Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Förtätning - från om till hur

 
Diskussionen om förtätning begränsas ofta till ett ja eller nej, för eller emot förtätning. Det är naturligt eftersom det mycket smidigt passar in i den mediala logiken. Mallen är tydlig och enkel att följa för både journalister och läsare. "Förtätningsartikelns" protagonist är för det mesta en boende som ser sitt privata paradis hotat av rovgiriga exploatörer, dramats självklara antagonister. Vinkeln är tacksam eftersom den omvandlar den ofta komplicerade byggprocessen till en "human interest-story". Men det är lite märkligt är att medierna inte i större utsträckning vänder på perspektivet. Protagonisten skulle ju lika gärna kunna vara en bostadslös ungdom som ser fram emot att få någonstans att bo och antagonisten en egoistisk Nimby-sammanslutning.

Det talas ofta och gärna om boendeinflytande, men då tänker man för det mesta bara på de som redan bor där, inte på alla de som skulle kunna bo där. Organisationer som jag vill ha bostad.nu som arbetar för att åtgärda bostadsbristen bland unga människor, gör tappra försök att vidga perspektiven. Alla journalister och andra som vill ha lite ny vinklar på förtätningsdiskussionen borde kontakta jagvillhabostad.nu.

För staden tillhör ju faktiskt oss alla. En stad är (förhoppningsvis) inte en samling av gated communities. Vi har alla, som medborgare i staden, ett ansvar för och en rätt till inflytande över vår stad oavsett var vi bor. Det allra bästa vore därför om diskussionen kunde fördjupas, om vi kunde diskutera vilken sorts förtätning vi önskade, istället för att bara säga ja eller nej.

Det finns nämligen lite olika sätt att göra det på. Här är några exempel, som jag valt att klassificera som nymodernism, retrourbanism och nyurbanism.

Nymodernism

Nymodernistisk förtätning har väl egentligen inga försvarare men är den vanliga praktiken. Den består av att man klämmer in fristående och monofunktionella punkt- eller lamellhus i befintlig bebyggelse, gärna i form av inhägnade bostadsområden. Man fortsätter alltså den modernistiska plantraditionen med separerade, isolerade, bilberoende och monofunktionella områden - fast man bygger dem något tätare.



Nymodernistisk förtätning i Gårda, kv. Jankowitz - området är numera inhägnat och videoövervakat.



Nymodernistisk förtätning i Linné, kv. Kostern




Nymodernistisk förtätning i Kviberg


Fördelen med nymodernistisk förätning är framför allt att man kan använda samma gamla produktionstänkande som är inarbetat i systemet, vilket ger säkrare beräkningar och avkastning på projekten. Det man uppnår är fler bostäder med "nära till" stadens utbud, förutsatt att man förtätar i en miljö med stadskvaliteter. Nackdelen när man förtätar på detta sätt i förorten är att man minskar förortskvaliteterna utan att tillskapa stadskvaliteter. Företagsekonomiskt är denna förtätningsstrategi möjligtvis kortsiktigt smart, men resultatet för staden som helhet är olyckligt. Vi får allt fler isolerade och bilberoende bostadsöar istället för levande stadsmiljöer.

Ett alternativ till nymodernistisk förtätning som uppmärksammats mycket de senare åren är nyurbanism. Nyurbanismen har blivit väldigt omdebatterad trots att den sällan praktiseras. När man talar om nyurbanism är det dock viktigt att skilja på den konservativa varianten, som kanske snarare borde kallas retrourbanism, och den mer progressiva typen av nyurbanism som Yimby förespråkar.

Retrourbanism

Retrourbanism, dvs. konservativ nyurbanism, är inspirerad av förmodernistisk stadsplanering a la Camillo Sitte. Paradexemplet är byn Poundbury, ritad av Leon Krier, som Prins Charles har låtit bygga upp. Skånska Jakriborg är något liknande. Den nyurbanism som lanserats av tidskriften Axess är till stor del retrourbanistisk. Det viktiga för retrourbanismen är att arkitekturen är traditionell, dvs. att byggnadsstilarna som används är förmodernistiska.



Retrourbanism i Jakriborg

Det gäller även färgsättning, materialval etc. (tegel och trä istället för glas och stål). Det avgörande är att staden "ser ut" som den gjorde innan modernismen. Man betonar också det småskaliga, husen får inte bli för höga. Även om man också lyfter fram vikten av funktionsblandade miljöer, minskad bilism etc, så är alltid det estetiska intrycket överordnat. Kritiken mot retrourbanismen brukar bestå i att den ger ett kulissartat intryck, att det är en reaktionär arkitektur för medelklassen och att det skulle vara orealistiskt att bygga traditionellt i stor skala. Undersökningar av befolkningens preferenser visar dock att retrourbanismen verkar ha ett starkt stöd för sina estetiska ståndpunkter. Retrourbanismen är också representerad i bloggosfären, tex. här och här.

Nyurbanism

Den progressiva nyurbanismen skiljer sig från retrourbanismen på en del viktiga punkter. Inspirationen kommer från urbanister som Jane Jacobs. Det viktiga för den progressiva nyurbanismen är inte i första hand hur staden ser ut, utan hur den fungerar. Idealet är den täta blandstaden med levande stadskvarter. Man eftersträvar en maximal blandning av funktioner och människor.



Nyurbanistisk förtätning i Stockholm, kv. Sädesärlan



Nyurbanistisk förtätning i Göteborg, kv. Oktanten

Att man ofta förespråkar kvartersstad (dvs sammanhängande kvarter) har inte med utseendet att göra utan beror på att det är en fysisk struktur som ger goda förutsättningar för stadsliv. Av samma anledning är man ofta positiv till höga hus, så länge de är urbant integrerade och har ett öppet och gärna publikt gatuplan. Progressiva nyurbanister förespråkar en förtätningsstrategi där man bygger mer stad istället för att bara peta in fler punkt- och lamellhus i existerande bebyggelse. Man vill se sammanhängande, täta och funktionsblandade kvarter både i staden och förorten. Gröna innergårdar och kvartersparker istället för gräs och buskar runt varje enskilt hus.

Den progressiva nyurbanismen förespråkar vanligtvis mer variation och blandning även vad gäller det estetiska uttrycket, hellre fler och mindre fastigheter med varierade höjder, färger, material etc än få och stora fastigheter med samma arkitektoniska uttryck. Till skillnad från såväl modernisterna (som förbjuder traditionalistiska pastischer) och traditionalisterna (som förbjuder modernistiska pastischer) är progressiva nyurbanister arkitektoniskt promiskuösa. Funkis, gotik eller dekonstruktivism, allt är OK så länge byggnaderna är urbant integrerade och funktionsblandade.

Vi har alla vår personliga smak, så vid varje förtätningsprojekt kommer det att finnas olika personliga uppfattningar om vad som vore det bästa alternativet: att inte förtäta alls, nymodernistisk förtätning med monofunktionella punkthus, retrourbanistisk förtätning med "gambla" korsvirkeshus eller nyurbanistisk förtätning med funktionsblandade stadskvarter. Det kommer också att finnas olika uppfattningar om vad som är bäst för samhället i stort. Jag önskar att vi i större utsträckning kunde diskutera det senare, att vi kunde resonera om vad som i det aktuella fallet är bäst för oss alla och inte bara insistera på det som är bäst för oss själva.

Alldeles oavsett vad vi tycker om sadeltak, puts eller glas så har nämligen den fysiska utfomningen av våra städer en direkt påverkan på hur vårt samhälle fungerar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Bostadsbrist, skenande infrastrukturkostnader och utsläpp kan inte frikopplas från hur vi bygger våra städer. Vill vi förändra vårt samhälle så måste vi förändra vårt stadsbyggande.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan (22 Juni 2009 18:24):
Bra uppdelning. När det gäller nyurbanismens brist på estetiska hänsyn ställer jag mig dock frågande. Hade landshövdingehusen i kvarteret Oktanten lika gärna fått ersättas av betongblock med lokaler i bottenvåningen och med anpassning till kvartersformen? Förutsatt att det var ekonomiskt fördelaktigt alltså.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2009 18:38):
@ johan: Ja, det är en intressant fråga.

Nyurbanister gillar ju gamla hus som du vet ;) För att citera Jane Jacobs: "Nya idéer behöver gamla hus". För kapitalsvaga verksamheter är gamla hus med låga hyror viktiga. Sedan bidrar ju gamla hus till variationen.

I Oktanten-fallet tex tycker jag det var OK att de sparade de gamla husen, men lika OK att de nya husen inte var identiska pastischer av äldre hus.
 0
Olle Jansson (22 Juni 2009 18:55):
En tankvärd kategorisering. Jag var tämligen positiv till Oktanten och jag tror inte mitt intryck har ändrats. Det är trevligt att det är lite olika hus och stilar i kvarteret.

Sedan vet jag inte hur och på vilka grunder JM sätter priserna, men nog är det lättare att sälja ett landshövdingehus exteriör till såväl boende som företag (annat än arkitektkontor då kanske) än grå betongblock.

Men Majorna har la trots allt en del väl fungerande miljöer i anskrämligt fula hus. Motfrågan är la "ekonomiskt fördelaktig för vem?"
 0
Johan K. Sch. (22 Juni 2009 19:27):
Hrm. Det är kanske på sin plats att påpeka att Yimby är ett partipolitiskt obundet nätverk -- och att Jagvillhabostad.nu inte alls är den fina, ideella ungdomliga gräsrotsrörelse de utger sig för att vara, utan finansieras av Hyresgästföreningen och står, som det heter, Socialdemokraterna lika nära som deras moderskepp gör.
http:​/​/​www.​aftonbladet.​se/​nyheter/​article362745.​ab

I sak håller jag därför inte heller med om att medierna alltid skulle vinkla på stackars Nimbyister mot ondskefulla betongexploatörer. Inte minst har ju Jagvillhabostad.nu varit rätt bra på att sälja in nyheter utifrån sin egen vinkling. Hell, jag har själv skrivit ett antal snyfthistorier om ungdomar som inte får bostad (fast då givetvis utan den slutkläm Hyresgästföreningens ungdomsbulvan skulle föredra; att lösningen på alla problem heter mer statsbidrag och bevarande av hyresregleringen till vilket pris som helst).
 0
Olle Jansson (22 Juni 2009 19:38):
Johan K.: Tror är det av just den anledningen som Johannes valt att skriva ordet "krönika" förom rubriken.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2009 21:38):
@ johan k: JVHB är ju (precis som HGF fö) partipolitiskt oberoende. Att säga att det är en bulvan för S är alltså inte rätt.

Vad gäller finansiering så stämmer det att HGF är en av många sponsorer. Den största finansiären är dock Ungdomsstyrelsen. Andra är Byggkostnadsforum, Allmänna Arvsfonden, Konsumentverket och HSB. Läs mer om JVHB:s finansiering här: http:​/​/​www.​jagvillhabostad.​nu/​index.​php?​sid=​1&pid=​34&t.​.​

Hursomhelst hade ju JVHB bara indirekt med sakfrågan att göra i det här fallet. Det finns säkert många andra organisationer och nätverk som gör bra jobb på området.

Vad gäller vilken vinkel som är vanligast så är det i mitt fall en rent subjektiv bedömning, jag har ingen statistik på det.
 0
Petter A. (22 Juni 2009 21:41):
Bra artikel Johannes!

Kvarteret Kostern rankar jag som det värsta området i hela centrala Göteborg. Det är svårslaget i dess arkitektur som ger stadsdelen ett mycket ogästvänligt intryck.
 0
Daniel Sjölund (22 Juni 2009 22:31):
Som nybliven nyurbanist (tack för definitionen,Johannes) ser jag ett hot i enfrågeorganisationer som Jagvillhabostad.nu.

Min definition på dem är att de lobbar för nymodernism utan att tänka på det. De vill ju indirekt ha så många lägenheter de kan få för en så billig penning som möjligt. De ger byggherren incitament för att att ropa till sig en tomt och bebygga den med enbart bostäder. Kv. Jankovitz är ett sånt exempel.

Visst, det är positivt att de vill vara konstruktiva, men vinner den övriga staden på deras lobbyism? Och hur kan man själv kunna vara konstruktiv i en debatt med dem utan att låta som en som aldrig är nöjd?
 0
Niklas (22 Juni 2009 22:44):
Tack Johannes för en bra sammanfattning.
 0
Theodor Adolfsson (22 Juni 2009 22:52):
Det här inlägget borde finnas under någon introduktionsflik om Yimby och vad vi vill. En bra genomgång om vad Yimby handlar om egentligen.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2009 23:09):
@ petter/niklas/theodor: Tack!

@ daniel: Ja, jag ser också ett potentiellt problem med det. Bostadsbristen är förvisso ett stort och allvarligt problem, men det är inte det enda stadsbyggnadsproblemet. Jag tror lösningen är att försöka påverka enfrågeorganisationer som JVHB i rätt riktning, det är därför jag själv engagerat mig i JVHB.

Som jag ser det finns ingen motsättning mellan att bygga bort bostadsbristen och att bygga tät blandstad. Att slänga ut skivhus i skogen har vi ju testat, det gick inget vidare.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2009 23:25):
@ daniel: Ang. jankowitz - man kan ju tro att det var billigt med tanke på hur det ser ut, men det var faktiskt det dyraste bostadsbygget det året:

"I Västsverige hamnar Poseidon i topp med byggnationen av ett hundratal lägenheter i kvarteret Jankowitz i centrala Göteborg. Produktionspriset där blir 22 500 kronor per kvadratmeter och Peab vann entreprenaden. Hyran beräknas till 1350-1425 kronor per kvadratmeter och år.
- En av orsakerna till att produktionspriset för kvarteret Jankowitz skjuter i höjden är svåra markförhållanden som gör att markberedningen blir dyr. Stadsbyggnadskontoret ställer krav på den arkitektoniska utformningen [sic!] och på parkeringsplatser [of course...]. Huset får ett parkeringsdäck i källarplan och det blir ett modern hus med diverse finesser som varuboxar för mottagning av internetleveranser och webkamera kopplad till porttelefonen, säger Olle Lundgren projektledare på Poseidon."

Ur en rapport från Hyresgästernas Riksförbund - http:​/​/​www.​hyresgastforeningen.​se/​eprise/​main/​hgf/​Arti.​.​
 0
Mikael Andersson (23 Juni 2009 00:06):
Varför diskuteras ej 3D-fastighetsbildning som riksdagen beslutade om att tillåta för ett par år sedan?

Idén med 3D-fastighetsbildning är tagen från kontinenten där man kan bygga bostadsfastigheter ovanpå existerande fastigheter där bostadsfastigheterna kan ha en helt annan ägare än vad fastigheten under har.

Sverige är det land i världens som i förhållande till sin befolkningsstorlek har flest köpcentra.

Köpcentra som idag står helt öde efter kl.21 när de sista affärerna stänger.
Köpcentra med platta tak skulle passa utmärkt för att bebygga med en- eller tvåplans bostadsfastigheter.

Andra exempel är att bygga bostadsfastigheter ovanpå Parkeringshus som man har gjort i Högsbo.
 0
J E (23 Juni 2009 03:32):
Jag ser hellre att man "slänger ut skivhus i skogen" än att folk inte har någonstans att bo.

Är inte poängen med en blandstad att det ska vara olika och blandat? Men yimby verkar ogilla lamellhus, skivhus och punkthus väldigt startk.
 0
Mikael Kreutz (23 Juni 2009 03:53):
J E: Du får inte blandstad bara för att du bebygger ett kvarter med ett av vardera av lamellhus, skivhus och punkthus.
 0
Daniel (23 Juni 2009 09:23):
Jag vill uppmärksamma på ett stycke ang. kvarteret kostern:
Så detta är vad staden erbjuder Kosterns invånare. Inte illa. Frågan är vad Kostern erbjuder staden. Vad hade Kostern tänkt bidra med? Hur mycket rikare blir utbudet av "kultur, nöjen och service" genom detta imposanta radhusområde?

Det är viktiga kritiska frågor som man borde ställa till arkitekterna när dom ritar sina fantasier.
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2009 10:30):
@ je: Varför välja? Jag tror som sagt inte på att bygga nödbostäder ute i skogen, vi måste kunna bygga bort bostadsbristen på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt.

Vad gäller blandningen: de som råkar gilla isolerade skivhus i tallskog har väldigt, väldigt, väldigt, väldigt mycket att välja på. Det finns enormt mycket gles bilstad och mycket lite tät, levande blandstad. Vi kan ju börja med fixa en blandning som speglar efterfrågan.
 0
Johan K. Sch. (23 Juni 2009 13:41):
@Johannes: Jag hoppas den ironiska glimten i mitt öga gick fram (du brukar ju tillrättavisa mig när jag klampar i politikklaveret...).

Hur som helst, Hyresgästföreningen (och dess bulvan JVHBN) må kalla sig partipolitiskt obundna, men det tycks ju inte hindra att en överväldigande majoritet av dess ledning och förtroendevalda är aktiva socialdemokrater och att de i valtider tämligen oförblommerat kampanjar för Socialdemokraterna.

Nå, även utan att plocka upp den partipolitiska handske du kastade tror jag att vi kan problematisera HGF ur ett Yimby-perspektiv (á la Daniel S). Likt TotalBygg AB -- som vi ju helt legitimt tillåter oss att gnälla på i dessa trådar -- representerar de den korporativistiska stadsplanerings-, bygg- och bostadspolitik som under decennier har skapat många av de problem Yimby vill åtgärda.

Men jag medger att det är lite OT i just den här tråden, som borde handla om de olika stadsplaneringsideologier du förtjänstfullt tydliggör.
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2009 15:45):
@ johan k: C'est cool! Det är bra att förhålla sig kritisk, tex. vad gäller organisationers oberoende. Samtidigt måste en rimlig bedömning i slutändan baseras på vad organisationen gör, inte på vad enskilda medlemmar i organisationen är.

Låt säga att de flesta i Amnesty är miljöpartister, det gör ju inte i sig Amnesty till en bulvan för Miljöpartiet. Eller om de flesta miljöpartister är med i Amnesty, det innebär inte automatiskt att Miljöpartiet är en bulvan för Amnesty.

Jag tycker man ska kolla på vad organisationen gör istället, gör den något som bryter mot stadgarna så är det fel och ska beivras. Så länge de gör det de säger sig göra så ser jag inte vad medlemmarnas privata ställningstaganden har med saken att göra.

Om HGF tex kampanjar för S så är det ju fel enligt deras stadgar. Precis som om Rotary skulle kampanja för Alliansen (jag utgår från att Rotary också säger sig vara partipolitiskt oberoende).

Det om bulvanismen. Sedan har du helt rätt i att det är oerhört viktigt att problematisera alla aktörer på bostadsmarknaden. Jag föreslår därför att du skriver ett inlägg där du ger din syn på saken och passar på att ge giftig kritik åt de som du tycker förtjänar det.

Mejla texten till mig så lägger jag upp den omgående! :)
 0
Jan Wiklund (23 Juni 2009 16:13):
Tack för en bra utredning av begreppen. Fast det är nog rimligt att påpeka att alla inte är ömsesidigt uteslutande. Det går t.ex. utmärkt att vara både nyurbanist - dvs vilja ha en funktionell stad - och retrourbanist - dvs vilja ha en arkitektonisk form på det som stämmer bäst överens med folks smak.
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2009 16:23):
@ Jan W: Det bör påpekas att detta är mina egna klassificeringar, så man får ta dem med en nypa salt.

Jag förstår hur du menar men jag tycker nog de är ömsesidigt uteslutande. Det avgörande är vad som prioriteras, stil eller funktion.

En retrourbanist kommer alltid att välja ett monofunktionellt hus i traditionell stil före ett funktionsblandat i modernistisk stil. En nyurbanist väljer tvärtom.

Sedan kan nyurbanisten mycket väl välja ett funktionsblandat hus i traditionell stil före ett funktionsblandat hus i modernistisk stil (av de anledningar du nämner), men det är alltså ett sekundärt val.
 0
Ragnar Lind (23 Juni 2009 22:38):
Jag är nog en retrourbanist då. Jag ser hellre ett vackert hus (modernistiskt eller traditionellt) utan en affär i bottenvåningen på andra sidan gatan än en nybrutalistisk svart fasad med en butik i bottenvåningen.
Jag tycker helt enkelt att estetiken är viktig.
Men det bästa är väl både vackert och och funktionsblandat. Varför skulle inte det gå att förverkliga?
Sedam tror jag inte att det finns underlag till lokaler i varenda hus på varje bakgata. Men en stad är en blandning av lugnare bostadsområden och livligare stråk däremellan. För att ta ett exempel från Stockholm: Går man upp tvärgatorna från den livliga Götgatsbacken upp mot Mosebacke torg (Urvädersgrand eller Klevgränd) finns där knappast en enda lokal. Men nog är där väl ändå stad, en del av blandstaden?
 0
Hans H (23 Juni 2009 23:13):
@Ragnar: Om det finns underlag för lokaler på varenda bakgata eller ej beror helt enkelt på hur många som vistas i kvarteren. Och om kvarteren inte ligger i centrum av en stad så får man bygga på höjden om man ska ha liv nog för lokaler även på bakgatorna.

Sedan är ju frågan om vad en lokal är, vi har t.ex vant oss vid att förskolor, skolor och idrottsanläggningar ofta ska ligga i låga funktionsseparerade fastigheter, i synnerhet om de ligger i förortsbebyggelse. Det är inte alls en självklarhet, och om man flyttar in den typen av verksamheter i staden så är det inte så svårt att fylla gatuplan med liv och verksamheter. Och i fallet med idrottsanläggingar så finns det definitivt en trend att gym har börjat flytta in i staden.
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2009 23:44):
@ ragnar: Nja, du verkar ju inte ha något emot modernism, så länge du tycker den är snygg. Så någon riktig retrourbanist verkar du ju inte vara heller. Du låter mer som en nyurbanist med en klar uppfattning om vilken arkitektur du inte gillar. Det är ju inget konstigt med det, alla har sina personliga dislikes som man helst slipper.

Vad gäller lokaler så är handlar det ju om flexibilitet. Det kommer inte att finnas stadsliv överallt hela tiden men det måste finnas utrymme för stadslivet att flytta runt.

Det går inte att planera att "här ska det vara ett mysigt caféstråk om 50 år", det man kan göra är att skapa förutsättningar (som inte är ekonomiskt orimliga) - tex genom att lokalanpassa bottenvåningar och sedan hyra ut som lägenheter tills det finns underlag. Det behöver inte röra sig om hela gatuplanet i hela staden men kanske vartannat, var tredje hus iaf.
 0
Johan K. Sch. (24 Juni 2009 08:45):
Det nybyggda i Klippan får väl sägas vara vårt närmsta exempel på retrorurbanism. Med tegelväggar och tak med samma lutning smälter de nybyggda husen väl in bland de befintliga gamla industribyggnaderna, fast nybyggena är monofunktionella bostadshus av samma slag man kan se i valfri femtiotalsförort. En halvlyckad förtätning, mao.
 0
Ragnar Lind (3 Juli 2009 23:09):
I DN;s bostadsbilaga finns idag en bra artikel om Peter Elmlund, forkare som vill se tät stad byggas. Han kallas ny-urbanist, men det syftar väl kanske på vad som här i krönikan kallas retro-urbanist. Men han vill ha en tät blandstad med olika stilar och funktioner, motverka utglesning (låter ju yimbyitiskt), gatorna ska vara mötesplatser och gaturummen ska vara vackra. Han lyfter fram St Eriksområdet på Kungsholmen i Stockholm (ett som jag anser mycket vackert och stadsmässigt område i 90-talsklassisistisk stil). Det ligger lite vid sidan av (men det finns faktiskt nästan inga lokaler alls i bottenplanen). Dock ser jag inte något större problem med detta, den livliga Fleminggatan ligger alldeles nära. Jag ser gärna att en stad är en trevlig blandning mellan lugnare områden av bostadskaraktär och livligare, mer blandade stråk däremellan. Alla kan få sitt: En del vill bo längs de livligare stråken, andra (som jag själv) bor gärna lugnt och idylliskt, men med stadens utbud inom gångavstånd.
Kanske är det lite onödigt att främst se motsättningar mellan alla olika "-ismer". I botten tycks ändå de olika urbanisterna tycka ganska lika, i alla fall inte mer olika än att man skulle kunna enas.
 0
Johannes Hulter (4 Juli 2009 00:12):
@ ragnar: Tack för tipset, det får jag kolla upp. Har alltid gillat Elmlund, även om det finns detaljer där vi har olika åsikter. Det är han som driver Urban City Research (nära kopplade till Axess). Träffade honom som hastigast en gång på Chalmers då han skulle prata om New Urbanism för arkitekterna där, det blev ganska hårda diskussioner...
 0
Ragnar Lind (4 Juli 2009 21:43):
I artikeln stod det att många arkitekter tyckte att det närmast var "tjänstefel" att rita hus i 20-talsstil.
Att inspireras av 80 år gammal arkitektur är tydligen nostalgiskt tillbakablickande, däremot inte att inspireras av 70 år gammal arkitektur, dvs funkis. För att inte tala om 40 år gammal arkitektur, dvs brutalism...
Märklig filosofi.
 0
Krister Malmqvist (31 Maj 2010 23:46):
Idag åt vi i Gamla Brandstation på Nordhemsgatan. Fullt med folk både ute och inne. Många trevliga antikaffärer längs Långgatorna. Det vill jag kalla en trevlig blandstad!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5665 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter