Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Konfliktfylld stadsutveckling - exemplet Karlstad

 

förekommen anledning publicerar YimbyGBG den krönika som Jan Jörnmark skrev för Tidskriften Byggnadskultur men som sedan refuserades av densamma, något som tagits upp i den livliga diskussionen kring Jan Jörnmarks förra inlägg. Texten handlar om Karlstad men med andra namn hade den med lätthet kunnat appliceras på de flesta större svenska städer.

Under de sista månaderna har jag skrivit en bok om Karlstad. Det är ett arbete som handlat om en tillväxt, så Brundtlandtkommissionens definition av ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” har varit en ständig utmaning för den växande staden. 

 

Kvarnberget, där JJ växte upp

Grundproblemet är enkelt, för sedan 1950 har Karlstads ekonomi mer än femdubblats. Tillväxten gör stadsbyggandet till en jätteutmaning – hur bygger man flera nya stadslandskap inom loppet av 58 år, och hur gör man det på ett sådant sätt att de nya utvecklingsringarna blir både attraktiva och utvecklingsbara.

 

Stockfallet, rikskänt grönt radhus (kap 1 övergivna planer)

Under 50- och 60-talen kom de bostadspolitiska ringarna. Karlstads bidrag till de svenska flerfamiljshusområdena heter Kvarnberget, Våxnäs, Gruvlyckan, Orrholmen, Rud och Kronoparken. Vi kan idag konstatera att de är en tidstypisk variant av den tidens byggande, och att alltihopa avslutades med ett storskaligt och industrialiserat byggande sju kilometer utanför den gamla stadskärnan. Utvecklingen var uppenbart inte hållbar enligt kommissionens definition, för när man hade nådde Kronoparken tillfredställde man definitivt inte sin tids behov, och man hade dessutom bundit fast sig i bostäder som skulle behöva tillföras resurser via ombyggnadsprogram inom bara något enstaka årtionde. Tittar vi på dagens sociala indikatorer visar det sig att de här områdena fortfarande är socialt underpriviligerade.

 

Externcentret Bergvik

Karlstads nästa ring kom i stora villaförorter. Nu fanns bidragen i Hultsberg, Hensta, Skåre, Forshaga, Kil och Lövnäs, och den här gången spreds staden ut på ett ännu värre sätt. Storkarlstad tar upp ett många kvadratmil stort område i som numera genomkorsas av ett nät av motorleder. I centrum för lederna ligger dessutom en jättelik stormarknad, som på sin hemsida berättar att den attraherar fler besökare än Eiffeltornet. Problemet med den här utvecklingen är att få har ett behov av att sitta i bil flera timmar varje dag, och att den enorma konsumtionsökningen också lett till ett förändringstempo och konkurrens som gjort mängder av människor rotlösa.

 

Miljonprogrammet kulminerar: Kronoparken

Utvecklingens tredje fas skulle kunna vara mer uppmuntrande. Sedan två decennier växer de inre stadsdelarna i staden och en ganska snabb förtätning pågår. I nybyggda ”gräddhyllor” kan man både bo klimatsmart och klara sig utan bil. Problemet är bara att den här utvecklingen verkar ge upphov till en nästan oändlig mängd bekymmer, för staden har aldrig sett så mycket protester och överklaganden som nu. Våra omedelbara behov verkar helt enkelt bestå av att ha vår utsikt och nattsömn i fred, och dessutom kommer naturligtvis den nya bebyggelsen ofta i konflikt med äldre kulturvärden.

 

 

Nya projekt i centrum som byggts efter 1990. Roger Moore, gift med en kvinna från Karlstad, sägs ha lägenhet i det senare

Och vad lär vi av detta? Först som sist att det är lika bra att erkänna att stadsutveckling alltid innehåller konflikter och till råga på allt är det omöjligt att förutse hur framtidens eller grannens värderingar kommer att se ut. Därför är det bästa stadsbyggandet sannolikt det som försöker tillföra staden nya värden, som i bästa fall kan uppskattas även flera decennier framöver – men egentligen kan vi bara hoppas…

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Peter Sörensen (27 Juni 2009 12:55):
Precis som alla andra älskar jag Jörnmarks sätt att berätta. Både live och i bokform. Men vad var detta? Vad skulle den krönikan ha bidragit med i Byggnadskultur? Eller någon annan stans. Med all respekt Jan. Det här var verkligen inte ett av dina mest lysande alster. Hoppas boken håller en högre kvalitet.

Stadsbyggandet i Karlstad lämnar oerhört mycket att önska när det gäller stadsbyggnadskvalitet. Och parallellerna till problematiken i övriga elar av Sverige, t ex Göteborg, är lätt att se. I jakten på 100 000 medborgare ska staden nu förtätas snabbt, till varje pris. Men blir det bra?

Vill ni läsa något mer initierat så läs Förtätningstudien för Karlstad, skriven av Erik Olmårs, då praktikant på Stadsbyggnadsförvaltningen. En studie som förkastats av kommunen självt och istället ersatts av en meningslöst A4-ark, skrivet av en av stadens äldre stadsplanearkitekter. Olmårs studie är dock en av de mest välskrivna dokumenten jag läst när det handlar om vad man bör tänka på när stadens förtätas - och kan fungera som inspirationskälla för flertalet städer - LÄS DEN! - http:​/​/​operationkarlstad.​wordpress.​com/​files/​20​0​8/​0​2/​b.​.​

Vill du veta lite mer om problematiken i Karlstad så besök gärna http:​/​/​operationkarlstad.​wordpress.​com

Eller kom hit och besök Karlstad, stadsbyggnadsproblematiken till trots är det en underbar sommarstad belägen mitt i Klarälvsdeltat vid Vänerns strand, och fylld av glada och trevliga människor :-) Välkommen!
 0
Jan Jörnmark (27 Juni 2009 13:36):
Peter S: Man får rätta sig efter en krönikas tydliga begränsningar av antalet tecken, vilket leder till ett något rapsodiskt berättande. Dessutom var den beställd för att handla om hållbar utveckling vilket bestämde temat. Redaktören och jag var överens om att Karlstad skulle sättas centralt i den.

Sedan var motiveringen för refuseringen ändå att den handlade om Karlstad, vilket inte var nog intressant för en läsekrets som fanns i hela riket. Men dom kanske sade det för att skona mina känslor, det verkliga motivet var säkert att den var ointressant.

Kan nog själv tycka att den skulle bidragit med något för att demonstrera hur generella problemen ser ut i landet, men nu kan ju å andra sidan var och en fundera över det här på Yimbygbg istället. Lade förresten en länk i Kvarnbergetgruppen på Facebook också, så kan ju folk kolla in den underbara kåken där också.
 0
Matthias H. (28 Juni 2009 13:53):
Jag förstår att det är självironi Jan när du säger att motivet till refuseringen säkert var att krönikan var ointressant.

Jag vill ändå bara säga att den är i högsta grad intressant. Peter, det finns ju en jättepoäng med att denna problematik av vårt svenska stadsbyggande tas upp på fler och fler ställen. Vi ska väl i framtiden försöka tänka efter innan eller hur? Om inte människor får läsa om detta så kommer några makthavare i varje svensk stad fortsätta driva igenom dumma bostadsprojekt och vi medborgare kommer stå där och fråga oss i efterhand, vad hände egentligen här?

Att förtätning är bra är jag övertygad om. Sen kommer det alltid finnas motsättningar mellan de som vill förtäta lite försiktigt och de som vill förtäta rejält. Likadant hur förtätningen ska se ut.
 0
Peter Sörensen (29 Juni 2009 12:03):
Jan @ Jag delar din uppfattning om en krönikas begränsaning. Och kanske var valet ämne därför väl stort att angripa på ett trovärdigt sätt i krönikeform. Därför blev det heller varken hackar eller malet i denna krönika.

Jan & Matthias @ Därmed inte sagt att jag inte instämmer i vad som ändå står där. Trots erfarenheterna från utglesningen under 60- och 70-talen fortsätter den sittande politiska majoriteten att glesa ut staden i turbofart. Bergviks Köpcenter ska bli dubbelt så stort, IKEA fick ett kommunfinaniserat affärsläge med sjöutsikt (efter att på förhand att tystat eventuella kritiker med pengar) och i översiktsplanen kan man läsa hur Karlstad ka byggas som en trekärnig stad. En vi nämnda Kronoparken, en i centrum och en vid Bergvik.

De senaste bygprojekten är som klippta ur kritiska inlägg på Yimby Gbg. Det är låga funkispunkthus med parkeringsgarage i bottenvåningarna i glesa öppna formationer utan förutsättningar att någonsin utveckla stadsliv, det är stora fula, höga punkthus (gräddhyllor) packade tätt, tätt, i vattennära områden med utemiljöer som får Rosengård och Rinkeby att likna trädgårdsstäder. Och det är nu senast bombmattor av enkla Älvsbyhus på ultrasmå tomter med Vänerutsikt på Zakrisdal, för priser kring 4 miljoner.

Förtätningen går allt annat än bra i Karlstad. Den i mitt tidigare inlägg omnämnda förtätningsstudien hade kunnat lyft förtätningsdiskussionerna till en ny, kunskapsbaserad nivå. Men kunskap värjer man sig mot i den här kommunen. Så man lät studien haverera i remissrundan och erastte den med ett (1) halvskrivet A4-ark skrivet av stadens mest modernistförespråkande stadsplanearkitekt. Jag har själv intervjuat denna person, som säger sig sakna tro på att det är ågon som efterfrågar den täta staden. Och som istället har en "Wingårdare" högt på sin önskelista.

Vägen fram till den täta, trivsamma staden är inte bara grusad, den är bommad och belagd med spikmattor. Alla ser det. Utom nämnda arkitekt då förstås. Men ingen vågar säga något. Jag har försökt med alla medel att få inblandade aktörer att ta fram konceptuella idéskisser ur fågelperspektiv, för att visa vad man skulle kunna göra av de områden som är mäjliga att bebygga i citynära lägen. Alla ser behovet. Bra skisser skulle kunna fungera som isbrytare i en värld där frimärksplaneringen regerar i sitt närmast lobotomerade kungadöme.

Frimärksplaneringen ger samma resultat som när man som barn vek pappret i fyra delar där olika personer sedan skulle, ovetandes om hur de andra delarna ritats, rita sin del av kroppen, huvudet, överkroppen etc. Resultaten blev fantastiskt förvirrade. Precis som de stadsdelar som blir resultat av planeringen. När leken var över slängde vi teckningarna. Men städerna står kvar i hundratals år. Alla ser detta och förstår att övegripande skisser som ser hur delarna interagerar stadsmiljömässigt behövs.

Men. Ingen vill betala. Man vill inte stöta sig med någon. Arkitekterna vill inte stöta sig med exploatörerna, då kan de riskera att inte få några jobb. Exploatörerna vill inte stöta sig med kommunen. Då får de inga bygguppdrag och ingen mark att bygga på. Och kommunen säger sig inte ha några pengar.

Så Matthias, om du orkat läsa så här långt, visst är problematiken synnerligen intressant och visst är det bar att den debatteras allt mer på allt fler ställen. Det är fantastiskt bra. Jag har ägnat fyra år av min fritid åt att debattera den. Och jag tänker fortsätta att göra det. Dagens system är helt enkelt bedrövligt. Det är ju bara att kliva ut i vilken svensk stad som helt och använda ögonen. Man måste vara delaktig kommunalpolitiker eller utbildad arkitekt för att inte (vilja) se det.

Förtätning är bra ekologiskt. Och faktiskt i många fall även trivselmässigt. De flesta människor trivs bland andra människor. Och i begripliga stadslandskap med tydliga gränder mellan inne och ute, privat och offentligt.

Men stadsbyggande är en svår och mångfacetterad konst. Det är en rad olika kunskapsområden som förenas där. Och förmår man inte se det och greppa hela problematiken så är risken stor att förtätningen istället blir stadmiljöförstörande. Och där tycker jag tyvärr att vi befinner oss idag. Jag tror många delar den känslan. Och säkert är det också därför så många reagerar och debatterar. Så här vill vi inte ha det. Vi vill ha en bättre stad.

Alla har ett ansvar i byggandet sv staden. Vem är makthavarna Matthias? Är det politikerna? Någon speciell person eller partigrupp? Eller är det tjänstemännen på stadsbyggnadskontoren? Eller är det exploatörerna med sin stora plånböcker? Eller kanske Fastighetsägarna? Eller är det folket? Du och jag. Vem är det som ska lära vad? Och av vem?

Vi lär av historien att vi inget lär av historien, sa en gång en klok man. Och ibland känns det onekligen så. Men jag hoppas att vi ändå kan lära av historien. Och vi börjar bygga bättre stadsmiljöer i Sverige. Att våra svenska städer, många sargade och vanhedrade, kan återfå sin charm, stolthet och intimitet. Och nya stadsdelar kan fogas till som bidrar till denna känsla. Och som hyllar folklivet och blandstaden.

Den som lever får se. Vi får fortsätta och debattera och påverka. Så kanske vi når ända fram.
 0
Peter Sörensen (29 Juni 2009 13:01):
Hoppsan. Blev några felstavningar. "Gränder" skulle t ex naturligtvis vara "gränser" i stycket om förtätning. Men, ni fattar nog :-)
 0
Matthias H. (30 Juni 2009 01:46):
Bra skrivet Peter.

Egentligen borde inte förtätning vara så svårt. Flera här inne tycker bäst om när gammalt och nytt, högt och lågt, olika byggnadsstilar är blandade. Eller många av oss kan enas om att staden är mycket mer spännande där husen har trottarer utanför med serveringar o andra verksamheter än där den inte har det. Det jag tror är den stora käpphästen är att några vill förtäta lite mindre och andra vill förtäta mer.

Vad vi skulle kunna göra är att lägga en jäkla massa energi på att stadifiera t ex Högsbo, Guldheden och Norra Älvstranden plus se till att den nya Kvibergsstaden inte byggs utan istället planeras om så att den fortsätter i riktig stad-anda. Och att vi ser till att de nya stora stadsdelarna som kommer om båda sidor älven också blir riktig stad.

För det är så viktigt eftersom det fortfarande byggs alltför mycket funktionsseparerad stad i detta land. Och jag kan inte förstå varför eftersom fler och fler (arkitekter, politiker, stadsbyggnadstjänstemän, översiktsplaner etc etc) säger sig vilja se något annat. Åhrens stad styr fortfarande när den egentligen borde vara slängd i papperskorgen för 30 år sen (eller mer).
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter