemen? Vet någon t.ex. om Sveriges Arkitekters "Hållbar stadsutveckling" (som ju i första hand är skriven för politiker) vid något tillfälle delats ut till politikerna i BN/TN? Kan det finnas en poäng i att uppmärksamma politiker i BN/TN på Yimbys yttranden genom att skicka e-post i samband med att de lämnas in, eller kan det vara kontraproduktivt?
 0
Johannes Hulter (18 Juni 2009 15:00):
@ ek: Bra synpunkter! Såvitt jag vet har BN tillgång till alla handlingar i ett ärende när de fattar beslut men om de läser dem är förstås en annan fråga...

Jag tycker det är en bra idé att skicka våra yttranden direkt till BN:s ledamöter (även om jag vet att minst ett par av dem är inne och läser här regelbundet).

Jag kan inte svara för andra ledamöter men ordföranden Mats Arnsmar har iaf fått Hållbar Utveckling - jag har nämligen själv gett honom ett exemplar på ett s-möte :)
 0
Daniel Sjölund (18 Juni 2009 16:27):
@EK: Japp. Visst sitter det SCAFTtänk kvar i väggarna på TK, antagligen för mycket för att det skall vara hälsosamt, men allt med SCAFTtankarna är ju inte dåligt heller som tex:
En viss grad av differentiering av trafikmiljön är lämplig på många ställen för att stimulera folk att ta cykeln till jobbet
eller att man placerar skolor i lägen så att skolbarn slipper korsa flera större gator mm.

Jag delar helt dina åsikter i din analys och tror att en hel del ligger på våra/oss samhälls- och trafikplanerare också. De/Vi måste tuffa till oss och bli tydligare med hur vi vill att vårt framtida samhälle skall se ut och planeras. Vi behöver visa vägen på vad vi verkligen tror på. Ge politikerna ännu bättre underlag till VARFÖR en lösning är bättre än en annan. Först då kan politikerna bli bättre på att beställa uppdrag som går i linje med tex. beslutad ÖP eller K2020.

Hjälpa politikerna att hjälpa stadsplanerarna, helt enkelt.

Jag tror att det kan sammanfattas med -Mer kommunikation.

Vi måste träffas oftare och snacka samhällsplanering, på frukostmöten, soppluncher, konvent - You name it!

Kanske skall Yimby köra en sopplunch för BN där vi diskuterar begreppet blandstad?
 0
Johannes Hulter (18 Juni 2009 16:30):
@ daniel: Bra idé! Ska fiska lite och se om det finns intresse... :)
 0
Daniel Andersson (28 Juli 2009 10:57):
I dagens GP finns en artikel 'Byggplaner oroar i Hammarkullen'
http:​/​/​www.​gp.​se/​gp/​jsp/​Crosslink.​jsp?​d=​220​&a=​50​8273
där några som ogillar somt i planerna för Hammarkullen kommer till tals.
 0
Johannes Hulter (28 Juli 2009 11:17):
@ daniel: Jag tycker det var en ganska balanserad artikel - bortsett från att den positiva sidan saknades... :)

Men det är ju naturligt att folk oroar sig för sina barn och efter 40 års SCAFT-propaganda är det klart att det finns en skepsis mot trafikintegrering. Det är därför viktigt att SBK tydligt visar hur man tänker arbeta för att få ned hastigheterna och öka säkerheten inne i området. Det är ju faktiskt ett problem som man redan har i dagens trafikseparerade H-kullen - mopeder och MC som kör för fort.
 0
Jan Jörnmark (28 Juli 2009 11:21):
En petimeteraktig anmärkning: Som vanligt har inte GP faktakollat heller. I faktarutan påstås det att "I Hammarkullen bor i dag 8 000 människor.
19 procent av alla bostäder i Hammarkullen finns i småhus och 81 i flerbostadshus. Av flerbostadshusen är 79 procent hyresrätter och 21 procent äganderätter."

Naturligtvis finns det inga ägarlägenheter i Hammarkullen - det skulle göra området unikt i Sverige. I verkligheten är 100% av lägenheterna i flerbostadshusen hyresrätter.
 0
Matthias H. (28 Juli 2009 22:49):
Men detta var inte en dålig ledare, jag blir riktigt förvånad faktiskt http:​/​/​www.​gp.​se/​gp/​jsp/​Crosslink.​jsp?​d=​122&a=​50​8443

Jag är lite dum så jag förstår inte alls hur det fungerar på en dagstidning. Spontant tycker jag, och det är väl själva kärnan i vad jag uppfattar som problemet, att den reporter som tidigare pratade med småbarnsföräldrarna borde ställa lite motfrågor. Istället bara görs en rapport om vad småbarnsföräldrarna tycker. Sen så kommer en sådan här bra ledare, jag blir alldeles dizzy.
 0
Mikael Kreutz (28 Juli 2009 23:32):
Matthias H: Sommarvik kanske ;)
 0
elsa (29 Juli 2009 08:28):
Vad kul att Hammarkullen engarerar! Även dem som inte bor här. Läste alla inlägg hastigt och det lämnade en känsla uppsluppnehet men även av någon form av osäkerhet. Dels för att jag inte har kunskap om alla myndigheter och facktermer, dels att jag antagligen inte riktigt förstår än vad jag inte förstår...Från min subjektiva och spontana uppfattningsförmåga kommer någon form av irritation fram att någon annan klampar in i mitt område med sina önskemål...värderingar baserad på modern stadsplaneringsforskning(?) som grundar sig på värderingar, grundantagande, människosyn, osynlig klasstilhörighet, som jag inte riktigt begriper eller delar?. Jag undrar också hur mycket tror man idag att det är möjligt att påverka och styra, struktruera människors liv genom stadsplanering? Ja, här lite hastigt och lustigt omedelbara reaktioner. Mycket intressant sida, roligt att det finns. Hoppas också att folk som bor i Hammarkullen skulle kunna vara med mer i formandet av det framtida Hammarkullen, i det offentliga.
 0
Johannes Hulter (29 Juli 2009 10:29):
@ elsa: Hej och välkommen hit!

Bra funderingar och svåra frågor som du tar upp. Stadsplanering är i första hand sunt förnuft, man behöver inte kunna en massa konstiga facktermer för att förstå och diskutera hur staden ska byggas. Allt som behövs är nyfikenhet och ett öppet sinne.

För mig handlar det inte om att "klampa in" och bestämma över någon annans område. Hammarkullen är en del av Göteborg och berör även oss som inte bor där. Precis som andra delar av staden berör de som bor i Hammarkullen.

På samma sätt som jag tycker folk i Hammarkullen har rätt att diskutera och fundera om övriga Göteborg, tycker jag att övriga Göteborg har rätt att diskutera och fundera om Hammarkullen. Staden tillhör ju oss alla.

Det vore roligt att höra dina egna tankar om Hammarkullen och hur stadsdelen kan utvecklas. Vad funkar bra? Vad funkar mindre bra? Vad skulle du vilja göra?

ps. Om du är nyfiken på stadsbyggande så kan jag rekommendera Stadsbyggnadskontorets skrift "Stadsbyggnadskvaliteter" - den går att ladda ned gratis här: http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​stadsbyggnad/​dalis2.​nsf/​v.​.​
ds.
 0
elsa (29 Juli 2009 12:37):
Tack Johannes för svar!
Det är verkligen roligt att alla vill utveckla saker till det bättre!
Det som jag funderar på är att jag tror att de flesta som bor här vet inte ens att det pågår stadsplanering, och kanske inte ens har intresse, möjlighet eller tanke om att kunna påverka. Jag tror att man lätt kan känna sig utanför om man inte tillhör majoriteten, när man inte behärskar språket, sociala koder, har ej någon självklar samhörighet till det här landet, arbete, fungerande ekonomi etc. Att ha blivit van att det i alla möjliga sammanhang är andra som bestämmer och styr och sätter normen.
Hammarkullen är verkligen inte någon homogen område utan här bor så många olika människor med olika bakgrund. Det känns som att utifrån blir man ibland betraktad tillhörande till någon problemfylld massa när man säger sig bo i Hammarkullen. Och bilden som kommer fram i medier känns enkelspårig och framtagen av uppenbart förutfattade antagande.

Jag trivs bra här. I min upplevelsevärld finns det mycket värme, öppenhet och tolerans för olikheter. Jag känner mig mycket hemma här. Är själv från ett annat land.

Det är komplicerad det här hur Hammarkulleborna ska kunna komma till tals. Mina åsikter tillhör bara mig och kan inte veta hur majoriteten tänker och vill ha det.

Det vore roligt att fler ville flytta hit. Det verkar som det redan gör det! Enligt artikeln igår i alla fall.

Jag tror också att förändringar behöver inte vara så uppifrån styrda och snabba. Det blåser ju olika vindar i olika tider. Vad som kan tänkas vara bra nu är inte så bra i framtiden.

Nåväl, nu får det räcka. Blev inget konkret märker jag.

Det är glädjande att Hammarkullen väcker intresse och ses som en del av Göteborg!
 0
Johannes Hulter (29 Juli 2009 12:46):
@ elsa: Bra synpunkter! Tipsa gärna folk om YimbyGBG, det är alltid intressant med olika perspektiv!
 0
Linnea Djurachkovitch (1 Augusti 2009 23:02):
Som en av de oroade småbarnsföräldrarna i Hammarkullen tycker jag också att artikeln i GP tisdagen den 28:juli saknade våra positiva åsikter.
Fler bostäder är toppen! Förmodligen är det jag själv som vill köpa ett av de nybyggda småhusen i skogen om några år.
Kanhända är jag påverkad av 40 års SCAFT-propaganda, vad nu det är för något, men jag är redan nu allvarligt oroad över trafiksituationen vi har i området. Allt för många gasar på på de 30-sträckor vi nu har, fartgupp och svängar till trots.
Även inne på gårdarna, innanför bommarna kör bilar och mopeder så att man ibland får kasta sig in i närmaste häck.
Jag är inte insatt i stads- eller trafikplanering men undrar hur tillåtna bilsträckor förändrar hur folk kör.

Vad roligt att läsa så många genomtänkta inlägg om mitt hem.
Får man komma med på nästa vandring?
 0
Per Herngren (1 Augusti 2009 23:06):
Våldsbrottstatistiken från bra.se har kommit för andra kvartalet i år. Den antyder att Hammarkullen (Lärjedalen) är ungefär 2-4 gånger lugnare än centrum om man räknar anmälda brott per hundra tusen invånare. Det vore skönt att slippa mer påståenden från GPs ledare och andra "välvilliga" om att det skulle vara mer oroligt här än på andra ställen i Göteborg (gå in på bra.se och jämför olika stadsdelar).

Anmälda brott 2009 prel.Kvartal 2, per/100 000 inv
Göteborg kommun
Centrum stadsdel
Våldsbrott 1 006
Rån inkl. grovt 198
Misshandel inkl grov 720


Lärjedalen stadsdel
Våldsbrott 521
Rån inkl. grovt 49
Misshandel inkl grov 441
 0
Per Herngren (1 Augusti 2009 23:30):
Ps Elsa och Linnea, GPs ledare har ju ett liberalt engagemang för att öka bilismen. GPs ledare lever i en segregerad medelklassvärld där det är självklart att man kör ett ton bil för att frakta 15 kilo mat. Bilen är tänkt att lösa sociala problem effektivare än lokal demokrati.

Vår bilkultur i Hammarkullen är lite blandad. Men vi har sedan tre-fyra år något som man knappast hittar hitom Skövde eller Borås. Vi har fått en modern variant av raggare som kör omkring på nätterna och vrålar med stora bilar. Detta är en kultur som dog ut i Göteborg på sjuttiotalet och som alltså återuppstått i Hammarkullen. (Bilarna var något större då men de låter lika mycket.) I o m treglasfönster går det att sova. Men jag vet inte om jag är för att göra Hammarkullen till ett stadsdelsreservat för att bevara denna kulturell särart.
 0
Olle Jansson (2 Augusti 2009 00:39):
Trevligt att du kommer in och kommenterar, Linnea.

Ja, att folk tokkör vägar för 30km/h är tyvärr inte allt för ovanligt i många förortsområden.

En delförklaring är ofta att vägarna, trots väggupp, på många sätt är byggda enligt Scaft-principer som är till för att möjliggöra hög fart. För att försöka få folk att verkligen köra 30km/h så kan och bör nog fler åtgärder än att sätta upp en skylt tas till.

Scaft: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​SCAFT

Och du får givetvis komma med på nästa vandring! Vi har lite olika idéer om vad som kan vara intressant. Måhända Wieselgrensplatsen och Kvillebäcken eller Lindholmen.
 0
Per Herngren (16 Oktober 2009 11:24):
Jag ska hålla träning i Community Dialogue för Chalmers arkitektkurs om att bygga om miljonprogram. Arkitektstudenterna övar sig på olika projekt i Hammarkullen. Här är några övergripande förutsättningar för community dialogue som ni gärna får ge synpunkter och tillägg på:

Uppgift: bygga värde
Be inte de boende att värdera Hammarkullen eller era förslag till ombyggnad: be dem att vara med och bygga värde.
Uppgiften är att göra boende till samarbetspartners i byggandet.
Hur skapar ni skapande? Hur bygger ni processer som fortsätter bygga och skapa när ert uppdrag är slutfört och ni lämnat Hammarkullen?


Rörelse och vila
Undersök rörelse och vila på platser och i byggnader och se hur ni kan göra dem produktiva.
Undersök flöden och möjliga bifurkationer. Är dessa möjliga att mångfaldiga?
Var är det möjligt att skapa intensitet i rörelse och i vila?

Tänk inte så mycket individ eller helhet som komposition.
Vilka kopplingar är möjliga?
Vilka molekyler kan skapas?
Hur skapas skapande, blivande av blivande, byggande av byggande?

Istället för mångfald av kultur: Hur kan man mångfaldiga kultur? Hur kan kultur kopplas och därmed förändras och mångfaldigas?

Leta inte främst efter brist och saknad utan vilka värden som kan skapas.
 0
Johannes Hulter (16 Oktober 2009 19:24):
Spännande Per! Återkom gärna med reflektioner efteråt - hur det gick etc. Tycker upplägget låter bra och "utanför-lådan".

En tanke som jag ofta får när det gäller "boendedialog" (har inte med ditt projekt att göra) är den skarpa dualism som man utgår från när det gäller infödingar/utbölingar. Det är vanligt att problematisera utbölingars anspråk på input i processen ("ska de komma hit och bestämma") medan vikten av infödingarnas input ständigt framhålls.

Jag kan tycka att det är lite tråkigt med en sådan dualism - all input är naturligtvis värdefull oavsett om det är en inföding eller utböling som framför den. Förslag kan vara bra/dåliga oberoende av om den som kommer med förslagen är inföding eller utböling.

Ett område ska ju (förhoppningsvis) inte bara tillhöra de som bor där, utan även de som besöker det eller kommer att flytta dit i framtiden. Alla har rätt till hela staden mao. Vi borde alla betraktas som infödingar...
 0
irmelin (28 Maj 2010 12:05):
Hur kan man efter en liten rundvandring i Hammarkullen vara på det klara med hur man vill förändra området? håll de fingrarna i skick från att sticka ned i syltburken.
"boendedialog" är samtidigt bara ett förtäckt konsensus uppifrån och ned & inte som man vill hävda - andra ändan upp.
hur ser debatten om representation ut i yimby?
 0
Johannes Hulter (28 Maj 2010 12:15):
@ irmelin: Som jag skrev ovanför så tycker jag att alla medborgare har rätt till alla delar av staden. Och alla har rätt att ha åsikter och synpunkter på hur hela staden ska utvecklas. Din "syltburk" är inte bara din, utan min också. Precis som min "syltburk" är din också, du får gärna sticka dina fingrar i den.

Förklara gärna lite mer vad du menar med "representation"?
 0
Daniel Sjölund (28 Maj 2010 16:58):
@Irmelin: Hammarkullen har så mycket driv och kvaliteter som jag tror att man kan utveckla mer. Därför vill jag diskutera Hammarkullens framtid, och vad som kan göras mer attraktivt, så att jag någon gång skulle överväga en flytt till den syltburken.

En rundvandring i området är ju givetvis inte tillräckligt, men ett klart bättre sätt än att enbart sitta och läsa SBKs program och sedan teoretisera kring Eniros kartbild eller dylikt.

Ang. representation:
Under Hammarkullenvandringen hade det varit otroligt givande ha med invånare från området som berättar sin syn på saken. Så var det i vår senaste vandring i Kålltorp (Olof Antonsson) samt även den i Guldheden (Birgitta Kyrö Mattson).

Okej. Nu är väl ingen av de två direkta NIMBYs om det var det som du menade med representation, men den "kategorien" är ju inte heller YimbyGBGs roll att fokusera på. (men givetvis lyssna till)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter